Trendbrott i Borlänges skolor!

Trendbrott i Borlänges skolor!

När man summerar de fyra år 2019-2022 som jag arbetade som skolkommunalråd och även mina oppositionsår 2005-2018 kan man inte undvika att nämna mitt huvudfokus: att skolan i Borlänge skulle vända kunskaps- och resultatmässigt. Så många elever som möjligt ska komma in på gymnasiet då vi vet att det är en biljett bort från utanförskap och en biljett till en ljusare framtid. Jag stack ut och förde in min devis skola i världsklass in i skoldebatten och in i Borlänge kommuns styrdokument. Mycket spe fick jag för detta och jag har försvarat min vision i många debatter och diskussioner med politiker, tjänstemän och personal men jag har stått fast i min tro på vad rätt styrning och ledning kan göra och under perioden såg jag också tecken att vi var på väg att vända utvecklingen.

På väg mot Skola i världsklass

Med insikten om vad som är möjligt har jag det senaste året susat runt i Borlänge och Dalarna med min bil fullsmetad med mitt namn på men framför allt med texten: ”På väg mot skola i världsklass.” Det var också mitt budskap i både valet 2018 och 2022. Flera har berättat att de 2018 kryssade just mig pga av min kamp och att jag ville göra något åt skolan i Borlänge. Vid valet 2022 hade vi varit med och styrt i lite mer än 3,5 år och vi hade tecknen redan då på att vi fått en vändning, vilket vi också kommunicerade. Men kom det verkligen fram? Jag är självkritisk. Ska man se till valresultatet så belönades vi inte som parti för dessa framgångar. Jag blev fortfarande personkryssad in i kommunfullmäktige och det är jag mycket tacksam för men målet var högre satt än så.

Politiska motståndare, tidningskrönikörer och borlängebor lever fortfarande i tron att skolan i Borlänge är dålig, sämst, ja kass. Mitt i vårstöket för någon månad sedan frågade en granne mig väldigt förnärmat, ja t o m argt, HUR i allsin dar jag kunde åka runt med min bil som det står skola i världsklass på när skolan i Borlänge är så dålig. Rubrikerna om att vi legat lågt i skolrankningen har liksom etsat sig fast efter alla år. Men någonstans måste faktaresistensen få ett slut tänker jag och folk behöver börja ta till sig att saker och ting faktiskt kan förändras.

Jag har stor respekt för att en bild sätter sig och sanningen är att sedan början av 2000-talet har nyckeltalen för Borlänges skolor fallit. Därav mitt 15-åriga idoga arbete i opposition att ifrågasätta, vrida och vända på majoritetens förslag och komma med konstruktiva motförslag. Men det är också anledningen att den negativa utvecklingen var tvunget att få ett slut och just därför satte jag höga mål för att kunna vända utvecklingen.

Vi har ett trendbrott

Nu har vi facit! Vi har ett tydligt trendbrott!

Det finns en jättebra jämförelsesajt som heter Kolada där man kan jämföra Sveriges kommuner med varandra. Kolla gärna in den här länken. Ni kan välj år, nyckeltal och jämföra mellan olika kommuner. Mycket bra verktyg. För övrigt önskar jag att vi skulle vara anslutna och lämna in fler uppgifter än vi gör på många andra områden.

Här är några axplock på de nyckeltal som vi följt i barn- och utbildningsnämnden och det är mycket glädjande att se att de flesta stigit rejält!

Meritvärden elever i åk 9 Borlänges kommunala skolor – ökning från 193,3 (2019) till 214 (2022).

Andel behöriga åk 9-elever i Borlänge i till estetiska programmet – ökning från 69,3% (2019) till 78,6% (2022)

Andel behöriga åk 9-elever i Borlänge till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen – ökning från 66,8% (2019) till 76,3% (2022)

Andel behöriga åk 9-elever i Borlänge till naturvetenskaps- och teknikprogrammen – ökning från 63,4% (2019) till 72,8% (2022)

Andel behöriga åk 9-elever i Borlänge till yrkesprogrammen – ökning från 70,5% (2019) till 79,3% (2022)

Lärare (heltidstjänster) i Borlänge med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola åk 1-9 – ökning från 58,7% (2019) till 62,8% (2022)

Lärare med pedagogisk högskoleexamen i Borlänge åk 1-9 – ökning från 68,9% (2019) till 73,5% (2022)

Skolrankingen

Sist men inte minst skolrankingen. I Kolada benämner man detta ett utvecklingsnyckeltal. Det består av det sammanvägda resultatet för elever i åk 9 baserat på andel som uppnått kunskapskraven, andel behöriga till yrkesprogram och genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) samt avvikelsen från det modellberäknade värdet för dessa tre nyckeltal. Det avser resultatet för elever i Borlänges kommunala skolor. Det redovisade resultatet är kommunens placering bland landets 290 kommuner. Källa: Öppna jämförelser grundskola, Sveriges kommuner och regioner.

Mellan åren 2019 och 2022 har kommunen förbättrat sig från plats 272 till plats 188! Så bra har kommunen inte legat sedan mätningen startade 2014.

Det finns mycket kvar att göra i Borlänge men vi är sannerligen på god väg mot högre och bättre resultat. Jag är sjukt stolt att ha bidragit med min kunskap och ledning för att under perioden förbättra oss på detta sätt. Och jag är otroligt stolt över personalens och elevernas insatser. Utan er hade det inte varit möjligt. Jag hoppas att den nya majoriteten med S och M vårdar detta och fortsätter på inslagen väg. Tro mig, de kommer att granskas.

Så vad ska man göra om man vill bryta en negativ utveckling?

Så hur kommer man hit, hur bryter man en negativ utveckling, vad är lösningen? En bra och grundlig nulägesanalys, mål om var vi ska och en plan på hur vi tar oss dit är min lösning. Sedan stick to the plan. Det tar tid att genomföra stora förändringar men med ständigt fokus på var vi ska och hålla i uppföljningarna kommer resultaten. Det arbetssättet måste genomsyra hela organisationen och det är politikens roll att styra, leda och följa upp att det görs.

Är du mer nyfiken på hur jag/vi har arbetat? Du är varmt välkommen att kontakta mig. Jag finns också tillgänglig för att ta mig an uppdrag till organisationer som vill jobba med sin målstyrning, vända på stenar och nå bättre resultat.

I morse blev jag också så sjukt stolt och glad över Borlänge tidnings ledare som uppmärksammat trendbrottet och lyfter mitt arbete och ledarskap. Efter många år och kritiska rubriker sitter den artikeln riktigt bra! För att läsa den, klicka på länken (låst artikel)

TACK! från riksdagskandidaten

TACK! från riksdagskandidaten

I skrivande stund har det gått strax över en månad sedan valet och mina känslor kring min och vår valrörelse är blandade. Först och främst vill jag återigen tacka för att jag fick förtroendet att åter toppa vår riksdagslista. Det gör mig stolt att så många av våra medlemmar trodde på mig och att ni också stöttade i själva valrörelsen. Vi levererade en högre ökning, 0,21 %-enheter, än vad genomsnittet på riksnivå gjorde och det gör mig glad att se att vårt kampanjande har gett något, än litet, resultat. Även i det här valet hade jag lyckats att bli personvald om vi hade haft ett mandat.

På riksnivå så ska vårt liberala parti ligga högre än nuvarande 5,49 % och jag blir lite provocerad när jag hör riksledningen mena att valet var en framgång och att vi vänt en trend av nedgång när vi i själva verket tangerar 2014 års resultat. På riksnivå ökade vi totalt med 0,07 %-enheter! Det tycker jag inte är en framgång. Jag ser fram emot den valutvärdering som har startats på riks och att partiet i bakvattnet av den tar ny fart mot valet 2022 med alla de beslut som måste tas för att vi återigen ska bli ett starkt liberalt parti.

Jag vill tacka alla de kommuner och enskilda medlemmar som tog sig an delar av mitt kampanjkoncept och delade ut flygblad och broschyrer. Stort TACK!

Jag sade det 2014 och jag säger det igen: Att ro hem ett riksdagsmandat är inte en One woman show och det vill jag återigen skicka med till valet 2022. Har vi som mål att ha mandat i riksdagen så krävs det mer jobb ute i hela länet för att ro hem det.

Nu får vi glädjas åt det vi kan och se möjligheterna igen. Stort grattis till Älvdalen som lyckades ta tillbaka sitt kommunmandat! Vi har gått framåt i min hemkommun Borlänge tack vare ett målmedvetet arbete som grundar sig i ett strategiskt arbete som vi jobbade fram redan 2015-2016 och sedan jobbat efter antagen strategi. Liberalerna tar också plats i styret i flera kommuner och landstinget har nu fått ett maktskifte. Det är värt att fira!

Om jag får förtroende att fortsätta i länsledningen framöver vill jag sprida och jobba fram ett koncept och strategi för hur vi ska jobba i länet fram till 2022. Det är nu de kommande fyra åren som vi bygger förtroende. Vårt länsförbund behöver också mer energi, handlingskraft och framtidstro. Där vet jag att jag har mycket att tillföra.

Sköt om er och återigen stort tack!

Over and out//

Monica Lundin

Liberalernas kommunbudget i Borlänge

Idag lade vi fram vårt förslag till budget i Borlänge kommun. På länken nedan kan du läsa budgeten i sin helhet och sedan kan du läsa vad jag framförde i mitt inledningsanförande.

Vårt budgetdokument: Budget_Liberalerna_2019-2022

”Ordförande, presidium, ledamöter och Borlängebor.

Jag vill för Liberalernas räkning berätta hur vi ser på Borlänge som kommun och vår verksamhet de kommande 4 åren. Vi lägger en egen budget från Liberalerna i år för att tydligare kunna visa vilka frågor som är viktiga för oss.

Det har varit en intressant process när vi inte sitter i budgetberedningen men vi har gjort ett bra arbete i vår grupp och kommit fram till de prioriteringar vi vill göra under de kommande 4 åren. Precis som övriga Alliansföreträdare nämnde så har vi några gemensamma utgångspunkter med Alliansen och dem ansluter vi oss till.

Våra liberala ramar är framför allt fokuserade på fyra områden:

  • Skola i världsklass
  • En fungerande integration
  • En värdig omsorg
  • Ökad trygghet i vårt Borlänge

Vi lever i en fantastisk kommun med härliga människor, bra kommunal och privat verksamhet, underbar 35102798_10155806188098710_2470096727709843456_onatur, många drivna företagare. Det finns väldigt mycket bra i vår kommun. För oss iLiberalerna är det viktigt att vi ser det som är bra samtidigt som vi tar itu med de utmaningar som väntar. Det är viktigt att vi pratar om vår kommun i glada färger och inte bara i svart-vitt. Vi måste kunna hålla flera bollar i luften samtidigt och inte bara se det som fungerar dåligt utan samtidigt lyfta det positiva vi gör. Det tycker jag är politikers uppgift att gå före och vår uppgift som folkvalda.

Som liberal vill jag något annat än att stämma in i klagosången som vi ser från missnöjespartier och antiliberala krafter i vårt land och världen över. I stället för framtidstro växer nu en misstro mot kunskap, politik och demokratiska strukturer i vårt samhälle. Frustration bland människor skapar en längtan efter snabba och enkla lösningar där lätt missnöjet vinner mark. Vi har alla ett ansvar för att det politiska samtalet ska bli mer sansat och lösningsfokuserat och baseras på fakta och förnuft.

Jag skulle vilja påstå att liberala värderingar behövs mer just nu än tidigare. Ju mer extrema krafter tar för sig, desto fler efterfrågar tydliga frihetliga värderingar, politiskt ansvarstagande och ett politiskt samtal om lösningar. Som liberaler tar vi strid för liberala kärnfrågor som att satsa på kunskap, att öka människors möjligheter, stärka vår rättsstat och säkra jämställdheten.

Jag vill gärna läsa Liberalernas vision för Borlänge:

I Liberalernas Borlänge får du och din familj skola, vård och omsorg med hög kvalitet som dessutom är baserat på ditt val.

I Liberalernas Borlänge erbjuds du och din familj livskvalitet och möjligheter till ett rikt kultur-, fritids och nöjesliv.

I Liberalernas Borlänge arbetar vi för att ingen ska hamna i utanförskap. Stöd och hjälp ska ske så tidigt som möjligt, därför är skolan så fundamentalt viktig.

Låt mig kort presentera våra prioriterade områden:

Vi sätter skolan först. Vi måste ha en skola i världsklass.

Det finns ingen bättre integrationspolitik än en skola i världsklass. Det finns inget mer brottsförebyggande än en skola i världsklass. Det finns ingen större frihetsreform än en skola i världsklass.

Under snart 15 år som fritidspolitiker i den här kommunen har förskola och skola varit mitt huvudfokus och jag känner mig så klart mycket hemma i mitt parti som därför sätter skolan först. Vi vill sätta två tydliga mål för skolan: trygga elevSkola_skriverer och höjda skolresultat.

För att uppnå detta föreslår vi:

Lugn och ro i klassrummet, mobilfria klassrum, lärarlönelyft, rektorslönelyft, bättre villkor och arbetssituation för lärarna och elevhälsoteam och trygghetsteam som stöttar elever och lärare utanför klassrummet. För barn vars föräldrar inte kan eller har knackig svenska är kunskapsskolan helt avgörande. Vi vill prioritera modersmålslärarnas situation, behörighet och löner.

Styrkedjan mellan nämnder och verksamheter måste förtydligas. Skolverksamheten måste formas utifrån elevernas behov. Rektorer ska därför kunna besluta om särskilda undervisningsgrupper och således kunna nivåanpassa undervisningen för att bättre kunna möta våra Borlängeelevers behov. Vi vill också ha en central resurspott tillgänglig för skolorna att söka.

Fungerande integration är vårt andra prioriteringsområde

jobb1Det måste bli enklare att snabbare komma i jobb och egen försörjning, även för dem som inte pratar bra svenska eller saknar utbildning. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Deltagandet i sfi måste öka och vi vill att det ska vara möjligt att kombinera det med jobb och praktik. Fler kvinnor måste komma i jobb och lära sig svenska. Vi vill satsa extra mycket på skolorna i våra segregerade områden och erbjuda lärarna ännu högra lärarlöner på dessa enheter.

Inga pengar ska gå till föreningar som motverkar jämställdhet och integration. Hedersrelaterat våld och förtryck ska bekämpas. Satsningar för minskad trångboddhet krävs i våra segregerade områden.

Vi satsar på förebyggande arbete där skola, socialtjänst, polis och fritidsgårdar/Fryshuset samverkar. Fritidsgården Tjängan ska tas tillbaka i kommunal regi av just den anledningen.

En värdig omsorg är vårt tredje prioriteringsområde

Det är en grundläggande fråga om medmänsklighet att ge möjligheter till ett drägligt liv trots ålderdom, sjukdom eller funktionsnedsättning. De sista åren i livet ska vara precis lika värdefulla som de första. Ingen ska behöva vara orolig för att inte få den omsorg de behöver.gammal1

Valfriheten och självbestämmandet i omsorgen måste ökas och byråkratin minskas kring biståndsbedömningen. ”Vi är alla olika även när vi är årsrika.” Jag citerar gärna Barbro Westerholm, vår seniora riksdagsledamot.

Vi behöver fler platser i vård- och omsorgsboenden, trygghetsboenden och seniorboendet. Det sociala innehållet i äldreomsorgen måste utvecklas. Vi vill införa Lagen om Valfrihet (LOV). Privata aktörer måste tillåtas för att öka valfriheten. Både offentlig och privat verksamhet ska vara föremål för kvalitetskontroll. Vi vill därför införa en omsorgsgaranti med mätbara kvalitetsmål.

Den personliga assistansen (LSS) måste återställas så att biståndsbedömningarna stämmer överens med LSS-lagens ursprungliga intentioner.

Trygghet i samhället är vårt fjärde prioriteringsområde

gammal2.jpgVi ska ha trygghet i våra verksamheter och i våra bostadsområden. Det behövs fler poliser men i väntan på att dessa utbildas vill vi att Borlänge kommun anställer trygghetsvakter som kan öka säkerheten och tryggheten på de tider och platser som upplevs mest otrygga. Vi vill att skola, socialtjänst och polis ska arbeta mer förebyggande med barn och unga och ingripa snabbt när ett barnet är på väg in i ett destruktivt beteende. Vi vill se över så att utbudet av fritidsgårdar i kommunen täcker upp det behov som finns.

Utöver dessa områden har vi identifierat några övriga satsningar som vi vill göra:
  • Vi vill utreda och projektera för ett ridhus i Norr Amsberg.
  • Vi vill att en rimlig och realistisk nivå på städningen i kommunens lokaler fastställs eftersom en avsevärd fördyring har skett samtidigt som allmänna råd från Folkhälsomyndigheten och städrutinerna har skärpts orimligt mycket.
  • Vi tycker inte att kommunen ska konkurrera med privat verksamhet så vi vill lägga ut städningen på entreprenad igen.
  • Det sista jag vill nämna är att vi vill ha en systematisk och mätbar kvalitetsuppföljning av all kommunal verksamhet. Kopplingen mellan tilldelade resurser och uppnådda resultat måste bli ännu tydligare.

Liberalerna presenterar en realistisk budget där utgångspunkten är gällande budget för 2018 där vi indexuppräknar nämnder/styrelse med 1,5 % där inte särskilda satsningar görs.

Utifrån våra prioriterade områden gör vi de största satsningarna inom skola och omsorg men även Fritidsnämnden och Arbetsmarknads- och socialnämnden får tillskott utifrån vårt integrations- och trygghetsperspektiv.

Med det vill jag yrka bifall till Liberalernas budget.”

Önskar er en härlig kväll. Själv sitter jag kvar i fullmäktige i några timmar till. Det blir nog minst ett 12-timmarsmöte ikväll. Vi är på punkt 11 av totalt 27. Demokrati tar tid.

/Monica

Superhjalte

Får gymnasieeleverna i Borlänge kommun den undervisning de har rätt till?

Våra gymnasieutbildningar ska förbereda eleverna för fortsatta studier eller yrkeslivet. De är en förutsättning för att eleverna ska få friheten att bestämma över sina egna liv. I gymnasieskolan har eleverna rätt till en minsta garanterad undervisningstid, en lägstanivå förlärarledd undervisning. Nu visar det sig efter en granskning av Skolinspektionen att gymnasieskolornas uppföljning och definitionen av undervisningstid skiljer sig kraftigt åt. Läs granskningen här.

En del skolor räknar lärarlösa lektioner som undervisningstid, eller följer inte upp inställda lektioner och genomför dessa vid ett senare tillfälle. Det ser med andra ord bra ut på papperet, men eleverna kan förlora många timmars undervisningstid under sin studietid

Skola_skriver

Skolinspektionen har tittat på 25 gymnasieskolor och funnit att 14 av dessa hade en bristande uppföljning av den faktiska undervisningstiden. Det innebär att eleverna på de skolorna mister den undervisning de har rätt till.

Skolinspektionen identifierar att bristen uppstår eftersom det inte finns en tydlig uppföljning från huvudmannen, utan att ansvaret för uppföljning istället delegeras till rektorn. Det leder till att det ser olika ut på olika skolor, och så ska det självklart inte vara.

Alla gymnasieelever har rätt till full undervisning, oavsett skola. En god utbildning är en förutsättning för att eleverna ska få möjlighet att bestämma över sina egna liv och få alla möjligheter de har rätt till.

Med anledning av detta kommer jag ställa följande frågor på barn- och bildningsnämnden den 13 juni 2018:

  • Hur mäter vi den faktiska undervisningstiden i våra gymnasieskolor?
  • Hur ser den faktiska undervisningstiden ut i våra gymnasieskolor – uppnår vi den garanterade undervisningstiden!
  • Räknas lärarlösa lektioner som undervisningstid i våra gymnasieskolor?
  • Hur följer vi som huvudman upp den faktiska undervisningstiden och säkerställer att alla elever får den undervisning de har rätt till?

Monica_kf_170613

Här kan ni även läsa hur Svenska Dagbladet rapporterade om Skolinspektionens granskning.

Det här säger lagen:

I skollagen anges den garanterade (lärarledda) undervisningstiden i antal timmar. Elever på yrkesprogram har rätt till minst 2 430 timmar och elever på de högskoleförberedande programmen minst 2 180 timmar.

Antalet timmar ska ses som en undre gräns.

Enligt gymnasieförordningen ska ett läsår omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar. Utifrån den ramen fördelar skolhuvudmännen själva timmarna.

Jämnt fördelat över tre läsår motsvarar den garanterade undervisningstiden 20,25 timmar i veckan för yrkeselever och 18,2 timmar i veckan för elever på de högskoleförberedande programmen.

I utbildningen, men utöver undervisningen, ingår sådant som friluftsdagar, mentorstid, läxhjälp, studie- och yrkesvägledning och egna studier (läxor).

Källa: Skolinspektionen och SOU 2016:77

Jag önskar er en fortsatt härlig nationaldag!

/Monica

Mobilfrihet

Jag ägnade förmiddagen igår åt barn- och bildningsnämnd. Alltid när vi sitter i möten fortgår arbetet utanför mötesrummet; inom politiken, på arbetsplatser, på skolor och förskolor. Mail samlas på, meddelanden, telefonsamtal väntar när mötet är slut. Jag har mer och mer de senaste åren tränat på att vara mer och mer närvarande vid mötena och det enkla jag då gör är att låta bli mobilen och inte vara digitalt uppkopplad hela tiden. Ibland går det bra, ibland går det mindre bra.

IMG_0538

Jag vet inte hur alla andra funkar men utifrån mig själv så vet jag hur distraherande mobilen och paddan kan vara med allt som händer på Instagram, Facebook, Messenger, LinkedIn, sms och mail. Jag finns i alla dessa forum och kommunicerar mycket med väljare, kollegor och bekanta via dessa, så aviseringar inne i dessa program samlas på rätt snabbt. Det kan därför vara enkelt att låta sig luras att kolla ofta men jag försöker mer och mer koncentrera tidpunkterna då jag går in och kollar och interagerar. Det undantag jag gör är att då och då kolla om jag fått samtal eller sms som rör barnen. Som följd av att jag låter mobilen ligga blir min koncentrationsförmåga högre, jag är närvarande, lyssnar mer aktivt, ställer mer frågor och jag blir också mer deltagande i diskussionerna på mötena.

Hemma har jag sedan mobilens intåg haft mer och mer tjafs med barnen. Det tillkommer därför fler och fler regler kring mobilanvändningen för oss allihop. Vi lägger bort mobilen när vi äter (kan tyckas självklart!), vi läser mer och mer böcker för att kompensera skärmtiden, vi försöker begränsa mobilanvändningen före läggdags (jag vet, det är supersvårt för mig också…)  Så klart får jag där som andra föräldrar träna på att vara en god förebild med min egen mobilanvändning. Ibland går det bra, ibland går det mindre bra.

Ingenting är svart eller vitt. Därför vill jag gärna problematisera kring vår mobilanvändning överhuvudtaget men framför allt i skolan, vilket blivit en aktuell fråga.

Mer och mer forskning varnar för vad mobilanvändning gör med våra hjärnor. Vad mobilanvändningen gör för koncentrationen och närvaron. Vad det utsätter hjärnan för i mängden av fler aktiva val som vi tar numera än tidigare, att en hjärna som ständigt tvingas skifta fokus kan påverkas negativt. Forskning visar också att vår hjärna kan förändras eller till och med krympa av att vi ständigt är uppkopplade med mobiler, läsplattor och datorer. Detta fenomen har också tidigare setts som ett resultat av långvarig stress. Det finns även studier om kopplingen mellan flitigt användande av smarta telefoner, ökad stress och att minnets funktioner försämras. Vissa forskare menar att beteendet kan liknas vid ett beroende  och ett begrepp finns till och med, ”nomofobi” – no mobile phobia – rädsla för att vara utan mobiltelefonen. Skärmens blåa ljus kan även störa sömnen på olika sätt, vilket minskar och fördröjer utsöndringen av hormonet melatonin som hjälper oss att bli sömniga. Sedan det här med koncentrationen. Jag läste att en forskare som heter Katarina Gospic sett att forskningen visar att vi tittar på mobiltelefonen i snitt 150 gånger per dag. För unga är siffran avsevärt högre. Samtidigt tar det enligt Katarina uppåt 25 minuter att återfå fullt fokus. Vad gör det med koncentrationen? tänker jag. Där fick jag en riktig tankeställare själv.

Jag tycker att den här forskningen ger insikter till mig som förälder och jag kommer än mer påverka mitt eget och mina barns användande nu när jag läst på mer.

Mobilanvändningen går ner i åldrarna. 78 % av 9-12-åringarna har en egen smartphone. 22 % har det alltså inte. Min nuvarande 4-åring blev tidigt mästare på både padda och mobil och surfar och letar barnfilmer på you tube, letar låtar på Spotify osv. Som förälder gäller det då att hänga med på vilka sidor barnen rör sig. Tycker ni andra att det är lätt? Det tycker inte jag. Är det bara jag som tycker att mina barn beter sig som drönare när de sitter vid mobilen, paddan eller spel? Man får inga svar utan ett Mmmm eller vänta… eller inga svar alls… och ja, jag kan låta likadan själv. Jag erkänner det.

Den 1 februari i år blev det lag på att vi inte får hålla mobilen i handen när vi kör bil. Det påverkar säkerheten och vi riskerar att köra ihjäl oss och andra när vi är fokuserade på mobilen. Den lagen verkar ha passerat utan större protester. Antingen fogar sig folk i det hela och pratar via bilens högtalare/handsfree eller så skiter man i lagen och riskerar böter. Något större uppror verkar det inte ha blivit av att staten går och in och stiftar lag över mobilanvändningen i bil.

Diskussion har det dock blivit kring Liberalernas förslag om mobilfria klassrum. Det ska tilläggas att det är elevernas privata mobiler vi avser. Det finns inget hinder till att använda digitala pedagogiska verktyg i klassrummet men då står skolan för den tekniska utrustningen. Rektor kan också besluta om undantag utifrån att en elev kan ha särskilda skäl att ha mobilen med sig i klassrummet.  Jag har funderat mycket på det här. Min första reaktion var att det där kan skolorna och rektorerna bestämma själva. Sådant beslut tog vi till exempel i Borlänge i enighet för inte så länge sedan. Sedan har jag börjat fundera, lyssnat runt, läst på om forskningen.

Alla skolor lyckas inte med mobilfria klassrum. Jag får rapporter från grundskolan och gymnasiet att elever filmar varandra och lärare i syfte att kränka varandra och att hota varandra under skoltid, att eleverna inte är lika aktiva på rasterna, att det blir konflikter inne i spelen som eleverna spelar på rasterna. Jag skulle säga att i de kommuner där skolor, rektorer och lärare inte har ordningsregler om mobiler eller där de inte lyckas efterleva överenskommen mobilfrihet får det stora konsekvenser och det är de svaga eleverna som drabbas.  De elever som har svårast att hänga med drabbas mest när arbetsron i klassrummet störs.

Detta stöds också av en brittisk studie från London School of Economics and Political Science som har undersökt vilken påverkan mobilförbud i skolan har för elevernas produktivitet och testresultat. Forskarna har tittat på vilka regler skolan i fyra brittiska städer har för mobilanvändning och jämför detta med uppgifter om hur eleverna presterar i skolan. Forskarna har följt elevernas resultat från 11 till 16 års ålder. Studien visar att elevernas resultat förbättrades generellt efter det att en skola infört mobilförbud. Provresultaten förbättrades med 6,4 %-enheter. Störst förbättring såg man bland de lågpresterande eleverna. Forskarna menar att studien visar att ditigala verktyg, som mobiltelefoner, har negativ påverkan på elevernas resultat genom att de distraherar eleverna. Men (och det här är viktigt) resultaten betyder inte att mobiltelefonerna aldrig kan vara ett användbart verktyg men det kräver att de används på ett genomtänkt och strukturerat sätt. Slutsatsen forskarna drar är att frågan om närvaron av mobiler i skolan inte kan lämnas därhän och att förbjuda mobiler kan vara ett enkelt sätt att utjämna skillnader inom skolsystemet utan att det kostar något.

Så varför är det en så het fråga i Sverige? I Frankrike har Macrons regering nyligen beslutat om totalförbud mot mobiltelefoner på alla skolor i hela landet. I Sverige är vi i Liberalerna ensamma om att föreslå mobilfria klassrum, med undantag av att mobilen får användas för relevanta saker i undervisningen.

Jag tycker att det är jättebra att vissa skolor och lärare tycker det funkar bra i dagsläget. Det jag tycker blir tydligt är att det är lärare med tydligt ledarskap och auktoritet som lyckas väl med att hålla ev mobilregler i schack, som tycker det är bra. En undersökning bland drygt 1500 lärare visade att 77 % tycker mobilförbud är bra. 51% tycker att mobilförbud är väldigt bra. Som en lärare uttryckte det: ”De är lite som zombies med telefonerna”.  De främsta fördelarna med mobilförbudet säger lärarna är:

1. Arbetsro i klassrummet (56%)

2. Färre fall av nätmobbning och nätkränkningar samt (14%)

3. Att eleverna umgås mer med varandra (13%).

Så baserat på den undersökningen menar majoriteten av lärarna att mobilförbud är något bra. Då tänker jag: Om vi vill ha en likvärdig skola ska vi då inte ge ett förstärkt lagstöd till de skolor, rektorer och lärare som känner att de behöver det? De skolor som lyckas med mobilfria klassrum gör ju det oavsett. 22 % av 9-12-åringarna i Sverige har inte en egen smartphone. Vad skapar det i elevgrupperna när vissa vill tillåta privat mobilanvändning i undervisningen. Då har jag inte ens kommit in på problematiken kring grupptrycket att ha den senaste mobilen, de senaste spelen, de senaste apparna…

Vad handlar det här om? Handlar det om att rektorer och lärare känner sig misstrodda, att de tror att vi politiker inte tror att de klarar av uppdraget? Det är oavsett verkligen inte avsikten. Jag står på lärarnas sida och vill att de ska känna ett så starkt stöd i ryggen som möjligt från mig som politiker. Likväl som jag vill att staten ska ta över den offentliga skolan för att försäkra en likvärdig skola över hela landet vill jag som politiker ge de bästa förutsättningar för lärarna och rektorerna att sköta sitt pedagogiska uppdrag. Hur ska vi annars kunna garantera att skolan ska vara kompensatorisk och likvärdig i hela landet?

Kan vi i Sverige idag garantera lugn och arbetsro i klassrummen? Nä, jag kan inte säga att vi kan det. Men genom att ha mobilfria klassrum i hela Sverige tror jag att vi är en god bit på väg.

Sedan måste jag bara få kommentera detta med att en liberal inte kan vara för ett förbud. Det är ju lika fånigt som att en liberal automatiskt skulle vara för fri mobilanvändning i bilen eller att en liberal automatiskt skulle vara för fri narkotika- eller alkoholanvändning oavsett vad det skulle få för konsekvenser för mina medmänniskor i samhället. Så är inte heller fallet. Jag tänker att vi i Liberalerna kan bättre än att kleta liberalstämpeln på varandra och beskylla varandra för att inte vara tillräckligt liberala. Bättre kan vi!

Det här blogginlägget väcker jättemånga frågor hos mig. Vad kan det här mer handla om? Vilken syn har vi på kunskapsinlärning? Vad kan vi göra åt lärarutbildningen när det gäller ledarskap, auktoritet, kunskap i pedagogisk teknik? Kommer vi se konsekvenser framöver där föräldrar som läser forskning osv begränsar sina barns mobilanvändande medan andra föräldrar inte gör det? Vad skapar det för konsekvenser i inlärningsförmåga och kunskapsresultat bland barn? Blir det en framtida klassfråga där mer pålästa föräldrar får mer alterta barn med högre kunskapsresultat som följd?

Men framför allt ta en funderare på hur mobilen och sociala/digitala media påverkar dig? Hur koncentrerad och närvarande blir du när du har mobilen närvarande?

#mobilfrihet #mobilfriaklassrum

Önskar dig en bra dag!

/

Monica

Skolpolitikerns möte med revisionen 

Jag har precis avslutat träff med revisorerna som barn- och bildningsnämndens vice ordförande. Både jag och nämndordförande är överens om att vi har en väl fungerande nämnd, med en stark majoritet och opposition. Vi utmanar varandra i de politiska frågorna samtidigt som vi ser utmaningarna i verksamheterna med t ex svårigheter att få behöriga lärare till Borlänge, att se och hjälpa varje elev men våra lösningar som ska ta oss till målen skiljer oss åt i vissa stycken. Jag får signaler från verksamheterna, lärare och föräldrar att barn faller mellan stolarna, att vårt statliga uppdrag inte uppfylls. 

Samtidigt så går vår nämnd med plusresultat, 13 mkr just nu, och vi får beröm av revisionen för väsentligt förbättrad budgetföljsamhet. Men vad gömmer sig bakom de sifforna? Jo, förskolan går plus med 5 mkr pga att vi inte får tag i förskollärare, grundskolan går back med 8 mkr pga ökade personal- och lokalkostnader samt att vi har en outnyttjad buffert på 16 mkr. Att vi inte får tag i behörig personal på förskolan och grundskolan är ett gigantiskt problem, som vi delar med resten av Sverige. Oavsett, bakom plusresultatet döljer sig en annan verklighet som vi måste bli bättre på att se. Jag efterlyser därför att vi mer noggrannt följer en mer verksamhetsnära statistik, som behöriga lärare, meritvärden, andel behöriga till gymnasiet tillsammans med en utökad dialog med verksamheterna. Jag lyfte därför till revisionen idag att vårt arbete med mål, måluppfyllelse, kvalitetsledning och styrning måste bli ännu bättre. I eftermiddag på barn- och bildningsnämndens arbetsutskott kommer jag därför med stöd av Alliansen att föreslå följande tillägg till vår nämndsplan inför 2018:

  • Ekonomisk styrning: Undersöka förutsättningarna för rektorerna och förskolecheferna att styra sin verksamhet och huruvida de tycker att styrmodellen är tillfyllest. 
  • Kontinuerlig uppföljning till nämnden av verksamheterna ekonomiskt, resultatmässigt och verksamhetsmässigt. Dialog med rektor direkt i nämnden. 
  • Redovisning av antal/andel obehöriga/behöriga lärare per ämne, årskurs och skola. 
  • Utredning och revidering av kostnaderna vid förändring av skolskjutsreglementet kopplat till bla det fria skolvalet.

Jag kommer också be om att få en redovisning av tidigare genomfört uppdrag om lärares/rektorers arbetssituation som jag initierade för många år sedan. Vad hände med det arbetet?

Jag önskar er en fortsatt trevlig torsdag! Nu ska jag vara konsult i några timmar innan nästa möte. 

/Monica


Bild från Palladium med några av Borlänges storheter Jussi Björling, Mando diao.  

Bra Bro(s)sberg! Äntligen lyssnar du :)

Bra Bro(s)sberg! Äntligen lyssnar du :)

Bra Ola Brossberg! Äntligen lyssnar Ola till kritiken och till polisen. Uppenbarligen lyssnar Ola inte på oss liberaler men bra att han ändå lyssnar på polisen och tar till sig kritiken om de problem som förekommer på Tjärna ängar och runt Träffpunkt Paradiset. 

Här kan du som DT:s Plus-kund läsa mer om hur han nu ändrat sig: Försoningsmötet – så ska kommunen och Polisen lösa Tjärna ängar-problemen

http://dt.se/dalarna/borlange/forsoningsmotet-sa-ska-kommunen-och-polisen-losa-tjarna-angar-problemen?referrer=app


Ola pratar i artikeln om att de ”delvis ska se över vuxennärvaron på gården”. Ola hade nämligen till slut ett möte med polisen: ”Det var ett bra och konstruktivt möte. Jag fick lite konstruktiv feedback av polisen med anledning av föreningsdriften och det finns saker vi ska ta till oss av” säger Ola i intervjun. 

Vidare fortsätter han: ”Det är några grejer vi ska jobba med mot föreningslivet. Vi ska delvis se över vuxnas närvaro på gården och regelverk kring föreningarna. Det har kanske varit en brist tidigare. Det kan uppstå situationer där vuxna måste agera.” 

Ola säger: ”De (polisen) framförde synpunkter kring attityd hos vissa ungdomar när polisen vistas där. Det handlar om värdegrunder gentemot varandra i samhället.” ”Vi ska formalisera regelverket kring hur föreningarna ska bedriva det här. När man startar upp såna här verksamheter måste det utvärderas. Det här är en naturlig följd. Vi vill ha en bra verksamhet. Det ska inte vara destruktivt.”

Först och främst blir jag förvånad att samarbetet inte varit reglerat tidigare när man faktiskt lämnar över en fritidsgårdsverksamhet. Sedan visar det sig också att varken Jan Björklund eller jag är fel ute i vår kritik. I slutänden är jag tacksam att vi agerade på uppgifterna vi fick från polisen. Det verkar nu bli bättring – för nu kommer vi till en av mina käpphästar – UTVÄRDERING.

Vad gäller Imse Vimse-verksamheten som är en öppen förskoleverksamhet, som drivs av Unga örnar i lokalerna och finansieras av Barn- och bildningsnämnden där jag sitter som 2.e vice ordförande, var kravet från start att det ska göras en riktig utvärdering för att få bidrag. I böjran av året yrkade jag i barn- och bildningsnämnden på att de får komplettera sin verksamhetsberättelse och bidragsansökan med en regelrätt analys och utvärdering. Mitt yrkande bifölls av nämnden. Utvärderingen höll inte måttet överhuvudtaget, vare sig för öppna förskoleverksamheten eller fritidsverksamheten. Det är min bedömning men nämnden var enig om behovet av utvärdering.  

Detta tillsammans med att områdespolisen ger varningssignaler om att det blivit sämre sedan fritidsgården inte är kommunalt driven är allvarligt tycker vi Liberaler. Det vi efterfrågar är att kommunen tar helhetsansvaret för vad som händer i Västra området och där är fritidsgården inkluderad. Jag vill se en fritidsgård med utbildad personal, med fältassistenter som jobbar förebyggande i området, tillsammans med skolan. Det innebär att kommunen är den aktör som polisen har kontakt med för att kontaktvägarna ska vara raka och inte uppdelat på flera föreningar. Föreningar får gärna samverka med kommunen så klart. I det här arbetet behöver fritidsnämnden kroka arm med oss i barn- och bildningsnämnden. Se det som en inbjudan Ola från nämndens liberala 2:e vice ordförande 🙂

Brossbergs besked är nu ett fall framåt, även fast jag så klart inte är helnöjd men vår motion ligger fast och kommunens ansvarstagande i området måste öka. Diskussionen kommer därför och måste fortsätta. 

Jag är tacksam att Jan Björklund besökte oss, att vi pratade med och lyssnade till polisen, att vi agerade. Jag hoppas och tror att det har skyndat på utvecklingen i Västra området i positiv riktning. Någonstans har ändå den liberala oppositionen gjort skillnad. Eller vad tror du?

Önskar er en härlig fredag!

/

Monica

PS. Klicka på bilden nedan så kommer du till artiklarna.

Världslärardagen och lärarranking i Borlänge

Idag är det världslärardagen och jag vill en dag som denna framhålla några av mina lärare genom åren: Ulf Swelander som uppmuntrade mitt intresse för engelska och skidåkning, Carl-Eric Ericsson som peppade mig till höjder i svenska och läsning, favvomatteläraren Yngve Grunditz, tyskaläraren Martha Stalby.. Åååh, det finns så många!! ( Inser att jag dessutom glömt några av deras namn! Det var ett tag sedan jag gick ut 9:an, 30 år nästa år så ok då.) Hur som helst; Lika många lärare finns det i Borlänge idag som varje morgon kliver upp och gör sitt bästa för Borlänges barn och unga. En stor eloge till er!

Sedan nås jag för minst sjunde gången av beskedet att Borlänge ligger i bottenligan i Lärarförbundets ranking, vi ligger fortfarande på plats 286 av 290 kommuner. Jag blir nedsänkt. Lika nedsänkt som jag kan bli ibland av att vara i opposition i den här kommunen. Man slår liksom pannan lite blodig och småsårig med sina försök att förändra i en liberal riktining. 

Här kan ni läsa artikeln från DT om hur resultaten ser ut för Dalarna:  http://www.dt.se/dalarna/orsa-ar-dalarnas-basta-skolkommun-se-hur-din-dalakommun-placerar-sig-pa-listan

Här kan pluskunder läsa och höra ordförandens svar på kritiken: http://www.dt.se/dalarna/borlange/tv-borlange-samst-i-lanet-i-ny-skolgranskning

Men så tänker jag: det är ju därför jag vill att staten ska ta huvudmannaskapet för skolan, för att styra upp och garantera en likvärdig skola i hela landet, i Sveriges ALLA kommuner. Det är därför jag de senaste tio åren i barn- och bildningsnämnden har tjatat om utvärdering, måluppfyllelse, relevanta och utvärderingsbara målsättningar, vikten av styrning och transparens, ledarskap på alla nivåer, ledarskap och arbetsro i klassrummet, höjda lärarlöner, mer kompetensutveckling, tidiga insatser redan på förskolan, att lärare får vara lärare, att rektorer får vara rektorer och att varje barn och ungdom ska få det stöd den har rätt till. Det som sitter i väggarna, i organisationen, måste få nytt syre och vädras ut. Personalen behöver ny energi och framtidshopp. Min känsla är att de inte har det idag. Men trots detta kämpar ni på! Stort TACK igen för era insatser, för varje unge, varje dag! 

Jag är inte nöjd med den här placeringen och det ska ingen politiker i Borlänge vara, oavsett färg. Och med det stretar jag envetet vidare. För att Borlänge ska få ett nytt politiskt liberalt ledarskap och en likvärdig skola för varenda unge. 

Monica Lundin

2:e vice ordförande Barn- och bildningsnämnden

Gruppledare Liberalerna Borlänge

Toppkandidat till riksdagen Liberalerna Dalarna

Liberalernas inspel i Borlänges budgetdebatt 2017

Hej allihopa och hoppas ni njuter av sommaren! Jag börjar själv komma ikapp lite och tänkte uppdatera lite här om vad vi Liberaler drivit inom Alliansen vad gäller vårens budgetarbete.

Här kan ni höra mig säga ungefär detsamma: http://borlange.fullmaktige.se/?kf20170613  Under anföranden kan ni klicka på mitt namn så kommer ni direkt till mitt anförande.

Monica_kf_170613

Vi lägger som ni vet en gemensam budget tillsammans med resterande allianspartier. För Liberalerna Borlänge har det varit viktigt att kämpa för följande i alliansbudgeten:

  • att Borlänge kommun måste arbeta vidare och utveckla den ekonomiska styrningen, från ledningsnivå ut till enhetsnivå i verksamheten, för att skapa framtida solida driftsresultat.  Verksamheterna kräver ständiga förbättringar, att vi i nämnderna hela tiden har uppsikt och inte är rädda för att sätta in åtgärder. Det kräver bra beslutsunderlag och konsekvensanalyser – ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Vi behöver alternativa möjligheter till dagens styrning. Vi vill göra satsning på förskolechefer och rektorer, att de får kunskap i ek styrning och ledarskap. Att de har de rätta förutsättningarna för att utföra sina uppdrag, inte bara i det pedagogiska uppdraget, utan även vad gäller den ekonomiska styrningen. Tappar vi styrningen längst ute i styrkedjan så har vi ingen styrning närmast politiken.
  • vi liberaler vill också fokusera på och höja kvaliteten i kärnverksamheten utifrån Liberalernas utlovade kärngaranti, dvs skolan, vården och omsorgen prioriteras.
  • Vi vill därför i alliansen satsa 136 mkr mer än majoriteten på förskola och skola under närmaste 4-årsperioden.
  • Vi satsar 76 mkr mer än majoriteten på vård och omsorg under perioden.

Den största satsningen vi gör inom Alliansen görs således inom förskolan och skolan, vårt profilområde.

Här bygger vi kommunens framtid stark. Varje elev ska ges utbildning utifrån elevens förutsättningar men kraftfull satsning måste även göras mot de högpresterande eleverna. I vår plan, håller vi fast till två mål vad gäller skolan:

  • Öka måluppfyllelsen
  • Nolltolerans mot kränkande behandling

Styrkan att ha få mål i sig  är att inte tappa bort sig i för många mål utan att fullt fokus ligger på de mål vi väljer. Särskilt stöd ska sättas in redan i förskolan. Skolan ska utmana alla, även de högpresterande eleverna. Oerhört viktigt att vi stimulerar och motiverar alla elever så vi inte sprider en kutym av låga ambitionsnivåer.

Jag har framhållit i alla år att lärarna är skolans viktigaste resurs för ökad måluppfyllelse och jag fortsätter med det. Vi vidhåller därför att vi behöver fortsätta höja lärarlönerna i Borlänge för att konkurrera inom länet och inom Sverige. För dem runt omkring oss gör samma sak. Jag nås av statistik från våra lärarfack där Borlänge fortfarande ligger i botten vad gäller löneläge. Det går inte ihop med majoritetens argumentation. Konkurrensen om lärarna är stenhård och vi måste ligga i framkant från Borlänge kommuns sida. Då handlar det om att höja lönerna rakt över, inte bara ingångslönerna. Sedan är det en självklarhet att vi förutom att höja lärarlönerna så måste lärarna erbjudas fortbildning och en god arbetsmiljö. Vi måste bli en attraktiv arbetsgivare helt enkelt.

Borlänge kommun måste intensifiera arbetet med kompetensförsörjning. Kommunen är i stort behov av behöriga lärare och förskollärare. Vi ser även att vårdbiträden kommer att behövas inom den kommunala äldreomsorgen. Det behövs göras en kraftfull satsning på att stoppa den ökade sjukfrånvaron.

En tydlig skiljelinje som vi fortfarande ser är att vi från Liberalernas och Alliansens sida vill att Borlängeborna får välja sin skola och omsorg i mycket större utsträckning än idag. Där lär vi få fortsätta kämpa för med tanke på den misstänksamhet som Socialdemokraterna och Vänstern uppvisar gentemot företagare överhuvudtaget.

Förutom detta deltog jag också i en intensiv debatt om nedskärningarna i LSS i kommunen där vi från Liberalerna kämpar för att alla ska ha rätt att leva ett så normalt liv som möjligt, trots funktionsnedsättning. Tyvärr är vi rätt ensamma om det men vi kommer inte att sluta. Om ni vill se LSS-debatten klickar ni in er på websändningen http://borlange.fullmaktige.se/?kf20170613 och klickar på punkt 22 så ser ni helheten och kan också välja talare och anförande där.

Jag önskar dig en skön helg!

/

Monica

Seger! Fortsatt återrapportering av Borlänges förskolekö

SEGER! 

MÅNATLIG återrapportering av förskolekön i Borlänge kvarstår. 

(S) ville inledningsvis  minska ner återrapporteringen till ENBART september men lade på mötet förslaget att även rapportera i mars.

Det var ett DÅLIGT förslag:

* I september är allt som oftast kön obefintlig, då kön töms i augusti, platser frigörs av de barn som går upp i förskoleklass. Att redovisa förskolekön i september ger inte en sann bild av läget.

* Allt mer bevakning läggs på våra tjänstemän, allt fler beslut tas av tjänstemän enligt delegationsordning som majoriteten beslutat. Ändå är det vi politiker som har det slutgiltiga ansvaret. Vi behöver ha kontroll på den här frågan i nämnden av dels den anledningen men,

* att få förskoleplats inom max 4 månader är lagstadgat, varför vi i nämnden också måste äga frågan av den anledningen.

* att som politiker inte ha svar när föräldrar eller andra frågar kring t ex förskolekön funkar inte kort sagt. 

* anledningen att jag yrkade på månatlig återrapportering för flera mandatperioder sedan och vi sedan dess har haft en fungerande rapportering är Borlänge kommuns bakgrund att inte klara förskolekön, åtskilliga anmälningar till Skolinspektionen. Det är inte läge att sluta med det. 

Därmed yrkade jag avslag och lade förslaget att återrapporteringen ska vara som den varit hittills, dvs varje månad. En återrapportering kan vara att det finns ingen kö, gott så, då går återrapporteringen fort men en återrapportering måste vi få.

Hur gick det då till att få genom mitt förslag? En kombination av många faktorer. Nämnden hade decimerad styrka. Totalt 13 av 15 ledamöter var närvarande, 1 S-ledamot och 1 SD-ledamot var frånvarande. Jag begärde votering 4 S-ledamöter och 1 MP-ledamot röstade för september. Jag tillsammans med resten av Alliansen, (4 röster) fick stöd av 1 S-ledamot, 1 V-ledamot, 1 SD-ledamot, 1 ledamot utan partitillhörighet. 

Röstsiffror 8-5.

Detta är också ett exempel på hur vår demokrati fungerar. Förslag läggs av mig som liberal. Andra ledamöter och partier väljer att stödja det. Inga konstigheter. 


Nu fortsätter nämndmötet. Ha en fortsatt bra dag!

/Monica