Debatt: Uppenbart att LAS inte hänger med svensk arbetsmarknad

Susanna Gideonsson och Lena Johnsson frågar sig om Liberalerna verkligen vet hur det ser ut på den svenska arbetsmarknaden. I samma artikel slår sig LO för bröstet kring de 400 000 korttidsavtal som har slutits – utan att diskutera hur arbetstillfällena kan bli fler och långvariga. Vill vi öka tryggheten på arbetsmarknaden och antalet arbetstillfällen måste vi ge företagen verktygen för att våga anställa på nytt igen.

Vi liberaler sätter människan i centrum – även i synen på arbetsmarknaden. Att ha ett arbete att gå till, att få växa på sin arbetsplats, att få känna sig behövd och att inte behöva oroa sig över sin anställning är nödvändiga byggstenar i många människors liv. Hur det möjliggörs är för oss sekundärt. Vi lägger ingen prestige om det tillgodoses genom lösningar mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagstiftning.

Det vore emellertid en styrka för den svenska modellen och reformens fortlevnad om parterna tillsammans kunde nå en egen uppgörelse som ligger i linje med januariavtalets intentioner. Det är mot den bakgrunden som Liberalerna tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har öppnat upp för möjligheten för parterna att nå en egen överenskommelse – för att undvika lagstiftning.

Det är mycket riktigt, som skribenterna framför, att antalet otrygga anställningar har ökat på den svenska arbetsmarknaden. Men det beror inte på att våra tillsvidareanställningar har för låg anställningstrygghet, tvärtom. Sverige är ett av de länder i hela OECD där skillnaden i anställningstrygghet är som allra störst mellan en tillsvidareanställning och en korttidsanställning.

Eftersom att kostnaden och risken dessutom är så hög för företag att erbjuda tillsvidareanställningar fastnar tyvärr alldeles för många människor i anställningar med bristande anställningsvillkor – ofta personer med invandrarbakgrund vars utanförskap cementeras än djupare.

Dessa arbetstagare omfattas dessutom inte alltid av kollektivavtal eller är medlemmar i ett fackförbund. När anställningstryggheten höjs för löntagare genom förhandlingar mellan parterna glöms den här gruppen allt för ofta bort och skillnaden i anställningstrygghet ökar än mer.

Om parterna inte tar sitt ansvar för hela arbetsmarknaden, även för de som inte ryms inom svenska kollektivavtal, så måste staten säkerställa att våra lagar är tidsenliga och fångar upp även dem.

Det har blivit uppenbart att LAS inte följer utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Alla arbetsplatser har inte en lokal fackorganisation att förhandla turordningslistorna med. Det leder till att unga och nyanlända konsekvent missgynnas och har svårare att känna sig trygga på arbetsplatsen. Det skapar vidare inlåsningseffekter, minskar arbetsplatsens effektivitet och i förlängningen leder det till att arbetstillfällena blir färre.

Liberalerna vill att fler ska komma över tröskeln och få en tillsvidareanställning men då måste svenska företag våga anställa. Om företag inte vågar tillämpa tillsvidareanställningar eftersom den ekonomiska risken är för hög så motverkar LAS en stor del av sitt syfte – nämligen att stärka anställningstryggheten för den enskilde.

Liberalerna ser därför fram emot en fortsatt dialog med arbetsmarknadens parter och hoppas att en uppgörelse kan nås för att öka antalet arbetstillfällen och den enskildes anställningstrygghet.

Nyamko Sabuni (L), partiledare

Monica Lundin (L), ordförande för Liberalerna Dalarna

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar 19 juli 2020

Debatt: Vi behöver en klimatsmart och tillväxtorienterad energipolitik

Sverige ska vara ett land där företag växer och har goda förutsättningar, men vi ska också sluta använda fossila bränslen.

Bild Monica: Mats Laggar, Mittmedia.

Liberalerna är det enda partiet i Sverige som driver en kraftfull klimatpolitik samtidigt som vi bejakar tillväxt. Nyckeln till att kunna kombinera de två är riklig tillgång på hållbar energi.

Det är inte för skojs skull som vi liberaler försvarar kärnkraften

Lösningen på klimatfrågan kan beskrivas i två steg; ordna ren el och elektrifiera allt som går. 

Det är inte för skojs skull som vi liberaler försvarar kärnkraften. Den är förklaringen till att vi – som ett av få länder – har en elproduktion utan fossila bränslen.

Vi är också en god bit på väg med elektrifieringen, men här återstår en del, framförallt inom transportsektorn och industrin. Där behövs det även i framtiden bränslen. Kärnan i Liberalernas klimatpolitik är att utfasningen av de fossila bränslena inte ska innebära någon uppoffring av bekvämligheter vi har vant oss vid. 

Människors liv ska inte begränsas av att det saknas tillgång på energi eller av att energin blir för dyr. De fossila bränslena ska bort och det ska gå fort. Men vattnet i duschen ska fortfarande alltid vara varmt, kaffebryggaren ska fungera varje morgon. Vi ska ha råd att resa och industrin ska se den hållbara pålitliga energin i Sverige som en konkurrensfördel.

Industrin i Dalarna är elintensiv. Det investeras också mycket i industrin i länet. I Dalarna äger man många bilar men en ganska liten andel är elbilar eller laddbara bilar.

Det som i grunden skiljer Liberalerna från övriga är synen på energin. Vi kompromissar inte med klimatmålen men vi ser energi och energianvändning som något gott. Energi ska vara billig och den ska finnas tillgänglig när människor behöver den.

En rikligt pålitlig tillgång på hållbar energi ger förutsättningar för goda liv och för livskraftiga företag. Energi är en möjliggörare. Vi ska kunna lita på att energisystemet fungerar och att vi kan använda energi med gott samvete. Det är kärnan i Liberalernas energipolitik.

Arman Teimouri (L) energipolitisk talesperson 

Monica Lundin (L), förbundsordförande Liberalerna Dalarna

Debattartikel införd i Dalademokraten 10 juli 2020.

Monica Lundin.
Monica Lundin. Bild: Mats Laggar, Mitmedia.
Arman Teimouri.
Arman Teimouri.

Debatt: Borlänge ska vara möjligheternas stad

Det är inte fler eller högre socialdemokratiska skatter som de arbetslösa behöver. Härförleden släppte den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden en så kallad underlagsrapport kallad ”Skatten och kapitalet” i vilken man med osviklig precision föreslår nya skattebördor för bland annat företagare. Tankesmedjan drivs som en förening där Socialdemokraterna, LO och ABF är medlemmar.

Monica Lundin, L, skriver i en debattartikel samförfattade med Jerk Pros , L, att  näringslivet är samhällets motor och det som kan göra Borlänge till möjligheternas stad och Dalarna till möjligheternas län.
Monica Lundin, L, skriver i en debattartikel tillsammans med Jerk Pros , L, att näringslivet är samhällets motor och det som kan göra Borlänge till möjligheternas stad och Dalarna till möjligheternas län. Foto: Mats Laggar, DT

Man kan tryggt kalla detta ett socialdemokratiskt projekt. En av rapportens förslag är ett återinförande av arvs- och gåvoskatterna och det kan då vara på sin plats att framhålla hur dåliga dessa skatter var för familjeföretagen. Ydstedt och Wollstad (2020) har förtjänstfullt visat hur extremt lite dessa skatter bidrog med till statskassan, samtidigt som det tvingade företagarna att ägna sig åt annat än att leda och utveckla sina verksamheter, för att överhuvudtaget klara av att genomföra generationsskiftet utan att företagen behövde säljas eller läggas ned. Större företag som hade möjlighet valde också att flytta utomlands. Det var av denna anledning som en enig riksdag år 2004, under S-regeringen Persson väl att märka, valde att avskaffa dessa skatter.

Framgångsrika generationsskiften är viktiga för företagens långsiktiga utveckling och överlevnad. Samtidigt vet vi att drygt 4 av 5 jobb skapas i småföretag och vi vet att också familjeföretag utgör 97% av den svenska företagsstocken och sysselsätter drygt 2,3 miljoner människor. Vi vet också att såväl andelen företagare i Borlänge som nyföretagandet ligger under genomsnittet. Dessutom vet vi att Borlänge redan innan den pågående pandemin låg över genomsnittet vad gäller arbetslöshet men under snittet vad avser beskattningsbar inkomst. Enbart under perioden 28 februari till 30 april i år steg andelen arbetslösa i kommunen med 0,7 procentenheter till 8,7% För grupperna ”ungdomar” respektive ”utrikes födda” var ökningarna ännu brantare.

Pandemin kommer, trots alla stödpaket som Liberalerna varit med och förhandlat fram, att slå hårt mot både personer och företag. Det här är ingen unik situation för just Borlänge utan den delas med flera andra kommuner i länet. Att i detta läge gå fram med skatter som lägger krokben för familjeföretag är inget som vare sig Borlänge eller länet behöver. Det vi behöver är så många arbetstillfällen som möjligt.

Det är näringslivet som är samhällets motor. Det är då människor blir fria, det är då vi får in skattemedel till att klara välfärden, det är då våra utgifter för försörjningsstöd sjunker, det är då vi utvecklar Borlänge och Dalarna. Sverige ska vara möjligheternas land, Dalarna möjligheternas län och Borlänge möjligheternas stad!

Monica Lundin (L), förbundsordförande Liberalerna Dalarna och kommunalråd Borlänge

Jerk Pros (L), vice ordförande Liberalerna Borlänge, ledamot Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Borlänge

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar 6 juli 2020

Debatt: En arbetsrätt som ger trygghet för fler i Dalarna

Under coronakrisen har alltför många förlorat, eller riskerar att förlora, sina jobb. Samtidigt har det aldrig varit viktigare för företagen att kunna behålla nyckelmedarbetare – den som hittar sätt att ställa om, eller nya affärsidéer. Det är viktigt för företagen att kunna behålla kompetensen. Det är också viktigt för anställda att känna att ens kompetens värderas vid neddragningar.

Nu är det avgörande att få på plats en moderniserad arbetsrätt så att fler kan komma in på arbetsmarknaden och att fler företagare vågar anställa när det vänder. Nu har det presenterats en utredning om hur det kan gå till. De förslag som utredningen har presenterat innebär viktiga steg i rätt riktning

När Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes såg Folkpartiet behovet av en generell lagstiftning som gav ett grundskydd till alla arbetstagare. Behovet kvarstår, men lagstiftningen är idag stelbent och daterad.

Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa

Vi måste vara ärliga med att det finns en rad problem med LAS som den ser ut idag. Få arbetsgivare vågar chansa på att anställa personer utan arbetslivserfarenhet och kontakter. Ofta unga och nyanlända. Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa.

Dessutom tillåts personer som inte fungerar på arbetsplatsen bli kvar. Det drabbar inte minst kollegorna. Det kan handla om att de behöver utföra kollegans uppgifter eller att den som mobbar eller utför sexuella trakasserier får vara kvar. Idag straffas arbetsgivare som säger upp de som misskött sitt arbete, även om arbetsgivaren gjort rätt. Så kan vi inte ha det.

När fler vågar byta jobb förbättras också individens möjlighet att forma sitt arbetsliv. En trygghet som enbart bygger på ”sist-in-först-ut”-principen, leder till otrygghet för den som byter anställning och hamnar sist i turordningen på den nya arbetsplatsen. Turordningsregler ger en falsk trygghet, inlåsning och ökad sjukfrånvaro.

Samtidigt som arbetsrätten görs mer flexibel måste individens ekonomiska trygghet vid arbetslöshet stärkas. Liberalerna vill därför att alla som haft ett jobb och betalat skatt ska omfattas av en statlig och allmän A-kassa.

Liberalerna kan inte acceptera nuvarande lagstiftningens misslyckanden, med omfattande utanförskap, låg rörlighet och hög inlåsning. En modernisering av arbetsrätten i kombination med en bättre ekonomisk trygghet för individen vid arbetslöshet ger individen en bättre möjlighet att forma sitt arbetsliv, samtidigt som det gör att företag vågar anställa.

Nyamko Sabuni (L) Partiledare

Monica Lundin (L) Ordförande Liberalerna Dalarna

Införd i Dalademokraten 27 juni 2020

Nyamko Sabuni och Monica Lundin. Den sistnämnda skulle behöva dra en kam genom håret 🙂

Insändarreplik: Utbildning och erfarenhet ska ge avtryck i plånboken

Erika Frank gör i en insändare i DD den 26 maj gällande att Liberalerna skulle vara för sänkta ingångslöner för utbildade undersköterskor. Detta är ett påstående som vi inte känner igen oss i och Frank får gärna återkomma med en källhänvisning.

Liberalerna har alltid haft som sin politik att det ska löna sig att arbeta och att vidareutbilda sig, inte minst inom vården där vi vill att det ska finnas tydliga karriärmöjligheter och att ansvar, utbildning och erfarenhet ska ge avtryck i plånboken. I valet 2018 var vi dessutom beredda att satsa 8 miljarder på vårdpersonalen, inte minst för att återinföra vårdbiträden som kan avlasta undersköterskor och sjuksköterskor så att dessa kan ägna sig åt det de är utbildade för att jobba med.

Dalasamverkan, där Liberalerna ingår, gör dessutom en bra satsning på personalen i budgeten, med bland annat nytt nattavtal och höjt friskvårdsbidrag. Dessutom har Dalasamverkan börjat beta av den avsevärda pensionsskuld till personalen som den tidigare, S-styrda majoriteten lämnade efter sig.

Det är däremot korrekt att L för några år sedan hade ett förslag om inträdeslöner för grupper som står särskilt långt från arbetsmarknaden. En utbildad undersköterska tillhör per definition inte någon sådan grupp, just i kraft av sin utbildning. Det är också viktigt att se det förslaget i sin fulla kontext med en lägre inkomstskatt, vilket avsevärt hade påverkat den disponibla inkomsten.

Vi tar gärna debatten om vårdpersonalens villkor och löner men då ska det vara på en faktabaserad grund.

Monica Lundin, (L), förbundsordförande, Liberalerna Dalarna  

Jerk Pros (L), vice ordförande, Liberalerna Borlänge

Införde i Dalademokraten 11 juni 2020

Debatt: Utökad rätt att vabba kan ge tryggare vardag för barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning

Tillfällig föräldrapenning (vab) gör att föräldrar kan vara borta från jobbet när barn är hemma sjuka eller behöver läkarbesök. Ett kroniskt sjukt barn bär dock sin sjukdom med sig även till skolan, till fritids eller till förskolan. Där brister dagens vab.

Ofta räcker det inte att skolpersonalen är generellt välinformerad om en viss sjukdom; har ett barn diabetes måste ju till exempel en vuxen i klassrummet, på rasten eller på skolutflykten känna igen just det barnets subtila symtom på högt eller lågt blodsocker, klara av att ta enklare blodprov i fingret, tolka svaren och räkna ut precis rätt dos insulin varje gång barnet ska äta. Föräldrar kan därmed behöva ha omfattande kontakter med nya klasslärare, skola eller förskola för att vara trygga med att barnet kan få stöd och egenvård hela skoldagen.

Idag måste Försäkringskassan neka föräldrar vab och kontaktdagar för all denna tid, oavsett läkarintyg. Föräldrar kan heller inte ta ledigt för vård av barn för avgörande möten med socialtjänsten. Istället tvingas de ta av sin semester eller vara lediga utan lön för att lära ut kunskap om barnet som kan vara direkt livsavgörande.

Dagens regelverk är obegripligt. Det är som om ett kroniskt sjukt barn mirakulöst skulle tillfriskna på sin väg från hemmet till förskola, fritids eller skola. Regelverket är både märkligt och oacceptabelt. Liberalerna vill därför se över möjligheten att utöka vab.

Vi liberaler har tidigare krävt svar på om regeringen kan tänka sig att arbeta för att föräldrar till barn med varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna vabba eller ta ut kontaktdagar för möten med skola och förskola om stöd och egenvård. Glädjande nog har vi två gånger fått svaret att regeringen uppmärksammat frågan och söker en lösning. Vi är lättade och hoppfulla över att regeringen ser vikten av att varje barn får den hjälp det behöver i förskola och skola. Samma lösning bör även övervägas för möten med skola och socialtjänst om ett barn har sociala problem.

Regeringen behöver snarast se över möjligheten att ge föräldrar rätt att vabba eller ta ut kontaktdagar när det behövs för kroniskt sjuka barns hälsa och trygghet. Familjernas levnadsvillkor måste förbättras – för föräldrarnas skull, för skolpersonalens skull, för syskons skull och i allra högsta grad för barnens.

Lina Nordquist (L) Riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson

Bo Brännström (L) Regionråd, Region Dalarna

Monica Lundin (L) Kommunalråd och ordförande i barn och utbildningsnämnden, Borlänge kommun

Införd i Dalademokraten 26 maj 2020

Vi måste locka tillbaka lärarna som slutat

Vi måste locka tillbaka lärarna som slutat

Lärarbristen är påtaglig i hela landet, enligt Skolverkets senaste prognos behöver den svenska skolan rekrytera 77 000 lärare de närmaste åren. Den låga statusen på läraryrket är en bidragande faktor.

Problemen med lärarutbildningen är kända. Examensfrekvensen och genomströmningen på lärarutbildningen är mycket låg. Söktrycket till lärarutbildningen sjunker och till hälften av platserna inför höstens antagning fanns det ingen konkurrens för att komma in vilket direkt påverkar kvaliteten och nivån på utbildningen.

”Andelen obehörig personal riskerar att öka”

Vi har nyligen som del av förhandling med regeringen tillsatt en utredning där flera liberala krav ingår för att dels höja kvaliteten på lärarutbildningen, dels minska den teoretiska delen till förmån för mer praktiska moment och metodik. Lärarstudenterna måste förberedas bättre för kommande uppdrag. Att även se över den verksamhetsförlagda delen av utbildningen blir särskilt viktigt. Lägg därtill den arbetsintegrerade utbildningen i Dalarna, där studenter arbetar på en skola och studerar samtidigt, som fungerar mycket väl och som har höjt söktrycket till utbildningen avsevärt. På förut tomma platser har vi nu kö och sex sökande per plats.

En viktig målgrupp som helt glömts bort i skoldebatten är de nästan 40 000 lärare som lämnat yrket för att arbeta med något annat. De arbetar idag som administratörer, utredare, arbetsförmedlare, informatörer eller vårdbiträden. Det är märkligt att regeringen inte valt att prioritera denna avgörande och självklara målgrupp av efterfrågad kompetens om man på allvar vill vidta åtgärder för att minska lärarbristen. Liberalerna tar nu flera initiativ i syfte att nå ut till dessa före detta lärare för att se vad vi kan göra för att de ska återvända till skolan.

Huvudmännen saknar behöriga lärare och framför allt saknas ämnesbehöriga lärare. Det finns dessutom oacceptabla skillnader inom skolor, inom kommuner och mellan kommuner och friskolor. Inom några år riskerar vi att en större andel av de som undervisar i skolan inte har en lärarutbildning och full behörighet. Andelen obehörig personal riskerar att öka, särskilt i skolor i utsatta områden där lärarna har ett tuffare socioekonomiskt uppdrag.

Liberalerna ser idag inga som helst åtgärder för att locka tillbaka lärare till skolan igen. Det är ohållbart. Vi kan inte acceptera att en så stor andel av personalen i grundskolan som kommer undervisa om några år endast kommer ha utbildning motsvarande gymnasial nivå. Detta skulle få direkta negativa konsekvenser för eleverna, inte minst för kvaliteten i undervisningen men också på kunskapsresultaten. Lärarnas profession ska värnas. Respekten för lärarna måste återupprättas och inte minst så måste deras arbetsvillkor och arbetsmiljö förbättras. Då kan tusentals lärare komma tillbaka och vi behöver varenda en.

Roger Haddad (L)

Liberalernas utbildningspolitiska talesperson

Monica Lundin (L)

Ordförande Liberalerna Dalarna

Skolkommunalråd Borlänge

Debattartikel införd i Dalademokraten 5 december 2019

Att bryta hedersrelaterat förtryck – en av vår tids största frihetsfrågor

De senaste åren har hundratals barn förts ut ur landet för att giftas bort mot sin vilja. Det är bara toppen av ett isberg. I Sverige lever hundratusentals unga under hedersförtryck. Att bryta det hedersrelaterade förtrycket är en av vår tids största frihetsfrågor. Det handlar om att alla, oavsett kön och oavsett familjebakgrund, ska kunna få bestämma över sitt eget liv och sin framtid. Hedersförtryck är ett problem som är utbrett över hela landet, även i Dalarna. Det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck tar varje år emot hundratals samtal till deras stödtelefon. Under första halvåret 2019 var 18 ärenden från Dalarna. Utsattheten handlar bland annat om barnäktenskap, grovt fysiskt våld, omfattande kontroll och begränsning av den utsattes vardag och liv. Detta kan vi inte blunda för.

Debatten har de senaste åren förändrats i en riktning där det blivit lättare att lyfta problematiken men det har saknats en tydlig vilja att gå till botten med problemen. Vår hållning är glasklar: barn och ungas rättigheter får aldrig kompromissas bort med hänsyn till religion eller kultur.

Därför är vi glada över de liberala satsningar för att bekämpa hedersförtrycket som presenterades i höstbudgeten. Det handlar om att satsa på kompetenshöjande åtgärder riktade mot bland annat rättsväsendet, kriminalvården, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, utbildningsväsendet samt insatser inom asylmottagandet. Tack vare Liberalernas krav i budgetförhandlingarna blir satsningar mot hedersförtryck om totalt 165 miljoner möjliga under mandatperioden.

Arbetet mot hedersförtrycket måste ske långsiktigt och bygga på kunskap. För Liberalerna har det därför även varit centralt att driva på för att permanenta kompetensteamet vid Länsstyrelsen i Östergötland. Teamet arbetar med att ge råd och stöd till yrkesverksamma och har den kunskap som krävs i det fortsatta arbetet. Att permanenta kompetensteamet och dess arbete var också något Liberalerna drev igenom i Januariavtalet. Det kommer innebära att deras viktiga arbete kan fortsätta.

Liberaler har med Nyamko Sabuni i spetsen varit pådrivande i många år för att bekämpa förtrycket av barn och unga som leder i hedersmiljöer. Den här kampen är vår tids största jämställdhetsutmaning och det behövs krafttag för att vända utvecklingen.

Sverige ska vara möjligheternas land. Varenda människa ska ha möjlighet att bestämma över sitt eget liv och sin framtid. Det finns ingen viktigare uppgift för oss politiker än att arbeta för det.

Juno Blom (L)

Partisekreterare Liberalerna

Monica Lundin (L)

Ordförande Liberalerna i Dalarna

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar 11 september 2019

vemduvillvara

Varför tåras dina ögon på årets skolavslutning? Inget barn ska leva i ofrihet.

Skolterminen går mot sitt slut och vi är många som går på skolavslutningar. Hur kommer det sig att ögonen tåras och bröstet knyter ihop sig?

Är det när de späda barnrösterna sjunger ”Jag ska bara vara mig själv, jag vill bara vara mig själv”?

Är det när sexorna som lämnar mellanstadiet för att börja sjuan sjunger ”Vi ska ta över, vi ska ta över världen”?

Är det när vi tillsammans sjunger ”Du blomstertid nu kommer”?

Är det när vi ser barnen och ungdomarna som längtar efter ett långt sommarlov och drömmer om framtiden och mitt i allt kanske vi också påminns om vår egen skolgång, hur livet blev?

Ja, allt det.

Men ögonen tåras och bröstet knyter också ihop sig vid tanken på dig som inte alls längtar efter sommarlov, som vill vara hemma så lite som möjligt. Du som tar hand om småsyskon när pappa eller mamma super, slåss och tar droger. Du som inte får gå ut på kvällarna med dina kompisar för att familjens heder ska skyddas. Du som anar eller kanske till och med vet att du ska resa till ett främmande land och övergrepp ska begås på dig. Du som kanske ska giftas bort i sommar.

Alldeles för många barn och unga i Sverige, i Dalarna, i Borlänge befinner sig i ofrihet idag. I Sverige som är ett av världens mest jämställda och trygga länder bevittnar och upplever alltför många barn våld i hemmet. Kläder, umgänge, sexualitet och utbildningsval kontrolleras i hederns namn. Barn och unga övervakas av familj och släkt och lever med rädsla för att föras ut ur landet för att giftas bort, könsstympas och våldtas.

När barnen har förts ut ur landet är det svårt för Sverige att hjälpa dem. Lagstiftningsändringar är nu på gång efter att Liberalerna har kommit överens med S, MP och C om ett omfattande åtgärdspaket mot hedersrelaterade våld och förtryck. Men här och nu måste vi i kommunerna också agera. Skolpersonal, socialtjänst, kompisar och vi andra i barnens omgivning måste vara extra vaksamma i sommarlovstider och agera för att inte bänkarna ska gapa tomma vid uppropen i höst. I Borlänge ska vi inte blunda utan våga se det som kan te sig otänkbart. Inget barn i Borlänge ska leva i ofrihet. Alla barn ska få sommarlov i frihet och en plats i skolan inför hösten.

vemduvillvara

Jag menar allvar när jag säger att vi i Borlänge nu går på offensiven mot segregationen och att vi ska öka måluppfyllelsen i Borlänges skolor. För mig som skolpolitiker innebär det att vi sätter ribban högt. Vi ska ha en skola i världsklass med fokus på kunskap och arbetsro där vi ger barn och ungdomar frihet, trygghet och förutsättningar att nå sina mål i skolarbetet – oavsett bakgrund.

Skola_skriverVåra lärare ska vara behöriga, ha en bra arbetsmiljö och känna stolthet över sitt arbete och den insats vi tillsammans gör för Borlänges barn och unga. Lärarna ska få ägna sin tid åt det som de är utbildade för – att undervisa sina elever. Vi arbetar för att ge lärarna tydliga befogenheter, bra utbildning i ledarskap, mer administrativt stöd och uppbackning av elevhälsoteam och tvärprofessionella team utanför klassrummet. Vi vill skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, föräldrar och skolpersonal där rollerna är tydliga och förväntningarna är höga. Vi sätter målet högt men med tålamod, envishet, mod och handlingskraft är jag övertygad om att vi kommer nå målet. Tillsammans.

Monica Lundin (L)

Ordförande Barn- och utbildningsnämnden Borlänge

Debattartikel Dalarnas Tidningar 13 juni 2019

framtiden

Liberalernas valrörelse utan Marit Paulsen

Marit var på många platser i valkampanjen 2014. Här jag och en klonad variant av Marit.

2014 kampanjade vi hårt i Dalarna för att bl a Marit Paulsen, som vårt dåvarande toppnamn, skulle ta plats i EU-parlamentet. Vi har stöttat hennes kamp i hennes frågor under alla år och är tacksamma för allt hon har gjort för vårt parti, för Dalarna och Europa.

Därför tycker jag så klart att det är trist att förtroendet för oss som parti och våra kandidater inte är större utan att hon väljer att stötta en kandidat från ett annat parti i årets EU-val. Jag tänker också på våra liberala medlemmar som aktivt stöttat och jobbat för henne i tidigare valkampanjer och stöttat i hennes arbete som jag tror nu också känner sig besvikna.

Jag respekterar ändå hennes val. Hon brinner för sina frågor, vill att de ska leva vidare och hon värdesätter att någon har tagit över stafettpinnen och arbetar aktivt med dem. Här kan du läsa om att Marit har varit tydlig med att hon inte blivit centerpartist på kuppen. Jag fick också besked från en centerväljare häromdagen som skulle rösta på mig och vi vet sedan tidigare att människor röstar olika i riksdagsval och EU-val. Så det finns tröst att få i det här också 🙂

Här kan du läsa mer om detta i Dalarnas tidningar, där jag uttalade mig idag.

Jag konstaterar ändå att jag som Dalarnas toppkandidat och Liberalerna nu får jobba hårt utan Marits medverkan i vår kamp för ett starkare EU-samarbete och det ska vi göra.

Vi behöver samarbeta mer och bättre inom EU i de stora övergripande och gränsöverskridande frågorna.

Samarbetet i Europa gör individen friare, Sverige rikare och vår omvärld tryggare och gör det möjligt att lösa stora problem över gränserna. Men EU måste reformeras och moderniseras. Demokrati och mänskliga rättigheter, klimat och miljö, forskning, handel, migration, fri rörlighet och brottsbekämpning är då viktiga frågor att ta tag i.

Vilken fråga tycker du är viktigast?

Jag önskar er en fortsatt trevlig kväll!

/

Monica