LUCKÖPPNING 21 DECEMBER: MOBILFRI SKOLA – ELEVERNA ÄLSKAR DET INTE – MEN DET GÖR VI

Från årsskiftet gäller nya riktlinjer för trygghet och studiero i Borlänges grundskolor, vilket också innebär mobilfri skola 💙💙
Läs artikel om Ornäs skola som länge har haft mobilfri skola och Maserskolan som började redan i höstas 🤩
-Det här är så efterlängtat och något vi jobbat för länge, säger Monica Lundin (L) ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Borlänge.


https://www.borlange.se/nyheter/nyheter/arkiv/2020-12-17-eleverna-alskar-det-inte

Har kan du också läsa mer om vad jag tänker kring mobilfri skola.

https://www.borlange.se/nyheter/nyheter/arkiv/2020-12-16-mobilfri-skola-for-okad-trygghet-och-studiero

LUCKÖPPNING 18 DECEMBER: SKOLAN SKA PRÄGLAS AV KUNSKAP, VALFRIHET OCH LIKVÄRDIGHET.

Vi vet vad en bra utbildning betyder – vi vet också vad som sker när skolan brister. Det är inte godkänt att 16 500 elever, drygt 600 skolklasser, lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet varje år!

För att möta skolsegregation driver vi på för att:
🔵 Staten och skolinspektionen ska kunna ta överskolor som brister i sitt kunskapsuppdrag.

🔵 Införa ett aktivt skolval, där alla elever väljer skola och få stopp på otyget att barn ställs i kö redan på BB.

🔵 Reformera skolpengen. För att skolan ska vara kompensatorisk så måste resurserna nå de som behöver dem mest.

🔵 Vända skolutvecklingen i Borlänge med fokus på kunskap, trygghet och studiero för ökad måluppfyllelse, höjd lärarbehörighet, tidiga insatser och minskad segregation. Att skolan blir mobilfri i Borlänge är ett viktigt steg på vägen.

LUCKÖPPNING 10 DECEMBER: LIBERAL SKOLPOLITIK GÖR SKILLNAD – PÅ RIKTIGT!

Trenden med sjunkande kunskapsresultat under 2000-talet har brutits. Det har nu bekräftats för en fjärde gång*, nu senast i tisdags i den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2019.

I tisdagens skolmätning har man testat kunskaperna i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Samtliga av dessa elever har genomgått den grundskola Liberalerna reformerade under vår tid i regeringsställning.

Även om tisdagens skolmätning inte visar någon tydlig statistiskt säkerställd förändring, kan man i alla fall beakta följande:

👍🏼 Positivt:
💙 Elever med svensk bakgrund höjer sig med 5-6 poäng i åk 8 i bägge ämnen. Ej statistiskt säkerställd, men tyder på att PISA-trenden i denna grupp fortsätter.

💙 Elever med utländsk bakgrund i åk 4 presterar 8-12 poäng bättre i TIMSS 2019 än i TIMSS 2015 i både naturkunskap och matematik.

👎🏼 Negativt:
❗️ Åttondeklassare födda i Sverige med två utlandsfödda vårdnadshavare föll med 7-8 poäng mellan TIMSS 2015 och TIMSS 2018. Ej statistiskt säkerställd, men verkligen inte bra. Här behöver vi sätta in mer kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen.

Kunskapsfokus i skolan lönar sig och vi ska den vägen vandra även i Borlänge.

  • Tidigare mätningar som visat liknande resultat: PISA 2015, PISA 2018 & TIMSS 2015.

LUCKÖPPNING 9 DECEMBER: ATT SATSA PÅ SKOLAN ÄR DEN BÄSTA INTEGRATIONSPOLITIKEN

PRIORITERA DET SVENSKA SPRÅKET I SKOLAN 💙
En hög andel av personalen på förskolor i utsatta områden har bristande kunskaper i svenska. Samtidigt kommer rapporter om hur allt fler sexåringar har bristfälliga kunskaper i det svenska språket.

Alla barn förtjänar en förskola med hög kvalitet, där de får möjlighet att utveckla sina färdigheter i det svenska språket. Att inte vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen vore inget annat än ett stort svek från samhällets sida.

Liberalerna driver:
✅ Språkkrav för all pedagogisk personal i förskolan.
✅ Förstelärare med fokus på svenska bör anställas.
✅ Obligatorisk språkförskola.

Debatt: Varje barn i Dalarna ska garanteras god skolgång

Varje utsatt barn i Dalarna ska ha en framtid fylld av möjligheter. Det förutsätter att vi garanterar alla barn en riktigt god skolgång.

Skolan har börjat, lärare och elever är igång igen.

Socialtjänsten och Socialtjänstlagen måste rikta ett strålkastarljus på barnens skolsituation. Foto: TT
Socialtjänsten och Socialtjänstlagen måste rikta ett strålkastarljus på barnens skolsituation. Foto: TT

”Får vi alla ungar att gå klart skolan har vi löst mycket” – sa fritidsledaren på träffen om barn i utsatta situationer.

Socialtjänsten behöver få ett lagstadgat uppdrag att vända på varje sten och hitta alla kreativa sätt för att utsatta barn ska ta sig till skolan

Det är alldeles rätt! Det finns så mycket erfarenhet av detta hos lärare och andra i skolan. Tid och engagemang läggs på barnen, samarbete sker med socialtjänsten, orosanmälningar görs, föräldrar engageras. Specialteam utvecklas för att arbeta med hemmasittare. Projekt startas och goda resultat uppnås men det kan inte stå och falla med eldsjälarna. De är nödvändiga men de måste ha lagen i ryggen när de utvecklar livsviktigt samarbete.

Barnen som klarar skolan har större chanser i livet på otaliga sätt. Skolverket konstaterar att det finns starka samband mellan skolnärvaro, skolprestationer och psykisk hälsa. Forskning visar övertygande att misslyckad skolgång ökar risken för att senare drabbas av ohälsa, sociala problem och kriminalitet. Ändå nämner inte dagens lagstiftning skolfrånvaro som en riskfaktor i barns liv.

Socialtjänsten och Socialtjänstlagen måste helt enkelt rikta ett strålkastarljus på barnens skolsituation.

Idag finns en lucka i lagen. Missbruk, spelmissbruk, kriminalitet, skadliga miljöer, ogynnsam utveckling, utsatthet nämns som viktiga områden att bevaka och aktivt motverka. Men inte ett ord om skolan, trots att skolan är en avgörande del av skyddsnätet vi är skyldiga dessa barn.

Liberalerna föreslår därför att Socialtjänstlagen utökas med uppdraget att socialnämnder över hela landet aktivt ska arbeta för att tidigt förebygga skolfrånvaro och motverka en avbruten skolgång.

Socialtjänsten behöver få ett lagstadgat uppdrag att vända på varje sten och hitta alla kreativa sätt för att utsatta barn ska ta sig till skolan. Detalj för detalj, termin efter termin, krävs ett långsiktigt engagemang för barn och unga för att byta utsatthet och hopplöshet mot delaktighet och framtidstro. Detta måste Socialtjänstlagen ovillkorligt säkra. Sverige ska vara möjligheternas land för alla barn.

Juno Blom

barnrättspolitisk talesperson (L)

Lina Nordquist

socialpolitisk talesperson (L)

Anna-Maria Norén, Mora

representant i Socialtjänstutredningens politiska referensgrupp (L)

Monica Lundin, Borlänge

ordförande Dalarna (L)

Juno Blom (L).
Juno Blom (L).
Lina Nordquist (L).
Lina Nordquist (L).
Anna-Maria Norén (L).
Anna-Maria Norén (L).
Monica Lundin (L).
Monica Lundin (L).

Publicerades i Dalademokraten 18 september 2020

Debatt: Vi behöver återstarta Sverige

Höstens budgetförhandlingar är avgörande för återstarten av Sverige. Liberalerna kommer vara garanten för att höstbudgeten genomsyras av arbetslinjen, prioriterar företagsamhet och fokuserar på att bryta utanförskapet. Vi kommer inte acceptera en vänsterinriktad bidragslinje som bidrar till att stärka utanförskap och som hindrar en återstart av Sverige.

Nu krävs ledarskap för att återstarta Sverige så att vi ser till att företag kan växa och anställa, att det lönar sig att gå från bidrag till jobb, att utanförskapet minskar samt att Sverige kan få en kunskapsskola i världsklass.

Därför prioriterar vi allra främst reformer och tillskott till tre centrala områden:

Integration och skola. Sveriges integrationsproblem är stora. Vår integrationsskuld är större än andra jämförbara länder. Arbetslösheten är allt för hög i våra utsatta områden, skolresultaten är för låga och otryggheten stor. För att Sverige ska bli möjligheternas land för alla krävs stora reformer. För en skola i världsklass kräver vi satsningar på svenska språket i skolan, för att locka de bästa lärarna till utsatta skolor och mer skola på loven. För att vända utvecklingen i våra utsatta områden satsar vi på att rusta upp våra utanförskapsområden, ökad trygghet med fler poliser och åtgärder för minskad trångboddhet. Viktigast av allt är att vi vill sänka skatten med 500 kronor i månaden för de med lägre inkomster, det skapar fler jobb och gör att det lönar sig att gå från bidrag till arbete.

Klimat och forskning. Klimatutmaningen är vår tids stora utmaning, men den går att lösa med teknikoptimism, kapitalism och rätt politik. Vi behöver lägga plakatpolitiken och tillväxtkritiken åt sidan för att istället göra effektiva satsningar. Vi föreslår att elektrifiera både transporter och industri för att sänka våra utsläpp. Resurser behövs för att forska på nästa generations kärnkraft. Trots att det låter omöjligt så kan man idag fånga in och lagra koldioxid. Satsningar på denna nya teknik måste genomföras.

Återstart av ekonomin och arbetslinjen. Företagen är jobbskaparna och de som finansierar hela vår välfärd. Coronakrisen har slagit hårt och nu krävs åtgärder för att stärka vår konkurrenskraft. Vi föreslår 30 miljarder i sänkt skatt på jobb och företagande. Vi kräver sänkta arbetsgivaravgifter för unga och de första anställda när små företag växer. Vi vill ta ned bolagsskatten, sänka skattetrycket på forskningsintensiva företag och förbättra skattevillkoren för att ta in experter. Arbetslinjen ska prioriteras och vi säger nej till nya bidrag.

Nyamko Sabuni

Partiledare för Liberalerna (L)

Monica Lundin

Förbundsordförande Dalarna (L)

Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna (L). Foto: TT
Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna (L). Foto: TT
Monica Lundin, skolkommunalråd för Liberalerna (L)
Vi måste locka tillbaka lärarna som slutat

Vi måste locka tillbaka lärarna som slutat

Lärarbristen är påtaglig i hela landet, enligt Skolverkets senaste prognos behöver den svenska skolan rekrytera 77 000 lärare de närmaste åren. Den låga statusen på läraryrket är en bidragande faktor.

Problemen med lärarutbildningen är kända. Examensfrekvensen och genomströmningen på lärarutbildningen är mycket låg. Söktrycket till lärarutbildningen sjunker och till hälften av platserna inför höstens antagning fanns det ingen konkurrens för att komma in vilket direkt påverkar kvaliteten och nivån på utbildningen.

”Andelen obehörig personal riskerar att öka”

Vi har nyligen som del av förhandling med regeringen tillsatt en utredning där flera liberala krav ingår för att dels höja kvaliteten på lärarutbildningen, dels minska den teoretiska delen till förmån för mer praktiska moment och metodik. Lärarstudenterna måste förberedas bättre för kommande uppdrag. Att även se över den verksamhetsförlagda delen av utbildningen blir särskilt viktigt. Lägg därtill den arbetsintegrerade utbildningen i Dalarna, där studenter arbetar på en skola och studerar samtidigt, som fungerar mycket väl och som har höjt söktrycket till utbildningen avsevärt. På förut tomma platser har vi nu kö och sex sökande per plats.

En viktig målgrupp som helt glömts bort i skoldebatten är de nästan 40 000 lärare som lämnat yrket för att arbeta med något annat. De arbetar idag som administratörer, utredare, arbetsförmedlare, informatörer eller vårdbiträden. Det är märkligt att regeringen inte valt att prioritera denna avgörande och självklara målgrupp av efterfrågad kompetens om man på allvar vill vidta åtgärder för att minska lärarbristen. Liberalerna tar nu flera initiativ i syfte att nå ut till dessa före detta lärare för att se vad vi kan göra för att de ska återvända till skolan.

Huvudmännen saknar behöriga lärare och framför allt saknas ämnesbehöriga lärare. Det finns dessutom oacceptabla skillnader inom skolor, inom kommuner och mellan kommuner och friskolor. Inom några år riskerar vi att en större andel av de som undervisar i skolan inte har en lärarutbildning och full behörighet. Andelen obehörig personal riskerar att öka, särskilt i skolor i utsatta områden där lärarna har ett tuffare socioekonomiskt uppdrag.

Liberalerna ser idag inga som helst åtgärder för att locka tillbaka lärare till skolan igen. Det är ohållbart. Vi kan inte acceptera att en så stor andel av personalen i grundskolan som kommer undervisa om några år endast kommer ha utbildning motsvarande gymnasial nivå. Detta skulle få direkta negativa konsekvenser för eleverna, inte minst för kvaliteten i undervisningen men också på kunskapsresultaten. Lärarnas profession ska värnas. Respekten för lärarna måste återupprättas och inte minst så måste deras arbetsvillkor och arbetsmiljö förbättras. Då kan tusentals lärare komma tillbaka och vi behöver varenda en.

Roger Haddad (L)

Liberalernas utbildningspolitiska talesperson

Monica Lundin (L)

Ordförande Liberalerna Dalarna

Skolkommunalråd Borlänge

Debattartikel införd i Dalademokraten 5 december 2019

Låt lärarna vara lärare

Anställ 18 000 lärarassistenter i skolan

Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. De måste få resurser och förutsättningar nog att lyckas. Liberalerna har tidigare föreslagit både fler karriärvägar och bättre villkor för vidareutbildning för att stärka yrkets attraktivitet. Vi har föreslagit en ytterligare en miljardreform för att utveckla läraryrket: ett riktat statsbidrag för att anställa 18 000 lärarassistenter som ska avlasta Sveriges lärare. Det behövs för att sätta skolan först.

1080x1080_lararassFÖRSLAGET I KORTHET

• Fullt genomfört ska 18 000 lärarassistenter kunna anställas i den svenska skolan genom ett riktat statsbidrag om 3,1 miljarder kronor per år. Satsningen möjliggör att en läraras- sistent uppskattningsvis kan anställas per fem legitimerade lärare. Det skulle för t ex Borlänges del innebära 115 lärarassistenter.

• Statsbidraget ersätter halva kostnaden för lön och sociala avgifter. För att möjliggöra en ordnad rekrytering och utbyggnad bör satsningen fasas in under de tre åren 2019–2021.

• Lärarassistenter är inte lärarersättare eller lärarvikarier, utan just assistenter som assisterar. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att vara rastvakt, hålla koll på elever som får kvarsittning eller visas ut ur klassrummet, frånvaroregistrering och uppföljning, eller administration kring nationella prov och andra prov.

Här nedan kan du läsa rapporten som Liberalerna har tagit fram som beskriver bakgrund och förslaget mer i detalj.

Bakgrund: En växande lärarbrist

Det råder omfattande lärarbrist. För få vill bli lärare, det är svårt att rekrytera behörig personal och de lärare som finns upplever en stor stress. Sex av tio lärare har övervägt att lämna yrket. Allt tyder också på att lärarbristen kommer att växa under kommande år. SCB:s prognos är att det kommer att saknas 20 000 lärare år 2035 – och det gäller bara lärare i grundskolans tidiga år.

Enligt Skolverket behöver det rekryteras 77 000 lärare åren 2017–2021, även därefter är rekryteringsbehovet fortsatt högt. Skolverkets bedömning är att om inget förändras kommer det att saknas omkring 80 000 lärare om 15 år.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visade redan 2016 att för att täcka lärarbristen skulle var fjärde behöriga gymnasieelev behöva utbilda sig till lärare – varje år de kommande 15 åren. Flera myndigheter och organisationer har mot denna bakgrund dragit slutsatsen att lärar­krisen inte går att lösa enbart genom att utbilda och behålla fler lärare i yrket. UKÄ har exempelvis vid flera tillfället påtalat att enbart fler platser på lärarutbildningen inte kommer att räcka för att möta bristsituationen.

Utbildade lärare måsta istället avlastas för att få tid att kunna förbereda och ägna sig åt sin huvudsyssla: att lära ut. Detta är en avgörande dellösning för att möta lärarbristen, öka yrkets attraktivitet och höja resultaten i den svenska skolan. Precis som exempelvis poliser har civi­ lanställda som stöttar, ska lärare ha det stöd som krävs för att de ska kunna fokusera på sin kärnuppgift.

”Att avlasta lärare så att de kan fokusera på att planera, genomföra och följa upp undervisningen framstår som den viktigaste faktorn. Detta kan exempelvis göras genom satsningar på att anställa stödpersonal och ha effektiva administrativa system.” Skolverket (2018)

”… men också om hur de legitimerade lärarna i högre grad tillåts fokusera på läraryrkets kärna och frigörs från administrativa och andra sysslor i den mån det är möjligt. Ett stöd med sådana arbetsuppgifter av andra yrkeskategorier skulle sannolikt också göra läraryrket mer attraktivt.” UKÄ (2016)

”Använd lärarkompetensen klokt och se över möjligheten att inrätta en ny befattning: lärarassistenter. Lärarassistenter kan avlasta lärarna genom att ta hand om praktiska göromål som till exempel blankett- och informationshantering, kopiering och iordningställande av teknik.” Lärarförbundet (2016)

”Låt huvudmännen söka statliga medel för att kunna anställa lärarassistenter till skolorna”. Lärarnas riksförbund (2016)

”De lokala arbetsgivarna behöver arbeta med en rad olika åtgärder […] att andra yrkesgrupper kompletterar lärare i skolan…” SKL (2018)

Förslaget: 18 000 nya lärarassistenter till skolan

Liberalerna föreslår mot denna bakgrund en omfattande satsning så att huvudmän för grund­ och gymnasieskolan, samt motsvarande skolformer, ska kunna genomföra en mycket kraftig utbyggnad av antalet lärarassistenter i skolan.

Förslaget innebär att det införs ett statsbidrag som fullt utbyggt möjliggör anställning av
18 000 lärarassistenter i den svenska skolan. Staten ersätter genom statsbidraget halva kost­ naden för lön och sociala avgifter. För att rekrytering och utbyggnad ska kunna ske i ordnade former, bör satsningen fasas in under åren 2019–2021. Fullt genomförd omfattar den statliga satsningen cirka 3,1 miljarder kronor årligen, en summa som med medfinansiering ger cirka en lärarassistent per fem legitimerade heltidslärare i de berörda skolformerna.

1080x1080_lararass2Syftet med lärarassistenter är att de ska kunna ta över olika administrativa arbetsuppgifter från lärarna och fungera som stöd både i klassrum och på skolgården. Lärarassistenter är alltså inte lärarersättare eller lärarvikarier, utan just assistenter som assisterar. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att vara rastvakt, hålla koll på elever som får kvarsittning eller visas ut ur klassrummet, frånvaroregistrering och uppföljning, eller administration kring nationella prov och andra prov.

Det centrala är att lärarassistenten skapar förutsättningar för lärare att kunna fokusera på undervisningen och dess för­ och efterarbete. Som åtgärd bidrar den därför till att både minska lärarbristen, öka attraktiviteten i läraryrket och att resultaten i skolan höjs när lärarna får mer tid till förberedelse, genomförande och efterarbete när det gäller undervisningen.

Lärarassistenter kan ha olika bakgrunder. Ibland, men inte alltid, har de en kortare utbild­ning från exempelvis folkhögskola eller yrkeshögskola. En sådan utbildning kan exempelvis omfatta det svenska skolsystemet och dess styrdokument, skoladministration och IT­-kunskap. Något krav på särskild utbildning vid sidan av gymnasiekompetens ska dock inte ställas för anställning under statsbidraget.

EXEMPEL PÅ ARBETSUPPGIFTER FÖR LÄRARASSISTENTER

• Rastvakt, matvakt och provvakt
• Hålla koll på elev som får kvarsittning eller utvisas ur klassrummet
• Frånvaroregistrering och uppföljning
• Iordningsställa klassrum inför och efter undervisning,
• Kopiering
• Administration kring prov
• Dokumentation kring händelser i skolan, t.ex. kränkande behandling • Läromedelsadministration
• Enklare IT-hantering inför lektioner och rapportering av fel
• Hjälp vid planeringsmöten
• Hjälpa till vid friluftsdagar och andra sportaktiviteter mm
• Enklare föräldrakontakter

 

En del i en bred politik för att höja läraryrkets status

Skickliga lärare med god löneutveckling, bra arbetsvillkor, stor auktoritet och tydliga befo­ genheter i klassrummet är avgörande för att höja resultaten i skolan. Förslaget om 18 000 nya lärarassistenter är en del av en bred reformagenda för att återupprätta statusen och attraktions­ kraften i läraryrket. Liberalerna har bland annat tidigare föreslagit:

  • Förstatliga skolan. Kommunaliseringen av den svenska skolan bidrog till ett fall i läraryrkets status. Vi vill förstatliga skolan så att alla lärare får möjligheten och resurserna nog att lyckas i Sveriges viktigaste yrke.
  • Höj lärarlönerna. För att motverka lärarbristen måste lärarnas karriärmöjligheter stärkas. Vi vill införa huvudlärare för alla ämnen där nationella prov förekommer med ett lönepåslag om 5 000 kronor per månad. Därutöver vill Liberalerna ha lektorer med en lön på 10 000 kronor extra per månad.
  • Bättre villkor för vidareutbildning. Liberalerna vill införa en ettårig betald vidareutbildning i ämneskunskaper på universitet för alla legitimerade lärare inom grundskolan och gymnasiet.
  • Lugn och ro i klassrummet. För att alla elever ska nå kunskapsmålen behövs lugn och ro i klassrummet, men ordning och reda påverkar också lärares arbetsmiljö. Utsatta skolor ska ges stöd för långsiktiga insatser för studiero, lärarna ska ges ökade befogenheter i klassrummet och alla klassrum ska vara mobilfria.
  • Bryt tabut mot nivåindelning. Många lärare har idag ett svårt uppdrag i att både under- visa en stor klass och ge tid och uppmärksamhet till de elever som behöver extra stöd eller extra uppsyn för att inte störa andra. Vi vill att fler elever ska kunna få särskild undervisning i smågrupper. Det är bra för eleverna, men också för att fler lärare ska få en bättre arbetssituation med rimliga förutsättningar.
  • Stärk tilliten till professionen. Läraren är skolans viktigaste resurs. Därför är det viktigt att läraren får använda sina pedagogiska kunskaper och inte ständigt känna sig jagad av elever och föräldrar som lägger sig i undervisningen. Skollagen ska förtydligas så att det tydligt framgår att lärarna bestämmer över undervisningen.
  • Reformera lärarutbildningen. Vägen till att långsiktigt göra läraryrket attraktivt för fler går inte via låga krav. Det ska därför krävas mer än idag för att komma in på lärarutbildningen. Det bör ske genom både högre antagnings- och behörighetskrav, exempelvis genom ett krav på lägst slutbetyg C i relevanta ämnen från gymnasiet. Ett lämplighetsprov vid antagningen ska införas för att undvika att de som uppenbart är olämpliga att bli lärare antas.

LÅT LÄRARNA VARA LÄRARE!

Liberalernas kommunbudget i Borlänge

Idag lade vi fram vårt förslag till budget i Borlänge kommun. På länken nedan kan du läsa budgeten i sin helhet och sedan kan du läsa vad jag framförde i mitt inledningsanförande.

Vårt budgetdokument: Budget_Liberalerna_2019-2022

”Ordförande, presidium, ledamöter och Borlängebor.

Jag vill för Liberalernas räkning berätta hur vi ser på Borlänge som kommun och vår verksamhet de kommande 4 åren. Vi lägger en egen budget från Liberalerna i år för att tydligare kunna visa vilka frågor som är viktiga för oss.

Det har varit en intressant process när vi inte sitter i budgetberedningen men vi har gjort ett bra arbete i vår grupp och kommit fram till de prioriteringar vi vill göra under de kommande 4 åren. Precis som övriga Alliansföreträdare nämnde så har vi några gemensamma utgångspunkter med Alliansen och dem ansluter vi oss till.

Våra liberala ramar är framför allt fokuserade på fyra områden:

  • Skola i världsklass
  • En fungerande integration
  • En värdig omsorg
  • Ökad trygghet i vårt Borlänge

Vi lever i en fantastisk kommun med härliga människor, bra kommunal och privat verksamhet, underbar 35102798_10155806188098710_2470096727709843456_onatur, många drivna företagare. Det finns väldigt mycket bra i vår kommun. För oss iLiberalerna är det viktigt att vi ser det som är bra samtidigt som vi tar itu med de utmaningar som väntar. Det är viktigt att vi pratar om vår kommun i glada färger och inte bara i svart-vitt. Vi måste kunna hålla flera bollar i luften samtidigt och inte bara se det som fungerar dåligt utan samtidigt lyfta det positiva vi gör. Det tycker jag är politikers uppgift att gå före och vår uppgift som folkvalda.

Som liberal vill jag något annat än att stämma in i klagosången som vi ser från missnöjespartier och antiliberala krafter i vårt land och världen över. I stället för framtidstro växer nu en misstro mot kunskap, politik och demokratiska strukturer i vårt samhälle. Frustration bland människor skapar en längtan efter snabba och enkla lösningar där lätt missnöjet vinner mark. Vi har alla ett ansvar för att det politiska samtalet ska bli mer sansat och lösningsfokuserat och baseras på fakta och förnuft.

Jag skulle vilja påstå att liberala värderingar behövs mer just nu än tidigare. Ju mer extrema krafter tar för sig, desto fler efterfrågar tydliga frihetliga värderingar, politiskt ansvarstagande och ett politiskt samtal om lösningar. Som liberaler tar vi strid för liberala kärnfrågor som att satsa på kunskap, att öka människors möjligheter, stärka vår rättsstat och säkra jämställdheten.

Jag vill gärna läsa Liberalernas vision för Borlänge:

I Liberalernas Borlänge får du och din familj skola, vård och omsorg med hög kvalitet som dessutom är baserat på ditt val.

I Liberalernas Borlänge erbjuds du och din familj livskvalitet och möjligheter till ett rikt kultur-, fritids och nöjesliv.

I Liberalernas Borlänge arbetar vi för att ingen ska hamna i utanförskap. Stöd och hjälp ska ske så tidigt som möjligt, därför är skolan så fundamentalt viktig.

Låt mig kort presentera våra prioriterade områden:

Vi sätter skolan först. Vi måste ha en skola i världsklass.

Det finns ingen bättre integrationspolitik än en skola i världsklass. Det finns inget mer brottsförebyggande än en skola i världsklass. Det finns ingen större frihetsreform än en skola i världsklass.

Under snart 15 år som fritidspolitiker i den här kommunen har förskola och skola varit mitt huvudfokus och jag känner mig så klart mycket hemma i mitt parti som därför sätter skolan först. Vi vill sätta två tydliga mål för skolan: trygga elevSkola_skriverer och höjda skolresultat.

För att uppnå detta föreslår vi:

Lugn och ro i klassrummet, mobilfria klassrum, lärarlönelyft, rektorslönelyft, bättre villkor och arbetssituation för lärarna och elevhälsoteam och trygghetsteam som stöttar elever och lärare utanför klassrummet. För barn vars föräldrar inte kan eller har knackig svenska är kunskapsskolan helt avgörande. Vi vill prioritera modersmålslärarnas situation, behörighet och löner.

Styrkedjan mellan nämnder och verksamheter måste förtydligas. Skolverksamheten måste formas utifrån elevernas behov. Rektorer ska därför kunna besluta om särskilda undervisningsgrupper och således kunna nivåanpassa undervisningen för att bättre kunna möta våra Borlängeelevers behov. Vi vill också ha en central resurspott tillgänglig för skolorna att söka.

Fungerande integration är vårt andra prioriteringsområde

jobb1Det måste bli enklare att snabbare komma i jobb och egen försörjning, även för dem som inte pratar bra svenska eller saknar utbildning. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Deltagandet i sfi måste öka och vi vill att det ska vara möjligt att kombinera det med jobb och praktik. Fler kvinnor måste komma i jobb och lära sig svenska. Vi vill satsa extra mycket på skolorna i våra segregerade områden och erbjuda lärarna ännu högra lärarlöner på dessa enheter.

Inga pengar ska gå till föreningar som motverkar jämställdhet och integration. Hedersrelaterat våld och förtryck ska bekämpas. Satsningar för minskad trångboddhet krävs i våra segregerade områden.

Vi satsar på förebyggande arbete där skola, socialtjänst, polis och fritidsgårdar/Fryshuset samverkar. Fritidsgården Tjängan ska tas tillbaka i kommunal regi av just den anledningen.

En värdig omsorg är vårt tredje prioriteringsområde

Det är en grundläggande fråga om medmänsklighet att ge möjligheter till ett drägligt liv trots ålderdom, sjukdom eller funktionsnedsättning. De sista åren i livet ska vara precis lika värdefulla som de första. Ingen ska behöva vara orolig för att inte få den omsorg de behöver.gammal1

Valfriheten och självbestämmandet i omsorgen måste ökas och byråkratin minskas kring biståndsbedömningen. ”Vi är alla olika även när vi är årsrika.” Jag citerar gärna Barbro Westerholm, vår seniora riksdagsledamot.

Vi behöver fler platser i vård- och omsorgsboenden, trygghetsboenden och seniorboendet. Det sociala innehållet i äldreomsorgen måste utvecklas. Vi vill införa Lagen om Valfrihet (LOV). Privata aktörer måste tillåtas för att öka valfriheten. Både offentlig och privat verksamhet ska vara föremål för kvalitetskontroll. Vi vill därför införa en omsorgsgaranti med mätbara kvalitetsmål.

Den personliga assistansen (LSS) måste återställas så att biståndsbedömningarna stämmer överens med LSS-lagens ursprungliga intentioner.

Trygghet i samhället är vårt fjärde prioriteringsområde

gammal2.jpgVi ska ha trygghet i våra verksamheter och i våra bostadsområden. Det behövs fler poliser men i väntan på att dessa utbildas vill vi att Borlänge kommun anställer trygghetsvakter som kan öka säkerheten och tryggheten på de tider och platser som upplevs mest otrygga. Vi vill att skola, socialtjänst och polis ska arbeta mer förebyggande med barn och unga och ingripa snabbt när ett barnet är på väg in i ett destruktivt beteende. Vi vill se över så att utbudet av fritidsgårdar i kommunen täcker upp det behov som finns.

Utöver dessa områden har vi identifierat några övriga satsningar som vi vill göra:
  • Vi vill utreda och projektera för ett ridhus i Norr Amsberg.
  • Vi vill att en rimlig och realistisk nivå på städningen i kommunens lokaler fastställs eftersom en avsevärd fördyring har skett samtidigt som allmänna råd från Folkhälsomyndigheten och städrutinerna har skärpts orimligt mycket.
  • Vi tycker inte att kommunen ska konkurrera med privat verksamhet så vi vill lägga ut städningen på entreprenad igen.
  • Det sista jag vill nämna är att vi vill ha en systematisk och mätbar kvalitetsuppföljning av all kommunal verksamhet. Kopplingen mellan tilldelade resurser och uppnådda resultat måste bli ännu tydligare.

Liberalerna presenterar en realistisk budget där utgångspunkten är gällande budget för 2018 där vi indexuppräknar nämnder/styrelse med 1,5 % där inte särskilda satsningar görs.

Utifrån våra prioriterade områden gör vi de största satsningarna inom skola och omsorg men även Fritidsnämnden och Arbetsmarknads- och socialnämnden får tillskott utifrån vårt integrations- och trygghetsperspektiv.

Med det vill jag yrka bifall till Liberalernas budget.”

Önskar er en härlig kväll. Själv sitter jag kvar i fullmäktige i några timmar till. Det blir nog minst ett 12-timmarsmöte ikväll. Vi är på punkt 11 av totalt 27. Demokrati tar tid.

/Monica

Superhjalte

Skolpolitikerns möte med revisionen 

Jag har precis avslutat träff med revisorerna som barn- och bildningsnämndens vice ordförande. Både jag och nämndordförande är överens om att vi har en väl fungerande nämnd, med en stark majoritet och opposition. Vi utmanar varandra i de politiska frågorna samtidigt som vi ser utmaningarna i verksamheterna med t ex svårigheter att få behöriga lärare till Borlänge, att se och hjälpa varje elev men våra lösningar som ska ta oss till målen skiljer oss åt i vissa stycken. Jag får signaler från verksamheterna, lärare och föräldrar att barn faller mellan stolarna, att vårt statliga uppdrag inte uppfylls. 

Samtidigt så går vår nämnd med plusresultat, 13 mkr just nu, och vi får beröm av revisionen för väsentligt förbättrad budgetföljsamhet. Men vad gömmer sig bakom de sifforna? Jo, förskolan går plus med 5 mkr pga att vi inte får tag i förskollärare, grundskolan går back med 8 mkr pga ökade personal- och lokalkostnader samt att vi har en outnyttjad buffert på 16 mkr. Att vi inte får tag i behörig personal på förskolan och grundskolan är ett gigantiskt problem, som vi delar med resten av Sverige. Oavsett, bakom plusresultatet döljer sig en annan verklighet som vi måste bli bättre på att se. Jag efterlyser därför att vi mer noggrannt följer en mer verksamhetsnära statistik, som behöriga lärare, meritvärden, andel behöriga till gymnasiet tillsammans med en utökad dialog med verksamheterna. Jag lyfte därför till revisionen idag att vårt arbete med mål, måluppfyllelse, kvalitetsledning och styrning måste bli ännu bättre. I eftermiddag på barn- och bildningsnämndens arbetsutskott kommer jag därför med stöd av Alliansen att föreslå följande tillägg till vår nämndsplan inför 2018:

  • Ekonomisk styrning: Undersöka förutsättningarna för rektorerna och förskolecheferna att styra sin verksamhet och huruvida de tycker att styrmodellen är tillfyllest. 
  • Kontinuerlig uppföljning till nämnden av verksamheterna ekonomiskt, resultatmässigt och verksamhetsmässigt. Dialog med rektor direkt i nämnden. 
  • Redovisning av antal/andel obehöriga/behöriga lärare per ämne, årskurs och skola. 
  • Utredning och revidering av kostnaderna vid förändring av skolskjutsreglementet kopplat till bla det fria skolvalet.

Jag kommer också be om att få en redovisning av tidigare genomfört uppdrag om lärares/rektorers arbetssituation som jag initierade för många år sedan. Vad hände med det arbetet?

Jag önskar er en fortsatt trevlig torsdag! Nu ska jag vara konsult i några timmar innan nästa möte. 

/Monica


Bild från Palladium med några av Borlänges storheter Jussi Björling, Mando diao.