Sommarskolan är i full gång i Borlänge – 250 elever tar chansen!

För tre veckor sedan avslutades det ordinarie läsåret och redan på måndagen den 15 juni startade årets sommarskola. Sommarskolans cirka 250 elever kommer från årskurs 6-9 och Introduktionsprogrammen (IM). Genom att delta i lovskolans undervisning tar de en extra chans att klara betygen.

Jag blev uppringd under invigningen och fick möjlighet att skicka en hälsning. Men hur är jag klädd egentligen? #coronastyle 🙂

Sommarskolan, som kommer att pågå i sammanlagt sex veckor, ska ge fler elever chansen att uppnå eller komma närmare godkända betyg i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Nytt för i år är att sommarskolan även erbjuder eleverna undervisning i praktisk-estetiska ämnen som musik, hemkunskap, bild samt idrott och hälsa.

”Sommarskolan är otroligt viktig! Vi vet hur avgörande en gymnasieexamen är för våra ungdomars möjligheter att skapa sig en bra framtid. Sommarskolan ger våra grundskoleelever chansen att höja och nå godkända betyg för att sedan ta sig in på gymnasiet så det känns gott att många elever deltar även i år. Det finns risk att högre frånvarotal under våren, på grund av coronapandemin, inneburit ett kunskapstapp. På så sätt känner jag att möjligheten till sommarskola är extra betydelsefull just i år utifrån den aspekten också.”

Skoldagarnas upplägg under sommarskolan

Undervisningen kommer att pågå cirka klockan 08:30 – 15:00 och lunch ingår varje dag. På eftermiddagstid har eleverna möjlighet att vara med på fritidsaktiviteter av olika slag.

Grundskolornas verksamhet har pågått hela våren, trots coronasituationen. För att ändå undvika alltför många människor i samma lokaler kommer sommarskolans undervisning att spridas ut. De yngre eleverna från årskurs 6 och 7 får vara på Sopranen, medan de från årskurs 8 och 9 och eleverna från IM kommer att gå på Maserskolan.

Hur är det då – är sommarskolan bara ett enkelt sätt att få godkända betyg och gratis lunch varje dag? Svaret är nej.

Bara närvaro räcker inte för att få godkända betyg. Närvaro, godkända resultat och godkänd prövning i slutet av lovskolan är vad som krävs för att en elev ska få betyg. Vad gäller skollunchen så är den förstås bara för de elever som är anmälda till sommarskolan och deltar i undervisningen.

Den 24 juli avslutas sommarens lovskola. Förhoppningen är att deltagarna då tagit ett eller flera viktiga steg i sin kunskapsutveckling och strävan efter godkända betyg.

Mer information: borlange.se/sommarskola

Stort lycka till och njut också av sommaren!

Debatt: En arbetsrätt som ger trygghet för fler i Dalarna

Under coronakrisen har alltför många förlorat, eller riskerar att förlora, sina jobb. Samtidigt har det aldrig varit viktigare för företagen att kunna behålla nyckelmedarbetare – den som hittar sätt att ställa om, eller nya affärsidéer. Det är viktigt för företagen att kunna behålla kompetensen. Det är också viktigt för anställda att känna att ens kompetens värderas vid neddragningar.

Nu är det avgörande att få på plats en moderniserad arbetsrätt så att fler kan komma in på arbetsmarknaden och att fler företagare vågar anställa när det vänder. Nu har det presenterats en utredning om hur det kan gå till. De förslag som utredningen har presenterat innebär viktiga steg i rätt riktning

När Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes såg Folkpartiet behovet av en generell lagstiftning som gav ett grundskydd till alla arbetstagare. Behovet kvarstår, men lagstiftningen är idag stelbent och daterad.

Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa

Vi måste vara ärliga med att det finns en rad problem med LAS som den ser ut idag. Få arbetsgivare vågar chansa på att anställa personer utan arbetslivserfarenhet och kontakter. Ofta unga och nyanlända. Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa.

Dessutom tillåts personer som inte fungerar på arbetsplatsen bli kvar. Det drabbar inte minst kollegorna. Det kan handla om att de behöver utföra kollegans uppgifter eller att den som mobbar eller utför sexuella trakasserier får vara kvar. Idag straffas arbetsgivare som säger upp de som misskött sitt arbete, även om arbetsgivaren gjort rätt. Så kan vi inte ha det.

När fler vågar byta jobb förbättras också individens möjlighet att forma sitt arbetsliv. En trygghet som enbart bygger på ”sist-in-först-ut”-principen, leder till otrygghet för den som byter anställning och hamnar sist i turordningen på den nya arbetsplatsen. Turordningsregler ger en falsk trygghet, inlåsning och ökad sjukfrånvaro.

Samtidigt som arbetsrätten görs mer flexibel måste individens ekonomiska trygghet vid arbetslöshet stärkas. Liberalerna vill därför att alla som haft ett jobb och betalat skatt ska omfattas av en statlig och allmän A-kassa.

Liberalerna kan inte acceptera nuvarande lagstiftningens misslyckanden, med omfattande utanförskap, låg rörlighet och hög inlåsning. En modernisering av arbetsrätten i kombination med en bättre ekonomisk trygghet för individen vid arbetslöshet ger individen en bättre möjlighet att forma sitt arbetsliv, samtidigt som det gör att företag vågar anställa.

Nyamko Sabuni (L) Partiledare

Monica Lundin (L) Ordförande Liberalerna Dalarna

Införd i Dalademokraten 27 juni 2020

Nyamko Sabuni och Monica Lundin. Den sistnämnda skulle behöva dra en kam genom håret 🙂

Debatt: Poliserna i Sverige blir nu fler

Nu under våren välkomnas 610 tillkommande polisaspiranter till Polismyndigheten. Aspiranterna placeras i olika polisregioner utifrån en fördelningsmodell som grundar sig på främst befolkningsmängd, brottsbelastning samt avgångar. Det innebär att Dalarnas län får 12 antal nya poliser. Det är en rejäl förstärkning för att förbättra och effektivisera brottsbekämpningen länets kommuner.

För Liberalerna är brottsbekämpning och en fungerande rättsstat en av grunderna i ett demokratiskt samhälle. Det öppna samhället kräver en fungerande rättsstat. Trygghet är en frihetsfråga. Livet krymper för den som inte känner trygghet. Att veta att polisen kommer när det verkligen behövs, att känna sig trygg i sitt bostadsområde, att inte känna sig tvungen att avstå från en kvällspromenad – allt detta handlar om frihet i vardagen.

Liberalerna har länge arbetat för en kraftig utbyggnad av polisväsendet. Det är nödvändigt för att förebygga och ingripa mot brottslighet, på både kort och lång sikt. För att möjliggöra detta behövs rejält förbättrade arbetsvillkor som därmed gör polisyrket attraktivare för de allra bästa krafterna. Det handlar bland annat om väsentligt förbättrade löner. Lönefrågan är central för att hävda polisyrkets attraktionskraft – det behövs ett fortsatt lönelyft för svensk polis.

Därtill behövs också åtgärder för förbättrade karriärvägar, stärkt fokus på den yttre och den utredande verksamheten och minskad internbyråkrati. Genom januariavtalet har Liberalerna fått igenom en kraftig förstärkning av polisväsendet. Fram till utgången av 2024 ska antalet polisanställda öka med 10 000. Liberalernas uppfattning är att detta ska ske med bibehållna proportioner mellan poliser och civilanställda, det vill säga huvuddelen av personalökningen ska åstadkommas i form av fler poliser i tjänst.

För Liberalerna är det också centralt att ökningen får genomslag i hela Sverige – både på landsbygden och i storstädernas utsatta miljöer. Januariavtalet föreskriver också att attraktiviteten i polisyrket ska förstärkas genom goda villkor.

Inför 2020 har Liberalerna varit pådrivande för att den kraftiga utbyggnaden av polisväsendet ska följas upp med motsvarande resursförstärkningar inom rättsväsendets övriga myndigheter: åklagarväsende, domstolar, kriminalvård och övriga rättsvårdande myndigheter. Detta har också blivit verklighet och ingår i budget 2020 och den nyligen lagda vårändringsbudgeten.

Liberalernas politiska arbete är framgångsrikt. För Dalarnas län innebär det alltså 12 nya polisaspiranter. Det är ett välkommet tillskott och innebär en rejäl förstärkning av länets brottsbekämpning.

Johan Pehrsson (L), Gruppledare och riksdagsledamot

Monica Lundin (L), Ordförande Liberalerna Dalarna och ledamot i regionpolisrådet Bergslagen

Införd i Dalarnas Tidningar 8 juni 2020

Insändarreplik: Utbildning och erfarenhet ska ge avtryck i plånboken

Erika Frank gör i en insändare i DD den 26 maj gällande att Liberalerna skulle vara för sänkta ingångslöner för utbildade undersköterskor. Detta är ett påstående som vi inte känner igen oss i och Frank får gärna återkomma med en källhänvisning.

Liberalerna har alltid haft som sin politik att det ska löna sig att arbeta och att vidareutbilda sig, inte minst inom vården där vi vill att det ska finnas tydliga karriärmöjligheter och att ansvar, utbildning och erfarenhet ska ge avtryck i plånboken. I valet 2018 var vi dessutom beredda att satsa 8 miljarder på vårdpersonalen, inte minst för att återinföra vårdbiträden som kan avlasta undersköterskor och sjuksköterskor så att dessa kan ägna sig åt det de är utbildade för att jobba med.

Dalasamverkan, där Liberalerna ingår, gör dessutom en bra satsning på personalen i budgeten, med bland annat nytt nattavtal och höjt friskvårdsbidrag. Dessutom har Dalasamverkan börjat beta av den avsevärda pensionsskuld till personalen som den tidigare, S-styrda majoriteten lämnade efter sig.

Det är däremot korrekt att L för några år sedan hade ett förslag om inträdeslöner för grupper som står särskilt långt från arbetsmarknaden. En utbildad undersköterska tillhör per definition inte någon sådan grupp, just i kraft av sin utbildning. Det är också viktigt att se det förslaget i sin fulla kontext med en lägre inkomstskatt, vilket avsevärt hade påverkat den disponibla inkomsten.

Vi tar gärna debatten om vårdpersonalens villkor och löner men då ska det vara på en faktabaserad grund.

Monica Lundin, (L), förbundsordförande, Liberalerna Dalarna  

Jerk Pros (L), vice ordförande, Liberalerna Borlänge

Införde i Dalademokraten 11 juni 2020

Debatt: Utökad rätt att vabba kan ge tryggare vardag för barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning

Tillfällig föräldrapenning (vab) gör att föräldrar kan vara borta från jobbet när barn är hemma sjuka eller behöver läkarbesök. Ett kroniskt sjukt barn bär dock sin sjukdom med sig även till skolan, till fritids eller till förskolan. Där brister dagens vab.

Ofta räcker det inte att skolpersonalen är generellt välinformerad om en viss sjukdom; har ett barn diabetes måste ju till exempel en vuxen i klassrummet, på rasten eller på skolutflykten känna igen just det barnets subtila symtom på högt eller lågt blodsocker, klara av att ta enklare blodprov i fingret, tolka svaren och räkna ut precis rätt dos insulin varje gång barnet ska äta. Föräldrar kan därmed behöva ha omfattande kontakter med nya klasslärare, skola eller förskola för att vara trygga med att barnet kan få stöd och egenvård hela skoldagen.

Idag måste Försäkringskassan neka föräldrar vab och kontaktdagar för all denna tid, oavsett läkarintyg. Föräldrar kan heller inte ta ledigt för vård av barn för avgörande möten med socialtjänsten. Istället tvingas de ta av sin semester eller vara lediga utan lön för att lära ut kunskap om barnet som kan vara direkt livsavgörande.

Dagens regelverk är obegripligt. Det är som om ett kroniskt sjukt barn mirakulöst skulle tillfriskna på sin väg från hemmet till förskola, fritids eller skola. Regelverket är både märkligt och oacceptabelt. Liberalerna vill därför se över möjligheten att utöka vab.

Vi liberaler har tidigare krävt svar på om regeringen kan tänka sig att arbeta för att föräldrar till barn med varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna vabba eller ta ut kontaktdagar för möten med skola och förskola om stöd och egenvård. Glädjande nog har vi två gånger fått svaret att regeringen uppmärksammat frågan och söker en lösning. Vi är lättade och hoppfulla över att regeringen ser vikten av att varje barn får den hjälp det behöver i förskola och skola. Samma lösning bör även övervägas för möten med skola och socialtjänst om ett barn har sociala problem.

Regeringen behöver snarast se över möjligheten att ge föräldrar rätt att vabba eller ta ut kontaktdagar när det behövs för kroniskt sjuka barns hälsa och trygghet. Familjernas levnadsvillkor måste förbättras – för föräldrarnas skull, för skolpersonalens skull, för syskons skull och i allra högsta grad för barnens.

Lina Nordquist (L) Riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson

Bo Brännström (L) Regionråd, Region Dalarna

Monica Lundin (L) Kommunalråd och ordförande i barn och utbildningsnämnden, Borlänge kommun

Införd i Dalademokraten 26 maj 2020

Nyheter från barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2020

I klippet nedan kan ni lyssna på när jag berättar om flertalet ärenden som behandlades på barn- och utbildningsnämnden den 15 juni.

De ärenden jag berättar om är:

  • Återkoppling av HTL-arbetet
  • Ekonomisk rapport maj samt åtgärdsplan till följd av KPMG:s översyn
  • Aktuell förskolekö – bara 4 barn i kön!
  • Svar på motion om rast- och lunchvakter i Borlänges grundskola
  • Information om lärarassistentreformen
  • Kvartalsuppföljning av systematiska kvalitetsarbetet
  • Coronaläget i nämndens verksamheter
  • Grattis till Kulturcentrum Asken som har fått statliga medel för Skapande skola!
Lyssna på när jag berättar om flertalet ärenden som behandlades på barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2020.

Stort tack till all personal för era insatser under den gångna terminen!

Jag önskar er en riktigt glad midsommar!

Stort grattis och lycka till!

Stort grattis och lycka till!

29 år sedan jag tog studenten. Det snöade den dagen. Min kemilärare Östen tyckte att jag med mina betyg skulle gå natur efter nian. Så blev det inte. Jag gick ekonomisk linje för det var en bra grund att stå på, tänkte SYO:n och jag. Det blev sedan jorden runt-resor, jobb lite överallt i världen och fortsatta ekonomistudier på högskola och universitet i Östersund, Umeå och Brisbane, Australien. Världen låg framför mina fötter.

Jag hade ingen aning då att jag skulle bli företagare och politiker i Borlänge och det är nog den största lärdomen: man vet aldrig var man hamnar i livet. Det bästa är att livet ännu inte är slut och jag fortfarande inte vet var jag kommer hamna 🙂

Till alla nior som slutar grundskolan idag och till alla studenter som springer ut i morgon – bra kämpat, stort grattis och lycka till!

Världen ligger framför era fötter och det är helt normalt att inte veta var ni kommer hamna 😄💙👩‍🎓🥳

Nya Gylle skola – ett efterlängtat projekt!

Efter några turbulenta veckor efter rivningsrelaterad brand på Gylle skola så samlade vi idag media på skolan för att blicka framåt. Vi berättade att byggprojektet för Gylle skola löper på enligt plan och jag och Johan från Kommunfastigheter berättade mer om den nya skolans utformning och vi kunde visa bilder på hur skolan kommer se ut exteriört. Se bilderna nedan.

Se och hör mer från mitt besök på Gylle skola idag

Jag är glad att vi har kommit till den punkten att vi med ögat kan se att det händer saker på skolan. Gylle skola har länge varit i behov av åtgärder, dels pga. stora renoveringsbehov men också för att elevantalet ökar.

Händelsen med branden på skolan är förstås omtumlande men jag är otroligt lättad över att ingen skadades och att släckningsarbetet och sanering kunnat genomföras på ett bra och effektivt sätt.

Vaktis Ingemar får ta emot välförtjänta blommor!

Jag vill ge mitt varmaste tack till polis, räddningstjänst, personal och elever för alla era insatser och ert tålamod! Vi blickar nu framåt och den nya skolan är mycket efterlängtad av elever och personal och vi har jobbat länge för det här. Det är otroligt skönt att vi är igång och jag hoppas nu på en smidig process så att bygget av den nya skolan kan påbörjas så snart som möjligt efter rivning.

Som tack för personalens insats så lämnade jag över blommor till Ingemar, vaktis på skolan! Stort tack för alla era insatser hittills!

Jag och Johan lämnade också över flertalet skisser på skolan för elever och personal att titta på och inspireras av. Nedan kan ni se dem:

Tidigare i år träffade vi de närmaste grannarna för att informera kring detta stora och välbehövliga projekt och vi hade planerat ett fysiskt möte nu när bygglovsprocessen är igång. Tyvärr är inte större fysiska möten möjliga pga. restriktionerna kring covid-19 och därför har informationen skickats ut via post till de närmaste grannarna samt digitalt via skolan till vårdnadshavare. Men jag ser fram emot att träffas igen när möjlighet ges för det!

Vad gäller själva bygget så kan ni dels lyssna på mig här ovanför där jag berättar mer om bygget men kort nedanför också lite om tänket, beskrivet av White arkitekter, blandat med fina bilder från desamma. Det här är ett såå spännande projekt!

Det blev många bra mediainslag från Gylle skola idag

P4 Dalarna

SVT Dalarna

Dalarnas Tidningar

Dalademokraten

Den lilla skolan i skolan

Trygghet och öppenhet är två ledord i skapandet av nya Gylle skola.

Småskalighet: Det är en stor skola som ska byggas men en grundidé i planeringen är att bryta ner volymerna och trots storleken skapa en småskalighet. Därför kan vi prata om ”den lilla skolan i skolan”.

Skolan har fördelats i flera olika byggnader som genom sin placering på tomten skapar olika gårdsrum – skolgårdar för olika åldrar. Varje årskurs (som är grupperat i ett hemviste) får en egen entré från skolgården för att skapa känslan av att ’här är min skola. Skolbarnen fördelar sig på så sätt över skolgården och trängsel undviks. Det är också en trygghet i att kunna känna igen de barn som hör hemma i varje hemviste.

Byggnaderna placeras på tomten så att öppna gårdar bildas. Gårdarna är överblickbara och ger möjlighet till insyn dygnet runt. Det blir lätt att finna sin väg till olika delar av skolan. En torgliknande plats skapas utanför byggnaden med idrott, matsal/aula och praktisk-estetiska ämneslokaler. Torget utformas som en samlande del för hela Gylle skola som också bjuder in allmänheten eftersom många lokaler används även efter skoltid för förenings- och kursverksamhet.

Utemiljön ska uppmuntra till rörelse: varierad och inspirerande utemiljö. Utemiljön utformas på ett variationsrikt sätt som uppmuntrar till att röra sig, upptäcka nya delar och stimuleras av att befinna sig i olika sorters miljöer. Närheten till den allmänna platsen i öster och fotbollsplanerna i nordväst har inverkat på placeringen av byggnaderna. Skyddande grönska fyller tomtens södra del som vetter mot villakvarteren.

Husen har låg byggnadshöjd, två våningar, och uppdelningen i flera byggnadsvolymer gör inpassningen i den småskaliga omgivningen möjlig. Byggnaderna är utformade med förskjutningar av fasaderna och uppdelade taklutningar. Detta ger ett lekfullt intryck och tillsammans med klara kulörer i fasaden blir byggnaderna välkomnande och intresseväckande för barnen.

Varje byggnad får sin egen exteriöra identitetsfärg som också följer med in i interiören. Grönt för F-3, rött för 4-6, blått för 7-9 och gult för praktisk-estetiska ämnen/matsal/idrott.

Trä blir ett påtagligt inslag i fasaderna. Interiörerna präglas av trämaterial som ger en avspänd och trivsam miljö samtidigt som det är robust och hållfast.

Ni kan följa projektet på Borlänge kommuns hemsida här

Stort tack för ett fint besök idag!

Johan Thurin, Monica Lundin och Ingemar Berglinn. Foto: Johan Lundahl/Sveriges Radio

Skydda de utsatta i Coronakrisen!

”Pappa är hemma hela tiden nu och mamma också. Pappa är dum mot mamma. Han skriker, slår, är arg. Och nu kan han göra det hela tiden för hon är inte på jobbet”.

”Jag får inte gå ut för min kille. Jag är så rädd att allt ska bli värre nu…med Coronan…”

För många redan utsatta innebär Coronakrisen och isoleringen i hemmet ökad risk för våld. Nu måste samhället agera kraftfullt för att de våldsutsatta ska känna trygghet i denna samhällskris.

Nyligen beslutade regeringen i samarbete med Liberalerna och Centerpartiet att avsätta 100 miljoner extra till ideella barn- och kvinnorättsorganisationer för att bekämpa den extra utsatthet som följer i Coronakrisens spår. Det är ett väldigt efterlängtat besked. Sverige ska vara ett tryggt land att växa upp och bo i.  

Sedan Coronakrisens början har allt fler larmrapporter kommit in från barn- och kvinnorättsorganisationer om att våldet mot kvinnor och barn och det hedersrelaterade våldet i Sverige ökar. Man ser t ex att förövare utnyttjar situationen för att söka upp sårbara barn. Att barn, unga, kvinnor men också funktionsnedsatt är fast i hemförhållanden som präglas av våld, övergrepp och missbruk.

Coronakrisen innebär att många barn drabbas av ökad oro, rädsla och risk för våld och utsatthet, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. För skola och socialtjänst blir det svårare att reagera och agera i tid vid misstankar om våldsutsatthet när kontakten med barn och unga minskar. Liberalerna kräver därför att samhället agerar kraftfullt för att skydda barn och vi har därför krävt att krishanteringen ska ha ett tydligt barnperspektiv.

Flera organisationer, som exempelvis BRIS, Ecpat, GAPF och Unizon (som samlar ungdoms-, tjej- och kvinnojourer) spelar en viktig roll att lyssna till de utsatta barnen och lotsa dem till ansvariga myndigheter.  Liberalerna förslog därför att 50 miljoner kronor avsätts för organisationer inom civilsamhället som stödjer utsatta barn och unga. Utöver detta tilldelas även kvinnorättsorganisationerna 50 miljoner kronor extra.

Det behövs även en riktad informationssatsning gentemot barn och unga. Det är viktigt att MSB skyndsamt tar fram riktad information till barn. En sådan kampanj kan med fördel rikta sig till digitala kanaler med en hög närvaro av barn och unga samt på flera språk. Information måste även anpassas till barn med funktionsvariationer. Alla barn har rätt till information.

Coronakrisen är främst en epidemiologisk kris där människor insjuknar och avlider. Vi ska göra allt vi kan för att vården har förutsättningar att ta hand om de sjuka. Företagen som nu blöder måste få stöd och människors jobb ska skyddas.

Tillsammans måste vi även göra allt vi kan för att säkerställa att varje utsatt människa känner trygghet i den lilla världen, även om den stora världen genomgår en kris.

Monica Lundin (L)

Förbundsordförande Liberalerna Dalarna

Jessica Hellström (L)

Ordförande Liberala Kvinnor Dalarna

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar den 20 april 2020.

Monica Lundin skriver tillsammans med…
Jessica Hellström.
Vi måste locka tillbaka lärarna som slutat

Vi måste locka tillbaka lärarna som slutat

Lärarbristen är påtaglig i hela landet, enligt Skolverkets senaste prognos behöver den svenska skolan rekrytera 77 000 lärare de närmaste åren. Den låga statusen på läraryrket är en bidragande faktor.

Problemen med lärarutbildningen är kända. Examensfrekvensen och genomströmningen på lärarutbildningen är mycket låg. Söktrycket till lärarutbildningen sjunker och till hälften av platserna inför höstens antagning fanns det ingen konkurrens för att komma in vilket direkt påverkar kvaliteten och nivån på utbildningen.

”Andelen obehörig personal riskerar att öka”

Vi har nyligen som del av förhandling med regeringen tillsatt en utredning där flera liberala krav ingår för att dels höja kvaliteten på lärarutbildningen, dels minska den teoretiska delen till förmån för mer praktiska moment och metodik. Lärarstudenterna måste förberedas bättre för kommande uppdrag. Att även se över den verksamhetsförlagda delen av utbildningen blir särskilt viktigt. Lägg därtill den arbetsintegrerade utbildningen i Dalarna, där studenter arbetar på en skola och studerar samtidigt, som fungerar mycket väl och som har höjt söktrycket till utbildningen avsevärt. På förut tomma platser har vi nu kö och sex sökande per plats.

En viktig målgrupp som helt glömts bort i skoldebatten är de nästan 40 000 lärare som lämnat yrket för att arbeta med något annat. De arbetar idag som administratörer, utredare, arbetsförmedlare, informatörer eller vårdbiträden. Det är märkligt att regeringen inte valt att prioritera denna avgörande och självklara målgrupp av efterfrågad kompetens om man på allvar vill vidta åtgärder för att minska lärarbristen. Liberalerna tar nu flera initiativ i syfte att nå ut till dessa före detta lärare för att se vad vi kan göra för att de ska återvända till skolan.

Huvudmännen saknar behöriga lärare och framför allt saknas ämnesbehöriga lärare. Det finns dessutom oacceptabla skillnader inom skolor, inom kommuner och mellan kommuner och friskolor. Inom några år riskerar vi att en större andel av de som undervisar i skolan inte har en lärarutbildning och full behörighet. Andelen obehörig personal riskerar att öka, särskilt i skolor i utsatta områden där lärarna har ett tuffare socioekonomiskt uppdrag.

Liberalerna ser idag inga som helst åtgärder för att locka tillbaka lärare till skolan igen. Det är ohållbart. Vi kan inte acceptera att en så stor andel av personalen i grundskolan som kommer undervisa om några år endast kommer ha utbildning motsvarande gymnasial nivå. Detta skulle få direkta negativa konsekvenser för eleverna, inte minst för kvaliteten i undervisningen men också på kunskapsresultaten. Lärarnas profession ska värnas. Respekten för lärarna måste återupprättas och inte minst så måste deras arbetsvillkor och arbetsmiljö förbättras. Då kan tusentals lärare komma tillbaka och vi behöver varenda en.

Roger Haddad (L)

Liberalernas utbildningspolitiska talesperson

Monica Lundin (L)

Ordförande Liberalerna Dalarna

Skolkommunalråd Borlänge

Debattartikel införd i Dalademokraten 5 december 2019