Ekonomisk rapport, verksamhetsbeslut för Paradisskolan mm BUN 30/9

Idag har vi haft barn- och utbildningsnämnd och nedan kan ni lyssna på när jag sammanfattar punkten om ekonomisk rapport. Nämnden prognostiserar fortfarande ett underskott på helåret på -24 mkr och det är framför allt grundskolorna som går med underskott. Vi arbetar på med beslutad handlingsplan för att komma närmare en ekonomi i balans och ett intensivt arbete pågår för att få kostnadskontroll där grundskolornas utfall studeras. Vi kan konstatera att om vi inte hade genomfört några åtgärder i våras hade vi haft ett underskott på strax över -50 mkr. Så våra åtgärder har varit nödvändiga.

Hör mig berätta om detta och mer om vad som händer nu.

Vi pratade även om Paradisskolan och vilka verksamheter som flyttar in där. Det blir både Tjärnaängsskolan och Solängsskolan samt 4 avdelningar förskola. Det är ett roligt beslut att vi får en samlad F-6-skola i de lokalerna. Övriga frågor var riktlinjer för närvarokontroll och skolplikt och lite annat smått och gott. Välkomna in att lyssna!

Jag önskar er en fortsatt härlig kväll!

/Monica

Ekonomisk rapport 26/8 BUN – intervju P4 Dalarna

Till följd av att barn- och utbildningsnämnden gick med underskott 2019 pågick under vintern 2020 ett intensivt arbete med att komma underfund med vad underskottet bestod av. Dels stod det klart att kommunens prognos- och uppföljningsprocess inte var tillförlitligt. Dels fanns lönestödsanställningar inom skolan som inte hade full kostnadstäckning, vilket var avsikten när de anställdes. Övriga anledningar var att kostnader för barn i behov av särskilt stöd drog över budget samt att kostnader för förskoleklass var felbudgeterade.

Skolchefer och rektorer arbetade intensivt under våren med att se över sina organisationer och avslut på lönestödsanställningar och visstidsanställningar verkställdes. I samband med detta flaggade rektorerna i juni upp för att besparingar går ut över skolans kvalitet i form av att barn i behov av särskilt stöd inte skulle få det. På möten med förskole- och grundskolerektorerna pratade vi bl a om vilka besparingar som kan göras i stället. Vi är helt överens om att ytterligare besparingar på skolorna i form av s k osthyvling inte längre går. Vi diskuterade vad som är lagstadgad verksamhet och inte, vad man kan spara på i central administration osv. Detta ser vi nu under hösten över.

Vi kom också överens om att följa verksamheterna under hösten när organisationen har satts för att trimma organisationen och samtidigt säkra att verksamheten har förutsättningar för att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd, helt i enlighet med skollagen. Detta arbete sker nu i nära dialog mellan skolchef och rektorer som säkrar verksamheterna. Det kan verka bakvänt att först avsluta anställningar för att sedan se hur organisationen fungerar vid läsårsstart men jag menar att detta steg är nödvändigt för att både hantera det uppkomna underskottet och nu trimma in organisationen så att vi har rätt organisation.

Idag på barn- och utbildningsnämnden fick vi en rapport från ekonomikontoret som har studerat antalet anställda i vår förskola och grundskola. De har jämfört antal anställda i maj respektive augusti (inte juni som jag felaktigt säger i klippet nedan). Det ekonomikontoret finner när de jämför våra personalregister är att personalstyrkan har minskat med 382 personer. Det rör sig om lönestödsanställningar och visstidsanställningar. Det sammanställningen inte visar är hur länge och hur mycket de 382 personerna har arbetat. De kan ha varit timvikarier och arbetat en vecka, en del har har jobbat mer än så. Kostnaden/besparingen för dessa anställningar är 11 mkr och det skulle motsvara 80 helårsarbetare om man vill sätta den summan i ett perspektiv. Inga tillsvidareanställningar har avslutats och inga lärare eller förskollärare har slutat eller ska sluta.

På nästa nämnd i september kommer vi få mer utförlig information kring detta samt hur arbetet går på våra förskolor och grundskolor då rektorerna har haft ekonomi- och verksamhetsuppföljning med skolcheferna och ekonom. I det arbetet ingår det då att säkra verksamheterna vad gäller elevernas behov av särskilt stöd. Rektorerna fortsätter också att arbeta med att öka behörigheten bland våra lärare. Efter dagens sammanträde blev jag intervjuad av P4 Dalarna och här nedan kan ni lyssna på den intervjun.

Intervju med P4 Dalarna efter ekonomisk rapport på nämnden 26 augusti

Om vi inte hade gjort åtgärder under våren skulle vi idag haft ett underskott på -50 mkr. I dagsläget har vi ett prognostiserat resultat på -24 mkr. Att inte agera till följd av underskottet vid årsskiftet skulle göra att vi som nämnd inte skulle få ansvarsfrihet vid nästa bokslut. I en nämndsledamots ansvar ligger att verka för god ekonomisk hushållning. Att samtidigt inte säkra att vi har behöriga lärare och att elever i behov av särskilt stöd får det skulle innebära att vi bryter mot skollagen. I en nämndledamots ansvar ligger också att verka för att kommunen uppfyller de statliga kraven. Det är en balansakt men jag är helt övertygad om att vi kommer hitta en väg som leder till en bättre skola i Borlänge.

Ha en fortsatt skön kväll!

/Monica

Idag känns det hopplö(s)t

Jag är ständig optimist. Jag tror på och lever för att hitta nya möjligheter. Jag lever efter deviserna ”Vad mer är möjligt?” och ”Hur blir det bättre än så här?” Men idag har en känsla av hopplöshet infunnit sig i mig.

Jag sitter på kommunstyrelsen och reflekterar över vad jag hör om den ekonomiska situationen i Borlänge kommun. För mars månad fortsätter driften att gå back med 71 mkr, på helår så är prognosen nästan 90 mkr. Det är omsorgsnämnden och barn- och bildningsnämnden som fortsätter att backa. 

Som 2:e vice ordförande vet jag mycket väl läget i barn- och bildningsnämnden och ser hur verksamhetsbudget och undervisningen urholkas av ökade kostnader för lokaler, kost och IT samtidigt som antalet barn ökar drastiskt och vår budgettilldelning har inte hängt med i den utvecklingen. Det är en ekvation som inte går ihop. Vi kan inte ha det så här längre. Har tjatat om driftsunderskottet sedan jag kom in i kommunfullmäktige 2006. Jämför vi Borlänge med andra jämförbara kommuner så lägger vi ca 30-40 mkr mindre utifrån vårt elevantal. 

Jag väntar med spänning på SKL:s översyn av kommunen som helhet men även för de två nämnderna i fråga. En fråga jag ställer mig så här rakt upp och ner är: Kan vi ha mer koncernsamverkan? Borlänges kommunala bolag går väldigt bra och kanske är det så att dessa bolag behöver leverera tillbaka till sina ägare, borlängeborna. 

”Det är ett tufft läge” säger Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande. 

Ja, det har det varit länge. 

Vad ska till för att vända allt det här? Vad ska till för att personal, barn och elever ska få den undervisning som de har rätt till? Jag blir mer och mer övertygad att vi behöver ha en statlig resurstilldelning till kommunerna. Det är för många kommuner i Sverige som inte klarar av uppdraget att vara huvudman och tilldela de resurser som krävs. Förstatliga skolan nu!!

Vad mer är möjligt? 

Hur blir det bättre än så här?

Tack och lov lyser solen!