Ekonomisk rapport 26/8 BUN – intervju P4 Dalarna

Till följd av att barn- och utbildningsnämnden gick med underskott 2019 pågick under vintern 2020 ett intensivt arbete med att komma underfund med vad underskottet bestod av. Dels stod det klart att kommunens prognos- och uppföljningsprocess inte var tillförlitligt. Dels fanns lönestödsanställningar inom skolan som inte hade full kostnadstäckning, vilket var avsikten när de anställdes. Övriga anledningar var att kostnader för barn i behov av särskilt stöd drog över budget samt att kostnader för förskoleklass var felbudgeterade.

Skolchefer och rektorer arbetade intensivt under våren med att se över sina organisationer och avslut på lönestödsanställningar och visstidsanställningar verkställdes. I samband med detta flaggade rektorerna i juni upp för att ytterligare besparingar skulle gå ut över skolans kvalitet i form av att barn i behov av särskilt stöd inte skulle få det. På möten med förskole- och grundskolerektorerna pratade vi bl a om vilka besparingar som kan göras i stället. Vi är helt överens om att ytterligare besparingar på skolorna i form av s k osthyvling inte längre går. Vi diskuterade vad som är lagstadgad verksamhet och inte, vad man kan spara på i central administration osv. Detta ser vi nu under hösten över.

Vi kom också överens om att följa verksamheterna under hösten när organisationen har satts för att trimma organisationen och samtidigt säkra att verksamheten har förutsättningar för att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd, helt i enlighet med skollagen. Detta arbete sker nu i nära dialog mellan skolchef och rektorer som säkrar verksamheterna. Det kan verka bakvänt att först avsluta anställningar för att sedan se hur organisationen fungerar vid läsårsstart men jag menar att detta steg är nödvändigt för att både hantera det uppkomna underskottet och nu trimma in organisationen så att vi har rätt organisation.

Idag på barn- och utbildningsnämnden fick vi en rapport från ekonomikontoret som har studerat antalet anställda i vår förskola och grundskola. De har jämfört antal anställda i maj respektive augusti (inte juni som jag felaktigt säger i klippet nedan). Det ekonomikontoret finner när de jämför våra personalregister är att personalstyrkan har minskat med 382 personer. Det rör sig om lönestödsanställningar och visstidsanställningar. Det sammanställningen inte visar är hur länge och hur mycket de 382 personerna har arbetat. De kan ha varit timvikarier och arbetat en vecka, en del har har jobbat mer än så. Kostnaden/besparingen för dessa anställningar är 11 mkr och det skulle motsvara 80 helårsarbetare om man vill sätta den summan i ett perspektiv. Inga tillsvidareanställningar har avslutats och inga lärare eller förskollärare har slutat eller ska sluta.

På nästa nämnd i september kommer vi få mer utförlig information kring detta samt hur arbetet går på våra förskolor och grundskolor då rektorerna har haft ekonomi- och verksamhetsuppföljning med skolcheferna och ekonom. I det arbetet ingår det då att säkra verksamheterna vad gäller elevernas behov av särskilt stöd. Rektorerna fortsätter också att arbeta med att öka behörigheten bland våra lärare. Efter dagens sammanträde blev jag intervjuad av P4 Dalarna och här nedan kan ni lyssna på den intervjun.

Intervju med P4 Dalarna efter ekonomisk rapport på nämnden 26 augusti

Om vi inte hade gjort åtgärder under våren skulle vi idag haft ett underskott på -50 mkr. I dagsläget har vi ett prognostiserat resultat på -24 mkr. Att inte agera till följd av underskottet vid årsskiftet skulle göra att vi som nämnd inte skulle få ansvarsfrihet vid nästa bokslut. I en nämndsledamots ansvar ligger att verka för god ekonomisk hushållning. Att samtidigt inte säkra att vi har behöriga lärare och att elever i behov av särskilt stöd får det skulle innebära att vi bryter mot skollagen. I en nämndledamots ansvar ligger också att verka för att kommunen uppfyller de statliga kraven. Det är en balansakt men jag är helt övertygad om att vi kommer hitta en väg som leder till en bättre skola i Borlänge.

Ha en fortsatt skön kväll!

/Monica

Mobilfri skola och andra bra förslag för en bättre skola i Borlänge!

Idag startar skolorna i Borlänge igen efter sommaren och 6718 elever börjar ett nytt läsår! Med ett nytt läsår kommer också drömmar och förväntningar bland våra elever och lärare men en del har också en klump i magen för hur läsåret ska bli. Kommer jag känna mig trygg, kommer jag kunna koncentrera mig på lektionerna? Hur ska det gå?

För att stötta skolornas goda arbete lade Liberalerna och majoriteten idag fram tre förslag på Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott:

  1. Riktlinjer gällande trygghet och studiero,
  2. Riktlinjer för förväntansdokument samt
  3. Redovisning av statistik. Lite längre ner kan du läsa mer om förslagen men om du i stället vill lyssna på mig när jag kort berättar så kan du klicka på videon nedanför:
  1. Riktlinjer för trygghet och studiero: Med mer fokus på kunskap och arbetsro från barn- och utbildningsnämndens sida kan vi ge barn och ungdomar bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet, oavsett bakgrund. En förutsättning för detta är att våra barn och unga känner sig trygga i skolmiljön. Upplevelsen av trygghet hänger ihop med tillit, delaktighet, inflytande och säkerhet. Genom att ta fram gemensamma riktlinjer för trygghet och studiero på skolorna läggs grunden för att öka fokus på kunskap och öka måluppfyllelsen i Borlänge. Mobilfrihet ska råda på Borlänge kommuns skolor varför mobilfri skoldag även ska ingå i riktlinjerna. Riktlinjerna kommer träda i kraft vid årsskiftet 20/21. Utbildningen ska enligt skollagen utformas så att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Jag är glad att vi idag lägger ett uppdrag om att utforma riktlinjer som ska understödja skolornas arbete men att vi också är tydliga och säger att våra skolor ska vara mobilfria. Jag är helt övertygad om att detta kommer ge högre måluppfyllelse, ökad trygghet och färre kränkningar under skoltid .

2. Borlänges barn och ungdomar behöver ges bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet. Då är det också viktigt att skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, vårdnadshavare och skolpersonal, där roller och förväntningar är tydliga. Ett sätt att arbeta med detta är genom s k förväntansdokument, där just detta tydliggörs.

Förväntansdokumentet ska utgöra en gemensam grund för att förstärka de insatser som redan pågår på skolan och för att skapa tydlighet i vilka förväntningar som ska gälla mellan skola, elev och vårdnadshavare. Vid behov kan varje skola komplettera med egna skolspecifika förväntningar men vi uttalar också att det är viktigt att vårdnadshavarna är med i framtagandet.

3. Under 2019 ändrade SCB sin tolkning av vad som räknas som sekretessbelagda uppgifter. Skolverket kommer från den 1 september 2020 enbart publicera statistik på riksnivå. Vi anser att detta är ett steg i fel riktning. I väntan på att frågan utreds vidare är det därför nödvändigt att kommunen bevakar frågan och säkerställer att kommunen även fortsättningsvis kommer redovisa statistiken offentligt.

Vi i nämnden använder statistiken i vår mål- och kvalitetsuppföljning. Statistiken används också av borlängeborna vid exempelvis skolval. Det måste därför även fortsättningsvis råda öppenhet och transparens i redovisningen av statistiken. Jag vill därför också passa på att uppmana våra friskolor i Borlänge att de även redovisar sin statistik så att det blir enkelt att också fortsättningsvis jämföra våra skolor.

Jag är glad att vi idag lagt dessa tre viktiga förslag. Dessa förslag samlat räknar jag med kommer ge oss än bättre förutsättningar för att följa våra verksamheter samt att vi ger borlängebarnen större möjligheter till ökad måluppfyllelse samtidigt som vi skapar en grund för bra och tydlig kommunikation med eleverna och vårdnadshavarna.

Till sist, på denna läsårets första dag säger jag ett särskilt stort grattis till alla som börjat 1:a klass. Idag börjar din resa 🙂

Ta hand om er och på återhörande!

/Monica

Debatt: Uppenbart att LAS inte hänger med svensk arbetsmarknad

Susanna Gideonsson och Lena Johnsson frågar sig om Liberalerna verkligen vet hur det ser ut på den svenska arbetsmarknaden. I samma artikel slår sig LO för bröstet kring de 400 000 korttidsavtal som har slutits – utan att diskutera hur arbetstillfällena kan bli fler och långvariga. Vill vi öka tryggheten på arbetsmarknaden och antalet arbetstillfällen måste vi ge företagen verktygen för att våga anställa på nytt igen.

Vi liberaler sätter människan i centrum – även i synen på arbetsmarknaden. Att ha ett arbete att gå till, att få växa på sin arbetsplats, att få känna sig behövd och att inte behöva oroa sig över sin anställning är nödvändiga byggstenar i många människors liv. Hur det möjliggörs är för oss sekundärt. Vi lägger ingen prestige om det tillgodoses genom lösningar mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagstiftning.

Det vore emellertid en styrka för den svenska modellen och reformens fortlevnad om parterna tillsammans kunde nå en egen uppgörelse som ligger i linje med januariavtalets intentioner. Det är mot den bakgrunden som Liberalerna tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har öppnat upp för möjligheten för parterna att nå en egen överenskommelse – för att undvika lagstiftning.

Det är mycket riktigt, som skribenterna framför, att antalet otrygga anställningar har ökat på den svenska arbetsmarknaden. Men det beror inte på att våra tillsvidareanställningar har för låg anställningstrygghet, tvärtom. Sverige är ett av de länder i hela OECD där skillnaden i anställningstrygghet är som allra störst mellan en tillsvidareanställning och en korttidsanställning.

Eftersom att kostnaden och risken dessutom är så hög för företag att erbjuda tillsvidareanställningar fastnar tyvärr alldeles för många människor i anställningar med bristande anställningsvillkor – ofta personer med invandrarbakgrund vars utanförskap cementeras än djupare.

Dessa arbetstagare omfattas dessutom inte alltid av kollektivavtal eller är medlemmar i ett fackförbund. När anställningstryggheten höjs för löntagare genom förhandlingar mellan parterna glöms den här gruppen allt för ofta bort och skillnaden i anställningstrygghet ökar än mer.

Om parterna inte tar sitt ansvar för hela arbetsmarknaden, även för de som inte ryms inom svenska kollektivavtal, så måste staten säkerställa att våra lagar är tidsenliga och fångar upp även dem.

Det har blivit uppenbart att LAS inte följer utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Alla arbetsplatser har inte en lokal fackorganisation att förhandla turordningslistorna med. Det leder till att unga och nyanlända konsekvent missgynnas och har svårare att känna sig trygga på arbetsplatsen. Det skapar vidare inlåsningseffekter, minskar arbetsplatsens effektivitet och i förlängningen leder det till att arbetstillfällena blir färre.

Liberalerna vill att fler ska komma över tröskeln och få en tillsvidareanställning men då måste svenska företag våga anställa. Om företag inte vågar tillämpa tillsvidareanställningar eftersom den ekonomiska risken är för hög så motverkar LAS en stor del av sitt syfte – nämligen att stärka anställningstryggheten för den enskilde.

Liberalerna ser därför fram emot en fortsatt dialog med arbetsmarknadens parter och hoppas att en uppgörelse kan nås för att öka antalet arbetstillfällen och den enskildes anställningstrygghet.

Nyamko Sabuni (L), partiledare

Monica Lundin (L), ordförande för Liberalerna Dalarna

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar 19 juli 2020

Debatt: Vi behöver en klimatsmart och tillväxtorienterad energipolitik

Sverige ska vara ett land där företag växer och har goda förutsättningar, men vi ska också sluta använda fossila bränslen.

Bild Monica: Mats Laggar, Mittmedia.

Liberalerna är det enda partiet i Sverige som driver en kraftfull klimatpolitik samtidigt som vi bejakar tillväxt. Nyckeln till att kunna kombinera de två är riklig tillgång på hållbar energi.

Det är inte för skojs skull som vi liberaler försvarar kärnkraften

Lösningen på klimatfrågan kan beskrivas i två steg; ordna ren el och elektrifiera allt som går. 

Det är inte för skojs skull som vi liberaler försvarar kärnkraften. Den är förklaringen till att vi – som ett av få länder – har en elproduktion utan fossila bränslen.

Vi är också en god bit på väg med elektrifieringen, men här återstår en del, framförallt inom transportsektorn och industrin. Där behövs det även i framtiden bränslen. Kärnan i Liberalernas klimatpolitik är att utfasningen av de fossila bränslena inte ska innebära någon uppoffring av bekvämligheter vi har vant oss vid. 

Människors liv ska inte begränsas av att det saknas tillgång på energi eller av att energin blir för dyr. De fossila bränslena ska bort och det ska gå fort. Men vattnet i duschen ska fortfarande alltid vara varmt, kaffebryggaren ska fungera varje morgon. Vi ska ha råd att resa och industrin ska se den hållbara pålitliga energin i Sverige som en konkurrensfördel.

Industrin i Dalarna är elintensiv. Det investeras också mycket i industrin i länet. I Dalarna äger man många bilar men en ganska liten andel är elbilar eller laddbara bilar.

Det som i grunden skiljer Liberalerna från övriga är synen på energin. Vi kompromissar inte med klimatmålen men vi ser energi och energianvändning som något gott. Energi ska vara billig och den ska finnas tillgänglig när människor behöver den.

En rikligt pålitlig tillgång på hållbar energi ger förutsättningar för goda liv och för livskraftiga företag. Energi är en möjliggörare. Vi ska kunna lita på att energisystemet fungerar och att vi kan använda energi med gott samvete. Det är kärnan i Liberalernas energipolitik.

Arman Teimouri (L) energipolitisk talesperson 

Monica Lundin (L), förbundsordförande Liberalerna Dalarna

Debattartikel införd i Dalademokraten 10 juli 2020.

Monica Lundin.
Monica Lundin. Bild: Mats Laggar, Mitmedia.
Arman Teimouri.
Arman Teimouri.

Debatt: Borlänge ska vara möjligheternas stad

Det är inte fler eller högre socialdemokratiska skatter som de arbetslösa behöver. Härförleden släppte den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden en så kallad underlagsrapport kallad ”Skatten och kapitalet” i vilken man med osviklig precision föreslår nya skattebördor för bland annat företagare. Tankesmedjan drivs som en förening där Socialdemokraterna, LO och ABF är medlemmar.

Monica Lundin, L, skriver i en debattartikel samförfattade med Jerk Pros , L, att  näringslivet är samhällets motor och det som kan göra Borlänge till möjligheternas stad och Dalarna till möjligheternas län.
Monica Lundin, L, skriver i en debattartikel tillsammans med Jerk Pros , L, att näringslivet är samhällets motor och det som kan göra Borlänge till möjligheternas stad och Dalarna till möjligheternas län. Foto: Mats Laggar, DT

Man kan tryggt kalla detta ett socialdemokratiskt projekt. En av rapportens förslag är ett återinförande av arvs- och gåvoskatterna och det kan då vara på sin plats att framhålla hur dåliga dessa skatter var för familjeföretagen. Ydstedt och Wollstad (2020) har förtjänstfullt visat hur extremt lite dessa skatter bidrog med till statskassan, samtidigt som det tvingade företagarna att ägna sig åt annat än att leda och utveckla sina verksamheter, för att överhuvudtaget klara av att genomföra generationsskiftet utan att företagen behövde säljas eller läggas ned. Större företag som hade möjlighet valde också att flytta utomlands. Det var av denna anledning som en enig riksdag år 2004, under S-regeringen Persson väl att märka, valde att avskaffa dessa skatter.

Framgångsrika generationsskiften är viktiga för företagens långsiktiga utveckling och överlevnad. Samtidigt vet vi att drygt 4 av 5 jobb skapas i småföretag och vi vet att också familjeföretag utgör 97% av den svenska företagsstocken och sysselsätter drygt 2,3 miljoner människor. Vi vet också att såväl andelen företagare i Borlänge som nyföretagandet ligger under genomsnittet. Dessutom vet vi att Borlänge redan innan den pågående pandemin låg över genomsnittet vad gäller arbetslöshet men under snittet vad avser beskattningsbar inkomst. Enbart under perioden 28 februari till 30 april i år steg andelen arbetslösa i kommunen med 0,7 procentenheter till 8,7% För grupperna ”ungdomar” respektive ”utrikes födda” var ökningarna ännu brantare.

Pandemin kommer, trots alla stödpaket som Liberalerna varit med och förhandlat fram, att slå hårt mot både personer och företag. Det här är ingen unik situation för just Borlänge utan den delas med flera andra kommuner i länet. Att i detta läge gå fram med skatter som lägger krokben för familjeföretag är inget som vare sig Borlänge eller länet behöver. Det vi behöver är så många arbetstillfällen som möjligt.

Det är näringslivet som är samhällets motor. Det är då människor blir fria, det är då vi får in skattemedel till att klara välfärden, det är då våra utgifter för försörjningsstöd sjunker, det är då vi utvecklar Borlänge och Dalarna. Sverige ska vara möjligheternas land, Dalarna möjligheternas län och Borlänge möjligheternas stad!

Monica Lundin (L), förbundsordförande Liberalerna Dalarna och kommunalråd Borlänge

Jerk Pros (L), vice ordförande Liberalerna Borlänge, ledamot Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Borlänge

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar 6 juli 2020

Sommarskolan är i full gång i Borlänge – 250 elever tar chansen!

För tre veckor sedan avslutades det ordinarie läsåret och redan på måndagen den 15 juni startade årets sommarskola. Sommarskolans cirka 250 elever kommer från årskurs 6-9 och Introduktionsprogrammen (IM). Genom att delta i lovskolans undervisning tar de en extra chans att klara betygen.

Jag blev uppringd under invigningen och fick möjlighet att skicka en hälsning. Men hur är jag klädd egentligen? #coronastyle 🙂

Sommarskolan, som kommer att pågå i sammanlagt sex veckor, ska ge fler elever chansen att uppnå eller komma närmare godkända betyg i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Nytt för i år är att sommarskolan även erbjuder eleverna undervisning i praktisk-estetiska ämnen som musik, hemkunskap, bild samt idrott och hälsa.

”Sommarskolan är otroligt viktig! Vi vet hur avgörande en gymnasieexamen är för våra ungdomars möjligheter att skapa sig en bra framtid. Sommarskolan ger våra grundskoleelever chansen att höja och nå godkända betyg för att sedan ta sig in på gymnasiet så det känns gott att många elever deltar även i år. Det finns risk att högre frånvarotal under våren, på grund av coronapandemin, inneburit ett kunskapstapp. På så sätt känner jag att möjligheten till sommarskola är extra betydelsefull just i år utifrån den aspekten också.”

Skoldagarnas upplägg under sommarskolan

Undervisningen kommer att pågå cirka klockan 08:30 – 15:00 och lunch ingår varje dag. På eftermiddagstid har eleverna möjlighet att vara med på fritidsaktiviteter av olika slag.

Grundskolornas verksamhet har pågått hela våren, trots coronasituationen. För att ändå undvika alltför många människor i samma lokaler kommer sommarskolans undervisning att spridas ut. De yngre eleverna från årskurs 6 och 7 får vara på Sopranen, medan de från årskurs 8 och 9 och eleverna från IM kommer att gå på Maserskolan.

Hur är det då – är sommarskolan bara ett enkelt sätt att få godkända betyg och gratis lunch varje dag? Svaret är nej.

Bara närvaro räcker inte för att få godkända betyg. Närvaro, godkända resultat och godkänd prövning i slutet av lovskolan är vad som krävs för att en elev ska få betyg. Vad gäller skollunchen så är den förstås bara för de elever som är anmälda till sommarskolan och deltar i undervisningen.

Den 24 juli avslutas sommarens lovskola. Förhoppningen är att deltagarna då tagit ett eller flera viktiga steg i sin kunskapsutveckling och strävan efter godkända betyg.

Mer information: borlange.se/sommarskola

Stort lycka till och njut också av sommaren!

Debatt: En arbetsrätt som ger trygghet för fler i Dalarna

Under coronakrisen har alltför många förlorat, eller riskerar att förlora, sina jobb. Samtidigt har det aldrig varit viktigare för företagen att kunna behålla nyckelmedarbetare – den som hittar sätt att ställa om, eller nya affärsidéer. Det är viktigt för företagen att kunna behålla kompetensen. Det är också viktigt för anställda att känna att ens kompetens värderas vid neddragningar.

Nu är det avgörande att få på plats en moderniserad arbetsrätt så att fler kan komma in på arbetsmarknaden och att fler företagare vågar anställa när det vänder. Nu har det presenterats en utredning om hur det kan gå till. De förslag som utredningen har presenterat innebär viktiga steg i rätt riktning

När Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes såg Folkpartiet behovet av en generell lagstiftning som gav ett grundskydd till alla arbetstagare. Behovet kvarstår, men lagstiftningen är idag stelbent och daterad.

Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa

Vi måste vara ärliga med att det finns en rad problem med LAS som den ser ut idag. Få arbetsgivare vågar chansa på att anställa personer utan arbetslivserfarenhet och kontakter. Ofta unga och nyanlända. Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa.

Dessutom tillåts personer som inte fungerar på arbetsplatsen bli kvar. Det drabbar inte minst kollegorna. Det kan handla om att de behöver utföra kollegans uppgifter eller att den som mobbar eller utför sexuella trakasserier får vara kvar. Idag straffas arbetsgivare som säger upp de som misskött sitt arbete, även om arbetsgivaren gjort rätt. Så kan vi inte ha det.

När fler vågar byta jobb förbättras också individens möjlighet att forma sitt arbetsliv. En trygghet som enbart bygger på ”sist-in-först-ut”-principen, leder till otrygghet för den som byter anställning och hamnar sist i turordningen på den nya arbetsplatsen. Turordningsregler ger en falsk trygghet, inlåsning och ökad sjukfrånvaro.

Samtidigt som arbetsrätten görs mer flexibel måste individens ekonomiska trygghet vid arbetslöshet stärkas. Liberalerna vill därför att alla som haft ett jobb och betalat skatt ska omfattas av en statlig och allmän A-kassa.

Liberalerna kan inte acceptera nuvarande lagstiftningens misslyckanden, med omfattande utanförskap, låg rörlighet och hög inlåsning. En modernisering av arbetsrätten i kombination med en bättre ekonomisk trygghet för individen vid arbetslöshet ger individen en bättre möjlighet att forma sitt arbetsliv, samtidigt som det gör att företag vågar anställa.

Nyamko Sabuni (L) Partiledare

Monica Lundin (L) Ordförande Liberalerna Dalarna

Införd i Dalademokraten 27 juni 2020

Nyamko Sabuni och Monica Lundin. Den sistnämnda skulle behöva dra en kam genom håret 🙂

Debatt: Poliserna i Sverige blir nu fler

Nu under våren välkomnas 610 tillkommande polisaspiranter till Polismyndigheten. Aspiranterna placeras i olika polisregioner utifrån en fördelningsmodell som grundar sig på främst befolkningsmängd, brottsbelastning samt avgångar. Det innebär att Dalarnas län får 12 antal nya poliser. Det är en rejäl förstärkning för att förbättra och effektivisera brottsbekämpningen länets kommuner.

För Liberalerna är brottsbekämpning och en fungerande rättsstat en av grunderna i ett demokratiskt samhälle. Det öppna samhället kräver en fungerande rättsstat. Trygghet är en frihetsfråga. Livet krymper för den som inte känner trygghet. Att veta att polisen kommer när det verkligen behövs, att känna sig trygg i sitt bostadsområde, att inte känna sig tvungen att avstå från en kvällspromenad – allt detta handlar om frihet i vardagen.

Liberalerna har länge arbetat för en kraftig utbyggnad av polisväsendet. Det är nödvändigt för att förebygga och ingripa mot brottslighet, på både kort och lång sikt. För att möjliggöra detta behövs rejält förbättrade arbetsvillkor som därmed gör polisyrket attraktivare för de allra bästa krafterna. Det handlar bland annat om väsentligt förbättrade löner. Lönefrågan är central för att hävda polisyrkets attraktionskraft – det behövs ett fortsatt lönelyft för svensk polis.

Därtill behövs också åtgärder för förbättrade karriärvägar, stärkt fokus på den yttre och den utredande verksamheten och minskad internbyråkrati. Genom januariavtalet har Liberalerna fått igenom en kraftig förstärkning av polisväsendet. Fram till utgången av 2024 ska antalet polisanställda öka med 10 000. Liberalernas uppfattning är att detta ska ske med bibehållna proportioner mellan poliser och civilanställda, det vill säga huvuddelen av personalökningen ska åstadkommas i form av fler poliser i tjänst.

För Liberalerna är det också centralt att ökningen får genomslag i hela Sverige – både på landsbygden och i storstädernas utsatta miljöer. Januariavtalet föreskriver också att attraktiviteten i polisyrket ska förstärkas genom goda villkor.

Inför 2020 har Liberalerna varit pådrivande för att den kraftiga utbyggnaden av polisväsendet ska följas upp med motsvarande resursförstärkningar inom rättsväsendets övriga myndigheter: åklagarväsende, domstolar, kriminalvård och övriga rättsvårdande myndigheter. Detta har också blivit verklighet och ingår i budget 2020 och den nyligen lagda vårändringsbudgeten.

Liberalernas politiska arbete är framgångsrikt. För Dalarnas län innebär det alltså 12 nya polisaspiranter. Det är ett välkommet tillskott och innebär en rejäl förstärkning av länets brottsbekämpning.

Johan Pehrsson (L), Gruppledare och riksdagsledamot

Monica Lundin (L), Ordförande Liberalerna Dalarna och ledamot i regionpolisrådet Bergslagen

Införd i Dalarnas Tidningar 8 juni 2020

Insändarreplik: Utbildning och erfarenhet ska ge avtryck i plånboken

Erika Frank gör i en insändare i DD den 26 maj gällande att Liberalerna skulle vara för sänkta ingångslöner för utbildade undersköterskor. Detta är ett påstående som vi inte känner igen oss i och Frank får gärna återkomma med en källhänvisning.

Liberalerna har alltid haft som sin politik att det ska löna sig att arbeta och att vidareutbilda sig, inte minst inom vården där vi vill att det ska finnas tydliga karriärmöjligheter och att ansvar, utbildning och erfarenhet ska ge avtryck i plånboken. I valet 2018 var vi dessutom beredda att satsa 8 miljarder på vårdpersonalen, inte minst för att återinföra vårdbiträden som kan avlasta undersköterskor och sjuksköterskor så att dessa kan ägna sig åt det de är utbildade för att jobba med.

Dalasamverkan, där Liberalerna ingår, gör dessutom en bra satsning på personalen i budgeten, med bland annat nytt nattavtal och höjt friskvårdsbidrag. Dessutom har Dalasamverkan börjat beta av den avsevärda pensionsskuld till personalen som den tidigare, S-styrda majoriteten lämnade efter sig.

Det är däremot korrekt att L för några år sedan hade ett förslag om inträdeslöner för grupper som står särskilt långt från arbetsmarknaden. En utbildad undersköterska tillhör per definition inte någon sådan grupp, just i kraft av sin utbildning. Det är också viktigt att se det förslaget i sin fulla kontext med en lägre inkomstskatt, vilket avsevärt hade påverkat den disponibla inkomsten.

Vi tar gärna debatten om vårdpersonalens villkor och löner men då ska det vara på en faktabaserad grund.

Monica Lundin, (L), förbundsordförande, Liberalerna Dalarna  

Jerk Pros (L), vice ordförande, Liberalerna Borlänge

Införde i Dalademokraten 11 juni 2020

Debatt: Utökad rätt att vabba kan ge tryggare vardag för barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning

Tillfällig föräldrapenning (vab) gör att föräldrar kan vara borta från jobbet när barn är hemma sjuka eller behöver läkarbesök. Ett kroniskt sjukt barn bär dock sin sjukdom med sig även till skolan, till fritids eller till förskolan. Där brister dagens vab.

Ofta räcker det inte att skolpersonalen är generellt välinformerad om en viss sjukdom; har ett barn diabetes måste ju till exempel en vuxen i klassrummet, på rasten eller på skolutflykten känna igen just det barnets subtila symtom på högt eller lågt blodsocker, klara av att ta enklare blodprov i fingret, tolka svaren och räkna ut precis rätt dos insulin varje gång barnet ska äta. Föräldrar kan därmed behöva ha omfattande kontakter med nya klasslärare, skola eller förskola för att vara trygga med att barnet kan få stöd och egenvård hela skoldagen.

Idag måste Försäkringskassan neka föräldrar vab och kontaktdagar för all denna tid, oavsett läkarintyg. Föräldrar kan heller inte ta ledigt för vård av barn för avgörande möten med socialtjänsten. Istället tvingas de ta av sin semester eller vara lediga utan lön för att lära ut kunskap om barnet som kan vara direkt livsavgörande.

Dagens regelverk är obegripligt. Det är som om ett kroniskt sjukt barn mirakulöst skulle tillfriskna på sin väg från hemmet till förskola, fritids eller skola. Regelverket är både märkligt och oacceptabelt. Liberalerna vill därför se över möjligheten att utöka vab.

Vi liberaler har tidigare krävt svar på om regeringen kan tänka sig att arbeta för att föräldrar till barn med varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna vabba eller ta ut kontaktdagar för möten med skola och förskola om stöd och egenvård. Glädjande nog har vi två gånger fått svaret att regeringen uppmärksammat frågan och söker en lösning. Vi är lättade och hoppfulla över att regeringen ser vikten av att varje barn får den hjälp det behöver i förskola och skola. Samma lösning bör även övervägas för möten med skola och socialtjänst om ett barn har sociala problem.

Regeringen behöver snarast se över möjligheten att ge föräldrar rätt att vabba eller ta ut kontaktdagar när det behövs för kroniskt sjuka barns hälsa och trygghet. Familjernas levnadsvillkor måste förbättras – för föräldrarnas skull, för skolpersonalens skull, för syskons skull och i allra högsta grad för barnens.

Lina Nordquist (L) Riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson

Bo Brännström (L) Regionråd, Region Dalarna

Monica Lundin (L) Kommunalråd och ordförande i barn och utbildningsnämnden, Borlänge kommun

Införd i Dalademokraten 26 maj 2020