Covid-19, Borlänges krisledningsnämnd är aktiverad

Igår aktiverades Borlänge kommuns krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden får i samband med extraordinär händelse överta beslutsrätten från andra nämnder i den omfattning det krävs.

Region Dalarna har lämnat in en begäran till kommunen om att öppna en avdelning på Borlänge sjukhus under pandemin. För att krisledningsnämnden ska kunna utföra sitt arbete och ta de beslut som krävs för att möta samhällets behov med anledning av covid-19 beslutade vi också i går att överta omsorgsnämndens verksamhet. Helt enkelt för att kunna ta snabba och kanske också komplexa beslut som dessutom kan ge ekonomiska konsekvenser.

Vi tog beslut om att 11 korttidsplatser nu öppnas på avdelning Åsen på Borlänge sjukhus. Detta för att kunna ta emot borlängebor i behov av fortsatt vård och återhämtning. Platserna är avsedda för patienter som inte kan åka hem direkt efter utskrivning från sjukhus och det kommer underlätta för sjukhuset att kunna skriva ut patienter i tider med stort tryck på vårdplatser.

Region Dalarna samarbetar nära Dalarnas 15 kommuner i arbetet med att bekämpa covid-19.

För att återgå till krisledningsnämnden så utgörs den av kommunstyrelsens arbetsutskott men adjungerade är också Moderaternas gruppledare samt omsorgsnämndens ordförande. Sitter inte Moderaterna i kommunstyrelsens arbetsutskott undrar ni kanske? Nej, inte längre eftersom oppositionsrådet (tidigare moderat) blev politisk vilde runt årsskiftet. Det kan man tycka vad man vill om men jag tycker det oavsett är helt rätt att Moderaterna, som andra största parti, bereds plats i krisledningsnämnden för att få insyn och kunna påverka som alla övriga i nämnden.

Nu är det snart helg! Bara någon timmes jobb till.

Sköt om er och håll er friska!

Covid-19 nulägesuppdatering vecka 14, förskola/skola

I rådande situation med smittspridning av covid-19 så kommer jag löpande uppdatera bloggen med hur vi arbetar inom ramen för barn- och utbildningsnämnden. Den här informationen är samma information som jag också sammanställer löpande och skickar ut till nämndens ledamöter. Har ni hängt med i media så har ni koll på en hel del jag tar upp men jag hoppas det här ger er en helhetsbild så här till att börja med. 

Övergripande krisledning i kommunen

Borlänge kommun har sedan början av mars en krisledningsstab igång för situationen med Coronaviruset för att samordna och planera det arbete som behöver göras av olika aktörer. Staben träffas varje dag och går igenom dagsläget, vilken inriktning och vilka beslut som behöver tas, vilka åtgärder som ska genomföras och vilken kommunikation som behövs med olika grupper. I krisledningsstaben ingår en rad olika funktioner och verksamheter, till exempel kommunskydd, elevhälsa, medicinskt ansvarig sköterska, skola, omsorg, kostverksamhet, lokalvård, kommunala bolag och vid behov kallas fler in. Dessutom finns personer som arbetar med samband, analys, kommunikation och dokumentation. När behov finns tar staben kontakt med andra funktioner inom och utanför kommunen och deltar i regionala samordningsmöten. Staben leds av en stabschef. Information om läget och vilka åtgärder som genomförts, via borlange.se, via kommunens intranät och via mejl till vissa grupper.

Övergripande krisledning bildningssektorn

För bildningssektorn finns en krisledningsgrupp som utgörs av sektorchef, de fem verksamhetscheferna (2 st förskola och grundskola, 1 för gymnasiet, 1 för vuxenutbildningen samt 1 för individ- och familjeomsorgen), strateger och sektorsutvecklare. Det arbetas sektorsövergripande och mellan olika verksamhetsområden. Dagligen följer sektorn utvecklingen och kommunicerar till rektorer en gemensam information samt en uppdatering utifrån myndigheters rekommendationer. Rektorer kommunicerar med vårdnadshavare via Unikum på flera olika språk. Det arbetas intensivt med planering för att kunna hålla igång den egna verksamheten även om medarbetare blir sjuka och alla chefer gör en så kallad kontinuitetsplanering för sin verksamhet. Dagligen rapporterar förskolor och skolor sjuktal för personal samt frånvaro hos barn och elever till krisledningsgruppen som arbetar för att ligga steget före. För att omfördela resurser och komma framåt arbetsrättsligt och hitta en följsamhet i verksamheternas arbete är kontakter med HR täta och det samverkas med fackliga organisationer.

Samtliga nämndordföranden samt gruppledare har daglig information från staben. Jag kommer som sagt kontinuerligt informera er här via bloggen om hur arbetet fortgår inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde under den närmaste tiden.

Statliga rekommendationer och tagna beslut

  1. Borlänge kommun följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Enligt Folkhälsomyndighetens bedömning finns i dagsläget ingen anledning att friska barn och elever ska stanna hemma från förskola och skola. Detta innebär att Borlänge kommuns skolor och förskolor kommer att hålla öppet som vanligt tills något annat meddelas. Friska barn ska gå i skolan – skolplikt råder.

Folkhälsomyndigheten är tydliga med att alla influensasymptom ska bedömas som möjliga Coronafall, även om sannolikheten är låg att det verkligen rör sig om Corona. Barn och elever som drabbats av feber, hosta eller andningsbesvär ska därför alltid sjukanmälas och stanna hemma från skola och förskola tills de har tillfrisknat. Folkhälsomyndigheten menar dessutom att smittorisken mellan barn och unga är lägre än hos vuxna och ser inte förskolor- och skolor som ett stort riskområde för spridning. Det finns inte heller några vetenskapliga belägg för att avstängning av friska skolbarn eller stängningar av skolor skulle minska risken för smittspridning i samhället även om skolbarn var smittade.

Förtydligande som kommit från Anders Lindsblom, smittskyddsläkare, Region Dalarna:

Det är allmäntillståndet som avgör om barn kan vara i förskola, skola eller fritids. Barn som är orkeslösa, trötta och har feber ska alltid stanna hemma för att vila. Symptomen vid covid-19 är ofta samma som vid en vanlig förkylning och är därför svår att skilja från en vanlig förkylning. Barn som har förkylningssymptom och tecken på luftvägsinfektion, exempelvis torrhosta och andningsbesvär men även halsont, snuva, illamående, huvudvärk samt muskel- och ledvärk ska stanna hemma tills de varit symptomfria i två dygn. Det är också viktigt att sjuka barn inte träffar äldre människor innan de har varit symptomfria i två dygn.

Elevhälsans medicinska ledningsgrupp ingår i kommunens ledningsstab i Coronafrågan och de står i daglig kontakt med Region Dalarna och Folkhälsomyndigheten. Vid förändringar i bedömningen av effektiva åtgärder håller de barn, elever och vårdnadshavare underrättade.

2. I mitten på mars beslutade regeringen med stöd av ansvariga myndigheter Folkhälsomyndigheten och Skolverket att inte stänga skolor men att ge skolhuvudmännen större frihet i hur skolor och förskolor ska driva sin verksamhet. Fr o m 18/3 så övergick undervisningen inom gymnasiet, vuxenutbildningen, högskolor och universitet till distansundervisning efter regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendation. Till följd av det så har förvaltningen arbetat med att upprätta beredskap för olika scenarier ifall något liknande kommer ske för grundskolan. Detta för att vara förberedda för en ev stängning, oavsett hur troligt det är.3.

3. Alla nationella prov ställs in i vår.

4. 24/3 kom det ut nya direktiv från Folkhälsomyndigheten gällande att förhindra smitta av covid-19 vid matsalar osv. Varje enhet säkerställer att det inte förekommer trängsel eller långa köer i eller i anslutning till matsalarna. Elever ska hålla avstånd till varandra när de tar sin mat. Det finns inga direktiv om förbud om bufféer.

5. 27/3 beslutades om förbud på sammankomster över 50 personer, men detta beslut gäller inte förskola eller skola.

Skolan är öppen som vanligt men sjuka barn ska vara hemma!

Pågående arbete

  1. Till följd av stängningen av gymnasiet och vuxenutbildningen så arbetar bildningssektorn med att upprätta beredskap för olika scenarier ifall något liknande kommer ske för grundskolan. Detta är för att vara förberedda för en ev stängning men det finns ännu inget som talar för att för- och grundskolorna kommer att stänga. Det handlar mycket om att förbereda oss centralt för ev distansundervisning för grundskolan gällande teknikdelen, säkerställa datorer, teknisk support, nät mm. Verksamheterna gör även kontinuitetsplanering och riskbedömningar vilket även beskrivits ovan. Det finns en färdig plan för sammanslagning av förskolor och skolor om det kommer att krävas. Ett ansökningsförfarande är förberett i det fall det finns behov av omsorg vid skol- och förskolestängning. Jag räknar med och hoppas att vi kommer hålla för- och grundskolorna öppna in i det längsta och det är mest troligt än så länge utifrån hur Folkhälsomyndigheten resonerar i dagsläget. Men vi behöver likaledes ha en krisplan vid händelse av stängning. Vi får se vad som händer framöver med smittspridningen i samhället och om drastiska åtgärder krävs.
  2. Kost- och lokalservice prioriterar om städrutinerna på för- och grundskolorna för att följa Folkhälsomyndighetens råd.
  3. Experimentmiljön vid science center 2047 är tillfälligt stängd för att minska smittspridningen då besöken till denna normalt kommer från ett större upptagningsområde och för att antalet besökare minskat drastiskt under senaste veckorna. 
  4. Kultur och fritid arbetar för att möta ungas behov av social samvaro. Mötesplatser för unga är tills vidare öppna som vanligt. Extra viktigt då ungdomar inte är i skolan och viss ökad social oro kan förväntas. Fältassistenter och trygghetsvärdar klarar sitt uppdrag och har även kontakt med andra aktörer. En mobil fritidsledargrupp finns. Unga behöver dock informeras mer, då vi ser att de inte följer riktlinjer. Vi behöver samverka med andra aktörer, t ex föreningar.
  5. Påsklovsskola och PRAO är inställd.
  6. Personalförstärkningar sker till grundskolan med personal från Asken, Science center 2047, gymnasiet och AME. Personal från förskolan går också in och personalförstärker i skolan.

Frånvaro av personal och elever

Nedan har jag sammanställt frånvarostatistiken i ett diagram för de senaste två veckorna. Jag fortsätter att följa detta framöver och lägger ut även här kommande veckor. Topparna för sjukfrånvaron för eleverna i förskolan är hittills som störst på fredagarna, upp mot 70%, med en frånvaro ner mot 50% veckan efter för att sedan stiga igen fram mot helgen. Fredagstendensen kan även ses för grundskoleeleverna, då frånvaron ligger upp mot 30% på fredagarna, och sjunker ner mot 20% veckan efter för att sedan stiga. Frånvaron för personalen ligger relativt stabil under perioden på mellan 20-26%.

Kommande möten i BUN

Vi har nu möjlighet att övergå till digitala möten efter beslut i kommunfullmäktige och vi kommer återkomma med mer information kring hur vi kommer förfara för våra möten i april. Klart är i alla fall att vi kör ordförandeberedningen nästa vecka via Skype.

Stort tack!

Jag vill skicka ett stort tack till all vår personal i bildningssektorn och ute på förskolorna/skolorna för allt det arbete ni lägger ner just nu och pusslar, fixar och trixar. STORT TACK!!

Frågor och var finns mer information?

För frågor så är ni välkomna att kontakta mig. Det finns också bra uppdaterad information om hur läget är i kommunen på Borlänge kommuns hemsida.

Tills vi hörs igen:

  • tvätta händerna,
  • håll avstånd,
  • avstå från större sociala sammanhang,
  • undvik onödiga resor,
  • stanna hemma om du är sjuk,
  • värna våra medmänniskor i våra riskgrupper och
  • TA HAND OM ER!

Vi kommer klara det här också. Tillsammans.

Bästa hälsningar

Monica Lundin

Ordförande Barn- och utbildningsnämnden

Coronatankar

Coronatankar

Vad gör vi i kommunen?

Det har varit intensiva månader på sistone med mycket av varje. Just nu arbetar vi så klart intensivt med Corona-situationen inom kommunen. Krisledningsgruppen inom Borlänge kommun, bestående av tjänstemän från flera sektorer, har varit igång i flera veckor och planerat för olika scenarier och kontinuerligt informerat om läget till kommunledningen. Parallellt med det sker även en diger beredskapsplanering ute i våra verksamheter, i mitt fall är jag förstås särskilt fokuserad på läget i våra förskolor och grundskolor. Rektorerna planerar för personalbemanning och olika scenarier. Skolcheferna likaså. Vi håller koll på antal barn, elever och personal. Personal informeras löpande och vårdnadshavare likaså. Jag har som ordförande hela tiden hållits informerad och jag känner mig trygg med det jobb som görs utifrån vad vi vet från dag till dag.

Stort tack till alla er som kämpar i rådande situation!

Ett steg i taget. En dag i taget.

Min inställning från dag ett har varit att behålla lugnet, hålla hjärnan kall och att vi fattar kloka beslut allt eftersom, baserat på fakta och utifrån vad vi vet för stunden men framför allt inte baserat på oro. Vi tar ett steg i taget. En dag i taget.

Ett steg i taget.

Under kommande veckor har vi arbetsutskott och barn- och utbildningsnämnd inplanerat och mer och mer information kommer att ges utifrån olika skeden vi går in i. Vi kör arbetsutskottet fysiskt i morgon men beroende på hur utvecklingen ser ut kommande vecka får vi se hur vi gör med nämnden. För att hålla nämndsmöten på distans behöver vi ha beslut från kommunfullmäktige och det har vi på tisdag nästa vecka. Självklart ska sjuka människor inte gå till jobbet eller till politiska möten för den delen utan vi som är friska jobbar. Så håller vi också samhället rullande.

Ett steg i taget. En dag i taget.

Idag togs beslut av gymnasie- och arbetsmarknadsnämndens ordförande Lena Hjort-Hultqvist att från och med i morgon sker all undervisning på distans i Borlänge gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och vuxenutbildning. Detta på rekommendation från Folkhälsomyndigheten i samklang med statsministern och utbildningsministern. Det är ett bra beslut. I takt med att vi ser att samhällsspridningen ökar begränsar vi också spridningsmöjligheterna och åtgärder rullas fram. Nu stod gymnasiet och vuxenutbildningen på tur. Ett steg i taget.

Vem ska man tro på?

Det råder debatt i media mellan människor, olika experter, och även om jag får säga det hobbyexperter, vem som vet bäst vad gäller smittspridning och vilka åtgärder som ska sättas in när. Vem ska man lita på? Jag har gjort det enkelt för mig själv. Jag har valt.

Jag har valt att lita på de experter som står tillbuds i de myndigheter som hanterar den här frågan. Vi befinner oss i en krissituation. Jag har valt att lita på de styrande i regering och riksdag, på min partiledare och på min riksdagsgrupp. Jag tycker de inger förtroende och jag tycker att de gör ett bra jobb.

Den här situationen är alldeles för allvarlig för att driva en agenda om att de ledande gör fel. Det kommer säkert visa sig i efterhand att det gjordes fel någonstans i något läge. I krislägen är sällan allt perfekt men då kan alltid några skadeglatt peka finger i efterhand. Vem tjänar på det i dagsläget? Ingen. Steppa upp som den ledare du kan vara. Vad skulle hända om du i stället ser din roll i vad du kan påverka i positiv mening? Sverige behöver samlas i den här frågan och lyssna till och lyda de allmänna råd som basuneras ut. Jobba för det vetja! Resonera som britterna: Keep calm and carry on.

Vad väntar framöver?

Själv fokuserar jag på det jag är satt att styra över – förskola och skola. Jag har hela tiden tyckt att -nej, vi ska inte stressa fram att stänga förskolor och skolor. Vi kommer dit när vi nödgas göra det. Vi måste hålla hjärnan kall och hjärtat varmt som jag ser det. Nationell samling i det här läget kräver att vi släpper partipolitiken och att vi jobbar tillsammans för att lösa den här krisen. Jag upplever att det fungerar på riksnivå som på lokal nivå.

Så. Lyd råden. Isolera riskgrupperna – de äldre och människor med nedsatt immunförsvar. Tvätta händerna ofta. Sjung Blinka lilla stjärna under tiden – det tar en stund, jag får kämpa med mitt tålamod 🙂 Använd handsprit. Nys och hosta i armvecket. Stanna hemma om du har förkylningssymptom. Stötta det lokala näringslivet, din kebableverantör, sushistället. Ta hem maten. Lämna kvar lite vetemjöl, torrjäst, tvål och toapapper till oss som kanske insjuknar längre fram. Inte för att jag förstår varför jag helt plötsligt ska börja baka och sitta på toa mer än vanligt. Distansera er fysiskt, det behöver inte betyda social. Ring varandra, chatta online. Var inte ensam även socialt. Jobba hemifrån. Det finns mycket att göra. Och vi gör det som vanligt TILLSAMMANS. Vi kommer klara det här också.

Social distansering är ett nytt begrepp jag lärt mig veckan. Men viktigt budskap – nu måste vi hålla ihop samtidigt som vi håller avstånd från varandra.

Och ett STORT BAMSETACK till alla hjältar inom vården! Er insats är ovärderlig!

Vi måste locka tillbaka lärarna som slutat

Vi måste locka tillbaka lärarna som slutat

Lärarbristen är påtaglig i hela landet, enligt Skolverkets senaste prognos behöver den svenska skolan rekrytera 77 000 lärare de närmaste åren. Den låga statusen på läraryrket är en bidragande faktor.

Problemen med lärarutbildningen är kända. Examensfrekvensen och genomströmningen på lärarutbildningen är mycket låg. Söktrycket till lärarutbildningen sjunker och till hälften av platserna inför höstens antagning fanns det ingen konkurrens för att komma in vilket direkt påverkar kvaliteten och nivån på utbildningen.

”Andelen obehörig personal riskerar att öka”

Vi har nyligen som del av förhandling med regeringen tillsatt en utredning där flera liberala krav ingår för att dels höja kvaliteten på lärarutbildningen, dels minska den teoretiska delen till förmån för mer praktiska moment och metodik. Lärarstudenterna måste förberedas bättre för kommande uppdrag. Att även se över den verksamhetsförlagda delen av utbildningen blir särskilt viktigt. Lägg därtill den arbetsintegrerade utbildningen i Dalarna, där studenter arbetar på en skola och studerar samtidigt, som fungerar mycket väl och som har höjt söktrycket till utbildningen avsevärt. På förut tomma platser har vi nu kö och sex sökande per plats.

En viktig målgrupp som helt glömts bort i skoldebatten är de nästan 40 000 lärare som lämnat yrket för att arbeta med något annat. De arbetar idag som administratörer, utredare, arbetsförmedlare, informatörer eller vårdbiträden. Det är märkligt att regeringen inte valt att prioritera denna avgörande och självklara målgrupp av efterfrågad kompetens om man på allvar vill vidta åtgärder för att minska lärarbristen. Liberalerna tar nu flera initiativ i syfte att nå ut till dessa före detta lärare för att se vad vi kan göra för att de ska återvända till skolan.

Huvudmännen saknar behöriga lärare och framför allt saknas ämnesbehöriga lärare. Det finns dessutom oacceptabla skillnader inom skolor, inom kommuner och mellan kommuner och friskolor. Inom några år riskerar vi att en större andel av de som undervisar i skolan inte har en lärarutbildning och full behörighet. Andelen obehörig personal riskerar att öka, särskilt i skolor i utsatta områden där lärarna har ett tuffare socioekonomiskt uppdrag.

Liberalerna ser idag inga som helst åtgärder för att locka tillbaka lärare till skolan igen. Det är ohållbart. Vi kan inte acceptera att en så stor andel av personalen i grundskolan som kommer undervisa om några år endast kommer ha utbildning motsvarande gymnasial nivå. Detta skulle få direkta negativa konsekvenser för eleverna, inte minst för kvaliteten i undervisningen men också på kunskapsresultaten. Lärarnas profession ska värnas. Respekten för lärarna måste återupprättas och inte minst så måste deras arbetsvillkor och arbetsmiljö förbättras. Då kan tusentals lärare komma tillbaka och vi behöver varenda en.

Roger Haddad (L)

Liberalernas utbildningspolitiska talesperson

Monica Lundin (L)

Ordförande Liberalerna Dalarna

Skolkommunalråd Borlänge

Debattartikel införd i Dalademokraten 5 december 2019

Att bryta hedersrelaterat förtryck – en av vår tids största frihetsfrågor

De senaste åren har hundratals barn förts ut ur landet för att giftas bort mot sin vilja. Det är bara toppen av ett isberg. I Sverige lever hundratusentals unga under hedersförtryck. Att bryta det hedersrelaterade förtrycket är en av vår tids största frihetsfrågor. Det handlar om att alla, oavsett kön och oavsett familjebakgrund, ska kunna få bestämma över sitt eget liv och sin framtid. Hedersförtryck är ett problem som är utbrett över hela landet, även i Dalarna. Det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck tar varje år emot hundratals samtal till deras stödtelefon. Under första halvåret 2019 var 18 ärenden från Dalarna. Utsattheten handlar bland annat om barnäktenskap, grovt fysiskt våld, omfattande kontroll och begränsning av den utsattes vardag och liv. Detta kan vi inte blunda för.

Debatten har de senaste åren förändrats i en riktning där det blivit lättare att lyfta problematiken men det har saknats en tydlig vilja att gå till botten med problemen. Vår hållning är glasklar: barn och ungas rättigheter får aldrig kompromissas bort med hänsyn till religion eller kultur.

Därför är vi glada över de liberala satsningar för att bekämpa hedersförtrycket som presenterades i höstbudgeten. Det handlar om att satsa på kompetenshöjande åtgärder riktade mot bland annat rättsväsendet, kriminalvården, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, utbildningsväsendet samt insatser inom asylmottagandet. Tack vare Liberalernas krav i budgetförhandlingarna blir satsningar mot hedersförtryck om totalt 165 miljoner möjliga under mandatperioden.

Arbetet mot hedersförtrycket måste ske långsiktigt och bygga på kunskap. För Liberalerna har det därför även varit centralt att driva på för att permanenta kompetensteamet vid Länsstyrelsen i Östergötland. Teamet arbetar med att ge råd och stöd till yrkesverksamma och har den kunskap som krävs i det fortsatta arbetet. Att permanenta kompetensteamet och dess arbete var också något Liberalerna drev igenom i Januariavtalet. Det kommer innebära att deras viktiga arbete kan fortsätta.

Liberaler har med Nyamko Sabuni i spetsen varit pådrivande i många år för att bekämpa förtrycket av barn och unga som leder i hedersmiljöer. Den här kampen är vår tids största jämställdhetsutmaning och det behövs krafttag för att vända utvecklingen.

Sverige ska vara möjligheternas land. Varenda människa ska ha möjlighet att bestämma över sitt eget liv och sin framtid. Det finns ingen viktigare uppgift för oss politiker än att arbeta för det.

Juno Blom (L)

Partisekreterare Liberalerna

Monica Lundin (L)

Ordförande Liberalerna i Dalarna

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar 11 september 2019

vemduvillvara

Nyamko Sabunis Almedalstal

Bjuder på Nyamko Sabunis starkt ideologiska tal från Almedalen:

”Tack Johan för din inledning och tack till er alla som kommit hit.

På scen står en tom stol. Den är en symbol för de som inte kan vara här och göra sin röst hörd. RFSL har ställt in sin medverkan i Almedalen. Detta efter att flera företrädare fått motta hot och hat från svenska nazister.

Att nazister tystar viktiga frihetsrörelser är i grunden ett hot mot vår liberala demokrati.

RFSL. Jag lovar att vara er röst här.

*****

I helgen var jag på ett bröllop. Det var god mat, bröllopstårta, dans och precis så mycket kärlek som det ska vara. Och många bra tal, som innehöll så mycket hopp och tro om framtiden.

Känslan jag tog med mig och som jag vill förmedla här i kväll och gärna föra in i politiken är just hoppfullheten för framtiden.

Hoppfullhet är ingen naiv idé om att saker kommer att ordna sig av sig själva. Vi ser alla hur det ser ut omkring oss, som är långtifrån hoppfullt. Skjutningar, barn som far illa, klimatångest och utsatta områden som halkar allt längre efter.

Och ute i världen ser vi auktoritära ledare som hånar det liberala samhället. Demokratin är under allt starkare press. Kina vill sprida sin samhällsmodell över världen och handelskrig hotar – enorma utmaningar som vi måste förhålla oss till.

Eftersom det här är första gången jag talar i Almedalen som partiledare tänkte jag vara lite mer personlig och hänga upp det jag vill säga på några egna erfarenheter jag gjort i livet.

Jag har mina rötter i ett land med mörk historia. Från kolonialismen till krig och diktatur. Fruktansvärt mycket lidande. Men jag är uppfostrad till att inte ge upp kampen för demokrati och allas rätt att göra sin röst hörd.

Därför blev jag så glad över all framtidstro på bröllopet. Vi har inte råd med uppgivenhet och passivitet. Klimatångest är bara bra om det leder till klimatåtgärder.

Det är ett mål för mitt partiledarskap, att medverka till så mycket konkret handling att framtidsångest faktiskt kan bytas mot framtidstro. Jag har lagt fram ett förslag idag som radikalt skulle kunna minska utsläppen från de lastbilar som står för nära en tiondel av de svenska utsläppen.

Det är med sådan konkret liberal politik vi vänder ångest till hoppfullhet!

*****

Jag har märkt att när andra skildrar min resa blir fokus ofta på min hudfärg och på att jag är kvinna. Jag har aldrig gillat det där. En människa är så oändligt mycket mer än det som syns.

Därför har jag aldrig ställt upp på det som brukar kallas identitetspolitik. Man måste inte själv ha varit förtryckt för att kunna representera de förtryckta. Det skulle innebära att vi som människor saknar förmågan till empati – något jag tror att de flesta av oss har.

Jag fortsätter vägra att se mig i första hand som representant för ett kön eller en hudfärg. Genom åren har många velat pressa mig dit. Men liberalismen tror på förmågan att leva sig in i andras verklighet. Vi kan alla vara trovärdiga i den antirasistiska kampen, oavsett hudfärg och vi kan alla vara starka feminister, oavsett kön.

Vi, Sverige, behöver mindre av konstruerade motsättningar och mer lyhördhet för andras behov. För en bra framtid behöver vi varandra! Och till de främlingsfientliga som nu sprider rädsla och olust på Visbys gator säger vi: bespara oss er hatpropaganda!

*****

När jag växte upp var min far motståndare till regimen i Kongo, som var en militärdiktatur. Hans ställningstaganden gjorde att han var hotad till livet. Han och min mor valde att flytta. Från vårt första hemland Kongo till Burundi där jag är född i exil. I början på 80-talet blev han uttagen av Amnesty International som kvotflykting och vi hamnade så småningom i Sverige.

Jag kom snabbt att älska det som mötte mig. Visst var språket en utmaning och vi stack ut i förhållande till de flesta andra, men vi var varmt välkomna och vi slapp vara rädda. Sverige var vackert och välordnat och de flesta vi kom i kontakt med var trevliga.

De allra flesta av oss som bor här vet vilket fantastiskt land Sverige är. Men jag tror att vi som kommer från andra länder ibland känner kärleken till Sverige ännu starkare. För vi har upplevt alternativen och valt det här landet.

Oavsett var vi kommer från, vilket språk eller dialekt vi talar, vilken gud vi tror på eller inte tror alls, så finns det ett gemensamt kitt som binder oss samman. Det kittet finns uttryckt i vår grundlag och vår rättstradition. Vi har våra olika identiteter. Mångfald berikar. Precis som många av oss hejar på olika fotbollslag runt om i landet, Djurgården, FC Rosengård eller Piteå IF. Men när landslaget spelar hejar vi på blågult. Det är så jag enkelt vill beskriva den inkluderande svenskheten. Låt inte främlingsfientliga krafter kidnappa vår gemenskap, vår flagga eller begrepp som Sverigevän. Vi är alla Sverigevänner!

Och just ikväll är vi inte bara blågula, vi är också lite mer feministiska för att heja fram de våra i Lyon. Nu går vi för final!

*****

Min egen historia som flykting i Sverige blir till allra största delen en positiv berättelse om en integration som fungerade. Jag fick stöd med språkinlärning i skolan, de som lärde mig svenska hjälpte mig också en del i andra ämnen, lika så den som hade modersmålsundervisning gav mig ytterligare stöd i kärnämnen. I Kungsängen, där vi bodde, fanns ett bibliotek som blev en oas på fritiden. Med vänner som jag träffade på de av kommunen anordnade kollon kunde jag brevväxla som ännu ett sätt att utveckla svenskan. En av mina brevvänner är gotlänning sen många år tillbaka – tack Camilla Johansson, idag Ellertsdotter.

Allt var inte idyll. Jag har egna erfarenheter av rasism. Ord som sårar, behandling som kränker. Men på det stora hela var det ändå ljust och bra.

Men genom andras berättelser och av statistiken vet jag naturligtvis att många nyanlända lever i en helt annan verklighet. Integrationen fungerar inte för många. Man bor i Sverige i geografisk mening, men det egentliga Sverige – arbetsplatserna, kulturen, traditionerna, politiken – är alltför ofta ouppnåeligt.

När Alliansregeringen tillträdde tog det uppemot nio år innan hälften av alla nyanlända kom i arbete. Med Liberalerna i spetsen genomfördes en omfattande reform som flyttade fokus från socialtjänst och socialbidrag till Arbetsförmedlingen. Jobbskatteavdragen ökade drivkrafterna att gå från bidrag till arbete. Fler gick till egen försörjning – mediantiden sjönk till sex år. Det är fortfarande alldeles för lång tid. Men resultaten visar, att vågar man på riktigt ifrågasätta våra system och förändra dem så kan man nå goda resultat.

Det finns massor kvar att göra och förändring kräver alltid mod och ledarskap. Men det modet och det ledarskapet ska vi liberaler erbjuda!

*****

Att lyckas med integration är vår tids största socialliberala utmaning.

Människor kommer bara älska ett land som uppmuntrar dem att själva ta itu med sina liv. Som stöder dem i ansträngningen att lyckas. Målet med en liberal integrationspolitik är därför detsamma som för all liberal politik: att var och en ska kunna ta makten över sitt liv och forma sin framtid i en fri samverkan med andra människor.

Det har genom åren varit svårt att få Socialdemokraterna att förstå att lyckad integration kräver en del radikala politikomläggningar. Januariavtalet innebär kanske ett nytt trendbrott. Liberala förhandlingsframgångar innebär att vi nu får språkkrav för medborgarskap och en press på parterna att förändra den lönebildning som hittills ställt stora grupper utanför arbetsmarknaden.

Vi kommer att följa noga hur Socialdemokraterna och arbetsmarknadens parter hanterar detta. Den som fått rätt att bo i Sverige måste också få rätt att arbeta!

*****

Tack och lov har mina föräldrar aldrig varit del i någon hederskultur. Jag hade friheten att göra mina egna val.

Men jag kan lätt föreställa mig hur fruktansvärt det måste vara att växa upp i en annan verklighet. Att inte få träffa vem man vill, klä sig som man vill eller studera det man vill. Att inte få välja sin livspartner.

Hederskulturens yttringar börjar tidigt; redan i förskolan där småflickor tvingas bära slöja. Sedan fortsätter det med att flickor tvingas in i äktenskap med vuxna män. Flickor lever med skräcken att föras ut ur landet för att giftas bort eller könsstympas. De som trotsar traditionerna hotas och utsätts för våld. Sverige är ett tolerant land, men de föräldrar som tror sig kunna fortsätta tillämpa hederskultur också här måste få klart för sig: övergrepp mot barn tolererar vi aldrig!

*****

Men det är verkligen inte bara barn som lever med hederstraditioner som hotas och alltför ofta står utan samhällets fulla stöd. Det upprörande fallet i Skåne där föräldrar höll sina barn isolerade och borta från skolan i många år är bara ett exempel. Barn vanvårdas och misshandlas, det är den mörka verkligheten. Om bakgrunden är missbruk, psykisk sjukdom eller något annat spelar mindre roll för den som får ta emot slagen eller hoten.

På samma sätt som Alliansregeringen tog fram en nationell handlingsplan mot kvinnors våldsutsatthet, vill Liberalerna att det arbetas fram en nationell strategi mot våld mot barn.

Socialtjänsten måste ha de resurser och befogenheter som krävs för att komma till undsättning om ett barn far illa. Kanske måste lagarna ändras. Föräldrarätten i lagen är stark. Om socialtjänsten misstänker att ett barn misshandlas måste föräldrarna informeras – men om det är föräldrarna som slår är det lätt att tänka sig att det gör saken ännu värre. Om föräldrarätten i praktiken blir ett hinder för att skydda de allra svagaste och mest utsatta måste barnens rätt gå före.

Kära vänner – jag har en innerlig önskan: I Sverige ska inget utsatt barn behöva föra ensam kamp mot övergrepp!

*****

I tjugoårsåldern, när jag läste på universitetet, blev jag intresserad av att starta eget. Jag gjorde ett försök, men det blev inte de stora pengar jag trodde jag skulle göra. Som ni kan läsa i dagens DI gjorde jag ytterligare ett försök att investera i en startup. Det gick inte bra nu heller.

Jag har stor respekt för alla de som tar risker och jobbar hårt, för att skapa jobb och resurser till samhället. Det är företagarna som tar tillvara nya idéer. Det är företagarna som skapat exportsuccéerna som fört Sverige till välfärdsligans topp.

Det här kommer att bli en viktig del av Liberalernas politik framöver. På senare år har det inte alltid varit så. Det vill jag definitivt ändra på.

Sverige ska vara företagandets förlovade land där det lönar sig att arbeta och förkovra sig. Vi får aldrig slarva med frågor som påverkar konkurrenskraften. I en mätning nyligen halkade Sverige ner rejält som ett land bra för innovationer, från andra till sjunde plats. Det är en varningsklocka. Det ska vi ändra på. Med bra företagsklimat och satsning på kunskap ska Sverige tillbaka till toppen!

*****

Jag är stolt över det jag fick uträttat under min förra tid i politiken. Men jag lärde mig den hårda vägen att mycket tar tid och att motståndet ibland är stenhårt.

Det där tror jag är en nyttig erfarenhet på min nya post. De senaste dagarna har det mesta känts bra, men jag inbillar mig inte ett ögonblick att min uppgift blir lätt. Motsättningarna inom partiet har tillåtits gå långt och läkprocessen blir varken kort eller lätt. Många partier slåss om väljarna och det finns aldrig mer än hundra procent att dela på.

Då gäller det att vara uthållig. Jag tycker jag har visat några gånger att jag är det.

Jag lyssnade med intresse på Magnus Ranstorps Sommar-prat. Han berättade där om det uppdrag han fick från mig om riskerna med radikalisering i utanförskapsområden, som resulterade i den så kallade Rosengårds-rapporten. Han talade om den våg av kritik och ifrågasättande som drabbade honom. Precis detsamma drabbade också mig, som initiativtagare.

Vi var islamofober och svartmålare. Jag stod fast och försvarade både initiativet och rapporten. Men motståndet var starkt, också i borgerliga led. Magnus talade i radio om nästan tio förlorade år. Jag delar tyvärr mycket av den analysen.

När jag nu återvänder till politiken är mitt löfte: jag kommer aldrig att backa i kampen mot den våldsbejakande extremismismen!

*****

När jag valde att lämna politiken 2013 hade jag ingen aning om vad jag skulle syssla med. Hållbarhet hade utvecklats till en allt viktigare fråga för näringslivet och samhället i stort. Med min politiska bakgrund kändes det naturligt att ta en roll i ett företag med ansvar för dessa frågor. Begreppet är ju brett, så vissa erfarenheter att bygga på hade jag, men miljö- och klimatfrågor hade aldrig tillhört mina specialfrågor. Jag såg det som utmaning och bestämde mig för att tacka ja till jobbet som hållbarhetsdirektör på teknikkonsultföretaget ÅF, med idag 16 000 ingenjörer.

I den miljö jag hamnade i är det svårt att inte bli teknikoptimist. När en sann ingenjörssjäl ställs inför ett problem börjar det bubbla av lösningsidéer. Nästan ingenting är omöjligt.

Det är sant att det var ingenjörer som uppfann förbränningsmotorn och mycket annat miljöskadligt. Den tidens samhälle efterfrågade sådant. Idag efterfrågas grön teknik, och, tro mig, ingenjörerna kan leverera det också.

Liberalerna behöver fokusera på en pragmatisk klimatpolitik som handlar om att ligga i framkant när det gäller klimatsmarta transporter, energisystem, en cirkulär ekonomi och hållbara städer. Vi ska vara den gröna politiska kraften som står för en tillväxtorienterad klimatpolitik utan särintressen. Det är så vi ser till att framtiden kommer till oss snabbare.

Under åren på ÅF såg jag hur politiken satte upp stolta mål men att de konkreta politiska åtgärderna för att nå dessa mål ofta saknades.

Samtidigt såg jag hur näringslivet, inte minst den framgångsrika svenska exportindustrin, arbetade för högtryck med innovationer och systemlösningar som skulle göra det möjligt att nå målen.

Nu är det dags för politiken att räcka ut en hand till näringslivet och tillsammans skapa lösningarna som gör att målen nås.

Utsläppen från vägtrafiken måste bort. Men de stora stegen tar vi inte genom att höja skatter så mycket att det blir omöjligt att leva i de glesbefolkade delarna av Sverige. Politik som slår hårdast mot dem utanför storstäderna, som har minst ekonomiska marginaler och som är mest beroende av att ta bilen mellan jobbet, förskolan och mataffären, är tondöv. Vi behöver heller inte mer av sådant som mest är symbolpolitik, som att subventionera elmotorer på fritidsbåtar, eller minska utsläppen här för att öka dem utomlands.

Istället vill jag att vi genomför åtgärder som på riktigt bidrar till att sänka de globala utsläppen. Och jag vill driva den politiken hand i hand med den svenska exportindustrin – så att vi som föredöme och exportland kan bidra än mer till lösningar också i andra länder.

Jag vill att vi påbörjar vägen mot att elektrifiera lastbilstrafiken. Den står ensam idag för uppemot tio procent av de svenska koldioxidutsläppen.

Jag har lyssnat på företag i det starka svenska fordonsklustret. De har berättat att det är lönsamt att dra de elledningar som krävs för att ge lastbilarna el längs vägen. Elektrifieringen kan betalas av trafiken själv, eftersom el är billigare och effektivare än fossila bränslen som diesel.

Men för att få stora systemlösningar på plats krävs att staten spelar en roll. Jag vill därför att en elektrifieringskommission ska tillsättas. Den ska ha stöd på högsta politiska nivå, den ska fungera som samordnare mellan alla olika aktörer och den ska ta fram en konkret tidtabell och handlingsplan för att elektrifierade de största och mest trafikintensiva svenska motorvägarna.

Jag tror det är konkreta steg på klimatområdet av det här slaget som väljarna förväntar sig. Och Liberalerna ska leverera det som krävs för att klara klimatmålen!

*****

I fredags fick jag det största uppdraget man kan få. Jag fick förtroendet att leda Sveriges liberala parti.

Det begrepp som för mig mer än något annat fångar den svenska liberalismen är ”Det Glömda Sverige.” Bertil Ohlin började prata om det glömda Sverige på 1930-talet, då handlade det om till exempel lantarbetare och hembiträden.

Mitt politiska uppvaknade handlade om en bortglömd och ignorerad sida av Sverige. Jag såg i skolböcker och tidningar hur länderna i Afrika klumpades ihop och bildsattes som primitiva – när jag själv var uppväxt i en modern storstad i Burundi. Jag såg hur människor med annan hudfärg diskriminerades. Därför var jag med och grundade Afrosvenskarnas riksförbund. Jag ville påverka genom civilsamhället. Mitt samhällsengagemang föddes i kampen mot rasismen. Det var genom den jag hittade min väg till Folkpartiet.

Partiets paroll om det ”Glömda Sverige” talade till mig på flera nivåer. Idag är det fortfarande ett stort problem att olika grupper känner sig just bortglömda eller osedda. Än fler känner idag att de inte lyssnas till. Liberalerna ska fortsatt vara en stark röst för personer med funktionsnedsättningar, ensamma äldre och barn som far illa.

Klyftorna mellan landsändar och generationer växer. I glesbygd tvivlar människorna om de kan bo kvar för att servicen försämras och kommunalskatten stiger. I de större städerna är bostäderna så dyra att det blivit mer eller mindre omöjligt för unga som inte har rika, generösa föräldrar att flytta hemifrån.

Problemen förändras med den gamla parollen rymmer fortfarande en relevant tanke: politik får inte reduceras till att leverera till högljudda och starka intressen utan måste hela tiden vara öppen för de bortglömda och osedda. En klassisk liberal uppgift vi med stolthet för vidare!

Jag har alltså varit sex år utanför politiken. Det har i sig varit en nyttig erfarenhet, för det har påmint mig om hur stor klyftan ofta är mellan politiken och den verklighet de allra flesta människor lever i. Det kan låta som jag köper en billig poäng, men statistiken visar att jag har rätt: förtroendet för politiken minskar.

Som före detta politiker försökte jag naturligtvis följa med ganska noga vad som sas i de politiska utspelen, men i samtal med kollegor och kunder – eller för den delen vänner och grannar – märkte jag att det politiska spelet ofta var något som kändes väldigt fjärran och ofta irrelevant.

Det har inte alltid varit så här. Under Fredrik Reinfeldts första regering ökade förtroendet för politiken. Man tycks ha känt att det fanns en idé om vad politiken skulle uträtta och att kriser hanterades. Men sedan har det vänt neråt igen.

Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kan bidra till att ändra på det. Jag har självbilden att jag har större kontaktnät utanför politiken än många andra. Jag är genuint intresserad av att lyssna.

Jag kan naturligtvis ha fel – det är inte lätt att göra en objektiv bedömning av sig själv. Men jag blev lite stärkt av en av dem som har hört av sig och gratulerat mig. Det är en politiker som jag beundrar mycket, som visar att man faktiskt kan förena att stå fast vid principer och vinna val.

Det var Marit Paulsen som hörde av sig och gratulerade. Hon sade till en vän att hon uppfattade mig som en politiker som faktiskt intresserade sig för vad väljarna hade att säga till oss, inte bara vad vi skulle säga till väljarna. Det gladde mig mycket att Marit hörde av sig och ville markera samhörigheten med sitt gamla parti. Tack Marit för allt du gjort för Europa, Sverige och vårt parti!

Jag vågar verkligen inte lova att föra oss tillbaka till de nivåer av väljarstöd Marit förde oss till, men samtalet påminde om något viktigt, och det får bli min avslutning idag:

Nu är det hög tid att Liberalerna börjar vinna val igen!”

Dags för liberal framtidstro

Fredag den 28 juni väljer vi i Liberalerna vår nya partiledare. Eftersom både Johan Pehrsson och Erik Ullenhag valt att hoppa av så står Nyamko Sabuni kvar som enda kandidat. Det är inte heller oväntat efter det stora stödet hon har fått av valberedning, förbund och i medlemsomröstningar runt om i landet. 

Johan Pehrson

I Dalarna har vi haft en bra process i partiledarfrågan. Vi genomförde en välbesökt utfrågning av alla tre kandidater och en rådgivande medlemsomröstning. Vi förde också en klokoch konstruktiv diskussion i förbundsstyrelsen i hur vi ska tolka nuvarande stadgar och regelverk. Eftersom den rådgivande medlemsomröstningen var oerhört jämn, med en svag fördel för Erik med tre röster, och förbundsstyrelsen starkt förordade Nyamko beslutade också förbundsstyrelsen att våra ombud får rösta fritt på fredagens landsmöte. Det följer också våra nuvarande stadgar i partiet.  

 Med tanke på hur olika förbunden i landet har tolkat nuvarande regelverk så kan vi dock konstatera att vårt parti behöver formulera en mer tydlig modell inför nästa partiledarval. Det ligger också en motion för behandling inför landsmötet i november som tar upp frågan om medlemsomröstningar, huruvida de ska vara rådgivande eller beslutande. Ombudens status och huruvida de sitter på personliga mandat eller inte måste också så klart ses över i den diskussionen. 

 De senaste åren har innehållit öppna konflikter och debatter inom vårt parti, från Birgitta Ohlssons partiledarutmaning till höstens regeringsbildning och det råder ingen tvekan om att det har splittrat vårt parti. Men även många utanför vårt parti har gjort sitt bästa för att nyttja dessa tillfällen och skjuta vårt förtroende i sank. Jag är stolt över den öppenhet som vi har i vårt parti men det åligger medlemmar och partiaktiva ett stort ansvar och ledarskap att respektera varandra och hålla god ton trots motsatta åsikter. Därför ställs det nu högre krav på oss än på länge. 

 Flera i vårt parti är besvikna över att Erik Ullenhag inte blir vår näste partiledare. Det ska självfallet respekteras. 

Erik Ullenhag

När besvikelsen lagt sig måste vi tillsammans se framtiden an. Vi behöver sluta upp bakom vår nyvalda partiledare och tillsammans hjälpas åt att ena vårt parti. Att döma och såga en person vid fotknölarna innan hon ens har tillträtt ligger inte för mig. Jag ser fram emot att vårt parti får en mer inkluderande partikultur, där medlemmar och partiaktiva från hela landet, deltar i det politiska arbetet och partiets utveckling. Jag ser fram emot ett nytt ledarskap i Nyamko Sabuni som vittnar om inkludering, tydlighet, strategiskt tänkande och framtidstro. Jag ser fram emot att i socialliberal anda fortsätta jobba för mer liberal politik, i Dalarna och i Sverige. 

Vi från dalaförbundet vill passa på att tacka Jan Björklund och partisekreterare Maria Arnholm för deras insatser. Men nu blickar vi framåt och kaptenen för den liberala skutan heter Nyamko Sabuni. 

 Monica Lundin (L)

Ordförande Liberalerna Dalarna

Debattartikel Dalarnas Tidningar 28/6 2019

Varför tåras dina ögon på årets skolavslutning? Inget barn ska leva i ofrihet.

Skolterminen går mot sitt slut och vi är många som går på skolavslutningar. Hur kommer det sig att ögonen tåras och bröstet knyter ihop sig?

Är det när de späda barnrösterna sjunger ”Jag ska bara vara mig själv, jag vill bara vara mig själv”?

Är det när sexorna som lämnar mellanstadiet för att börja sjuan sjunger ”Vi ska ta över, vi ska ta över världen”?

Är det när vi tillsammans sjunger ”Du blomstertid nu kommer”?

Är det när vi ser barnen och ungdomarna som längtar efter ett långt sommarlov och drömmer om framtiden och mitt i allt kanske vi också påminns om vår egen skolgång, hur livet blev?

Ja, allt det.

Men ögonen tåras och bröstet knyter också ihop sig vid tanken på dig som inte alls längtar efter sommarlov, som vill vara hemma så lite som möjligt. Du som tar hand om småsyskon när pappa eller mamma super, slåss och tar droger. Du som inte får gå ut på kvällarna med dina kompisar för att familjens heder ska skyddas. Du som anar eller kanske till och med vet att du ska resa till ett främmande land och övergrepp ska begås på dig. Du som kanske ska giftas bort i sommar.

Alldeles för många barn och unga i Sverige, i Dalarna, i Borlänge befinner sig i ofrihet idag. I Sverige som är ett av världens mest jämställda och trygga länder bevittnar och upplever alltför många barn våld i hemmet. Kläder, umgänge, sexualitet och utbildningsval kontrolleras i hederns namn. Barn och unga övervakas av familj och släkt och lever med rädsla för att föras ut ur landet för att giftas bort, könsstympas och våldtas.

När barnen har förts ut ur landet är det svårt för Sverige att hjälpa dem. Lagstiftningsändringar är nu på gång efter att Liberalerna har kommit överens med S, MP och C om ett omfattande åtgärdspaket mot hedersrelaterade våld och förtryck. Men här och nu måste vi i kommunerna också agera. Skolpersonal, socialtjänst, kompisar och vi andra i barnens omgivning måste vara extra vaksamma i sommarlovstider och agera för att inte bänkarna ska gapa tomma vid uppropen i höst. I Borlänge ska vi inte blunda utan våga se det som kan te sig otänkbart. Inget barn i Borlänge ska leva i ofrihet. Alla barn ska få sommarlov i frihet och en plats i skolan inför hösten.

vemduvillvara

Jag menar allvar när jag säger att vi i Borlänge nu går på offensiven mot segregationen och att vi ska öka måluppfyllelsen i Borlänges skolor. För mig som skolpolitiker innebär det att vi sätter ribban högt. Vi ska ha en skola i världsklass med fokus på kunskap och arbetsro där vi ger barn och ungdomar frihet, trygghet och förutsättningar att nå sina mål i skolarbetet – oavsett bakgrund.

Skola_skriverVåra lärare ska vara behöriga, ha en bra arbetsmiljö och känna stolthet över sitt arbete och den insats vi tillsammans gör för Borlänges barn och unga. Lärarna ska få ägna sin tid åt det som de är utbildade för – att undervisa sina elever. Vi arbetar för att ge lärarna tydliga befogenheter, bra utbildning i ledarskap, mer administrativt stöd och uppbackning av elevhälsoteam och tvärprofessionella team utanför klassrummet. Vi vill skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, föräldrar och skolpersonal där rollerna är tydliga och förväntningarna är höga. Vi sätter målet högt men med tålamod, envishet, mod och handlingskraft är jag övertygad om att vi kommer nå målet. Tillsammans.

Monica Lundin (L)

Ordförande Barn- och utbildningsnämnden Borlänge

Debattartikel Dalarnas Tidningar 13 juni 2019

framtiden

Partiledarutfrågning idag!

Spännande dag idag!

I eftermiddag kommer våra tre partiledarkandidater till Dalarna och Borlänge för utfrågning.

Tre bra kandidater som jag har träffat och jobbat med i många olika sammanhang genom åren.

Vi har en pågående medlemsomröstning i Dalarna och det ska bli oerhört spännande att se utfallet av den nästa vecka. Vårt län kommer sedan nominera den kandidat som vi finner bäst för uppdraget. 28 juni väljs ny partiledare.

Jag är stolt att vi genomför den här processen i öppenhet. Vår utfrågning i eftermiddag kommer Facebook-sändas på Liberalerna Dalarnas fb-sida. Utfrågare är Gabriel Ehrling Perers och Jens Runnberg, ledarskribenter på Dalarnas tidningar.

Jag önskar en en skön fredag! 💙🎶✨

Brev från ordförande: EU-valet

Ja, låt oss säga som det är. Vårt valresultat är ett stort nederlag. Jag kommenterar det kort i radioinslaget här.
Det finns en kombination av många förklaringar till vårt låga valresultat tror jag:
– Ett lågt valresultat i höstas som följdes upp av en lång höst av regeringsförhandlingar.
– Missnöje bland våra väljare med att vi stödjer S-regeringen och även regerar med S i många kommuner, trots att vi fått genom mer liberal politik än tidigare.
– Lång process med att bestämma vår EU-lista där Cecilia Wikström till slut petades.
– Många okända kandidater i vår laguppställning på EU-listan, där vi i Dalarna tydligt märker av att Marit Paulsen inte var med i år. Hon var trots allt vårt ånglok förra valet. Däri ligger den största skillnaden i %-enheter tror jag.
– Vi är mitt i ett partiledarbyte, vilket gör partiet något ledarlöst och ointressant för väljarna.
– Väljarna ser inte vår Europavänliga politik som relevant.
I kombination av allt detta så var utgångsläget inte det bästa.
Det finns ljusglimtar dock:
– Vi lyfter partiet från väldigt låga opinionssiffror under 3% till fortfarande låga 4,1% och vi hoppas nu detta räcker till för att försvara ett mandat. Hur som helst så beror ökningen på en sjuhelsikes insats från hårt arbetande kampanjarbetare som verkligen gjort skillnad.Lib_EU_skyltar
– Vi ser att i de kommuner där vi verkligen kampanjar, affischerar och delar flygblad enträget får vi resultat. Borlänge är ett exempel på detta som har Liberalernas högsta EU-valresultat i länet.
– Den liberala ALDE-gruppen i Europaparlamentet ökar mest av alla parlamentsgrupperna och blir vågmästare och har möjlighet att påverka mycket politik i liberal riktning framöver. Det är den största liberala framgången!
Stort TACK till alla som röstat liberalt i EU-valet och till alla som engagerat sig i valrörelsen på det ena eller andra sättet! 🇪🇺
Nu ser vi fram emot att välja en ny partiledare i juni och på allvar börja stärka och utveckla vårt parti, både lokalt som på riksnivå 💙
Monica Lundin
Ordförande Liberalerna Dalarna
image