Världslärardagen och lärarranking i Borlänge

Idag är det världslärardagen och jag vill en dag som denna framhålla några av mina lärare genom åren: Ulf Swelander som uppmuntrade mitt intresse för engelska och skidåkning, Carl-Eric Ericsson som peppade mig till höjder i svenska och läsning, favvomatteläraren Yngve Grunditz, tyskaläraren Martha Stalby.. Åååh, det finns så många!! ( Inser att jag dessutom glömt några av deras namn! Det var ett tag sedan jag gick ut 9:an, 30 år nästa år så ok då.) Hur som helst; Lika många lärare finns det i Borlänge idag som varje morgon kliver upp och gör sitt bästa för Borlänges barn och unga. En stor eloge till er!

Sedan nås jag för minst sjunde gången av beskedet att Borlänge ligger i bottenligan i Lärarförbundets ranking, vi ligger fortfarande på plats 286 av 290 kommuner. Jag blir nedsänkt. Lika nedsänkt som jag kan bli ibland av att vara i opposition i den här kommunen. Man slår liksom pannan lite blodig och småsårig med sina försök att förändra i en liberal riktining. 

Här kan ni läsa artikeln från DT om hur resultaten ser ut för Dalarna:  http://www.dt.se/dalarna/orsa-ar-dalarnas-basta-skolkommun-se-hur-din-dalakommun-placerar-sig-pa-listan

Här kan pluskunder läsa och höra ordförandens svar på kritiken: http://www.dt.se/dalarna/borlange/tv-borlange-samst-i-lanet-i-ny-skolgranskning

Men så tänker jag: det är ju därför jag vill att staten ska ta huvudmannaskapet för skolan, för att styra upp och garantera en likvärdig skola i hela landet, i Sveriges ALLA kommuner. Det är därför jag de senaste tio åren i barn- och bildningsnämnden har tjatat om utvärdering, måluppfyllelse, relevanta och utvärderingsbara målsättningar, vikten av styrning och transparens, ledarskap på alla nivåer, ledarskap och arbetsro i klassrummet, höjda lärarlöner, mer kompetensutveckling, tidiga insatser redan på förskolan, att lärare får vara lärare, att rektorer får vara rektorer och att varje barn och ungdom ska få det stöd den har rätt till. Det som sitter i väggarna, i organisationen, måste få nytt syre och vädras ut. Personalen behöver ny energi och framtidshopp. Min känsla är att de inte har det idag. Men trots detta kämpar ni på! Stort TACK igen för era insatser, för varje unge, varje dag! 

Jag är inte nöjd med den här placeringen och det ska ingen politiker i Borlänge vara, oavsett färg. Och med det stretar jag envetet vidare. För att Borlänge ska få ett nytt politiskt liberalt ledarskap och en likvärdig skola för varenda unge. 

Monica Lundin

2:e vice ordförande Barn- och bildningsnämnden

Gruppledare Liberalerna Borlänge

Toppkandidat till riksdagen Liberalerna Dalarna

Den liberala tävlingen

Den liberala tävlingen

Det verkar pågå en tävling. En tävling mellan konservativa moderater och kristdemokrater och nyliberala centerpartister gentemot Folkpartiet Liberalerna. De övriga Allianspartierna ifrågasätter Folkpartiets liberala grund. Tävlingen består tydligen i att vara mest liberal. Jag kan inte låta bli att dra på smilbanden när dessa konservativa partier och bondekooperativ plötsligt har synpunkter på liberalism.

Exempel på folkpartiets förslag om tredje föräldramånad och förstatligande av skolan tas bl a upp. 

Påståendet ”Kan vi inte ta bort Liberalerna ur Folkpartiets partinamn? Folk vill välja sina föräldradagar själva!” ”Folkpartiet tvångskvoterar” ”Folkpartiet vill styra kommunerna, det kommunala självstyret är hotat” har dykt upp på Twitter. Människans frihet, barnens frihet, kommunernas frihet ska försvaras sägs det. 

Låt oss fundera på om det finns något som kan vara det mest liberala. Frågor jag ställer mig är: 

Hur långt kan valfriheten dras?

Hur långt sträcker sig en människas/en kommuns frihet när vi lever i ett samhälle tillsammans med andra?  

Hur länge ska ett samhälle och dess politiker vänta innan de ingriper? 

Hur länge ska strukturer och inarbetade normer få fortgå innan samhället och dess politiker ingriper? 

För det är dessa frågor jag tycker är kärnan. Jag är såååå FÖR valfrihet, jag älskar att välja själv, jag jobbar varje dag för att människor ska få sin frihet, få ökade förutsättningar att välja själva, få insikt och styrka i att faktiskt också våga välja för sig själva. Det är ingen självklarhet för alla att välja fritt idag. Så vad är grundkärnan i liberalismen för mig? Jo frihet till människor så länge den friheten inte inskränker någon annans frihet. Det var det som fick mig att gå med i Folkpartiet samtidigt som jag känner ett starkt socialliberalt drag. 

En politisk motståndare kommer alltid kunna säga till mig: det är inte liberalt om du inte får välja själv!, vilket jag fick höra av en och annan centerpartist/kristdemokrat/moderat i valrörelsen, i rätt otrevligt ordalag från centerpartisten dessutom. MEN, med det väldigt enkla retoriska knepet väljer man att bortse från de snedvridna strukturerna  på arbetsmarknaden, den helt sjuka löneutvecklingen mellan kvinnor och män, att kvinnors livsinkomst börjar sjunka på dagen de föder sitt första barn, att kvinnor förutom sitt lönearbete sköter det mesta av hemmaarbetet, att kommunernas ansvar för skolan urholkar måluppfyllelsen och resurserna till skolan varje dag. Det är de strukturerna som är plattformen för våra liberala förslag. 

För JA, det är liberalt att verka för att kvinnorna ska få ta större plats på arbetsmarknaden, JA det är liberalt att verka för att männen får lagligt stöd i att vara hemma en månad till trots vad arbetsgivaren eller frugan vill, JA det är liberalt att verka för att det inte ska skilja 3,6 mkr i livsinkomst mellan män och kvinnor, JA det är liberalt att använda den statliga föräldraförsäkringen att styra utvecklingen, JA det är liberalt att öka RUT-avdraget så att allt fler oavsett inkomstnivå ska kunna ta del av det och få mer frihet i sin vardag. 

JA, det är liberalt att kräva att staten går in och styr resursfördelningen när kommunerna uppenbarligen inte klarar av huvudmannaskapet. I valet tjatade jag om att skolan har blivit ett postkodlotteri! Så här efteråt har jag fått höra att folk inte fattade vad jag menade vilket är en läxa till 2018 men hur som helst: Postkodlotteriet består i att de kommunala resurserna som satsas i skolan, kommunal förmåga att styra, mäta och utveckla skolan beror på var i landet eleven bor/vilken postadress eleven har. Skolan är inte likvärdig idag, det skiljer katastrofalt mycket mellan landets 290 kommuner och det vore rent tjänstefel om jag som liberal som brinner för skolan och utjämning av klass-skillnader då inte ingriper när jag ser den utvecklingen. Så jag är inte mycket för det kommunala självstyret när kommunerna så uppenbart visar att de inte klarar av uppdraget. Hade vi inte skickliga lärare/personal som bär upp allt vågar jag inte tänka på hur det skulle se ut. Lärarnas Riksförbund verkar ha insett detsamma. 

Så hur länge ska samhällsutvecklingen få fortgå innan politiker agerar? Hur många generationer skolelever ska få förspillas innan kommunsverige och SKL vaknar upp och kliver ur försvarszonen? Ingen ifrågasatte de liberala reformerna om kvinnlig rösträtt, om skolundervisning till alla, om förstärkning av LSS, om ökat stöd till utsatta kvinnor för att nämna några. Vi i Folkpartiet har bestämt oss för att se till allas bästa, inte bara dem som har de faktiska möjligheterna att välja utan även stödja dem som sitter fast i större strukturer än vad de själva kanske är medvetna om. Att förändra dessa strukturer i grunden ger sedan större möjligheter och förutsättningar för människor att i nästa steg välja själva. Tänk om det är så det hänger ihop?

Personligen dömer jag inte andra människor hur man definierar liberalism. Jag ställer många frågor för att reda ut samband och frågeställningar. Jag vet hur jag resonerar och jag vilar tryggt på min liberala grund. Sedan får andra partier och motståndare gärna tycka att de är mer liberala. Det spelar ingen roll. Det som betyder något i slutändan är viljan att agera och kämpa mot orättvisor i Sverige och världen. Där tycker jag de konservativa krafterna och även de nyliberala kan tänka ett varv till. Är de verkligen så förändringsbenägna som de låter påskina? Jag är tveksam. 

Hur länge ska vi vänta på förändring? Är det möjligt att välja väg nu och sedan agera så att vi snabbare skapar det samhälle vi vill ha? 

Folkpartiet genomgår just nu den största förnyelsen på länge, både politiskt och företrädarmässigt. Vi vill växa och bli ett parti för dem som värnar de sociala värdena OCH din egen valfrihet. Det kräver viss statlig inblandning.  Har du idéer som du vill diskutera med oss i Folkpartiet? Är du nyfiken på att företräda Folkpartiet Liberalerna i nästa val? Hör av dig till din närmsta FP-förening eller kontakta mig så slussar jag dig vidare. 

Hoppas vi hörs eller ses! Vi behöver dig och dina tankar!

Må gott i vårsolen!

/Monica

Vilken fråga är viktigast för dig?

Vad vill du att jag ska jobba med i Riksdagen? Ta chansen och påverka mig som politiker. Gör din röst hörd!

Om du tycker någon annan fråga är viktigare, skriv gärna vilken.

 

Tack för din medverkan!

20140701-023324-9204893.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kryssa Monica till Riksdagen

PISA gör mig envis och ännu mer målmedveten

PISA-mätning har blivit ett begrepp i Sverige. Ett begrepp som givit oppositionen möjligheten att bespotta Folkpartiet och Alliansregeringen. För min del blir jag bara ännu mer enveten att vi behöver hålla fast vid lagda reformer.

Den publicerade PISA- undersökningen i december visade att svenska elever är svaga vad gäller matte, NO och läsförståelse. Det visade sig också att svenska elever är bäst på sen ankomst och hög frånvaro. I en delstudie i PISA, som presenteras i dag, visar det sig att svenska elever ligger under snittet i OECD när det gäller problemlösningsförmåga.

Tabellen över länder följer i stort samma mönster som kunskapsundersökningen som presenterades i december: asiatiska länder i topp, Finland och Estland högst av de europeiska länderna, Västeuropa längre ner.

Värt att upprepas igen: undersökningen gjordes för drygt två år sedan, i mars 2012, bland de elever som då gick ur årskurs nio. Den årskullen har gått i skolan med betyg från årskurs åtta och där lärarledd katederundervisning ansågs omodernt.

Det duger inte längre att från oppositionens sida säga att svenska elever är duktiga på kreativitet och kritiskt tänkande, och att detta skulle kompensera för brister i faktakunskaper. För att kunna utöva problemlösning och kritiskt tänkande behövs goda grundkunskaper.

Skolreformerna måste fullföljas, med stor kraft. Reformstopp är uteslutet. Vi behöver fler speciallärare, mindre klasser, tidigare betyg och statlig skola. Vi behöver bort från flummiga teorier om ”eget arbete” och återgå till mer aktiv lärarledd undervisning.

Intressant är att när man pratar med Socialdemokrater lokalt här i Borlänge så är de väl medvetna om att de förändringar i skolan som görs här i kommunen kommer att ta 7-8 år innan de får genomslag. Var är den insikten när det gäller de nationella reformerna som Folkpartiet och Alliansen genomfört?

Vad händer med eleverna, lärarna och föräldrarna när dessa PISA-undersökningar och dess resultat slår ner i Sverige? Risken är väldigt stor att vi tar in allt detta och fastnar i det utan att se vägen ut. Därför är det extra viktigt att hålla fast vid lagda reformer och se.. just det.. möjligheterna.

Turistattraktionlutande tornet i pisaen lutande tornet i Pisa håller för övrigt på att räta upp sig och invånarna är oroliga för att tornet kommer att mista sitt attraktionsvärde. För Sveriges skull vill jag att PISA-undersökningarna hädanefter rätar upp sig och att Sverige inte längre är en aspirant för Biggest Looser. Elever och lärare måste få känna stolthet i det de gör varje dag.

PISA gör mig envis och ännu mer målmedveten.

Ha en fortsatt härlig kväll/natt! Själv har jag bloggat, skrivit insändare och halvglott på Chicago fire. Bra och spännande serie!

/Monica

Folkpartiet storsatsar på skolan!

Socialdemokraterna påstår att Folkpartiet och regeringen drar ner på resurserna till skolan.

Det är inte sant, vi har varje år tillfört skolan nationella resurser trots att vi parallellt genomfört skattesänkningar på arbete. Folkpartiet prioriterar skolans kunskapsuppdrag och kvalitet. Att bara lova mer resurser löser inte skolans problem, det visar också OECDs granskning av Sverige. De länder som ligger i toppen satsar mindre på skolan jämfört med Sverige.

Vi behöver mer ordning och arbetsro, öka andelen ämnesbehöriga lärare och fortsätta minska lärarnas administrativa börda. Riksdagen har beslutat om vissa delar och ytterligare beslut kring åtgärdsprogram tas före sommaren. Skolan är kommunaliserad, det innebär att det är kommunerna som ytterst är ansvariga för lärarnas och rektorernas villkor och förutsättningar. Folkpartiet i Borlänge och Ludvika har därför lagt förslag om att i dessa kommuner utreda och minska de kommunala pålagorna som läggs på lärare och rektorer.

Det görs också en nationell satsning på initiativ av Folkpartiet som går ut på att höja lärarnas löner genom införande av karriärstegen förstelärare och lektorer i grund-och gymnasieskolan. Vi vill framöver också inkludera förskolans lärare. Detta är en unik satsning. Ingen regering har tidigare, sedan kommunaliseringen, satsat nationella pengar på att premiera de duktigaste lärarna. Arbetsgivarna, kommunerna, har misslyckats på denna punkt vilket också förklarar att många har svårt att rekrytera de bästa. Regeringen gör nu flera ändringar för att höja läraryrkets status och locka fler studenter till lärarutbildningen. Trots att fler söker sig dit, inte minst till förskollärarutbildningen måste vi göra mer. Kommunerna har dock det största ansvaret för att höja lärarnas status genom att höja lärarnas löner.

Skolans resultat har sjunkit i decennier och våra reformer som började sjösättas 2011 har ännu inte gett resultat fullt ut. Vi är övertygade om att satsningar på lärarna, arbetsro, kunskap och ett statligt huvudmannaskap är viktiga förändringar som måste till för att vända resultaten. Att gå tillbaka till en kravlös socialdemokratisk politik är inget vi förordar.

Inlägget är inskickat till dt.se och väntar på publicering. Avsändare är undertecknad, Benny Forssparre från Ludvika och Roger Haddad, riksdagsledamot och ledamot av utbildningsutskottet. 

Att dessutom från sossarnas sida hota med att Alliansen fortsätter sänka skatter är bara båg. Vi går inte till val på ytterligare skattesänkningar eftersom vi har stora utmaningar framför oss, bl a utmaningen att lyfta svensk skola till toppnivå.  Jag förstår att s är förvirrade, hela deras argumentation mot Alliansen faller liksom när de inte längre kan få Alliansen att framstå som ”the bad guy” som  sänker skatter. Att s själva behåller varenda jobbskatteavdrag är hyckleri från deras sida.

Njut av solen! Den är här! Själv kurerar jag mig sakteliga från en envis förkylning.

/Monica

förstatliga skolan