speciallärare

av

PISA gör mig envis och ännu mer målmedveten

PISA-mätning har blivit ett begrepp i Sverige. Ett begrepp som givit oppositionen möjligheten att bespotta Folkpartiet och Alliansregeringen. För min del blir jag bara ännu mer enveten att vi behöver hålla fast vid lagda reformer.

Den publicerade PISA- undersökningen i december visade att svenska elever är svaga vad gäller matte, NO och läsförståelse. Det visade sig också att svenska elever är bäst på sen ankomst och hög frånvaro. I en delstudie i PISA, som presenteras i dag, visar det sig att svenska elever ligger under snittet i OECD när det gäller problemlösningsförmåga.

Tabellen över länder följer i stort samma mönster som kunskapsundersökningen som presenterades i december: asiatiska länder i topp, Finland och Estland högst av de europeiska länderna, Västeuropa längre ner.

Värt att upprepas igen: undersökningen gjordes för drygt två år sedan, i mars 2012, bland de elever som då gick ur årskurs nio. Den årskullen har gått i skolan med betyg från årskurs åtta och där lärarledd katederundervisning ansågs omodernt.

Det duger inte längre att från oppositionens sida säga att svenska elever är duktiga på kreativitet och kritiskt tänkande, och att detta skulle kompensera för brister i faktakunskaper. För att kunna utöva problemlösning och kritiskt tänkande behövs goda grundkunskaper.

Skolreformerna måste fullföljas, med stor kraft. Reformstopp är uteslutet. Vi behöver fler speciallärare, mindre klasser, tidigare betyg och statlig skola. Vi behöver bort från flummiga teorier om ”eget arbete” och återgå till mer aktiv lärarledd undervisning.

Intressant är att när man pratar med Socialdemokrater lokalt här i Borlänge så är de väl medvetna om att de förändringar i skolan som görs här i kommunen kommer att ta 7-8 år innan de får genomslag. Var är den insikten när det gäller de nationella reformerna som Folkpartiet och Alliansen genomfört?

Vad händer med eleverna, lärarna och föräldrarna när dessa PISA-undersökningar och dess resultat slår ner i Sverige? Risken är väldigt stor att vi tar in allt detta och fastnar i det utan att se vägen ut. Därför är det extra viktigt att hålla fast vid lagda reformer och se.. just det.. möjligheterna.

Turistattraktionlutande tornet i pisaen lutande tornet i Pisa håller för övrigt på att räta upp sig och invånarna är oroliga för att tornet kommer att mista sitt attraktionsvärde. För Sveriges skull vill jag att PISA-undersökningarna hädanefter rätar upp sig och att Sverige inte längre är en aspirant för Biggest Looser. Elever och lärare måste få känna stolthet i det de gör varje dag.

PISA gör mig envis och ännu mer målmedveten.

Ha en fortsatt härlig kväll/natt! Själv har jag bloggat, skrivit insändare och halvglott på Chicago fire. Bra och spännande serie!

/Monica

av

Tidigare betyg – vad består rädslan i?

Vad handlar betygsrädslan i Sverige om egentligen? När jag hör betygsmotståndare så låter det som att vi sänker elevers självkänsla med betyg. Tänk om det kan vara precis tvärtom? För mig handlar betyg och utvärdering om att göra saker bättre och att hitta en väg dit. Jag vill avdramatisera detta med bedömning, utvärdering och betyg. Titta på hur man gör i idrottens värld. Där ger man hela tiden uppmuntran och konstruktiv kritik samtidigt som man siktar på vad man kan förbättra. Vad ska till för att vi får in det tänket vad gäller betyg också? Betyg och utvärdering kan vara ett ännu tydligare led i att förbättra och sätta in stöd tidigt för eleverna.

Det som är intressant är att när barnen tillfrågas om betyg så tycker de flesta att det är bra att tidigt veta hur man ligger till för att just veta vad man behöver jobba på. Några säger också att de är rädda för att känna sig dåliga. Ställs samma fråga till föräldrar och vuxna så är mångt fler negativa. Var ligger då problemet? I vuxenvärlden så klart. Vad bär föräldrarna/de vuxna med sig som de för över på sina barn? Vilka upplevelser har de vuxna som formar deras uppfattning och som de sedan förmedlar? Har skolan och vikten av kunskap devalverats bland föräldrarna? Hur kan vi på ett bättre sätt stärka barnen och ungdomarnas självkänsla? Oj, oj, oj – det här väcker många frågor hos mig 🙂

Texten nedan publicerades för någon vecka sedan i Dalarnas tidningar. Jag skriver under tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund.

FAA049000136  ”I över 20 år har resultaten i den svenska skolan sjunkit. En viktig förklaring är den rädsla som fanns i den socialdemokratiska skolan för att utvärdera elevernas kunskaper. Konsekvensen? Elever som behövde stöd upptäcktes inte i tid och fick inte heller tillräcklig hjälp.

Sverige är unikt. Innan Alliansregeringen beslutade att flytta ned betygen till årskurs 6 var den svenska skolan sist i Europa med att ge betyg. Nedflyttningen var viktig, men vi är fortfarande bland de sista; de flesta länderna, som Storbritannien, Frankrike och Tyskland, börjar i årskurs 1 eller 2.

Hur mycket kan Kalle? Hur mycket har Lisa lärt sig den här terminen? Tidig och regelbunden uppföljning som svarar på sådana frågor är nödvändig för att veta hur eleven ligger till och vad för stöd och stimulans som behövs för att eleven ska nå längre. Folkpartiet och Alliansen vill därför att betyg ska ges från årskurs 4.

Föräldrar måste tidigt få reda på hur det går i skolan och den elev som inte når kunskapskraven ska snabbt få stöd. Då krävs det betyg, tydlig information om hur eleven ligger till.

Betygen gör skolan mer fokuserad på kunskapsresultaten. Skolledningen måste fundera på vad som krävs från skolans sida för att alla ska bli godkända. Läraren analyserar mer vilka svaga sidor en elev har och vad eleven alltså behöver koncentrera sig på. Betygen lägger en grund för det fortsatta skolarbetet och skapar en drivkraft för skolan och eleven att nå längre.

Skolan måste sedan, utifrån betygen, se till att alla elever får det stöd och den stimulans de behöver. De senaste veckorna har Folkpartiet berättat om flera nya förslag som ska ge eleverna mer kunskap: I Lågstadielyftet ska 2 miljarder kronor, varje år, gå till mindre klasser, fler halvklasstimmar eller fler speciallärare – sådant som ger varje elev mer tid med skickliga lärare. Grundskolan ska bli tioårig. Fler förskollärare, fler lågstadielärare och fler speciallärare ska utbildas. Alla kommuner ska bli skyldiga att erbjuda sommarskola och läxhjälp. Det är några av våra kommande satsningar.

Betyg och prov lyfter inte i sig skolan, men de sätter fokus på kunskapsresultaten, på hur arbetet ska läggas upp för att eleverna ska lära sig mer. Folkpartiets skolpolitik bygger därför på både betyg från årskurs 4 och satsningar för att stötta och stimulera eleverna. Så når vi mer kunskap i skolan och hjälper fler elever att nå så långt som möjligt.”

Här hemma är alla nu friska tack och lov och cirkus Lundin rullar in i en ny vecka.

Ha en magnifik måndag!

/Monica