betyg

av

Tio år till tio i topp! Jag är positiv!

Folkpartiet har i regeringen haft ansvar för skolan under åtta år. Men röster höjs nu att inget händer. Resultaten fortsätter att dala. Senast låg Sverige på plats 38 i den stora Pisa-undersökningen.

Att resultaten dröjer är inget konstigt. De elever som gick ut gymnasiet i våras, började i skolan 2002. Långt innan Jan Björklund blev skolminister. Lagda reformer har börjat gälla från 2011 och 2012. Reformer i skolan tar tid.

Jag är helt öv665x500_skolbarn5ertygad om att lagda reformer har vänt utvecklingen men den syns inte i mätningarna ännu. Jag är positiv, allt är inte nattsvart. Vi ser faktiskt en del positiva resultat redan nu:

  • Det genomsnittliga meritvärdet av avgångselevernas kursbetyg har ökat stadigt sedan alliansregeringen kom till makten 2006
  • Färre hoppar av gymnasieskolan
  • Fler elever väljer återigen ett andra tillvalsspråk
  • Fler elever väljer återigen mer avancerade kurser i matematik och naturvetenskap

Det ska vi vara glada för men vi är så klart inte på lång väg nöjda. Vi i Folkpartiet vågar tro på vår skolpolitik och hålla fast vid den.

Därför är vi inte rädda att utlova att Sverige inom tio år ska vara ett av världens tio bästa länder i de internationella kunskapsmätningarna!  

 För det krävs däremot några åtgärder till:

665x500_skola3

  • Höjning av lärarlönerna. Vi vill bygga ut antalet förstelärartjänster och föreslår ytterligare 10 000 tjänster
  • Lågstadielyft med mindre klasser och fler lärare/speciallärare
  • Frivilliga skriftliga ordningsomdömen för bättre lugn och arbetsro, för skolan att använda om man så vill. Det är läraren som bestämmer i klassrummet.
  • Betyg från årskurs 4 och tidiga insatser i skolan. Skolan ska fokusera på elevernas kunskapsresultat och ge varje elev tidigt stöd och stimulans. Därför behövs tidigare betyg och en tioårig grundskola med start från sex års ålder.

Men allra mest viktigt – att staten återtar ansvaret för skolan.

Kommunaliseringen har inneburit ett misslyckande, med dramatiskt ökade klyftor. Så kan det inte få fortsätta.

För att ge alla elever en bra skolgång bör staten ta tillbaka ansvaret för skolan. Landets 290 kommuner har inte kompetens att var för sig förbättra varsitt skolväsende.

/Monica

665x500_skola2

av

Tidigare betyg – vad består rädslan i?

Vad handlar betygsrädslan i Sverige om egentligen? När jag hör betygsmotståndare så låter det som att vi sänker elevers självkänsla med betyg. Tänk om det kan vara precis tvärtom? För mig handlar betyg och utvärdering om att göra saker bättre och att hitta en väg dit. Jag vill avdramatisera detta med bedömning, utvärdering och betyg. Titta på hur man gör i idrottens värld. Där ger man hela tiden uppmuntran och konstruktiv kritik samtidigt som man siktar på vad man kan förbättra. Vad ska till för att vi får in det tänket vad gäller betyg också? Betyg och utvärdering kan vara ett ännu tydligare led i att förbättra och sätta in stöd tidigt för eleverna.

Det som är intressant är att när barnen tillfrågas om betyg så tycker de flesta att det är bra att tidigt veta hur man ligger till för att just veta vad man behöver jobba på. Några säger också att de är rädda för att känna sig dåliga. Ställs samma fråga till föräldrar och vuxna så är mångt fler negativa. Var ligger då problemet? I vuxenvärlden så klart. Vad bär föräldrarna/de vuxna med sig som de för över på sina barn? Vilka upplevelser har de vuxna som formar deras uppfattning och som de sedan förmedlar? Har skolan och vikten av kunskap devalverats bland föräldrarna? Hur kan vi på ett bättre sätt stärka barnen och ungdomarnas självkänsla? Oj, oj, oj – det här väcker många frågor hos mig 🙂

Texten nedan publicerades för någon vecka sedan i Dalarnas tidningar. Jag skriver under tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund.

FAA049000136  ”I över 20 år har resultaten i den svenska skolan sjunkit. En viktig förklaring är den rädsla som fanns i den socialdemokratiska skolan för att utvärdera elevernas kunskaper. Konsekvensen? Elever som behövde stöd upptäcktes inte i tid och fick inte heller tillräcklig hjälp.

Sverige är unikt. Innan Alliansregeringen beslutade att flytta ned betygen till årskurs 6 var den svenska skolan sist i Europa med att ge betyg. Nedflyttningen var viktig, men vi är fortfarande bland de sista; de flesta länderna, som Storbritannien, Frankrike och Tyskland, börjar i årskurs 1 eller 2.

Hur mycket kan Kalle? Hur mycket har Lisa lärt sig den här terminen? Tidig och regelbunden uppföljning som svarar på sådana frågor är nödvändig för att veta hur eleven ligger till och vad för stöd och stimulans som behövs för att eleven ska nå längre. Folkpartiet och Alliansen vill därför att betyg ska ges från årskurs 4.

Föräldrar måste tidigt få reda på hur det går i skolan och den elev som inte når kunskapskraven ska snabbt få stöd. Då krävs det betyg, tydlig information om hur eleven ligger till.

Betygen gör skolan mer fokuserad på kunskapsresultaten. Skolledningen måste fundera på vad som krävs från skolans sida för att alla ska bli godkända. Läraren analyserar mer vilka svaga sidor en elev har och vad eleven alltså behöver koncentrera sig på. Betygen lägger en grund för det fortsatta skolarbetet och skapar en drivkraft för skolan och eleven att nå längre.

Skolan måste sedan, utifrån betygen, se till att alla elever får det stöd och den stimulans de behöver. De senaste veckorna har Folkpartiet berättat om flera nya förslag som ska ge eleverna mer kunskap: I Lågstadielyftet ska 2 miljarder kronor, varje år, gå till mindre klasser, fler halvklasstimmar eller fler speciallärare – sådant som ger varje elev mer tid med skickliga lärare. Grundskolan ska bli tioårig. Fler förskollärare, fler lågstadielärare och fler speciallärare ska utbildas. Alla kommuner ska bli skyldiga att erbjuda sommarskola och läxhjälp. Det är några av våra kommande satsningar.

Betyg och prov lyfter inte i sig skolan, men de sätter fokus på kunskapsresultaten, på hur arbetet ska läggas upp för att eleverna ska lära sig mer. Folkpartiets skolpolitik bygger därför på både betyg från årskurs 4 och satsningar för att stötta och stimulera eleverna. Så når vi mer kunskap i skolan och hjälper fler elever att nå så långt som möjligt.”

Här hemma är alla nu friska tack och lov och cirkus Lundin rullar in i en ny vecka.

Ha en magnifik måndag!

/Monica

 

 

av

Klassmorfar i Borlänges skolor – bra eller?

Idag har det varit Barn- och bildningsnämnd, mitt första som vice ordförande.

Jag känner en stor skillnad i nämnden jämfört med förra mandatperioden. Framför allt märker man en stor skillnad hos socialdemokraternas ledamöter, nu öppnar ju fakiskt fler än ordförande munnen! Samtidigt är det en mer pragmatisk samling människor också så jag hoppas att vi kan ändra saker och ting i Borlänges skolor för det behövs verkligen. Det allvarligaste just nu är att meritvärdena/betygen i grundskolan och behörigheten till gymnasiet och högskolan sjunker, vilket jag och mina kompisar i Alliansen har tjatat om och varnat för i fyra år 😦 Men alla verkar nu inse allvaret och att stordåd måste uträttas! Det känns även som att tjänstemännen och förvaltningen delar vår problembeskrivning och målbild vilket är glädjande. Det hetaste debattämnet på dagens möte var Klassmorfar i skolan. Här nedanför kan ni se pressmeddelandet jag precis skickat in. Höres!

En majoritet i Barn- och bildningsnämnden har idag beslutat att ställa sig positiv till förslaget om klassmorfar samt att nämnden också hos finansutskottet ska anhålla om 540 000 kr för denna arbetsmarknadsåtgärd. Alliansen samt Vänstern reserverade sig mot förslaget.

”Alliansen tycker att Barn – och bildningsnämndens verksamhet ska renodlas så att det vi hanterar i den här nämnden enbart rör barn och utbildning, dvs inte fotbollsskolor, integrationsprojekt etc. Klassmorfar-verksamheten är en ren arbetsmarknadsåtgärd och finansiering till åtgärden ska därför inte heller hanteras formellt i Barn- och bildningsnämnden. Vi har därför yrkat avslag i denna fråga.  Arbetsmarknadsenheten/samhällsenheten har själva möjligheten att gå till Finansutskottet för att äska dessa medel” säger Monica Lundin (fp), vice ordförande i barn- och bildningsnämnden.

”Alliansen efterlyser också en diskussion som handlar om hur vi vill att vår skola ska vara och fungera i Borlänge, vilka vuxna vill vi ha där, hur ska vår kärnverksamhet se ut, vilka mål är de viktigaste osv. Det kanske är mycket bra med klassmorfar i våra skolor men utan någon utvärdering vet vi faktiskt inte och något sådant underlag har vi politiker inte fått” fortsätter Monica Lundin.

2011-02-23