Svar på Lärarförbundet Moras debattartikel i på dt.se den 2 december: ”Staten måste överta huvudansvaret för skolan”.
Vi är helt överens med Lärarförbundet som vill arbeta för en ännu bättre skola i Mora. Det är dock glädjande att Moras ranking har förbättrats med 52 placeringar från mätningen 2019, vilket är ett bevis på att Mora är på väg åt rätt håll men jobbet måste fortsätta.
För att komma vidare mot än bättre resultat för Moras skolor är det självklart för oss liberaler att lärarna ges goda arbetsvillkor och bra fortbildning inom sina specialområden. Vi tror på lärare som tar en aktiv roll i klassrummet vilket, enligt många studier, visar ger en god en inlärning hos eleverna.
God utbildning är biljetten till framtiden och för ett gott liv för våra ungdomar!
Idag bär kommunerna ansvaret för samtliga elevers skolgång, vilket innebär ett betydande ekonomiskt ansvar som inte avspeglas i nuvarande finansieringsmodeller.
Monica Lundin.
Jörgen Öhrström.
Kommunens begränsade medel ska räcka till många viktiga områden utöver skolan, till exempel vård och omsorg av våra äldre vilket skapar svåra prioriteringar. Vi sätter dock skolan först! Liberalerna har därför under lång tid drivit frågan om att staten ska ta över huvudmannaskapet för skolan från kommunerna för att skapa en likvärdig skola. Det är glädjande att Lärarförbundet nu också tycker att det är den rätta vägen att gå. Staten bör ta över ansvaret för finansieringen av både fristående och kommunala skolor vilket skapar resurser till att ge alla elever en undervisning som anpassas efter just deras behov
Trenden med sjunkande kunskapsresultat under 2000-talet har brutits. Det har nu bekräftats för en fjärde gång*, nu senast i tisdags i den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2019.
I tisdagens skolmätning har man testat kunskaperna i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Samtliga av dessa elever har genomgått den grundskola Liberalerna reformerade under vår tid i regeringsställning.
Även om tisdagens skolmätning inte visar någon tydlig statistiskt säkerställd förändring, kan man i alla fall beakta följande:
👍🏼 Positivt:
💙 Elever med svensk bakgrund höjer sig med 5-6 poäng i åk 8 i bägge ämnen. Ej statistiskt säkerställd, men tyder på att PISA-trenden i denna grupp fortsätter.
💙 Elever med utländsk bakgrund i åk 4 presterar 8-12 poäng bättre i TIMSS 2019 än i TIMSS 2015 i både naturkunskap och matematik.
👎🏼 Negativt: ❗️ Åttondeklassare födda i Sverige med två utlandsfödda vårdnadshavare föll med 7-8 poäng mellan TIMSS 2015 och TIMSS 2018. Ej statistiskt säkerställd, men verkligen inte bra. Här behöver vi sätta in mer kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen.
Kunskapsfokus i skolan lönar sig och vi ska den vägen vandra även i Borlänge.
Tidigare mätningar som visat liknande resultat: PISA 2015, PISA 2018 & TIMSS 2015.
PRIORITERA DET SVENSKA SPRÅKET I SKOLAN 💙 En hög andel av personalen på förskolor i utsatta områden har bristande kunskaper i svenska. Samtidigt kommer rapporter om hur allt fler sexåringar har bristfälliga kunskaper i det svenska språket.
Alla barn förtjänar en förskola med hög kvalitet, där de får möjlighet att utveckla sina färdigheter i det svenska språket. Att inte vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen vore inget annat än ett stort svek från samhällets sida.
Liberalerna driver:
✅ Språkkrav för all pedagogisk personal i förskolan.
✅ Förstelärare med fokus på svenska bör anställas.
✅ Obligatorisk språkförskola.
Här kan du läsa mer om utredningsförslaget om nya högstadieskolor i centrala Borlänge.
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. Jag har drivit frågan om behovet av en bra och långsiktig lokalförsörjningsplan i kommunen sedan jag klev på mitt ordförandeuppdrag för två år sedan, både som ett sätt att öka måluppfyllelsen för våra elever och men också för att minska segregationen. Vi i den politiska majoriteten har sedan givit bildningssektorn i uppdrag att utreda på vilket sätt man bäst kan tillgodose dagens och framtidens behov av skollokaler i Borlänge.
Med fokus på kvalitativa lärmiljöer, moderna lokaler, hållbarhet och jämnare kvalitet i Borlänges skolor har bildningssektorn i samarbete med kommunfastigheter samt plan- och markkontoret genomfört utredningen som nu resulterat i ett förslag.
Dra nytta av högskolans flytt
Bildningssektorn har lagt fram ett förslag till politiken som innebär att Hagagymnasiet och Introduktionsprogrammen flyttar till Högskolan Dalarnas nuvarande lokaler. Den lösningen har blivit möjlig tack vare att högskolan omlokaliseras till centrum under 2023. Flytten frigör en yta som redan är byggd för undervisning och som lätt går att omvandla till en modern gymnasieskola som kan möta framtidens utmaningar.
Forssaklackskolan flyttar till Hagagymnasiets lokaler
Att Hagagymnasiets lokaler blir tomma öppnar i sin tur upp för en lösning för Forssaklackskolan. Forssaklackskolan är i behov av renovering, så pass att vi står inför att riva och bygga en helt ny skola. Alternativet, att flytta skolan till Hagagymnasiets lokaler, är en spännande lösning ur många perspektiv. Elever och medarbetare får riktigt fina och moderna lokaler samtidigt som förslaget följer ambitionen om att ha centralt placerade högstadieskolor.
Hållbara prioriteringar
Andra viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till är ekonomi, segregation samt arbets- och studiemiljö. Det förutsätter bland annat att planen för nybyggnationer och renoveringar ska utgå från kostnadseffektivitet, samtidigt som miljön och de pedagogiska förutsättningarna för barn, elever och personal ska vara bästa möjliga. De satsningar vi gör inom skolan ska naturligtvis vara hållbara ekonomiskt, men vi behöver också vara kloka i våra prioriteringar, så att vi inte gör avkall på sådant som skapar kvalitet och bra förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse.
Minskad segregation och jämnare kvalitet
Genom centrala placeringar av skolor, i synnerhet högstadieskolorna, vill man öka möjligheten för elever och vårdnadshavare att välja vilken skola som helst, oavsett var man bor. Utredningen pekar på att i högre utsträckning ha högstadieskolor som är avståndsmässigt tillgängliga för alla elever istället för skolor i ytterkanten av Borlänge. Andra kommuner som satsat på det sättet har konstaterat minskad segregation och jämnare kvalitet i skolorna och det är precis det vi vill uppnå.
En skola i centrala Borlänge
Utifrån den tanken föreslår skolledningen även att man satsar på en skola i centrala Borlänge istället för den som planerats i den nya stadsdelen Jakobsdalen. En skola i centrum är än så länge bara på planeringsstadiet, men vi är helt överens om att en högstadieskola i Jakobsdalen inte minskar segregationen, utan tvärtom bidrar till att den ökar.
Jag tycker att det här är ett intressant förslag som svarar upp till de förväntningar vi har kring exempelvis kvalitet och hållbarhet både sett till ekonomi och nyttjande av befintliga lokaler i kommunen. Jag har dessutom drivit frågan om att det inte är en god idé att bygga ett högstadium i Västra området/Jakobsdalen eftersom jag tror att det inte minskar segregationen utan snarare tvärtom ökar.
Dialog med medarbetare och Borlängebor
Den föreslagna flytten av Hagagymnasiet och Forssaklackskolan kan ske tidigast 2025/2026. Vi politiker och skolcheferna kommer nu ha dialog med de som berörs av den eventuella förändringen. Frågor som berör skolan skapar engagemang hos både Borlängebor och medarbetare. Det engagemanget vill vi självklart fånga upp och vi kommer därför bjuda in till dialog i olika former.
Bakgrund: Lokalförsörjningsplan för Borlänges förskolor och skolor
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. För att uppnå detta så har den politiska majoriteten sedan en tid initierat ett arbete med en lokalförsörjningsplan för skolan. Arbetet har mynnat ut i en utredning med förväntan om att den pekar på åtgärder för att:
Garantera att vår växande kommun fyller det behov vi har av skollokaler.
Skapa moderna lokaler som kan bidra till att höja måluppfyllelsen.
Säkerställa ekonomisk hållbarhet.
Skapa en god arbetsmiljö för lärare och elever.
Öka jämlikheten, likvärdigheten och minska segregationen.
Öka den sociala hållbarheten.
Utredningens huvudfokus är en bättre skola i vår stad – utredningen ska peka på en jämlik och likvärdig skola, som även minskar segregationen.
ATT SATSA PÅ BARNEN ÄR FRAMTIDEN 👧👦 Goda kunskaper i svenska i tidig ålder gynnar barnens framtida skolgång och möjligheter att lyckas i livet. Samtidigt visar forskning att utrikes födda barn och barn från socioekonomiskt svaga familjer har dålig språkutveckling. I genomsnitt ska ett barn i sexårsåldern ha ett ordförråd på omkring 8 000 ord, för dessa barn låg det på 2 000 ord. Den största orättvisan som samhället kan utsätta de 50 000 barn som bor i våra 60 utsatta områden är att känna till detta och ändå inte agera.
🔵 Vi vill stärka förskolan, göra den obligatorisk från fem års ålder och ställa högre krav på att förskolelärare och barnskötare behärskar och kan lära ut svenska.
Idag har vi haft barn- och utbildningsnämnd och nedan kan ni lyssna på när jag sammanfattar punkten om ekonomisk rapport. Nämnden prognostiserar fortfarande ett underskott på helåret på -24 mkr och det är framför allt grundskolorna som går med underskott. Vi arbetar på med beslutad handlingsplan för att komma närmare en ekonomi i balans och ett intensivt arbete pågår för att få kostnadskontroll där grundskolornas utfall studeras. Vi kan konstatera att om vi inte hade genomfört några åtgärder i våras hade vi haft ett underskott på strax över -50 mkr. Så våra åtgärder har varit nödvändiga.
Hör mig berätta om detta och mer om vad som händer nu.
Vi pratade även om Paradisskolan och vilka verksamheter som flyttar in där. Det blir både Tjärnaängsskolan och Solängsskolan samt 4 avdelningar förskola. Det är ett roligt beslut att vi får en samlad F-6-skola i de lokalerna. Övriga frågor var riktlinjer för närvarokontroll och skolplikt och lite annat smått och gott. Välkomna in att lyssna!
Sjukvårdens och äldreomsorgens människor skyddar och räddar andras liv. Det måste få kosta. Välfärden behöver mer pengar.
Statsministern säger att Socialdemokraterna till skillnad från oss liberaler värnar vårt gemensamma skyddsnät. Socialdemokraterna skriver att de vill ”investera i välfärden före skattesänkningar”. Det är ett logiskt magplask.
Det viktiga för välfärden är inte hur hög skattesatsen är för varje person eller för varje företag, utan hur mycket skatt vi sammantaget för in och vad vi sedan gör med pengarna. Det i sin tur påverkas av hur många företag vi har som anställer, vilket resultat de gör och hur många av oss som har ett jobb och bidrar med moms och skatt.
Det måste bli enklare för företagen att behålla personal och att anställa
Socialdemokraternas skattehöjningar kommer inte att få Sverige på fötter efter en pandemi och kommande lågkonjunktur. Vi liberaler har slitit denna vår, för att rädda Sveriges och Dalarnas företag. Vi fortsätter slita, därför att vi vet att friska, växande företag är grunden till vår välfärd. Det är ju företagen, deras anställda och alla vi konsumenter som tillsammans drar in de pengar som behövs för att andra ska kunna vårda, rädda, lära ut, bygga ett bättre land. Helheten kräver alla sina delar. Hela cirkeln behövs.
Det måste bli enklare för företagen att behålla personal och att anställa, så att så många som möjligt har ett jobb och en egen lön. Regelkostnader och bolagsskatter måste minskas – tillsammans med rimliga arbetsgivaravgifter stärker det vårt lands ekonomi.
Vårt förslag om att sänka skatten för människor med låga inkomster ger människor en tryggare tillvaro och dessutom möjlighet att konsumera mer hos Dalarnas lokala företag. Deras inköp spelar stor roll för andras vardag.
Växande företag och välfärdens kunniga människor säkrar tillsammans att möjligheter kan prägla varje människas liv, vem hon än är och varifrån hon än kommer. Ett starkt skyddsnät kräver läkare, lärare, sjukgymnaster, socionomer och sjuksköterskor, men också levande företag.
Varmt tack, alla ni som tillsammans bygger vår välfärd.
Mats Persson
ekonomisk-politisk talesperson (L)
Lina Nordquist
socialpolitisk talesperson (L)
Monica Lundin
ordförande Liberalerna Dalarna
Svante Parsjö Tegnér
vice ordförande Liberalerna Dalarna
Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L).Lina Nordquist, socialpolitisk talesperson (L).Monica Lundin, ordförande Liberalerna Dalarna.Svante Parsjö Tegnér, vice ordförande Liberalerna Dalarn
Till följd av att barn- och utbildningsnämnden gick med underskott 2019 pågick under vintern 2020 ett intensivt arbete med att komma underfund med vad underskottet bestod av. Dels stod det klart att kommunens prognos- och uppföljningsprocess inte var tillförlitligt. Dels fanns lönestödsanställningar inom skolan som inte hade full kostnadstäckning, vilket var avsikten när de anställdes. Övriga anledningar var att kostnader för barn i behov av särskilt stöd drog över budget samt att kostnader för förskoleklass var felbudgeterade.
Skolchefer och rektorer arbetade intensivt under våren med att se över sina organisationer och avslut på lönestödsanställningar och visstidsanställningar verkställdes. I samband med detta flaggade rektorerna i juni upp för att besparingar går ut över skolans kvalitet i form av att barn i behov av särskilt stöd inte skulle få det. På möten med förskole- och grundskolerektorerna pratade vi bl a om vilka besparingar som kan göras i stället. Vi är helt överens om att ytterligare besparingar på skolorna i form av s k osthyvling inte längre går. Vi diskuterade vad som är lagstadgad verksamhet och inte, vad man kan spara på i central administration osv. Detta ser vi nu under hösten över.
Vi kom också överens om att följa verksamheterna under hösten när organisationen har satts för att trimma organisationen och samtidigt säkra att verksamheten har förutsättningar för att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd, helt i enlighet med skollagen. Detta arbete sker nu i nära dialog mellan skolchef och rektorer som säkrar verksamheterna. Det kan verka bakvänt att först avsluta anställningar för att sedan se hur organisationen fungerar vid läsårsstart men jag menar att detta steg är nödvändigt för att både hantera det uppkomna underskottet och nu trimma in organisationen så att vi har rätt organisation.
Idag på barn- och utbildningsnämnden fick vi en rapport från ekonomikontoret som har studerat antalet anställda i vår förskola och grundskola. De har jämfört antal anställda i maj respektive augusti (inte juni som jag felaktigt säger i klippet nedan). Det ekonomikontoret finner när de jämför våra personalregister är att personalstyrkan har minskat med 382 personer. Det rör sig om lönestödsanställningar och visstidsanställningar. Det sammanställningen inte visar är hur länge och hur mycket de 382 personerna har arbetat. De kan ha varit timvikarier och arbetat en vecka, en del har har jobbat mer än så. Kostnaden/besparingen för dessa anställningar är 11 mkr och det skulle motsvara 80 helårsarbetare om man vill sätta den summan i ett perspektiv. Inga tillsvidareanställningar har avslutats och inga lärare eller förskollärare har slutat eller ska sluta.
På nästa nämnd i september kommer vi få mer utförlig information kring detta samt hur arbetet går på våra förskolor och grundskolor då rektorerna har haft ekonomi- och verksamhetsuppföljning med skolcheferna och ekonom. I det arbetet ingår det då att säkra verksamheterna vad gäller elevernas behov av särskilt stöd. Rektorerna fortsätter också att arbeta med att öka behörigheten bland våra lärare. Efter dagens sammanträde blev jag intervjuad av P4 Dalarna och här nedan kan ni lyssna på den intervjun.
Intervju med P4 Dalarna efter ekonomisk rapport på nämnden 26 augusti
Om vi inte hade gjort åtgärder under våren skulle vi idag haft ett underskott på -50 mkr. I dagsläget har vi ett prognostiserat resultat på -24 mkr. Att inte agera till följd av underskottet vid årsskiftet skulle göra att vi som nämnd inte skulle få ansvarsfrihet vid nästa bokslut. I en nämndsledamots ansvar ligger att verka för god ekonomisk hushållning. Att samtidigt inte säkra att vi har behöriga lärare och att elever i behov av särskilt stöd får det skulle innebära att vi bryter mot skollagen. I en nämndledamots ansvar ligger också att verka för att kommunen uppfyller de statliga kraven. Det är en balansakt men jag är helt övertygad om att vi kommer hitta en väg som leder till en bättre skola i Borlänge.
