Monica Lundin

av

Läs om det nya lokalförslaget om skolorna i Borlänge

Här kan du läsa mer om utredningsförslaget om nya högstadieskolor i centrala Borlänge.

Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. Jag har drivit frågan om behovet av en bra och långsiktig lokalförsörjningsplan i kommunen sedan jag klev på mitt ordförandeuppdrag för två år sedan, både som ett sätt att öka måluppfyllelsen för våra elever och men också för att minska segregationen. Vi i den politiska majoriteten har sedan givit bildningssektorn i uppdrag att utreda på vilket sätt man bäst kan tillgodose dagens och framtidens behov av skollokaler i Borlänge.

Med fokus på kvalitativa lärmiljöer, moderna lokaler, hållbarhet och jämnare kvalitet i Borlänges skolor har bildningssektorn i samarbete med kommunfastigheter samt plan- och markkontoret genomfört utredningen som nu resulterat i ett förslag.

Dra nytta av högskolans flytt

Bildningssektorn har lagt fram ett förslag till politiken som innebär att Hagagymnasiet och Introduktionsprogrammen flyttar till Högskolan Dalarnas nuvarande lokaler. Den lösningen har blivit möjlig tack vare att högskolan omlokaliseras till centrum under 2023. Flytten frigör en yta som redan är byggd för undervisning och som lätt går att omvandla till en modern gymnasieskola som kan möta framtidens utmaningar.

Forssaklackskolan flyttar till Hagagymnasiets lokaler

Att Hagagymnasiets lokaler blir tomma öppnar i sin tur upp för en lösning för Forssaklackskolan. Forssaklackskolan är i behov av renovering, så pass att vi står inför att riva och bygga en helt ny skola. Alternativet, att flytta skolan till Hagagymnasiets lokaler, är en spännande lösning ur många perspektiv. Elever och medarbetare får riktigt fina och moderna lokaler samtidigt som förslaget följer ambitionen om att ha centralt placerade högstadieskolor.

Hållbara prioriteringar

Andra viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till är ekonomi, segregation samt arbets- och studiemiljö. Det förutsätter bland annat att planen för nybyggnationer och renoveringar ska utgå från kostnadseffektivitet, samtidigt som miljön och de pedagogiska förutsättningarna för barn, elever och personal ska vara bästa möjliga. De satsningar vi gör inom skolan ska naturligtvis vara hållbara ekonomiskt, men vi behöver också vara kloka i våra prioriteringar, så att vi inte gör avkall på sådant som skapar kvalitet och bra förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse.

Minskad segregation och jämnare kvalitet

Genom centrala placeringar av skolor, i synnerhet högstadieskolorna, vill man öka möjligheten för elever och vårdnadshavare att välja vilken skola som helst, oavsett var man bor. Utredningen pekar på att i högre utsträckning ha högstadieskolor som är avståndsmässigt tillgängliga för alla elever istället för skolor i ytterkanten av Borlänge. Andra kommuner som satsat på det sättet har konstaterat minskad segregation och jämnare kvalitet i skolorna och det är precis det vi vill uppnå.

En skola i centrala Borlänge

Utifrån den tanken föreslår skolledningen även att man satsar på en skola i centrala Borlänge istället för den som planerats i den nya stadsdelen Jakobsdalen. En skola i centrum är än så länge bara på planeringsstadiet, men vi är helt överens om att en högstadieskola i Jakobsdalen inte minskar segregationen, utan tvärtom bidrar till att den ökar.

Jag tycker att det här är ett intressant förslag som svarar upp till de förväntningar vi har kring exempelvis kvalitet och hållbarhet både sett till ekonomi och nyttjande av befintliga lokaler i kommunen. Jag har dessutom drivit frågan om att det inte är en god idé att bygga ett högstadium i Västra området/Jakobsdalen eftersom jag tror att det inte minskar segregationen utan snarare tvärtom ökar.

Dialog med medarbetare och Borlängebor

Den föreslagna flytten av Hagagymnasiet och Forssaklackskolan kan ske tidigast 2025/2026. Vi politiker och skolcheferna kommer nu ha dialog med de som berörs av den eventuella förändringen. Frågor som berör skolan skapar engagemang hos både Borlängebor och medarbetare. Det engagemanget vill vi självklart fånga upp och vi kommer därför bjuda in till dialog i olika former.

Bakgrund: Lokalförsörjningsplan för Borlänges förskolor och skolor

Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. För att uppnå detta så har den politiska majoriteten sedan en tid initierat ett arbete med en lokalförsörjningsplan för skolan. Arbetet har mynnat ut i en utredning med förväntan om att den pekar på åtgärder för att:

  • Garantera att vår växande kommun fyller det behov vi har av skollokaler.
  • Skapa moderna lokaler som kan bidra till att höja måluppfyllelsen.
  • Säkerställa ekonomisk hållbarhet.
  • Skapa en god arbetsmiljö för lärare och elever.
  • Öka jämlikheten, likvärdigheten och minska segregationen.
  • Öka den sociala hållbarheten.

Utredningens huvudfokus är en bättre skola i vår stad – utredningen ska peka på en jämlik och likvärdig skola, som även minskar segregationen.

/ Monica

av

LUCKÖPPNING 2 DECEMBER: Integrationen börjar i förskolan

ATT SATSA PÅ BARNEN ÄR FRAMTIDEN 👧👦
Goda kunskaper i svenska i tidig ålder gynnar barnens framtida skolgång och möjligheter att lyckas i livet. Samtidigt visar forskning att utrikes födda barn och barn från socioekonomiskt svaga familjer har dålig språkutveckling. I genomsnitt ska ett barn i sexårsåldern ha ett ordförråd på omkring 8 000 ord, för dessa barn låg det på 2 000 ord.
Den största orättvisan som samhället kan utsätta de 50 000 barn som bor i våra 60 utsatta områden är att känna till detta och ändå inte agera.

🔵 Vi vill stärka förskolan, göra den obligatorisk från fem års ålder och ställa högre krav på att förskolelärare och barnskötare behärskar och kan lära ut svenska.

Jag önskar dig en trevlig onsdag!

av

LUCKÖPPNING 1 DECEMBER: ETT SPÄNNANDE ARBETE PRESENTERAS

Idag har en spännande utredning om skollokaler presenteras. Häng med in för att höra mig berätta vad den handlar om och hur arbetet nu tas vidare.

Jag önskar er en trevlig första advent och en fin början på december ❤

/Monica

av

Ekonomisk rapport, verksamhetsbeslut för Paradisskolan mm BUN 30/9

Idag har vi haft barn- och utbildningsnämnd och nedan kan ni lyssna på när jag sammanfattar punkten om ekonomisk rapport. Nämnden prognostiserar fortfarande ett underskott på helåret på -24 mkr och det är framför allt grundskolorna som går med underskott. Vi arbetar på med beslutad handlingsplan för att komma närmare en ekonomi i balans och ett intensivt arbete pågår för att få kostnadskontroll där grundskolornas utfall studeras. Vi kan konstatera att om vi inte hade genomfört några åtgärder i våras hade vi haft ett underskott på strax över -50 mkr. Så våra åtgärder har varit nödvändiga.

Hör mig berätta om detta och mer om vad som händer nu.

Vi pratade även om Paradisskolan och vilka verksamheter som flyttar in där. Det blir både Tjärnaängsskolan och Solängsskolan samt 4 avdelningar förskola. Det är ett roligt beslut att vi får en samlad F-6-skola i de lokalerna. Övriga frågor var riktlinjer för närvarokontroll och skolplikt och lite annat smått och gott. Välkomna in att lyssna!

Jag önskar er en fortsatt härlig kväll!

/Monica

av

Debatt: Skattehöjningar räddar inte välfärden

Sjukvårdens och äldreomsorgens människor skyddar och räddar andras liv. Det måste få kosta. Välfärden behöver mer pengar.

Statsministern säger att Socialdemokraterna till skillnad från oss liberaler värnar vårt gemensamma skyddsnät. Socialdemokraterna skriver att de vill ”investera i välfärden före skattesänkningar”. Det är ett logiskt magplask.

Det viktiga för välfärden är inte hur hög skattesatsen är för varje person eller för varje företag, utan hur mycket skatt vi sammantaget för in och vad vi sedan gör med pengarna. Det i sin tur påverkas av hur många företag vi har som anställer, vilket resultat de gör och hur många av oss som har ett jobb och bidrar med moms och skatt.

Det måste bli enklare för företagen att behålla personal och att anställa

Socialdemokraternas skattehöjningar kommer inte att få Sverige på fötter efter en pandemi och kommande lågkonjunktur. Vi liberaler har slitit denna vår, för att rädda Sveriges och Dalarnas företag. Vi fortsätter slita, därför att vi vet att friska, växande företag är grunden till vår välfärd. Det är ju företagen, deras anställda och alla vi konsumenter som tillsammans drar in de pengar som behövs för att andra ska kunna vårda, rädda, lära ut, bygga ett bättre land. Helheten kräver alla sina delar. Hela cirkeln behövs.

Det måste bli enklare för företagen att behålla personal och att anställa, så att så många som möjligt har ett jobb och en egen lön. Regelkostnader och bolagsskatter måste minskas – tillsammans med rimliga arbetsgivaravgifter stärker det vårt lands ekonomi.

Vårt förslag om att sänka skatten för människor med låga inkomster ger människor en tryggare tillvaro och dessutom möjlighet att konsumera mer hos Dalarnas lokala företag. Deras inköp spelar stor roll för andras vardag.

Växande företag och välfärdens kunniga människor säkrar tillsammans att möjligheter kan prägla varje människas liv, vem hon än är och varifrån hon än kommer. Ett starkt skyddsnät kräver läkare, lärare, sjukgymnaster, socionomer och sjuksköterskor, men också levande företag.

Varmt tack, alla ni som tillsammans bygger vår välfärd.

Mats Persson

ekonomisk-politisk talesperson (L)

Lina Nordquist

socialpolitisk talesperson (L)

Monica Lundin

ordförande Liberalerna Dalarna

Svante Parsjö Tegnér

vice ordförande Liberalerna Dalarna

Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L).
Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L).
Lina Nordquist, socialpolitisk talesperson (L).
Lina Nordquist, socialpolitisk talesperson (L).
Monica Lundin, ordförande Liberalerna Dalarna.
Monica Lundin, ordförande Liberalerna Dalarna.
Svante Parsjö Tegnér, vice ordförande Liberalerna Dalarna.
Svante Parsjö Tegnér, vice ordförande Liberalerna Dalarn

Publicerades i Dalademokraten 8 september 2020

av

Ekonomisk rapport 26/8 BUN – intervju P4 Dalarna

Till följd av att barn- och utbildningsnämnden gick med underskott 2019 pågick under vintern 2020 ett intensivt arbete med att komma underfund med vad underskottet bestod av. Dels stod det klart att kommunens prognos- och uppföljningsprocess inte var tillförlitligt. Dels fanns lönestödsanställningar inom skolan som inte hade full kostnadstäckning, vilket var avsikten när de anställdes. Övriga anledningar var att kostnader för barn i behov av särskilt stöd drog över budget samt att kostnader för förskoleklass var felbudgeterade.

Skolchefer och rektorer arbetade intensivt under våren med att se över sina organisationer och avslut på lönestödsanställningar och visstidsanställningar verkställdes. I samband med detta flaggade rektorerna i juni upp för att besparingar går ut över skolans kvalitet i form av att barn i behov av särskilt stöd inte skulle få det. På möten med förskole- och grundskolerektorerna pratade vi bl a om vilka besparingar som kan göras i stället. Vi är helt överens om att ytterligare besparingar på skolorna i form av s k osthyvling inte längre går. Vi diskuterade vad som är lagstadgad verksamhet och inte, vad man kan spara på i central administration osv. Detta ser vi nu under hösten över.

Vi kom också överens om att följa verksamheterna under hösten när organisationen har satts för att trimma organisationen och samtidigt säkra att verksamheten har förutsättningar för att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd, helt i enlighet med skollagen. Detta arbete sker nu i nära dialog mellan skolchef och rektorer som säkrar verksamheterna. Det kan verka bakvänt att först avsluta anställningar för att sedan se hur organisationen fungerar vid läsårsstart men jag menar att detta steg är nödvändigt för att både hantera det uppkomna underskottet och nu trimma in organisationen så att vi har rätt organisation.

Idag på barn- och utbildningsnämnden fick vi en rapport från ekonomikontoret som har studerat antalet anställda i vår förskola och grundskola. De har jämfört antal anställda i maj respektive augusti (inte juni som jag felaktigt säger i klippet nedan). Det ekonomikontoret finner när de jämför våra personalregister är att personalstyrkan har minskat med 382 personer. Det rör sig om lönestödsanställningar och visstidsanställningar. Det sammanställningen inte visar är hur länge och hur mycket de 382 personerna har arbetat. De kan ha varit timvikarier och arbetat en vecka, en del har har jobbat mer än så. Kostnaden/besparingen för dessa anställningar är 11 mkr och det skulle motsvara 80 helårsarbetare om man vill sätta den summan i ett perspektiv. Inga tillsvidareanställningar har avslutats och inga lärare eller förskollärare har slutat eller ska sluta.

På nästa nämnd i september kommer vi få mer utförlig information kring detta samt hur arbetet går på våra förskolor och grundskolor då rektorerna har haft ekonomi- och verksamhetsuppföljning med skolcheferna och ekonom. I det arbetet ingår det då att säkra verksamheterna vad gäller elevernas behov av särskilt stöd. Rektorerna fortsätter också att arbeta med att öka behörigheten bland våra lärare. Efter dagens sammanträde blev jag intervjuad av P4 Dalarna och här nedan kan ni lyssna på den intervjun.

Intervju med P4 Dalarna efter ekonomisk rapport på nämnden 26 augusti

Om vi inte hade gjort åtgärder under våren skulle vi idag haft ett underskott på -50 mkr. I dagsläget har vi ett prognostiserat resultat på -24 mkr. Att inte agera till följd av underskottet vid årsskiftet skulle göra att vi som nämnd inte skulle få ansvarsfrihet vid nästa bokslut. I en nämndsledamots ansvar ligger att verka för god ekonomisk hushållning. Att samtidigt inte säkra att vi har behöriga lärare och att elever i behov av särskilt stöd får det skulle innebära att vi bryter mot skollagen. I en nämndledamots ansvar ligger också att verka för att kommunen uppfyller de statliga kraven. Det är en balansakt men jag är helt övertygad om att vi kommer hitta en väg som leder till en bättre skola i Borlänge.

Ha en fortsatt skön kväll!

/Monica

av

Mobilfri skola och andra bra förslag för en bättre skola i Borlänge!

Idag startar skolorna i Borlänge igen efter sommaren och 6718 elever börjar ett nytt läsår! Med ett nytt läsår kommer också drömmar och förväntningar bland våra elever och lärare men en del har också en klump i magen för hur läsåret ska bli. Kommer jag känna mig trygg, kommer jag kunna koncentrera mig på lektionerna? Hur ska det gå?

För att stötta skolornas goda arbete lade Liberalerna och majoriteten idag fram tre förslag på Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott:

  1. Riktlinjer gällande trygghet och studiero,
  2. Riktlinjer för förväntansdokument samt
  3. Redovisning av statistik. Lite längre ner kan du läsa mer om förslagen men om du i stället vill lyssna på mig när jag kort berättar så kan du klicka på videon nedanför:
  1. Riktlinjer för trygghet och studiero: Med mer fokus på kunskap och arbetsro från barn- och utbildningsnämndens sida kan vi ge barn och ungdomar bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet, oavsett bakgrund. En förutsättning för detta är att våra barn och unga känner sig trygga i skolmiljön. Upplevelsen av trygghet hänger ihop med tillit, delaktighet, inflytande och säkerhet. Genom att ta fram gemensamma riktlinjer för trygghet och studiero på skolorna läggs grunden för att öka fokus på kunskap och öka måluppfyllelsen i Borlänge. Mobilfrihet ska råda på Borlänge kommuns skolor varför mobilfri skoldag även ska ingå i riktlinjerna. Riktlinjerna kommer träda i kraft vid årsskiftet 20/21. Utbildningen ska enligt skollagen utformas så att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Jag är glad att vi idag lägger ett uppdrag om att utforma riktlinjer som ska understödja skolornas arbete men att vi också är tydliga och säger att våra skolor ska vara mobilfria. Jag är helt övertygad om att detta kommer ge högre måluppfyllelse, ökad trygghet och färre kränkningar under skoltid .

2. Borlänges barn och ungdomar behöver ges bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet. Då är det också viktigt att skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, vårdnadshavare och skolpersonal, där roller och förväntningar är tydliga. Ett sätt att arbeta med detta är genom s k förväntansdokument, där just detta tydliggörs.

Förväntansdokumentet ska utgöra en gemensam grund för att förstärka de insatser som redan pågår på skolan och för att skapa tydlighet i vilka förväntningar som ska gälla mellan skola, elev och vårdnadshavare. Vid behov kan varje skola komplettera med egna skolspecifika förväntningar men vi uttalar också att det är viktigt att vårdnadshavarna är med i framtagandet.

3. Under 2019 ändrade SCB sin tolkning av vad som räknas som sekretessbelagda uppgifter. Skolverket kommer från den 1 september 2020 enbart publicera statistik på riksnivå. Vi anser att detta är ett steg i fel riktning. I väntan på att frågan utreds vidare är det därför nödvändigt att kommunen bevakar frågan och säkerställer att kommunen även fortsättningsvis kommer redovisa statistiken offentligt.

Vi i nämnden använder statistiken i vår mål- och kvalitetsuppföljning. Statistiken används också av borlängeborna vid exempelvis skolval. Det måste därför även fortsättningsvis råda öppenhet och transparens i redovisningen av statistiken. Jag vill därför också passa på att uppmana våra friskolor i Borlänge att de även redovisar sin statistik så att det blir enkelt att också fortsättningsvis jämföra våra skolor.

Jag är glad att vi idag lagt dessa tre viktiga förslag. Dessa förslag samlat räknar jag med kommer ge oss än bättre förutsättningar för att följa våra verksamheter samt att vi ger borlängebarnen större möjligheter till ökad måluppfyllelse samtidigt som vi skapar en grund för bra och tydlig kommunikation med eleverna och vårdnadshavarna.

Till sist, på denna läsårets första dag säger jag ett särskilt stort grattis till alla som börjat 1:a klass. Idag börjar din resa 🙂

Ta hand om er och på återhörande!

/Monica

av

Debatt: Skydda barn från våld och förtryck

Sverige är inte så bra på att skydda barn som vi vill tro. Därför har Liberalerna krävt ett tydligt nationellt ledarskap för att stoppa våld, förtryck och övergrepp som drabbar barn. Nu ska regeringen utarbeta en nationell strategi för att bekämpa våld mot barn.

”Liberalerna i Dalarna kommer vara en vakthund för varje barns trygghet”, skriver debattörerna. Foto: TT

Sverige gick först med att införa lag mot aga för 40 år sedan. Det ledde till en förbättring men nu måste staten agera kraftfullt för att stoppa våldet som drabbar barn. 

Den som hotar eller slår ett barn ska mötas av samhällets fulla motstånd

Den här våren har vi alla berörts djupt av det som drabbade treåriga Esmeralda, ”Lilla hjärtat”. Hon sveks totalt av samhället och berövades livet när hon inte fick bo kvar på sitt familjehem.

Liberalerna har arbetat intensivt för att stärka lagstiftningen så att den på riktigt skyddar våra allra mest utsatta barn. 

Vi vägrar acceptera att så många barn och unga drabbas av olika former av hot och våld. Politiken jobbar i dag i stuprör. 

Ett av de första kraven som Nyamko Sabuni hade som ny partiledare var en nationell strategi för att bekämpa våld mot barn. Det är ett helhetsgrepp mot vuxnas våld mot barn men också de övergrepp och rån där barn utsätts av andra barn. 

Äntligen har regeringen lyssnat på Liberalerna och ska utarbeta en sådan strategi. Det räcker inte med enskilda lagskärpningar och projekt. De allra mest utsatta barnen faller mellan stolarna och glöms bort när departement och myndigheter jobbar i stuprör och utan ett tydligt barnrättsperspektiv.

Strategin ska omfatta all den våldsutsatthet barn riskerar att utsättas för såsom i hemmet, I skolan, på nätet, på institutioner, i bostadsområdet och på allmän plats. Utsatta barns stöd måste stärkas och bli likvärdigt över landet. På grund av hedersförtryckets särskilda aspekter behöver strategin också ha ett tydligt fokus på barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.  Inga utsatta barn ska vara utlämnade till eldsjälar och välvilliga myndighetspersoner. Politiken måste ta ansvar och göra allt som står i sin makt för att säkerställa att varje utsatt barn ska få tillgång till trygga uppväxtvillkor och sina grundläggande fri- och rättigheter. 

Liberalerna i Dalarna kommer vara en vakthund för varje barns trygghet. Den som hotar eller slår ett barn ska mötas av samhällets fulla motstånd. Frihet och trygghet går hand i hand.

Att investera i våra barn är den viktigaste investeringen för framtiden!

Juno Blom (L)

Partisekreterare och barnrättspolitisk talesperson

Monica Lundin (L)

Förbundsordförande Liberalerna Dalarna

Jessica Hellström (L)

Ordförande Liberala Kvinnor Dalarna 

Publicerad i Dalademokraten 17 juli 2020

av

Debatt: Vi behöver en klimatsmart och tillväxtorienterad energipolitik

Sverige ska vara ett land där företag växer och har goda förutsättningar, men vi ska också sluta använda fossila bränslen.

Bild Monica: Mats Laggar, Mittmedia.

Liberalerna är det enda partiet i Sverige som driver en kraftfull klimatpolitik samtidigt som vi bejakar tillväxt. Nyckeln till att kunna kombinera de två är riklig tillgång på hållbar energi.

Det är inte för skojs skull som vi liberaler försvarar kärnkraften

Lösningen på klimatfrågan kan beskrivas i två steg; ordna ren el och elektrifiera allt som går. 

Det är inte för skojs skull som vi liberaler försvarar kärnkraften. Den är förklaringen till att vi – som ett av få länder – har en elproduktion utan fossila bränslen.

Vi är också en god bit på väg med elektrifieringen, men här återstår en del, framförallt inom transportsektorn och industrin. Där behövs det även i framtiden bränslen. Kärnan i Liberalernas klimatpolitik är att utfasningen av de fossila bränslena inte ska innebära någon uppoffring av bekvämligheter vi har vant oss vid. 

Människors liv ska inte begränsas av att det saknas tillgång på energi eller av att energin blir för dyr. De fossila bränslena ska bort och det ska gå fort. Men vattnet i duschen ska fortfarande alltid vara varmt, kaffebryggaren ska fungera varje morgon. Vi ska ha råd att resa och industrin ska se den hållbara pålitliga energin i Sverige som en konkurrensfördel.

Industrin i Dalarna är elintensiv. Det investeras också mycket i industrin i länet. I Dalarna äger man många bilar men en ganska liten andel är elbilar eller laddbara bilar.

Det som i grunden skiljer Liberalerna från övriga är synen på energin. Vi kompromissar inte med klimatmålen men vi ser energi och energianvändning som något gott. Energi ska vara billig och den ska finnas tillgänglig när människor behöver den.

En rikligt pålitlig tillgång på hållbar energi ger förutsättningar för goda liv och för livskraftiga företag. Energi är en möjliggörare. Vi ska kunna lita på att energisystemet fungerar och att vi kan använda energi med gott samvete. Det är kärnan i Liberalernas energipolitik.

Arman Teimouri (L) energipolitisk talesperson 

Monica Lundin (L), förbundsordförande Liberalerna Dalarna

Debattartikel införd i Dalademokraten 10 juli 2020.

Monica Lundin.
Monica Lundin. Bild: Mats Laggar, Mitmedia.
Arman Teimouri.
Arman Teimouri.

av

Debatt: En arbetsrätt som ger trygghet för fler i Dalarna

Under coronakrisen har alltför många förlorat, eller riskerar att förlora, sina jobb. Samtidigt har det aldrig varit viktigare för företagen att kunna behålla nyckelmedarbetare – den som hittar sätt att ställa om, eller nya affärsidéer. Det är viktigt för företagen att kunna behålla kompetensen. Det är också viktigt för anställda att känna att ens kompetens värderas vid neddragningar.

Nu är det avgörande att få på plats en moderniserad arbetsrätt så att fler kan komma in på arbetsmarknaden och att fler företagare vågar anställa när det vänder. Nu har det presenterats en utredning om hur det kan gå till. De förslag som utredningen har presenterat innebär viktiga steg i rätt riktning

När Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes såg Folkpartiet behovet av en generell lagstiftning som gav ett grundskydd till alla arbetstagare. Behovet kvarstår, men lagstiftningen är idag stelbent och daterad.

Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa

Vi måste vara ärliga med att det finns en rad problem med LAS som den ser ut idag. Få arbetsgivare vågar chansa på att anställa personer utan arbetslivserfarenhet och kontakter. Ofta unga och nyanlända. Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa.

Dessutom tillåts personer som inte fungerar på arbetsplatsen bli kvar. Det drabbar inte minst kollegorna. Det kan handla om att de behöver utföra kollegans uppgifter eller att den som mobbar eller utför sexuella trakasserier får vara kvar. Idag straffas arbetsgivare som säger upp de som misskött sitt arbete, även om arbetsgivaren gjort rätt. Så kan vi inte ha det.

När fler vågar byta jobb förbättras också individens möjlighet att forma sitt arbetsliv. En trygghet som enbart bygger på ”sist-in-först-ut”-principen, leder till otrygghet för den som byter anställning och hamnar sist i turordningen på den nya arbetsplatsen. Turordningsregler ger en falsk trygghet, inlåsning och ökad sjukfrånvaro.

Samtidigt som arbetsrätten görs mer flexibel måste individens ekonomiska trygghet vid arbetslöshet stärkas. Liberalerna vill därför att alla som haft ett jobb och betalat skatt ska omfattas av en statlig och allmän A-kassa.

Liberalerna kan inte acceptera nuvarande lagstiftningens misslyckanden, med omfattande utanförskap, låg rörlighet och hög inlåsning. En modernisering av arbetsrätten i kombination med en bättre ekonomisk trygghet för individen vid arbetslöshet ger individen en bättre möjlighet att forma sitt arbetsliv, samtidigt som det gör att företag vågar anställa.

Nyamko Sabuni (L) Partiledare

Monica Lundin (L) Ordförande Liberalerna Dalarna

Införd i Dalademokraten 27 juni 2020

Nyamko Sabuni och Monica Lundin. Den sistnämnda skulle behöva dra en kam genom håret 🙂