LAS

av

LUCKÖPPNING 5 DECEMBER: HISTORISK ÖVERENSKOMMELSE I ARBETSRÄTTEN

Jag har haft is i magen och väntat på parterna att komma överens om arbetsrätten. Bra att det nu finns en överenskommelse!

Turerna med frågan om LAS har varit många och igår meddelade Svenskt Näringsliv, PTK och LO-förbunden IF Metall och Kommunal att man nått en överenskommelse om att modernisera svensk arbetsmarknad. Liberalerna välkomnar den historiska överenskommelsen mellan avtalsparterna och menar att det nu finns ett brett stöd för att modernisera arbetsrätten.

Sverige behöver en mer flexibel arbetsrätt, med större möjlighet till att ställa om mitt i livet, där företag vågar anställa och både unga och utrikes födda får bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och detta blir nu verklighet. Nu är det viktigt att den politiska behandlingen tar vid och att vi snart får på plats en lag enligt överenskommelsen.

Foto: Magnus Fröderberg

– Det är bra att det nu finns en bred överenskommelse för att modernisera och liberalisera svensk arbetsmarknad. Sverige behöver en mer flexibel arbetsrätt, med större möjlighet till att ställa om mitt i livet, där företag vågar anställa och både unga och utrikes födda får bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Liberalernas ansträngningar har lönat sig, säger vår partiledare Nyamko Sabuni.

Foto: Magnus Fröderberg

– När överenskommelsen ligger på vårt bord är den slutförhandlad. Nu har parterna tagit sitt ansvar, nu ska vi inom politiken ta vårt ansvar och genomföra moderniseringen och liberaliseringen av arbetsrätten inom mandatperioden, säger vår arbetsmarknadspolitiska talesperson Arman Teimouri.

av

Debatt: Uppenbart att LAS inte hänger med svensk arbetsmarknad

Susanna Gideonsson och Lena Johnsson frågar sig om Liberalerna verkligen vet hur det ser ut på den svenska arbetsmarknaden. I samma artikel slår sig LO för bröstet kring de 400 000 korttidsavtal som har slutits – utan att diskutera hur arbetstillfällena kan bli fler och långvariga. Vill vi öka tryggheten på arbetsmarknaden och antalet arbetstillfällen måste vi ge företagen verktygen för att våga anställa på nytt igen.

Vi liberaler sätter människan i centrum – även i synen på arbetsmarknaden. Att ha ett arbete att gå till, att få växa på sin arbetsplats, att få känna sig behövd och att inte behöva oroa sig över sin anställning är nödvändiga byggstenar i många människors liv. Hur det möjliggörs är för oss sekundärt. Vi lägger ingen prestige om det tillgodoses genom lösningar mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagstiftning.

Det vore emellertid en styrka för den svenska modellen och reformens fortlevnad om parterna tillsammans kunde nå en egen uppgörelse som ligger i linje med januariavtalets intentioner. Det är mot den bakgrunden som Liberalerna tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har öppnat upp för möjligheten för parterna att nå en egen överenskommelse – för att undvika lagstiftning.

Det är mycket riktigt, som skribenterna framför, att antalet otrygga anställningar har ökat på den svenska arbetsmarknaden. Men det beror inte på att våra tillsvidareanställningar har för låg anställningstrygghet, tvärtom. Sverige är ett av de länder i hela OECD där skillnaden i anställningstrygghet är som allra störst mellan en tillsvidareanställning och en korttidsanställning.

Eftersom att kostnaden och risken dessutom är så hög för företag att erbjuda tillsvidareanställningar fastnar tyvärr alldeles för många människor i anställningar med bristande anställningsvillkor – ofta personer med invandrarbakgrund vars utanförskap cementeras än djupare.

Dessa arbetstagare omfattas dessutom inte alltid av kollektivavtal eller är medlemmar i ett fackförbund. När anställningstryggheten höjs för löntagare genom förhandlingar mellan parterna glöms den här gruppen allt för ofta bort och skillnaden i anställningstrygghet ökar än mer.

Om parterna inte tar sitt ansvar för hela arbetsmarknaden, även för de som inte ryms inom svenska kollektivavtal, så måste staten säkerställa att våra lagar är tidsenliga och fångar upp även dem.

Det har blivit uppenbart att LAS inte följer utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Alla arbetsplatser har inte en lokal fackorganisation att förhandla turordningslistorna med. Det leder till att unga och nyanlända konsekvent missgynnas och har svårare att känna sig trygga på arbetsplatsen. Det skapar vidare inlåsningseffekter, minskar arbetsplatsens effektivitet och i förlängningen leder det till att arbetstillfällena blir färre.

Liberalerna vill att fler ska komma över tröskeln och få en tillsvidareanställning men då måste svenska företag våga anställa. Om företag inte vågar tillämpa tillsvidareanställningar eftersom den ekonomiska risken är för hög så motverkar LAS en stor del av sitt syfte – nämligen att stärka anställningstryggheten för den enskilde.

Liberalerna ser därför fram emot en fortsatt dialog med arbetsmarknadens parter och hoppas att en uppgörelse kan nås för att öka antalet arbetstillfällen och den enskildes anställningstrygghet.

Nyamko Sabuni (L), partiledare

Monica Lundin (L), ordförande för Liberalerna Dalarna

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar 19 juli 2020

av

Debatt: En arbetsrätt som ger trygghet för fler i Dalarna

Under coronakrisen har alltför många förlorat, eller riskerar att förlora, sina jobb. Samtidigt har det aldrig varit viktigare för företagen att kunna behålla nyckelmedarbetare – den som hittar sätt att ställa om, eller nya affärsidéer. Det är viktigt för företagen att kunna behålla kompetensen. Det är också viktigt för anställda att känna att ens kompetens värderas vid neddragningar.

Nu är det avgörande att få på plats en moderniserad arbetsrätt så att fler kan komma in på arbetsmarknaden och att fler företagare vågar anställa när det vänder. Nu har det presenterats en utredning om hur det kan gå till. De förslag som utredningen har presenterat innebär viktiga steg i rätt riktning

När Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes såg Folkpartiet behovet av en generell lagstiftning som gav ett grundskydd till alla arbetstagare. Behovet kvarstår, men lagstiftningen är idag stelbent och daterad.

Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa

Vi måste vara ärliga med att det finns en rad problem med LAS som den ser ut idag. Få arbetsgivare vågar chansa på att anställa personer utan arbetslivserfarenhet och kontakter. Ofta unga och nyanlända. Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa.

Dessutom tillåts personer som inte fungerar på arbetsplatsen bli kvar. Det drabbar inte minst kollegorna. Det kan handla om att de behöver utföra kollegans uppgifter eller att den som mobbar eller utför sexuella trakasserier får vara kvar. Idag straffas arbetsgivare som säger upp de som misskött sitt arbete, även om arbetsgivaren gjort rätt. Så kan vi inte ha det.

När fler vågar byta jobb förbättras också individens möjlighet att forma sitt arbetsliv. En trygghet som enbart bygger på ”sist-in-först-ut”-principen, leder till otrygghet för den som byter anställning och hamnar sist i turordningen på den nya arbetsplatsen. Turordningsregler ger en falsk trygghet, inlåsning och ökad sjukfrånvaro.

Samtidigt som arbetsrätten görs mer flexibel måste individens ekonomiska trygghet vid arbetslöshet stärkas. Liberalerna vill därför att alla som haft ett jobb och betalat skatt ska omfattas av en statlig och allmän A-kassa.

Liberalerna kan inte acceptera nuvarande lagstiftningens misslyckanden, med omfattande utanförskap, låg rörlighet och hög inlåsning. En modernisering av arbetsrätten i kombination med en bättre ekonomisk trygghet för individen vid arbetslöshet ger individen en bättre möjlighet att forma sitt arbetsliv, samtidigt som det gör att företag vågar anställa.

Nyamko Sabuni (L) Partiledare

Monica Lundin (L) Ordförande Liberalerna Dalarna

Införd i Dalademokraten 27 juni 2020

Nyamko Sabuni och Monica Lundin. Den sistnämnda skulle behöva dra en kam genom håret 🙂
av

Jag tar fighten för företagarna!

IMG_9290

Monica tar fighten för företagarna.

Företagarna lägger grunden för vår välfärd. Idag har jag varit på valturné med Företagarna i Borlänge och Falun. Alltid lika roligt att besöka länets företag och jag imponeras än en gång av de företagshjältar vi har i vårt län! På kvällen var det debatt i Falun.

Varför är företagsamma människor och företag viktiga för Sverige och för Dalarna?

Utan företagen stannar Sverige. Vi har stora samhällsutmaningar i Dalarna och Sverige idag med fallande skolresultat, en integration av nyanlända som tar orimligt lång tid, växande vårdköer och att otryggheten upplevs öka i samhället. Därför är det nödvändigt att fler väljer att bli företagare samt att fler företagare skapar jobb, vilket ger ökade skatteintäkter. Dessa förutsättningar är ett måste för att stärka Sverige samt få en bra välfärd, öka konkurrenskraften och tillväxten.

Vad behöver förändras för att fler ska välja att starta, driva och utveckla företag?

Under min uppväxt på 70- och 80-talet kämpade min pappa som företagare för fri företagsamhet. Det är mycket vi behöver förändra i Sverige för att öka företagandet. Grundläggande är att jag känner att vi nu återigen måste ta upp kampen. Vi måste försvara företagsamheten då attityderna gentemot företagare försämras och det sprids rena felaktigheter om företagares vardag och förutsättningar att driva företag. Jag vill att det ska vara lönsamt att vara företagare och att ta risker. Jag vill att drivkraften hos företagarna belönas i stället för att de som vill ta chansen att förverkliga sina drömmar och idéer missunnas.

Vad måste vi göra för att få fler framgångsrika företagare?

Vi måste förbättra villkoren för företagare och reglerna ska vara enkla och tydliga. Jag önskar att vi kunde hamna i en kvalitetsdiskussion för välfärdsföretagen i stället för att prata vinstnivåer. Vi behöver införa avdragsmöjligheter för den som investerar i nya företag, forskning och utveckling. Vi behöver sänka bolagsskatten och slopa arbetsgivaravgifterna när unga och nyanlända anställs. Vi behöver liberalisera arbetsrättsreglerna (LAS) där kompetens ska väga tyngre. Dessutom tycker jag att fåmansbolagsreglerna (3:12-reglerna) ska ersättas med schablonregler och att småföretagens sjuklöneansvar ska slopas, för övriga företag ska i första hand den andra sjuklöneveckan slopas. Vi ska ha ett företagande värd namnet i Sverige. 

Tack alla inblandade för en bra dag och tack Företagarna för ett kanonarrangemang!

Somnar glad och förnöjd efter att till och med hann springa en femma efter debatten 🙂

God natt.

/Monica

av

(S)tora skillnader mellan FP:s och rödgrön jobbpolitik

Ju längre vi kommer i valrörelsen desto mer tydlig blir de olika blockens förslag på jobbpolitik. Jag vill ge min syn på det hela:

Varför inte trainee-plat(s)er?

Socialdemokraterna har föreslagit att införa 32 000 traineejobb inom välfärden. Ungdomar får praktikplats i 90 dagar. Jag tror inte på idén.

För det första pekar Riksdagens Utredningstjänst på att förslaget kan strida mot EU:s statsstödsregler eftersom det handlar om en subventionering av dessa tjänster till 100%.

För det andra lägger förslaget över ansvaret till befintlig personal inom de verksamheter som de vill införa trainee-platser inom, vård, omsorg och fritids. Facken protesterar och menar helt riktigt att välfärden behöver utbildad personal, de ska inte behöva lägga resurser på handledning. Inga resurser avsätts till handledning utan befintlig personal förutsätts sköta handledningen. Personal som redan idag har fullt upp med nuvarande verksamhet. Jag förstår att personalen och facket känner att ”vården inte kan användas som en arbetsmarknadsregulator” och att ”fritidshemmen behöver fler utbildade lärare, inte färre”.

För det tredje är det också oklart vad som händer med ungdomarna efter de föreslagna 90 dagarna. Ungdomarna kommer inte hinna läsa in utbildning på den tiden så ungdomarna kommer att ha oavslutade utbildningar i bagaget och risken är därmed stor att de återigen hamnar i arbetslöshet.

För det fjärde: har någon tänkt på att fråga ungdomarna om de överhuvudtaget är intresserade av att praktisera inom vård, omsorg och på fritids? Med tanke på söktrycket till dessa utbildningar så ställer jag mig frågande. Att tvinga in ungdomar i verksamheter de inte vill jobba i känns sådär faktiskt. Det är lika galet som att göra gymnasiet obligatoriskt. Låt unga välja men satsa förebyggande och öka attraktiviteten/förbättra arbestmiljön inom vård, omsorg och skola så att de unga vill jobba där.

För det femte: S och V vill höja restaurangmomsen och S, V och MP vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Förutom att de kommer ha svårt att komma överens leder det till höjda kostnader för kommuner, landsting och företag eftersom de har många unga anställda. Följden blir att kostnaderna ökar bara för kommunerna med 2,2 miljarder kr när arbetsgivaravgifterna höjs. En tiondel av detta får kommunerna tillbaka i ersättning. Vad ska kommunerna då prioritera bort för att täcka det inkomstbortfallet. Skola? Vård? Omsorg?

HUI, Handelns Utredningsinstitut, har utrett följderna av arbetsgivaravgifterna för unga höjs. De konstaterar att reformen har gett mellan 15 000-16 000 ungdomsjobb och att det är ännu fler jobb som hotas vid en höjning. Forskning visar att en höjning av arbetsgivaravgifter för unga kan väntas ha en mycket större negativ effekt för unga jämfört med den positiva effekt som inträffade när sänkningen genomfördes.

S vill även höja resturangmomsen, en reform som gett ca 7000 jobb, främst till unga och utlandsfödda. Marginalerna är mycket små i restaurangbranschen (enligt HUI:s rapport) och lönekostnaderna är en stor utgiftspost. Vid utgiftsökningar så är det därför logiskt att personal sägs upp. En höjd restaurangmoms kommer därför leda till att ytterligare tusentals personer förlorar jobbet.

665x500_skola5

Vad vill jag och Folkpartiet?

1. Vi vill bygga ut lärlingssystemet i Sverige för att öka vägarna in på arbetsmarknaden. Vid sidan av de traditionella gymnasieprogrammen och högskoleutbildningarna behövs det mer branschanknutna utbildningar, lärlingsjobb. Vi vill gå vidare med lärlingsreformen och ge lärlingar, som i andra länder, möjlighet att få betalt av sin arbetsgivare. Därför vill vi införa en särskild anställningsform, lärlingsanställning. Vi vill också införa branschlärlingar, dvs lärlingar som kan antas av företag eller branscher direkt i stället för av en skola.

Lärlingsplatser och de jobb som skapats av sänkt restaurangmoms och sänkta arbetsgivaravgifter är riktiga jobb, ute på företag. De trainee-platser som S nu vill skapa är enligt mig konstgjord andning. AMS-trams skulle man också kunna kalla det.

2. Vi vill fortsätta bygga ut Yrkeshögskolan (YH). Nästan 9 av 10 studenter får jobb, vilket visar att det fungerar bra så vi behöver skapa fler utbildningsplatser inom YH.

3. Vi vill stärka rätten till Komvux. Alla, oavsett tidigare utbildning, ska få möjlighet att läsa in grundläggande och särskild högskolebehörighet på komvux. På så vis finns det alltid en andra chans om en elev gör felval.

4. Vi vill införa kompetenskonton. Arbetsmarknadens parter ska genom skattelättnader uppmuntras att bygga upp öronmärkta medel för individens kompetensutveckling.

5. Vi behöver modernisera den svenska arbetsrätten. Vi vill att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd ska baseras på kompetens, inte anställningstid. Arbetsgivarna bör i samband med det avsätta större resurser för omställning. En förändrad arbetsrätt gynnar också ungdomar som inte har tillräckligt med arbetslivserfarenhet.

6. Vi vill införa en allmän och statlig arbetslöshetsförsäkring. För många står idag utan skydd vid arbetslöshet. Därför behöver vi en statlig arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla.

7. Vi behöver satsa än mer på skola. På tidiga insatser, mer stöd och stimulans tidigt, mer tid för lärare och elever, lugn och ro i klassrummen för att fler ungdomar ska gå ut skolan med godkända betyg.

Två alternativ står mot varandra

Folkpartiet och Alliansregeringen har under 8 år visat att vi kan leda Sverige framgångsrikt genom lågkonjunktur. Att de rödgröna nu föreslår att riktiga jobb skapade av företag tas bort är vansinnigt. Att ersätta det med praktikplatser i 90 dagar är ännu mer vansinnigt.

300 000 jobb har skapats sedan 2006, mitt i brinnande lågkonjunktur.

Tänk då hur många jobb som kommer att skapas i kommande högkonjunktur. Vi har satt målet till minst 350 000 nya jobb till år 2020.

På söndag är det val. Får jag ditt förtroende att representera Dalarna i riksdagen?

Hälsningar från Monica

665x500_skolbarn3