(S)tora skillnader mellan FP:s och rödgrön jobbpolitik

Ju längre vi kommer i valrörelsen desto mer tydlig blir de olika blockens förslag på jobbpolitik. Jag vill ge min syn på det hela:

Varför inte trainee-plat(s)er?

Socialdemokraterna har föreslagit att införa 32 000 traineejobb inom välfärden. Ungdomar får praktikplats i 90 dagar. Jag tror inte på idén.

För det första pekar Riksdagens Utredningstjänst på att förslaget kan strida mot EU:s statsstödsregler eftersom det handlar om en subventionering av dessa tjänster till 100%.

För det andra lägger förslaget över ansvaret till befintlig personal inom de verksamheter som de vill införa trainee-platser inom, vård, omsorg och fritids. Facken protesterar och menar helt riktigt att välfärden behöver utbildad personal, de ska inte behöva lägga resurser på handledning. Inga resurser avsätts till handledning utan befintlig personal förutsätts sköta handledningen. Personal som redan idag har fullt upp med nuvarande verksamhet. Jag förstår att personalen och facket känner att ”vården inte kan användas som en arbetsmarknadsregulator” och att ”fritidshemmen behöver fler utbildade lärare, inte färre”.

För det tredje är det också oklart vad som händer med ungdomarna efter de föreslagna 90 dagarna. Ungdomarna kommer inte hinna läsa in utbildning på den tiden så ungdomarna kommer att ha oavslutade utbildningar i bagaget och risken är därmed stor att de återigen hamnar i arbetslöshet.

För det fjärde: har någon tänkt på att fråga ungdomarna om de överhuvudtaget är intresserade av att praktisera inom vård, omsorg och på fritids? Med tanke på söktrycket till dessa utbildningar så ställer jag mig frågande. Att tvinga in ungdomar i verksamheter de inte vill jobba i känns sådär faktiskt. Det är lika galet som att göra gymnasiet obligatoriskt. Låt unga välja men satsa förebyggande och öka attraktiviteten/förbättra arbestmiljön inom vård, omsorg och skola så att de unga vill jobba där.

För det femte: S och V vill höja restaurangmomsen och S, V och MP vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Förutom att de kommer ha svårt att komma överens leder det till höjda kostnader för kommuner, landsting och företag eftersom de har många unga anställda. Följden blir att kostnaderna ökar bara för kommunerna med 2,2 miljarder kr när arbetsgivaravgifterna höjs. En tiondel av detta får kommunerna tillbaka i ersättning. Vad ska kommunerna då prioritera bort för att täcka det inkomstbortfallet. Skola? Vård? Omsorg?

HUI, Handelns Utredningsinstitut, har utrett följderna av arbetsgivaravgifterna för unga höjs. De konstaterar att reformen har gett mellan 15 000-16 000 ungdomsjobb och att det är ännu fler jobb som hotas vid en höjning. Forskning visar att en höjning av arbetsgivaravgifter för unga kan väntas ha en mycket större negativ effekt för unga jämfört med den positiva effekt som inträffade när sänkningen genomfördes.

S vill även höja resturangmomsen, en reform som gett ca 7000 jobb, främst till unga och utlandsfödda. Marginalerna är mycket små i restaurangbranschen (enligt HUI:s rapport) och lönekostnaderna är en stor utgiftspost. Vid utgiftsökningar så är det därför logiskt att personal sägs upp. En höjd restaurangmoms kommer därför leda till att ytterligare tusentals personer förlorar jobbet.

665x500_skola5

Vad vill jag och Folkpartiet?

1. Vi vill bygga ut lärlingssystemet i Sverige för att öka vägarna in på arbetsmarknaden. Vid sidan av de traditionella gymnasieprogrammen och högskoleutbildningarna behövs det mer branschanknutna utbildningar, lärlingsjobb. Vi vill gå vidare med lärlingsreformen och ge lärlingar, som i andra länder, möjlighet att få betalt av sin arbetsgivare. Därför vill vi införa en särskild anställningsform, lärlingsanställning. Vi vill också införa branschlärlingar, dvs lärlingar som kan antas av företag eller branscher direkt i stället för av en skola.

Lärlingsplatser och de jobb som skapats av sänkt restaurangmoms och sänkta arbetsgivaravgifter är riktiga jobb, ute på företag. De trainee-platser som S nu vill skapa är enligt mig konstgjord andning. AMS-trams skulle man också kunna kalla det.

2. Vi vill fortsätta bygga ut Yrkeshögskolan (YH). Nästan 9 av 10 studenter får jobb, vilket visar att det fungerar bra så vi behöver skapa fler utbildningsplatser inom YH.

3. Vi vill stärka rätten till Komvux. Alla, oavsett tidigare utbildning, ska få möjlighet att läsa in grundläggande och särskild högskolebehörighet på komvux. På så vis finns det alltid en andra chans om en elev gör felval.

4. Vi vill införa kompetenskonton. Arbetsmarknadens parter ska genom skattelättnader uppmuntras att bygga upp öronmärkta medel för individens kompetensutveckling.

5. Vi behöver modernisera den svenska arbetsrätten. Vi vill att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd ska baseras på kompetens, inte anställningstid. Arbetsgivarna bör i samband med det avsätta större resurser för omställning. En förändrad arbetsrätt gynnar också ungdomar som inte har tillräckligt med arbetslivserfarenhet.

6. Vi vill införa en allmän och statlig arbetslöshetsförsäkring. För många står idag utan skydd vid arbetslöshet. Därför behöver vi en statlig arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla.

7. Vi behöver satsa än mer på skola. På tidiga insatser, mer stöd och stimulans tidigt, mer tid för lärare och elever, lugn och ro i klassrummen för att fler ungdomar ska gå ut skolan med godkända betyg.

Två alternativ står mot varandra

Folkpartiet och Alliansregeringen har under 8 år visat att vi kan leda Sverige framgångsrikt genom lågkonjunktur. Att de rödgröna nu föreslår att riktiga jobb skapade av företag tas bort är vansinnigt. Att ersätta det med praktikplatser i 90 dagar är ännu mer vansinnigt.

300 000 jobb har skapats sedan 2006, mitt i brinnande lågkonjunktur.

Tänk då hur många jobb som kommer att skapas i kommande högkonjunktur. Vi har satt målet till minst 350 000 nya jobb till år 2020.

På söndag är det val. Får jag ditt förtroende att representera Dalarna i riksdagen?

Hälsningar från Monica

665x500_skolbarn3