Skola

av

Tidigare betyg – vad består rädslan i?

Vad handlar betygsrädslan i Sverige om egentligen? När jag hör betygsmotståndare så låter det som att vi sänker elevers självkänsla med betyg. Tänk om det kan vara precis tvärtom? För mig handlar betyg och utvärdering om att göra saker bättre och att hitta en väg dit. Jag vill avdramatisera detta med bedömning, utvärdering och betyg. Titta på hur man gör i idrottens värld. Där ger man hela tiden uppmuntran och konstruktiv kritik samtidigt som man siktar på vad man kan förbättra. Vad ska till för att vi får in det tänket vad gäller betyg också? Betyg och utvärdering kan vara ett ännu tydligare led i att förbättra och sätta in stöd tidigt för eleverna.

Det som är intressant är att när barnen tillfrågas om betyg så tycker de flesta att det är bra att tidigt veta hur man ligger till för att just veta vad man behöver jobba på. Några säger också att de är rädda för att känna sig dåliga. Ställs samma fråga till föräldrar och vuxna så är mångt fler negativa. Var ligger då problemet? I vuxenvärlden så klart. Vad bär föräldrarna/de vuxna med sig som de för över på sina barn? Vilka upplevelser har de vuxna som formar deras uppfattning och som de sedan förmedlar? Har skolan och vikten av kunskap devalverats bland föräldrarna? Hur kan vi på ett bättre sätt stärka barnen och ungdomarnas självkänsla? Oj, oj, oj – det här väcker många frågor hos mig 🙂

Texten nedan publicerades för någon vecka sedan i Dalarnas tidningar. Jag skriver under tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund.

FAA049000136  ”I över 20 år har resultaten i den svenska skolan sjunkit. En viktig förklaring är den rädsla som fanns i den socialdemokratiska skolan för att utvärdera elevernas kunskaper. Konsekvensen? Elever som behövde stöd upptäcktes inte i tid och fick inte heller tillräcklig hjälp.

Sverige är unikt. Innan Alliansregeringen beslutade att flytta ned betygen till årskurs 6 var den svenska skolan sist i Europa med att ge betyg. Nedflyttningen var viktig, men vi är fortfarande bland de sista; de flesta länderna, som Storbritannien, Frankrike och Tyskland, börjar i årskurs 1 eller 2.

Hur mycket kan Kalle? Hur mycket har Lisa lärt sig den här terminen? Tidig och regelbunden uppföljning som svarar på sådana frågor är nödvändig för att veta hur eleven ligger till och vad för stöd och stimulans som behövs för att eleven ska nå längre. Folkpartiet och Alliansen vill därför att betyg ska ges från årskurs 4.

Föräldrar måste tidigt få reda på hur det går i skolan och den elev som inte når kunskapskraven ska snabbt få stöd. Då krävs det betyg, tydlig information om hur eleven ligger till.

Betygen gör skolan mer fokuserad på kunskapsresultaten. Skolledningen måste fundera på vad som krävs från skolans sida för att alla ska bli godkända. Läraren analyserar mer vilka svaga sidor en elev har och vad eleven alltså behöver koncentrera sig på. Betygen lägger en grund för det fortsatta skolarbetet och skapar en drivkraft för skolan och eleven att nå längre.

Skolan måste sedan, utifrån betygen, se till att alla elever får det stöd och den stimulans de behöver. De senaste veckorna har Folkpartiet berättat om flera nya förslag som ska ge eleverna mer kunskap: I Lågstadielyftet ska 2 miljarder kronor, varje år, gå till mindre klasser, fler halvklasstimmar eller fler speciallärare – sådant som ger varje elev mer tid med skickliga lärare. Grundskolan ska bli tioårig. Fler förskollärare, fler lågstadielärare och fler speciallärare ska utbildas. Alla kommuner ska bli skyldiga att erbjuda sommarskola och läxhjälp. Det är några av våra kommande satsningar.

Betyg och prov lyfter inte i sig skolan, men de sätter fokus på kunskapsresultaten, på hur arbetet ska läggas upp för att eleverna ska lära sig mer. Folkpartiets skolpolitik bygger därför på både betyg från årskurs 4 och satsningar för att stötta och stimulera eleverna. Så når vi mer kunskap i skolan och hjälper fler elever att nå så långt som möjligt.”

Här hemma är alla nu friska tack och lov och cirkus Lundin rullar in i en ny vecka.

Ha en magnifik måndag!

/Monica

 

 

av

Högskolan Dalarna satsar också på lärarutbildningen – jihooo!

Härliga nyheter att läsa idag! Folkpartiet och regeringen storsatsar på att utöka utbildningsplatserna till lärarutbildningen.

Så gör även Högskolan Dalarna vilket gör mig glad. Från och med höstterminen kommer alla nya studenter på förskollärar- och grundskollärarprogrammen att genomföra sin VFU (verksamhetsförlagda utbildning) i Dalarna med omnejd i stället för som tidigare i hela landet.

Detta är möjligt för att Folkpartiet och regeringen beslutat om att starta en försöksverksamhet med s.k. övningskolor som tar på sig ett större utbildningsansvar i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen. Kritik som jag har hört är att lärarstudenterna tidigare saknat kopplingen mellan teori och praktik och min förhoppning är att övningsskolorna kan skapa denna koppling. Dessutom så fördjupas samarbetet mellan utbildarna på högskolan och ute i verksamheterna så att studenterna ska bli ännu bättre förberedda för sitt läraruppdrag.

Det här är jätteviktigt för kompetensförsörjningen i Dalarna! Vi behöver locka hit fler blivande lärare och förskollärare till regionen. Kommunerna måste dock heppa upp sig och inse sin roll i det sammanhanget och höja lärarnas löner så att det blir attraktivt att komma till Dalarna och jobba!

FAA049000136

av

Folkpartiet storsatsar på skolan!

Socialdemokraterna påstår att Folkpartiet och regeringen drar ner på resurserna till skolan.

Det är inte sant, vi har varje år tillfört skolan nationella resurser trots att vi parallellt genomfört skattesänkningar på arbete. Folkpartiet prioriterar skolans kunskapsuppdrag och kvalitet. Att bara lova mer resurser löser inte skolans problem, det visar också OECDs granskning av Sverige. De länder som ligger i toppen satsar mindre på skolan jämfört med Sverige.

Vi behöver mer ordning och arbetsro, öka andelen ämnesbehöriga lärare och fortsätta minska lärarnas administrativa börda. Riksdagen har beslutat om vissa delar och ytterligare beslut kring åtgärdsprogram tas före sommaren. Skolan är kommunaliserad, det innebär att det är kommunerna som ytterst är ansvariga för lärarnas och rektorernas villkor och förutsättningar. Folkpartiet i Borlänge och Ludvika har därför lagt förslag om att i dessa kommuner utreda och minska de kommunala pålagorna som läggs på lärare och rektorer.

Det görs också en nationell satsning på initiativ av Folkpartiet som går ut på att höja lärarnas löner genom införande av karriärstegen förstelärare och lektorer i grund-och gymnasieskolan. Vi vill framöver också inkludera förskolans lärare. Detta är en unik satsning. Ingen regering har tidigare, sedan kommunaliseringen, satsat nationella pengar på att premiera de duktigaste lärarna. Arbetsgivarna, kommunerna, har misslyckats på denna punkt vilket också förklarar att många har svårt att rekrytera de bästa. Regeringen gör nu flera ändringar för att höja läraryrkets status och locka fler studenter till lärarutbildningen. Trots att fler söker sig dit, inte minst till förskollärarutbildningen måste vi göra mer. Kommunerna har dock det största ansvaret för att höja lärarnas status genom att höja lärarnas löner.

Skolans resultat har sjunkit i decennier och våra reformer som började sjösättas 2011 har ännu inte gett resultat fullt ut. Vi är övertygade om att satsningar på lärarna, arbetsro, kunskap och ett statligt huvudmannaskap är viktiga förändringar som måste till för att vända resultaten. Att gå tillbaka till en kravlös socialdemokratisk politik är inget vi förordar.

Inlägget är inskickat till dt.se och väntar på publicering. Avsändare är undertecknad, Benny Forssparre från Ludvika och Roger Haddad, riksdagsledamot och ledamot av utbildningsutskottet. 

Att dessutom från sossarnas sida hota med att Alliansen fortsätter sänka skatter är bara båg. Vi går inte till val på ytterligare skattesänkningar eftersom vi har stora utmaningar framför oss, bl a utmaningen att lyfta svensk skola till toppnivå.  Jag förstår att s är förvirrade, hela deras argumentation mot Alliansen faller liksom när de inte längre kan få Alliansen att framstå som ”the bad guy” som  sänker skatter. Att s själva behåller varenda jobbskatteavdrag är hyckleri från deras sida.

Njut av solen! Den är här! Själv kurerar jag mig sakteliga från en envis förkylning.

/Monica

förstatliga skolan

av

Baylan (s)toppar huvet i sanden om statlig skola

Leif Lewin presenterade igår utredningen om skolans kommunalisering som Folkpartiets utbildningsminister och resten av regeringen har uppdragit honom. Viktigt att skriva ”resten av regeringen” då Ibrahim Baylan nu framställer det som ett beställningsjobb av Björklund, vilket naturligtvis är ren populism. Utredningen är en frukt av Folkpartiets förhandlingskompromiss inom Alliansen. Även Leif Lewin själv tycker det är nonsens att ens nämna tanken om beställningsjobb.  Snacka om att undergräva den utredning som professor Lewin just har presenterat.

Det är ingen hemlighet att Folkpartiet och Jan Björklund tycker att staten ska ta ansvaret för skolan. Men att nu säga att utredningen och dess slutsatser är ett rent beställningsjobb av Björklund är att stoppa huvet i sanden. Är det proffisigt av Baylan? Svar nej.

Baylan påpekade även i TV4 igår kväll att de vill diskutera annat än att staten ska ta över kommunernas skolbyggnader. Då har han verkligen inte förstått någonting! Den här frågan är så mycket större än skolbyggnader, vilka i och för sig kommunerna också har misslyckats med att underhålla. Det här handlar om att staten kliver in och tar ansvar för att kunskapsnivåerna i skolan ökar, att lärarnas status ökar och att det blir en likvärdighet mellan Sveriges 290 olika kommuner. Kommunerna har misslyckats under de senaste 25 åren, låt staten ta över ansvaret igen.  Kommunerna får gärna ha ansvar för lokalerna, förutsatt att de klarar av det. Dra upp huvet ur (s)andlådan Baylan!

Miljöpartiet intog en mer förhandlingsbar inställning, de öppnade i alla fall upp för ett ökat statligt styre.

Jag frågar mig hur Romson/Fridolin ska komma överens med Baylan? De tycker ju väldigt olika i många frågor..

Gläder mig denna morgon åt att se solen.

Lev väl!/ Monica

förstatliga skolan

av

Svar på insändare: splittrad lärarkår

”Sunt, logiskt förnuft” skriver i Dalarnas Tidningar att Jan Björklund (fp) splittrar lärarkåren genom att skapa löneskillnader för lika arbete.

Jag har några frågor:

  • Varför är det så att staten måste gripa in vad gäller lärarnas löneutveckling?
  • Varför är det så att lärarnas löneutveckling bromsats och stagnerat i 25 år?

Mina svar på de frågorna är att Göran Persson (s) 1989 genom kommunaliseringen ville bli av med arbetsgivaransvaret/kostnaden för skolan och sköt därför över ansvaret på kommunerna. Lönerna sjönk och har anpassats till övriga kommunanställda. Individualiserade löner ser vi inte röken av.

Idag har vi 290 kommuner som prioriterar olika till sina verksamheter – det är inte konstigt att lärarna har fått stå tillbaka lönemässigt och att deras status sjunkit.

Därför har Folkpartiet genom förstelärar- och lektorsreformen genomfört att lärare som är yrkesskickliga ska få 5-10 000 kr extra per månad i lönekuvertet.

Det är inte splittring- det är staten som kliver in när kommunerna har misslyckats.

av

Kommunaliseringen – ett misslyckande

Idag släpper utredaren Leif Lewin sin utredning om kommunaliseringen av den svenska skolan. Lewin konstaterar det jag kände i maggropen. Sedan skolan i början av 1990-talet började styras av kommunerna har skolresultaten försämrats, lärarnas löner har sjunkit relativt andra akademikeryrken och skillnaderna mellan kommunernas skolor har ökat. Utförsbacken började när skolan blev kommunal, slår utredningen fast. Samtidigt pekas staten ut som skyldig och både rödgröna och borgerliga regeringar bär ansvaret. Jag känner att vi alla måste vara ödmjuka, våga erkänna att här gick det fel, vara pragmatiska och fortsätta göra allt i vår makt för att vända den här utvecklingen. Att polarisera sig som man gör från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och hävda att utredningen är värdelös, dessutom innan utredningen är släppt, är att gå in i försvarsställning med huvet i sanden och totalt undvika att ta ansvar för situationen.

Svensk skola har stora utmaningar framför sig

Vi behöver lyfta kunskapsresultaten. Vi behöver lyfta lärarnas status. Vi behöver rektorer som är pedagogiska ledare och verkligen leder sitt lärarlag. Vi behöver skapa arbetsro och lugn i klassrummet. Vi behöver se varje elev och ge varje elev förutsättningar att lyckas utifrån sin nivå.

Just nu har vi 290 kommuner och i princip 290 olika skolministrar/nämnder som funderar på vad som ska göras i de olika kommunerna. Några lyckas riktigt bra. Andra kommuner nedprioriterar skolan eller har helt enkelt för få invånare och för litet skatteunderlag för att kunna satsa och det visar de senaste 25 årens utveckling. Det säger sig självt att detta inte skapar en likvärdig skola.

Det ska inte spela någon roll var du bor i Sverige. Oavsett om du bor i Krokom eller i Borlänge ska alla elever få en högkvalitativ utbildning.

Folkpartiet har sedan 2006 satt igång ett omfattande reformarbete med nya läroplaner, nytt betygssystem, ny lärarutbildning, lärarbehörighet, särskilda förstelärar- och lektorslöner osv och dessa har börjat träda i kraft från 2012. Men tyvärr spelar det ingen roll vad vi gör från statligt håll så länge kommunerna inte också tar sitt ansvar. Har vi tid att vänta? Nej!

förstatliga skolan

Folkpartiet vill därför att staten ska ta det fulla ansvaret för skolan.

Kommunaliseringen har kommit till vägs ände. 79 % av lärarna är av samma åsikt, så även Lärarnas Riksförbund. 80 % av befolkningen vill detsamma.

Tänk om det är möjligt? Vad vill Du?

Monica Lundin

Riksdagskandidat Folkpartiet Dalarna

fp-knapp-1-shadow

Riktlinjer sötsaker i Borlänges skolor/ förskolor

Länk till artikel i Borlänge tidning: Riktlinjer sötsaker i Borlänges skolor/förskolor

Så var det då avgjort. Idag på barn- och bildningsnämnden beslutades om riktlinjer för mat i Borlänges förskola/skola.

Det som diskuterades var avsnittet ”söta drycker, godis, bakverk, glass”.

Sossarna och Miljöpartiets förslag lyder:

Livsmedelsverket rekommenderar att inga söta drycker (saft, läsk, energidryck eller liknande), bakverk, glass eller godis bör serveras i förskola och skola.

Verksamheten  ansvarar för all den mat som serveras i förskola/skola. Ett alltmer omfattande behov av specialkost innebär att det inte är lämpligt att barn/elever tar med sig glass, bakverk eller andra sötsaker och bjuder på.

Borlänge kommun kan vid enstaka tillfällen inför ledigheter eller högtider servera något festligare som exempelvis glass.

Det första stycket har jag inget problem med. Även fast jag ibland funderar på hur mycket Livsmedelsverket hänger med i utvecklingen om kost. Det känns som att de fortfarande ligger kvar i tallriksmodellen, trots LCHF, GI…..

Jag föreslog att andra och tredje stycket skulle lyda som följer:

Verksamheten ansvarar i regel för all den mat som serveras i förskola/skola.

Dock är det upp till vårdnadshavare och personal att i dialog avgöra vad barn/elever kan ta med sig vid t ex utflykter och födelsedagsfirande.

Borlänge kommuns verksamheter får i sin planering avgöra huruvida något festligare bakas/serveras inför tex ledigheter och högtider.

Alliansen, OFA och SD röstade på mitt förslag. Tyvärr övervikt för majoriteten med röstsiffror 8-7.

Ser ni skillnaderna i förslagen?Låt mig förklara:

I sossarnas förslag till andra stycket detaljstyr nämnden verksamheterna. Jag tycker att vi ska vara  försiktiga med detaljer eftersom det kan få konsekvenser i verksamheten, som vi inte ser när beslutet tas. Det andra stycket innebär t ex också att barnen INTE ska ta med sig egen matsäck när de ska på utflykt utan skolan ska ansvara för allt som serveras, så då ska personalen förbereda det också. Har inte vår förskolepersonal nog att tänka på? Vad kostar detta? Jag har inte sett någon kostnadsberäkning.. Ett exempel på att man inte tänkt efter med formuleringen..

När det gäller specialkost så har vårdnadshavaren ansvaret att anmäla  vilken specialkost som barnet behöver. Detta fungerar idag och jag är helt övertygad att det fortsatt går att lösa i dialog med vårdnadshavare och personal. Tänk er ett föräldramöte där frågan tas upp, det talas om kosten överhuvudtaget och man kommer överens om vad som ska gälla på avdelningen. Kanske man bestämmer sig för att fira födelsedagarna vid ett tillfälle per månad? Det finns säkert fler bra sätt. Vänsterpartistens argument var att hennes barn fick en allergichock i skolan för uppskattningsvis minst 20 år sedan. Anekdotisk bevisföring kallade en klok ledamot det hela.

Det viktiga är att sådana beslut ska tas i verksamheten och inte av fritidspolitiker som träffas 1 gång/månad. Jag kan lova att vi har större frågor än så att diskutera. HUR vi ska klättra från plats 283 av landets 290 kommuner i lärarförbundets ranking är ett exempel.

I det tredje stycket ville jag få in att personalen via sin planering får fundera ut hur de vill planera och fira festligare tillfällen. Om Livsmedelsverkets rekommendation ska gälla fullt ut så bör inte söta bakverk serveras, vilket även innebär bakas. Innebär det att det är slut med pepparkaksbaket till luciafesten, slut med muffinsbaket till höstfesten? Bakning används dessutom ofta för att pedagogiskt symbolisera matte…

Ekonomi tas upp som ett argument. Låt mig påminna om att sossarna med flera i Borlänge har beslutat att förskolan är avgiftsfri för inkomster upp till 20 000 kr. Alla partier förutom Alliansen och OFA har också beslutat om att i Borlänge får man ett högre försörjningsstöd än i resten av Sverige. Ändå drar man fram kortet om Borlänges barnfattigdom. Igår meddelade Rädda Barnen att barnfattigdomen minskar. Glad nyhet! Men den verkar inte ha nått fram till Socialdemokraterna. Det svider troligen att regeringens jobbpolitik funkar. Blöjorna får man betala själv som vårdnadshavare i Borlänge. Inkonsekvent eller hur? Blöjor är definitivt dyrare än isglass och matsäck.

Nä, det här beslutet hade verksamheterna kunnat ta tillsammans med vårdnadshavarna. Nu har sossarna, miljöpartiet och vänstern fingrarna i syltburken! Eller ska man säga kakburken? Nu blir det upp till personalen att tolka det som står och det ska bli intressant att höra i morgon bitti.

Själva känner vi som föräldrar att vill grabben ha en macka och bulle i sin matsäck då ska han få det. Bör-rekommendationer och att överheten berättar för mig vad som är lämpligt och inte betackar jag mig för.

277 dagar kvar 😉

Glädje till er! Här är en bild på när vi firade vår nuvarande 5-årings första födelsedag 🙂

9430_1226386830447_5157729_n

fp-knapp-1-shadow

av

Jag kandiderar till riksdagen 2014

Mycket har hänt de senaste tio dagarna.

Lördagen den 30 november hölls Folkpartiet Dalarnas nomineringsmöte i Falun. Den stora höjdpunkten var att vi skulle sätta listan för riksdagsvalet 2014.

Inför mötet var jag föreslagen på tredje plats. Men efter omröstning är jag nu Folkpartiet Dalarnas förstanamn!

Det känns naturligtvis fantastiskt och  det är otroligt hedrande att få toppa Folkpartiet Dalarnas riksdagslista. Vår gemensamma uppgift är nu att ta tillbaka vårt riksdagsmandat som vi förlorade 2010. Folkpartiet har i och med framtagandet av vårt partiprogram återvänt till socialliberalismen vilket gläder mig enormt, eftersom det var Folkpartiets sociala ansvarstagande som en gång fick mig att bli folkpartist. Människor ska ges förutsättningar och möjligheter att lyckas i livet. De som halkar efter ska vi fånga upp på ett tidigt stadium och ge stöttning för att komma tillbaka.

Som ni vet så har jag varit aktiv i Borlänges kommunpolitik de senaste 10 åren och är sedan 2006 ledamot av kommunfullmäktige, där jag nu även är gruppledare. Jag brinner för barn- och skolfrågor och är sedan 2006 ledamot i barn- och bildningsnämnden, där jag under denna mandatperiod är vice ordförande. Jag är även aktiv inom Folkpartiets länsförbund där jag är vice ordförande.

Till vardags är jag företagare och driver en konsultfirma inriktad mot transportplanering och personlig utveckling. Utveckling, infrastruktur- och företagarfrågor ligger mig därför varmt om hjärtat.

Det är lätt att vi i ett så stort län som Dalarna hamnar i ett motsatsförhållande mellan stad och landsbygd. Vi har olika utmaningar på olika håll i länet och vi är partiet som ser hela länet som en helhet. Vi behöver bekämpa utanförskap och främlingsfientlighet var det än växer och vi måste också ge större möjligheter för människor att leva och bo var man vill, i stad eller på landsbygd.

TACK för ert stöd! Nu kör vi så det ryker! Idag är det 278 dagar kvar till valet den 14 september 🙂

Listan i sin helhet ser ut så här:

1 Monica Lundin, Borlänge

2 André Frisk, Falun

3 Lotten Kluck, Leksand

4 Bo Brännström, Avesta

5 Svante Parsjö Tegnér, Falun

6 Lotta Bergstrand, Säter

7 Annette Franz, Orsa

8 Fredrik Adolphson, Falun

9 Åsa Nilser, Falun

10 Taieb Khessib, Gagnef

11 Lis Linnberg, Avesta

12 Johnny Karlsson, Ludvika

13 Mats- Gunnar Eriksson, Mora

14 John Thornander, Borlänge

15 Susanne Säbb Danielsson, Rättvik

16 Martina Elfström (fd Henriksson), Malung-Sälen

17 Peter Nygren, Älvdalen

18 Per Florén, Leksand

19 Nils Österström, Mora

20 Arne Lissmats, Borlänge

21 Tomas Grundell, Rättvik

22 Jörgen Persson, Mora

23 Anna Eling, Hedemora

24 Per Jobs, Vansbro

fp-knapp-1-shadow

av

Minskad administration för lärare

I morgon på barn- och bildningsnämnden lägger jag följande förslag:

Kraven på individuell utvecklingsplan (IUP) reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs 1-5 och avskaffas helt i årskurs 6-9, enligt förslag från regeringen. Kunskapsuppföljningen är central för skolan, men de senaste åren har informationen till föräldrarna förbättrats på flera andra sätt. Det är idag fler nationella prov, fler steg i betygsskalan och betyg ges från och med årskurs 6. Regeringen föreslår därför att skollagens krav på skriftlig information i IUP, dvs. om framåtsyftande insatser och skriftliga omdömen, förändras. I korthet handlar det om följande:

  • I årskurserna 1-5 finns kravet på IUP kvar, men IUP ska lämnas minst en gång per läsår, istället för som tidigare minst en gång per termin.
  • I årskurserna 6-9, där eleverna får betyg varje termin, avskaffas kravet på IUP helt.
  • Skolverket bör ges i uppdrag att revidera sina allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen, i syfte att förenkla utformningen av dokumentet.
  • Utvecklingssamtal ska även fortsättningsvis genomföras minst en gång varje termin, för samtliga årskurser, och kraven på vad de ska innehålla förtydligas.

Folkpartiet anser, tillsammans med resterande partier i Alliansen, att lärarna ska ägna sig åt undervisning i stället för byråkrati och onödig administration. Det viktiga är innehållet i informationen som ges till elev och föräldrar, inte den exakta formen. Elever och föräldrar ska få tydlig information om nuläge, elevens möjligheter och framtida insatser. För detta behövs inte mindre PM skrivas flera gånger per termin.

Staten har nu varit tydlig när det gäller att minska på lärarnas administration. Vad kan nu kommunen i sin tur göra?

Yrkande:

att Barn- och bildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att utreda vilka administrativa uppgifter som ålagts lärarna från kommunalt håll och hur detta i så fall kan förändras med syfte att ge lärarna mer tid till undervisning i stället för administrativa göromål.

S+MP torde tycka att detta är en viktig fråga och låta mig lägga fram mitt förslag. Ska bli spännande att se hur det blir.

fp-knapp-1-shadow

av

S, OFA och SD vill inte utreda kommunala självständiga enheter i Borlänges skolor

I våras lämnade Folkpartiet och Alliansen in en motion om kommunala självständiga enheter i barn- och bildningssektorn. Vi vill att kommunen uttalar att man är positiv till att pröva kommunala självstyrande skolor och att detta snarast utreds i Borlänge kommun. En kommunal självständig enhet innebär en större frihet för skickliga pedagoger att själva utforma sin egen verksamhet. En kritik som uppkommit är att dessa tankar skulle strida mot dokumentet Framtidens skola. Vi tycker tvärtom, det är inte ett hinder, självständiga enheter kan på ett mycket bra sätt uppfylla de pedagogiska tankarna som står i Framtidens skola.

Konstigt är att under förra mandatperioden var (s) positiva till samma företeelse, åsikter skiftar tydligen. S är också intresserade av att prova sk intraprenader men inte här….

Undersökningar visar att den kommunala skolan gynnas av att närvaron av konkurrerande friskolor. Vi är i ett läge i Borlänge där ekonomin är i botten och vi ser att vi behöver vässa Borlänges kommunala skolor och ett gott steg på vägen är att öka personalens engagemang och entusiasmera dem.