Liberalerna

av

Debatt: Öppenhet och insyn måste råda kring skolstatistik

Sedan den 1 september är det inte längre möjligt för skolmyndigheterna att samla in och redovisa statistik och annan grundläggande information om kommunala respektive fristående skolor. Bakgrunden till detta är att Statistiska Centralbyrån, SCB, vintern 2019 beslutade om en ny tolkning av lagstiftningen kring sekretess och vad som ska anses utgöra affärshemligheter.

Det är inte acceptabelt att vi har ett regelverk som får minst sagt tokiga effekter för hela landet.
Det är inte acceptabelt att vi har ett regelverk som får minst sagt tokiga effekter för hela landet.

Direkt när detta beslut fattades lämnade vi från Liberalerna in en skriftlig fråga till utbildningsministern med krav på åtgärder för att snabbt hantera problemet. Det är inte acceptabelt att vi har ett regelverk som får minst sagt tokiga effekter för hela landet.

När detta prövades i domstolen fick SCB rätt och konsekvenserna måste vi nu hantera politiskt. Värt att nämna här är att varken friskolorna, de kommunala skolorna eller någon annan önskar sig detta.

Uppgifter om skolan ska aldrig kunna hemligstämplas med hänsyn till affärshemligheter

Liberalerna menar att grundläggande information om hur det går för eleverna som uppgifter om betygsresultat, information om deras kunskapsutveckling självklart ska vara offentlig och tillgänglig för insamling. Det gäller också viktiga kvalitetsindikatorer som lärarbehörighet, lärartäthet men också hur den socioekonomiska sammansättningen ser ut på skolan. Det sistnämnda är avgörande för att Skolverket ska kunna bedöma och betala ut statsbidrag till landets skolor, men det är också viktigt för att kunna följa upp utvecklingen på skolor utifrån deras lokala förhållanden ur ett bredare perspektiv samt att statistiken ligger som grund för kommunernas resursfördelningssystem.

Det är helt obegripligt att SCB agerat på detta sätt och bidragit till att vi hamnat i en situation där Skolverket inte längre kan publicera samlad statistik på skolenhetsnivå eller på huvudmannanivå.

Borlänge kommun har nu på eget initiativ beslutat att skolinformationen kommer läggas ut på hemsidan om den här situationen inte når sin lösning under hösten. Vi välkomnar att flera kommuner samt friskolor gör detsamma. Detta är helt avgörande om vi ska värna valfriheten och möjligheten att göra ett aktivt skolval.

Ett annat problem som uppstår nu är att vi inte heller kan få tillgång till vilka skolor som finns i landet. Även detta som en konsekvens av SCB:s tolkning av sekretesslagen, i den delen räcker det med att ändra en förordning för att snabbt rätta till problemet, svårare är det med de andra uppgifterna om betyg och lärartäthet med mera. Här kan det krävas lagändring.

Uppgifter om skolan ska aldrig kunna hemligstämplas med hänsyn till affärshemligheter. Det uppdrag som vi förhandlat med regeringen till Skolverket och SCB som nu återrapporterats ger oss underlag för ett fortsatt arbete. Liberalerna har också begärt att Skolverket kommer till riksdagens utbildningsutskott för att svara på frågor om betyg och sekretess, detta möte kommer att ske inom kort. Vi kommer att göra vårt yttersta för att hitta en lösning på detta under hösten. Skolor som finansieras med offentliga medel, oavsett huvudman, ska verka på lika villkor, det måste även innefatta principen om öppenhet och insyn i verksamheterna.

Roger Haddad (L)

utbildningspolitisk talesperson

Monica Lundin (L)

skolkommunalråd Borlänge kommun

Roger Haddad (L), utbildningspolitisk talesperson.
Roger Haddad (L), utbildningspolitisk talesperson.
Monica Lundin (L), skolkommunalråd Borlänge kommun.
Monica Lundin (L), skolkommunalråd Borlänge kommun.

Publicerades i Dalademokraten 4 september 2020

av

Debatt: Vi behöver återstarta Sverige

Höstens budgetförhandlingar är avgörande för återstarten av Sverige. Liberalerna kommer vara garanten för att höstbudgeten genomsyras av arbetslinjen, prioriterar företagsamhet och fokuserar på att bryta utanförskapet. Vi kommer inte acceptera en vänsterinriktad bidragslinje som bidrar till att stärka utanförskap och som hindrar en återstart av Sverige.

Nu krävs ledarskap för att återstarta Sverige så att vi ser till att företag kan växa och anställa, att det lönar sig att gå från bidrag till jobb, att utanförskapet minskar samt att Sverige kan få en kunskapsskola i världsklass.

Därför prioriterar vi allra främst reformer och tillskott till tre centrala områden:

Integration och skola. Sveriges integrationsproblem är stora. Vår integrationsskuld är större än andra jämförbara länder. Arbetslösheten är allt för hög i våra utsatta områden, skolresultaten är för låga och otryggheten stor. För att Sverige ska bli möjligheternas land för alla krävs stora reformer. För en skola i världsklass kräver vi satsningar på svenska språket i skolan, för att locka de bästa lärarna till utsatta skolor och mer skola på loven. För att vända utvecklingen i våra utsatta områden satsar vi på att rusta upp våra utanförskapsområden, ökad trygghet med fler poliser och åtgärder för minskad trångboddhet. Viktigast av allt är att vi vill sänka skatten med 500 kronor i månaden för de med lägre inkomster, det skapar fler jobb och gör att det lönar sig att gå från bidrag till arbete.

Klimat och forskning. Klimatutmaningen är vår tids stora utmaning, men den går att lösa med teknikoptimism, kapitalism och rätt politik. Vi behöver lägga plakatpolitiken och tillväxtkritiken åt sidan för att istället göra effektiva satsningar. Vi föreslår att elektrifiera både transporter och industri för att sänka våra utsläpp. Resurser behövs för att forska på nästa generations kärnkraft. Trots att det låter omöjligt så kan man idag fånga in och lagra koldioxid. Satsningar på denna nya teknik måste genomföras.

Återstart av ekonomin och arbetslinjen. Företagen är jobbskaparna och de som finansierar hela vår välfärd. Coronakrisen har slagit hårt och nu krävs åtgärder för att stärka vår konkurrenskraft. Vi föreslår 30 miljarder i sänkt skatt på jobb och företagande. Vi kräver sänkta arbetsgivaravgifter för unga och de första anställda när små företag växer. Vi vill ta ned bolagsskatten, sänka skattetrycket på forskningsintensiva företag och förbättra skattevillkoren för att ta in experter. Arbetslinjen ska prioriteras och vi säger nej till nya bidrag.

Nyamko Sabuni

Partiledare för Liberalerna (L)

Monica Lundin

Förbundsordförande Dalarna (L)

Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna (L). Foto: TT
Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna (L). Foto: TT
Monica Lundin, skolkommunalråd för Liberalerna (L)
av

Ekonomisk rapport 26/8 BUN – intervju P4 Dalarna

Till följd av att barn- och utbildningsnämnden gick med underskott 2019 pågick under vintern 2020 ett intensivt arbete med att komma underfund med vad underskottet bestod av. Dels stod det klart att kommunens prognos- och uppföljningsprocess inte var tillförlitligt. Dels fanns lönestödsanställningar inom skolan som inte hade full kostnadstäckning, vilket var avsikten när de anställdes. Övriga anledningar var att kostnader för barn i behov av särskilt stöd drog över budget samt att kostnader för förskoleklass var felbudgeterade.

Skolchefer och rektorer arbetade intensivt under våren med att se över sina organisationer och avslut på lönestödsanställningar och visstidsanställningar verkställdes. I samband med detta flaggade rektorerna i juni upp för att besparingar går ut över skolans kvalitet i form av att barn i behov av särskilt stöd inte skulle få det. På möten med förskole- och grundskolerektorerna pratade vi bl a om vilka besparingar som kan göras i stället. Vi är helt överens om att ytterligare besparingar på skolorna i form av s k osthyvling inte längre går. Vi diskuterade vad som är lagstadgad verksamhet och inte, vad man kan spara på i central administration osv. Detta ser vi nu under hösten över.

Vi kom också överens om att följa verksamheterna under hösten när organisationen har satts för att trimma organisationen och samtidigt säkra att verksamheten har förutsättningar för att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd, helt i enlighet med skollagen. Detta arbete sker nu i nära dialog mellan skolchef och rektorer som säkrar verksamheterna. Det kan verka bakvänt att först avsluta anställningar för att sedan se hur organisationen fungerar vid läsårsstart men jag menar att detta steg är nödvändigt för att både hantera det uppkomna underskottet och nu trimma in organisationen så att vi har rätt organisation.

Idag på barn- och utbildningsnämnden fick vi en rapport från ekonomikontoret som har studerat antalet anställda i vår förskola och grundskola. De har jämfört antal anställda i maj respektive augusti (inte juni som jag felaktigt säger i klippet nedan). Det ekonomikontoret finner när de jämför våra personalregister är att personalstyrkan har minskat med 382 personer. Det rör sig om lönestödsanställningar och visstidsanställningar. Det sammanställningen inte visar är hur länge och hur mycket de 382 personerna har arbetat. De kan ha varit timvikarier och arbetat en vecka, en del har har jobbat mer än så. Kostnaden/besparingen för dessa anställningar är 11 mkr och det skulle motsvara 80 helårsarbetare om man vill sätta den summan i ett perspektiv. Inga tillsvidareanställningar har avslutats och inga lärare eller förskollärare har slutat eller ska sluta.

På nästa nämnd i september kommer vi få mer utförlig information kring detta samt hur arbetet går på våra förskolor och grundskolor då rektorerna har haft ekonomi- och verksamhetsuppföljning med skolcheferna och ekonom. I det arbetet ingår det då att säkra verksamheterna vad gäller elevernas behov av särskilt stöd. Rektorerna fortsätter också att arbeta med att öka behörigheten bland våra lärare. Efter dagens sammanträde blev jag intervjuad av P4 Dalarna och här nedan kan ni lyssna på den intervjun.

Intervju med P4 Dalarna efter ekonomisk rapport på nämnden 26 augusti

Om vi inte hade gjort åtgärder under våren skulle vi idag haft ett underskott på -50 mkr. I dagsläget har vi ett prognostiserat resultat på -24 mkr. Att inte agera till följd av underskottet vid årsskiftet skulle göra att vi som nämnd inte skulle få ansvarsfrihet vid nästa bokslut. I en nämndsledamots ansvar ligger att verka för god ekonomisk hushållning. Att samtidigt inte säkra att vi har behöriga lärare och att elever i behov av särskilt stöd får det skulle innebära att vi bryter mot skollagen. I en nämndledamots ansvar ligger också att verka för att kommunen uppfyller de statliga kraven. Det är en balansakt men jag är helt övertygad om att vi kommer hitta en väg som leder till en bättre skola i Borlänge.

Ha en fortsatt skön kväll!

/Monica

av

Mobilfri skola och andra bra förslag för en bättre skola i Borlänge!

Idag startar skolorna i Borlänge igen efter sommaren och 6718 elever börjar ett nytt läsår! Med ett nytt läsår kommer också drömmar och förväntningar bland våra elever och lärare men en del har också en klump i magen för hur läsåret ska bli. Kommer jag känna mig trygg, kommer jag kunna koncentrera mig på lektionerna? Hur ska det gå?

För att stötta skolornas goda arbete lade Liberalerna och majoriteten idag fram tre förslag på Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott:

  1. Riktlinjer gällande trygghet och studiero,
  2. Riktlinjer för förväntansdokument samt
  3. Redovisning av statistik. Lite längre ner kan du läsa mer om förslagen men om du i stället vill lyssna på mig när jag kort berättar så kan du klicka på videon nedanför:
  1. Riktlinjer för trygghet och studiero: Med mer fokus på kunskap och arbetsro från barn- och utbildningsnämndens sida kan vi ge barn och ungdomar bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet, oavsett bakgrund. En förutsättning för detta är att våra barn och unga känner sig trygga i skolmiljön. Upplevelsen av trygghet hänger ihop med tillit, delaktighet, inflytande och säkerhet. Genom att ta fram gemensamma riktlinjer för trygghet och studiero på skolorna läggs grunden för att öka fokus på kunskap och öka måluppfyllelsen i Borlänge. Mobilfrihet ska råda på Borlänge kommuns skolor varför mobilfri skoldag även ska ingå i riktlinjerna. Riktlinjerna kommer träda i kraft vid årsskiftet 20/21. Utbildningen ska enligt skollagen utformas så att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Jag är glad att vi idag lägger ett uppdrag om att utforma riktlinjer som ska understödja skolornas arbete men att vi också är tydliga och säger att våra skolor ska vara mobilfria. Jag är helt övertygad om att detta kommer ge högre måluppfyllelse, ökad trygghet och färre kränkningar under skoltid .

2. Borlänges barn och ungdomar behöver ges bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet. Då är det också viktigt att skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, vårdnadshavare och skolpersonal, där roller och förväntningar är tydliga. Ett sätt att arbeta med detta är genom s k förväntansdokument, där just detta tydliggörs.

Förväntansdokumentet ska utgöra en gemensam grund för att förstärka de insatser som redan pågår på skolan och för att skapa tydlighet i vilka förväntningar som ska gälla mellan skola, elev och vårdnadshavare. Vid behov kan varje skola komplettera med egna skolspecifika förväntningar men vi uttalar också att det är viktigt att vårdnadshavarna är med i framtagandet.

3. Under 2019 ändrade SCB sin tolkning av vad som räknas som sekretessbelagda uppgifter. Skolverket kommer från den 1 september 2020 enbart publicera statistik på riksnivå. Vi anser att detta är ett steg i fel riktning. I väntan på att frågan utreds vidare är det därför nödvändigt att kommunen bevakar frågan och säkerställer att kommunen även fortsättningsvis kommer redovisa statistiken offentligt.

Vi i nämnden använder statistiken i vår mål- och kvalitetsuppföljning. Statistiken används också av borlängeborna vid exempelvis skolval. Det måste därför även fortsättningsvis råda öppenhet och transparens i redovisningen av statistiken. Jag vill därför också passa på att uppmana våra friskolor i Borlänge att de även redovisar sin statistik så att det blir enkelt att också fortsättningsvis jämföra våra skolor.

Jag är glad att vi idag lagt dessa tre viktiga förslag. Dessa förslag samlat räknar jag med kommer ge oss än bättre förutsättningar för att följa våra verksamheter samt att vi ger borlängebarnen större möjligheter till ökad måluppfyllelse samtidigt som vi skapar en grund för bra och tydlig kommunikation med eleverna och vårdnadshavarna.

Till sist, på denna läsårets första dag säger jag ett särskilt stort grattis till alla som börjat 1:a klass. Idag börjar din resa 🙂

Ta hand om er och på återhörande!

/Monica

av

Debatt: Livet ska inte vara ett lotteri

Livet ska inte vara ett lotteri. Förskolan är viktig för att alla barn ska få chans att lyckas i livet. Inget är viktigare än en bra start.

Liberalerna vill uppvärdera svenska språket i förskolan. Foto: TT
Liberalerna vill uppvärdera svenska språket i förskolan. Foto: TT

Sverige ska vara möjligheternas land för alla. För att det ska bli verklighet måste vi börja från grunden. Liberalerna vill därför uppvärdera svenska språket i förskolan.

I dag är det stora skillnader i kunskapsresultat mellan de barn som har gått i förskola och de som inte gått i förskola innan de börjar skolan. Förskolan är bra för alla barn men fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. En kartläggning i en stadsdel i Göteborg visade att 75 procent av barnen hade inte den förväntade språkutvecklingen som barn borde ha i fyra- eller femårsåldern och att ordförrådet var betydligt mindre. Sexåringar förväntas ha ett ordförråd på cirka 8000 ord. De undersökta barnen ligger i snitt på 2000 ord.

Liberalerna vill att alla barn ska få en bra start. Idag är det alldeles för många barn som halkar efter i läsförmåga. Därför föreslår vi en uppvärdering av svenska språket i förskolan:

– Tidiga läsfrämjande insatser

Tidiga insatser för barn får ofta störst effekt. Liberalerna ser ett behov av att stärka och utvidga den tidigt uppsökande pedagogiska verksamheten, redan innan förskolan. Det kan exempelvis ske genom att barnhälsovård och bibliotek får ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling.

– Prioritera svenska språket

Förskolans läroplan bör ändras, så att det tydligt framkommer att svenska är huvudspråk och att barnets utveckling av det svenska språket ska prioriteras framför andra språk. I dag har förskolan i uppdrag enligt läroplanen att varje barn ska få förutsättningar att utveckla både barnets modersmål och det svenska språket. Svenska språkets betydelse bör tydliggöras.

Ingen förskollärare ska behöva känna sig osäker på vilket språk de aktivt ska uppmuntra barnet att använda. Det ska även fortsättningsvis finnas möjligheter att bedriva med särskild språkprofil.

– Kartlägg ordförråd

Varken Skolinspektionen eller Skolverket genomför mätningar av ordförråden hos barnen i förskolan. Skolverket bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ordförråden hos barnen i förskolan med särskilt fokus på att ta fram statistik och kunskapsunderlag om ordförrådet hos barn med utländsk bakgrund.

– Inför obligatorisk språkförskola

Förskolan fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Därför vill vi införa obligatorisk språkförskola för alla barn till nyanlända från tre år, minst 15 timmar i veckan

Barn som kan svenska klarar skolan bättre och barn som klarar skolan har lättare att förverkliga sina mål och drömmar. Därför prioriterar Liberalerna att ge barnen en bra start redan i förskolan. Vi vill ge varje barn de bästa förutsättningarna.

Roger Haddad

utbildningspolitisk talesperson (L)  

Monica Lundin

skolkommunalråd Borlänge (L)

Publicerades i Dalademokraten 18 augusti 2020

av

Debatt: Vänstern målar upp en felaktig bild av företagare – svensk politik står inför ett vägväl

Utan företagare stannar Sverige, skriver företrädare för Liberalerna som kritiserar vänsterns förslag om höjda skatter på företag.
Utan företagare stannar Sverige, skriver företrädare för Liberalerna som kritiserar vänsterns förslag om höjda skatter på företag.

Om hela Sverige ska växa måste det finnas jobb. Coronakrisen gör nu att arbetslösheten ökar dramatiskt.

I Dalarna är i nuläget 6538 personer arbetslösa och antalet varsel har ökat mycket kraftigt. Detta är allvarligt. Sysslolöshet och bidragsberoende är förödande för individer såväl som samhälle. När människor förlorar självkänsla och brist på sammanhang släcks hoppet om en bättre framtid. När bidragsberoendet blir varaktigt och börjar gå i arv skapas en ny permanent underklass – då växer klyftan mellan de som har arbete och de som står utanför arbetsplatsens gemenskap.

För oss är slutsatsen av coronakrisen en uppenbar: utan företagare stannar Sverige. Det är företagen som är jobbskaparna. Det är genom att de vågar anställa som vi får in de viktiga skatteintäkter som finansierar vår välfärd. Höga ambitioner med välfärden bygger på att människor arbetar och att våra företag växer. Förutom ökade skatteintäkter betyder växande företag nya livschanser för individer och ett minskat utanförskap. 

Den svenska vänstern kritiserar nu företagen. De säger att det inte ligger i skattebetalarnas intresse att stötta företagen och att företagare minsann borde ha marginaler för att klara en kris. Det är inte bara fel utan även ett hån mot våra jobbskapare. Coronakrisen handlar inte om att företagare har agerat oansvarigt utan om ett virus som ingen hade kunnat förbereda sig på.

Låt oss vara tydliga: företagare är också skattebetalare. Företagare förtjänar också stöd i krisen. Hårt arbetande människor som i regel aldrig har haft en sjukdag och legat samhället till belastning ska såklart uppmuntras, inte hånas.

Samtidigt höjs nu röster från samma vänsterpartier om att höja skatten på svenska företagare efter krisen. Det målas upp en bild av att svenska företagare står i en kollektiv skuld och ska betala tillbaka. Detta är helt felaktigt och det kommer vi liberaler aldrig att acceptera.

Vårens krispaket måste nu förstärkas med nya insatser som underlättar en omstart av ekonomin och som säkrar konkurrenskraften. Politiken står inför ett vägval. När den svenska vänstern signalerar att de vill höja skatterna för svenska företagare skrämmer man bort företag från att investera. Liberalerna väljer istället en annan väg – vi vill stimulera företag att investera och anställa. Det är så vi ingjuter framtidstro i Sveriges företagare. Det måste helt enkelt bli enklare och billigare att anställa.

Liberalernas lärdom av coronakrisen är tydlig: Det är företagen som bygger vår välfärd och utan företagare stannar Sverige.

Mats Persson (L), ekonomiskpolitisk talesperson

Arman Teimouri (L), näringspolitisk talesperson

Monica Lundin (L), förbundsordförande Dalarna

Publicerades i Dalarnas Tidningar 17 augusti 2020

av

Gå och cykla till skolan i höst om det är möjligt!

Coronapandemin är långt ifrån över och efter en annorlunda vår väntar en annorlunda höst. Den 19 augusti är det dags för Borlänges elever att börja skolan efter sommarlovet. Det gör att fler elever och Borlängebor kommer att börja resa igen och risken för trängsel i kollektivtrafiken ökar.

Inför terminsstarten vädjar därför Borlänge kommun tillsammans med Dalatrafik om att elever med kort skolväg ska gå eller cykla till skolan, om det är möjligt. På så sätt hjälps vi åt att minska trängseln i kollektivtrafiken.

Genom att alla som kan cykla eller gå till skolan gör det, kan vi minska smittspridningen i Borlänge. Det finns också många andra hälsoskäl som talar för att det är bättre att cykla och gå till skolan. Att motionera och röra på sig innan skoldagen är bra.

Pandemin är inte över och vi måste tillsammans hjälpas åt för att hålla ner smittspridningen. Jag vill verkligen be alla att vara tålmodiga och hålla i och hålla ut även om det kan innebära att vi behöver skapa nya vanor.

Information från Dalatrafik om covid-19.

av

Debatt: Vi vill skapa en trygg och värdig äldreomsorg

Corona har blottlagt stora brister inom äldreomsorgen. Sverige kan mycket bättre än så här. Liberalerna kräver en plan för att skapa en trygg och värdig äldreomsorg för alla.

Nu måste äldreomsorgen rustas upp så att alla får ett värdigt och tryggt liv, skriver Liberaler i Borlänge, Barbro Westerholm, Lina Nordquist, Monica Lundin och Håkan Castor, i sitt debattinlägg. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Nu måste äldreomsorgen rustas upp så att alla får ett värdigt och tryggt liv, skriver Liberaler i Borlänge, Barbro Westerholm, Lina Nordquist, Monica Lundin och Håkan Castor, i sitt debattinlägg. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Äldreomsorgen berör många människor här i Borlänge och Dalarna. På nationell nivå ser vi att alldeles för många av de över 4 500 som förlorat sitt liv i Corona har bott på äldreboende eller fått hemtjänst. Nu måste äldreomsorgen rustas upp så att alla får ett värdigt och tryggt liv. Därför föreslår Liberalerna på riksnivå:

➤ 1. Eget team i hemtjänsten – Mänskliga relationer borde stå i centrum för all vård och omsorg, ändå har det glömts bort. Idag möter hemtjänsttagare i snitt 16 personer på bara två veckor – 16 olika personer som duschar, tar emot förtroenden och klär av. Vi vill halvera den siffran. Trygg hemtjänst kräver trygga relationer.

➤ 2. Språkkrav – Kommunikation är viktigt för att skapa relationer. Idag är bristande kunskaper i svenska språket en riskfaktor, menar Inspektionen för vård och omsorg. Det behövs tydligare riktlinjer när det gäller svenska språket och stöd med språkutbildning. Där många omsorgstagare talar minoritetsspråk eller teckenspråk ska sådana språkkunskaper vara meriterande.

➤ 3. Stärk medarbetarna – Regeringen har inga mål för andelen omsorgspersonal med utbildning och fast anställning. Vi kräver en långsiktig nationell strategi. Äldreomsorgen ska i så hög grad som möjligt bemannas med utbildade fast anställda och inte med timvikarier. Det behöver anställas fler undersköterskor, fler sjuksköterskor och andra professioner.

➤ 4. Läkare inom äldreomsorg – Kommuner ansvarar för mer än en fjärdedel av svensk sjukvård, men hindras av lagen att anställa läkare. Det är dags att varje kommun anställer en chefsläkare med patientsäkerhetsansvar. Vi vill också att äldreboenden som vill ska kunna anställa läkare.

➤ 5. Satsa på forskning – Liberalerna vill satsa minst 100 miljoner kronor till forskning om arbetssätt och teknik som stärker äldreomsorgen. Det behövs ett nytt kunskapscentrum för äldreomsorg, så att ny kunskap omsätts i praktiken.

Genom hela vår historia har vi liberaler arbetat för ett starkt skyddsnät. Bengt Westerbergs arbete för eget rum i det som då kallades långvård var ett uttryck för den liberala kampen för trygghet, integritet och värdighet för alla. Vi fortsätter den kampen och ger oss inte.

Barbro Westerholm, äldrepolitisk talesperson (L)

Lina Nordquist, sjukvårdspolitisk talesperson (L)

Monica Lundin, kommunalråd Borlänge (L)

Håkan Castor, omsorgsnämnden Borlänge (L)

Monica Lundin.

Publicerad i Dalademokraten 3 augusti 2020

av

Debatt: Uppenbart att LAS inte hänger med svensk arbetsmarknad

Susanna Gideonsson och Lena Johnsson frågar sig om Liberalerna verkligen vet hur det ser ut på den svenska arbetsmarknaden. I samma artikel slår sig LO för bröstet kring de 400 000 korttidsavtal som har slutits – utan att diskutera hur arbetstillfällena kan bli fler och långvariga. Vill vi öka tryggheten på arbetsmarknaden och antalet arbetstillfällen måste vi ge företagen verktygen för att våga anställa på nytt igen.

Vi liberaler sätter människan i centrum – även i synen på arbetsmarknaden. Att ha ett arbete att gå till, att få växa på sin arbetsplats, att få känna sig behövd och att inte behöva oroa sig över sin anställning är nödvändiga byggstenar i många människors liv. Hur det möjliggörs är för oss sekundärt. Vi lägger ingen prestige om det tillgodoses genom lösningar mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagstiftning.

Det vore emellertid en styrka för den svenska modellen och reformens fortlevnad om parterna tillsammans kunde nå en egen uppgörelse som ligger i linje med januariavtalets intentioner. Det är mot den bakgrunden som Liberalerna tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har öppnat upp för möjligheten för parterna att nå en egen överenskommelse – för att undvika lagstiftning.

Det är mycket riktigt, som skribenterna framför, att antalet otrygga anställningar har ökat på den svenska arbetsmarknaden. Men det beror inte på att våra tillsvidareanställningar har för låg anställningstrygghet, tvärtom. Sverige är ett av de länder i hela OECD där skillnaden i anställningstrygghet är som allra störst mellan en tillsvidareanställning och en korttidsanställning.

Eftersom att kostnaden och risken dessutom är så hög för företag att erbjuda tillsvidareanställningar fastnar tyvärr alldeles för många människor i anställningar med bristande anställningsvillkor – ofta personer med invandrarbakgrund vars utanförskap cementeras än djupare.

Dessa arbetstagare omfattas dessutom inte alltid av kollektivavtal eller är medlemmar i ett fackförbund. När anställningstryggheten höjs för löntagare genom förhandlingar mellan parterna glöms den här gruppen allt för ofta bort och skillnaden i anställningstrygghet ökar än mer.

Om parterna inte tar sitt ansvar för hela arbetsmarknaden, även för de som inte ryms inom svenska kollektivavtal, så måste staten säkerställa att våra lagar är tidsenliga och fångar upp även dem.

Det har blivit uppenbart att LAS inte följer utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Alla arbetsplatser har inte en lokal fackorganisation att förhandla turordningslistorna med. Det leder till att unga och nyanlända konsekvent missgynnas och har svårare att känna sig trygga på arbetsplatsen. Det skapar vidare inlåsningseffekter, minskar arbetsplatsens effektivitet och i förlängningen leder det till att arbetstillfällena blir färre.

Liberalerna vill att fler ska komma över tröskeln och få en tillsvidareanställning men då måste svenska företag våga anställa. Om företag inte vågar tillämpa tillsvidareanställningar eftersom den ekonomiska risken är för hög så motverkar LAS en stor del av sitt syfte – nämligen att stärka anställningstryggheten för den enskilde.

Liberalerna ser därför fram emot en fortsatt dialog med arbetsmarknadens parter och hoppas att en uppgörelse kan nås för att öka antalet arbetstillfällen och den enskildes anställningstrygghet.

Nyamko Sabuni (L), partiledare

Monica Lundin (L), ordförande för Liberalerna Dalarna

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar 19 juli 2020

av

Debatt: Skydda barn från våld och förtryck

Sverige är inte så bra på att skydda barn som vi vill tro. Därför har Liberalerna krävt ett tydligt nationellt ledarskap för att stoppa våld, förtryck och övergrepp som drabbar barn. Nu ska regeringen utarbeta en nationell strategi för att bekämpa våld mot barn.

”Liberalerna i Dalarna kommer vara en vakthund för varje barns trygghet”, skriver debattörerna. Foto: TT

Sverige gick först med att införa lag mot aga för 40 år sedan. Det ledde till en förbättring men nu måste staten agera kraftfullt för att stoppa våldet som drabbar barn. 

Den som hotar eller slår ett barn ska mötas av samhällets fulla motstånd

Den här våren har vi alla berörts djupt av det som drabbade treåriga Esmeralda, ”Lilla hjärtat”. Hon sveks totalt av samhället och berövades livet när hon inte fick bo kvar på sitt familjehem.

Liberalerna har arbetat intensivt för att stärka lagstiftningen så att den på riktigt skyddar våra allra mest utsatta barn. 

Vi vägrar acceptera att så många barn och unga drabbas av olika former av hot och våld. Politiken jobbar i dag i stuprör. 

Ett av de första kraven som Nyamko Sabuni hade som ny partiledare var en nationell strategi för att bekämpa våld mot barn. Det är ett helhetsgrepp mot vuxnas våld mot barn men också de övergrepp och rån där barn utsätts av andra barn. 

Äntligen har regeringen lyssnat på Liberalerna och ska utarbeta en sådan strategi. Det räcker inte med enskilda lagskärpningar och projekt. De allra mest utsatta barnen faller mellan stolarna och glöms bort när departement och myndigheter jobbar i stuprör och utan ett tydligt barnrättsperspektiv.

Strategin ska omfatta all den våldsutsatthet barn riskerar att utsättas för såsom i hemmet, I skolan, på nätet, på institutioner, i bostadsområdet och på allmän plats. Utsatta barns stöd måste stärkas och bli likvärdigt över landet. På grund av hedersförtryckets särskilda aspekter behöver strategin också ha ett tydligt fokus på barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.  Inga utsatta barn ska vara utlämnade till eldsjälar och välvilliga myndighetspersoner. Politiken måste ta ansvar och göra allt som står i sin makt för att säkerställa att varje utsatt barn ska få tillgång till trygga uppväxtvillkor och sina grundläggande fri- och rättigheter. 

Liberalerna i Dalarna kommer vara en vakthund för varje barns trygghet. Den som hotar eller slår ett barn ska mötas av samhällets fulla motstånd. Frihet och trygghet går hand i hand.

Att investera i våra barn är den viktigaste investeringen för framtiden!

Juno Blom (L)

Partisekreterare och barnrättspolitisk talesperson

Monica Lundin (L)

Förbundsordförande Liberalerna Dalarna

Jessica Hellström (L)

Ordförande Liberala Kvinnor Dalarna 

Publicerad i Dalademokraten 17 juli 2020