Vi vill mer! Budgetanförande vid kommunfullmäktige 16 juni 2015

Vi vill mer! Budgetanförande vid kommunfullmäktige 16 juni 2015

Ordförande, presidium, ledamöter, Borlängebor, liberaler; 

Det sista Borlänge behöver just nu är en skattehöjning. På den punkten är Folkpartiet tydlig. Vi skulle önska att vi i stället för att öka skattebördan för nuvarande Borlängebor fokuserar på att få fler Borlängebor i arbete och på så vis ökar volymen av skattebetalare. Det är så det hänger ihop, antingen höjs skatten för de nuvarande och drivkraften att komma i jobb minskar eller så behåller vi nuvarande skattesats, satsar på jobbstimulerande åtgärder och den ökade volymen skattebetalare ger de ökade skatteintäkterna vi behöver. Det är även så man kan sänka skatten, att vi får fler som totalt betalar skatt. I Folkpartiet vill vi bekämpa fattigdom. Genom att människor kommer i jobb, får en lön och får behålla så mycket som möjligt i plånboken så skapar vi frihet för människor. Som liberaler tänker vi att det är viktigt att ge människorna själva så mycket makt som möjligt att faktiskt påverka sin egen situation, förutsatt att den enskilda människans frihet inte negativt inverkar på andra människor. Där fick ni också förklaringen till vad det var som lockade mig till liberalismen och Folkpartiet. Genom att minska människors disponibla inkomst, som en skattehöjning skulle göra, minskar också människors frihet att göra egna val. Därför ser vi på sikt att en skattesänkning är att önska i Borlänge, men med mer än 70 år av socialistiskt styre är det långt kvar innan vi är där. 
Jag tror och hoppas att vi alla kommunpolitiker ser Borlänge i en ljus dager, att vi uppmuntrar folk och företag att flytta hit, att vi pratar gott om vår stad. Att göra det motsatta som kommunpolitiker vore rent ut sagt korkat. För trots att jag som folkpartist motsätter mig det nuvarande vänsterdrivna politiska styret, vilket alltid går att ändra på i nästa val, så är vi oavsett parti, beroende av att människor väljer att flytta hit och att vi pratar gott om vår stad. Så vad vill människor ha? Ett tryggt boende, vänner och familj runt omkring sig, härliga naturmiljöer, berikande kultur, aktiviteter genom ett blomstrande föreningsliv, jobb, jobb, jobb, blomstrande företag, goda kommunikationer om jobbet ligger lite längre bort, men framför allt skola, vård och omsorg – en kärnverksamhet som uppfyller lagens intentioner men också en kärnverksamhet som uppfyller Borlängebornas behov. Borlängebor, tycker ni att vi har en skola, vård och omsorg i Borlänge som uppfyller lagens intentioner och som uppfyller era behov? Vi i Folkpartiet tycker inte det och vi vill mer. 
Så vad ska kommunen i ett ekonomiskt tight läge satsa på? Det känns lite förvirrande att säga att vi sitter i ett ek tight läge när vi har 3 mrd att sätta sprätt på men men… I valet gick vi i Folkpartiet till val på kärngaranti. Med det menar vi att vi måste våga prioritera kärnverksamheten; skola, vård och omsorg. Vi måste våga göra tuffa val. Vi måste våga säga nej till kostnadsökningar inom vissa sektorer, våga säga nej till vissa nämnder, våga säga nej till vissa verksamheter. 
I Folkpartiet värnar vi de svaga. Vi för en socialliberal politik som värnar ett starkt skyddsnät för de svaga i samhället samtidigt som vi vill ge människor förutsättningar till att känna sin drivkraft och använda sin drivkraft så mycket som möjligt. 

Vi värnar barnen, att de ska få en trygg uppväxt. Vi jobbar för att barn ska få växa upp utan att behöva se sin mamma eller pappa bli slagen, att de ska få växa upp utan att behöva höra glåpord från klasskompisarna, att de ska få växa upp med likvärdiga villkor även fast man har en funktionsnedsättning, att man ska få växa upp i fred och frihet utan att behöva vakna mitt i natten till skottlossning eller granatsplitter, att man som barn också ska få samma respekt, bemötande och kärlek även fast andra kan uppleva en som lite annorlunda, att man som barn och ungdom tillsammans med sin familj får välja förskola och skola. Mycket av det jag nämnt omfattas av barnkonventionen och det är ingen hemlis att FP vill att barnkonventionen ska bli lag. Jag är därför glad att vi i Borlänge jobbar så aktivt med just barnkonventionen. Det är heller ingen hemlighet att vi i FP ser skolan och klassrummet som språngbrädan för att varenda barn, oavsett var han eller hon kommer från, ska kunna göra en resa, en klassresa och utvecklas till den unika individ varje barn är. 
Vi värnar de äldre: Egentligen kan jag ta stycket om barnen som jag just läst och byta ut det till äldre. Vi värnar de äldre: att de ska få en trygg uppväxt. Vi jobbar för att äldre ska få leva utan våld i hemmet, att de ska få leva med likvärdiga villkor även fast man har en funktionsnedsättning, att man ska få leva i fred och frihet, att man som äldre också ska få samma respekt, bemötande och kärlek som vid tidigare år. Men jag vill understryka två punkter; vi värnar också att man som äldre ska få ett ökat självbestämmande, att man ska få fortsätta välja och ha sin valfrihet kvar även på ålderns höst. 
För att avsluta så ska jag uppehålla mig vid ett av mina och Folkpartiets hjärtefrågor – skolan. Mina Allianskamrater kompletterar på så förtjänstfullt sätt Folkpartiets syn inom övriga områden. 
I Borlänge ska vi ha en skola som uppfyller lagstiftning och de behov som Borlängeborna har. 

I Borlänge ska det vara självklart att få en förskoleplats eller annan barnomsorg inom lagstadgad tid.

Borlänge behöver göra en ännu kraftigare satsning på höjning av måluppfyllelsen. Målet ska vara att 100% av eleverna ska vara behöriga till gymnasieskolan. Ett realistiskt mål under perioden tycker vi är att 90% av eleverna ska vara behöriga. Idag ligger vi på strax under 85%.

Borlänge kommun har stora utmaningar framöver med kraftigt ökande elevkullar där samtidigt befintliga skolor blir allt trängre och trängre och klasserna blir allt större och större. Borlänge kommun är av bl a den anledningen i behov av ytterligare friskolor. Vi ser därför att privata aktörer ska välkomnas att driva förskolor och skolor i Borlänge. 
I mina ögon tillför friskolor valfrihet i Borlänge och en större möjlighet för elever och föräldrar att välja skola utifrån den enskilde elevens behov. Det finns en anledning till att elever och föräldrar i Borlänge väljer annan skola än den kommunala. Konkurrens inom skolan i Borlänge kommer att bidra till högre måluppfyllelse totalt sett när Borlänge kommun mer aktivt kan välja att studera friskolorna och vässa den kommunala verksamheten gentemot friskolornas verksamheter.
Borlänge har antagit en 20-årig plan kallad Framtidens skola. Denna investeringsplan ligger dock efter plan med stora förseningar samtidigt som Borlänge på sistone har välkomnat många nya elever. Att vänta på att Framtidens skola ska lösa lokalsituationen är inte hållbart utan kommunen behöver även göra en kortsiktig behovsbedömning och sedan återkommande revidera den mer långsiktiga investeringsplanen. Detta för att bättre avspegla de akuta behoven i nuläget. Jag är tacksam att hela presidiet från BBN nu är med i styrgruppen för Framtidens skola. 
Vid tertialprognosen nämnde jag vikten av styrning och ledning. Förskolechefer och rektorer måste ges verktyg för att få ökad ekonomisk kontroll och styrförmåga över sina verksamheter. Därför måste sektorschefen tillsammans med ekonomikontoret ta fram förslag som leder till åtgärder så att rektorer och förskolechefer får denna ekonomisk kontroll och styrförmåga för att kunna reagera i tid och ha tid att styra om. Några av oss i fullmäktigeförsamlingen har arbetat eller arbetar som chefer, kanske är ni också företagare. Då vet ni hur viktigt det är att ha verktygen och mandatet att kunna förändra och välja andra vägar. 
De strukturella kostnaderna, framför allt inom gymnasieskolan, måste också ses över och sänkas. Därför vill vi uppdra åt ekonomikontoret att identifiera och analysera de sk strukturella kostnaderna och redovisa förslag för att sänka dessa så att det blir mer pengar över till den pedagogiska verksamheten. 
Vi står inför lärarbrist i Sverige. Beräkningar har gjorts att 70 000 lärare kommer att saknas inom fem år i Sverige. Högskoleplatser finns men efterfrågan på att bli lärare är för lågt. Lärarbristen kommer naturligtvis att drabba även Borlänge. Vi har alla ett ansvar både från nationellt håll som kommunalt håll att höja statusen för läraryrket. Vad kan då vi som kommunpolitiker göra? Det som vi i Folkpartiet och Alliansen vill är att höja lärarlönerna i Borlänge. En ingångslön i Borlänge ligger mellan 24-25 tkr i Borlänge. Våra grannkommuner har strategiskt lagt sig högre i löneläge för att locka till sig lärare. I storstadsområdena kan en ingångslön ligga 10 tkr över våra. Det blir en konkurrens om lärare som Borlänge har svårt att möta. Vi anser därför att lärarlönerna måste höjas och för det första närma sig omkringliggande kommuner. 
Alliansens budget lägger också en stark satsning på välfärdens kärna, på barn och äldre – helt enligt Folkpartiets prioriteringar. Vi har med avsikt uteslutit de riktade statsbidragen i vår budget och har därför en lägre omslutning men vi ersätter inte heller ev uteblivna medel med en skattehöjning. Det är en viktig skillnad. 
Det Borlänge behöver är en satsning på kärnverksamheten men med ett ökat inslag av valfrihet och förutsättningar för att få dig som individ att få växa.
Jag yrkar bifall till Folkpartiet och Alliansens förslag till budget. 

Allergiavdelningen Humlan – beslut om bevarande rivs upp av s, v, mp och ofa

Inför barn- och bildningsnämndens möte den 20 maj fick jag vetskap om att nedläggning av allergiavdelningen på förskolan Skräddaren i Skräddarbacken hade diskuterats i verksamheten. På mötet lyfte jag då frågan hur detta kommer sig då jag fått information att det finns barn som har fortsatt behov av allergianpassad förskola. Svaret jag då fick av skolchef var att det inte finns något behov och att det inte skulle vara några problem för de barn som är inskrivna på avdelningen att gå på vanlig förskoleavdelning.

Den 28 maj höll barn- och bildningsnämnden ett extrainsatt nämndmöte för att besluta om åtgärder för att få budget i balans för 2015. Som en besparingsåtgärd dyker då allergiavdelningen upp där förslag till beslut lyder:

”Anpassa allergiavdelningen till att även fungera som en vanlig förskoleavdelning för att minska föreskolekön”. 

Efter att jag inför mötet haft mer kontakt med olika människor motsatte jag mig det hela eftersom det faktiskt finns ett behov trots vad tjänstemännen säger. 3 av de befintliga barnen har fortsatt behov av allergiavdelning. Så med stöd av Alliansen motsatte jag mig detta och lade ändringsyrkande som i diskussion med majoriteten blev följande beslut:

”Bevara allergiavdelningen till förmån för allergiska barn samt se över möjligheterna att utöka antalet barn utan att det ökar risken för ohälsa pga allergier. ”

Hela tanken för mig är att det fortsatt ska vara möjligt att ta in andra barn på allergiavdelningen under förutsättning att det inte förvärrar allergin för de barn som redan är inskrivna där. Jag tror att det är smartare att ha EN förskoleavdelning med utbildad personal inom området i stället för att placera ut allergiska barn i ordinära verksamheter där det då läggs på den förskolepersonalen att hantera det.
Glädjen var stor men kortvarig. På nästa möte, barn- och bildningsnämndens arbetsutskott den 3 juni, hade majoriteten bestående av S, MP, V och OFA ändrat sig pga att det tillkommit ny information från tjänstemännen. 

Det tagna beslutet skulle rivas upp och beslut om ev allergiavdelningar ska tas av verksamheten, dvs tjänstemännen. Tjänstemännen hävdar fortsatt att det inte är några problem att placera ut barnen och facklig samverkan har redan skett med befintlig personal. På min fråga huruvida de har diskuterat det hela med föräldrarna fick jag svävande svar. Jag yrkade naturligtvis avslag men blev nedröstad. 

Efter mötet har jag talat med förälder till två av de allergiska barnen och han berättar att de har fått information via en papperslapp. Är det alltså så Borlänge kommun kommunicerar med föräldrar? Är det alltså så Borlänge kommun hanterar barn när det finns särskilda behov med i bilden? Föräldrarna menar att barnen kommer bli sjuka av att vistas i annan miljö och att det kommer visa sig i form av ökade sjukdagar för barnet och VAB-dagar för föräldrarna. De svävar i ovisshet i hela situationen och frågar MIG vad det är som pågår. Det undrar jag också: vad är det som pågår Borlänge? Skärpning!

Jag känner igen fenomenet att lägga över beslut till tjänstemännen/verksamheten. Det har hänt förr. Stängningen av Alsbäcks skola sköts över till tjänstemännen när vi politiker i oppositionen riskerade ta ett, enligt S, felaktigt beslut. Beslut om detaljerad fördelning av resurser har lagts ut på delegation till tjänstemän, så även delegation om tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Dessa två sistnämnda åtgärderna har föranlett revisionsfirman PWC att påpeka att politikerna i ökad grad har avhänt sig möjligheterna till ökad kontroll och delaktighet. 

Jag frågar mig vad vi politiker i slutänden ska besluta om. Det är ändock så att vi fritidspolitiker till slut sitter där med ansvaret för verksamheten vem som än tar besluten. Det blir löjeväckande att som fritidspolitiker fatta beslut om övergripande resurser till förskola, skola och gymnasium och sedan släppa viktiga beslut på delegation till tjänstemännen när fortfarande jag sitter med ansvaret. Det finns tre ord för det: tjänstemannastyre och demokratiskt underskott.

Skärpning Borlänge kommun!

Monica Lundin (fp)
2:e vice ordförande Barn- och bildningsnämnden

En enda (s)tor offentlig sektor i välfärden… Vill du ha det så?

Sammanfattar diskussionen från gårdagens kommunfullmäktige med anledning av min interpellation till barn- och bildningsnämndens ordförande om att utöka alternativen i förskolekön för att komma tillrätta med förskolekön:

* 223 barn står i kö som vill ha plats idag.

* 127 familjer har inte fått plats inom 4 månader, av dessa har 51 familjer fått erbjudande men tackat nej. Kvarstår alltså 76 familjer som skulle kunna anmäla kommunen till Skolinspektionen!

* Jag konstaterar att det fortfarande är i augusti det är enklast att få plats.

* Förskolekön har varit ett problem i över 10 år, det var den frågan som gjorde att jag engagerade mig i barn- och skolfrågor.

* Kommunen är inte intresserad av att utveckla pedagogisk omsorg dvs dagbarnvårdare, kallades tidigare för ”dagmammor”.

* Kommunen är inte heller intresserad av att med avsikt bjuda in friförskoleföretag att etablera sig.

* Majoriteten, särskilt vänstern, drar fortfarande alla företag över en kam och ser dem/oss som människor som bara har vinst som drivkraft. Tragiskt! Vänstern säger att de inte vill ha vinster i välfärden, vilket också innebär att vi inte får in några nya fräscha medel i den här sektorn. Jag vill inte heller att riskkapitalbolag i välfärden ska ha möjlighet att erbjuda låg kvalitet men samtidigt sätta vinsten i skatteparadis. Det är en sak. Det är en helt annan att förbjuda alla vinstdrivande företag i välfärdssektorn, företagare som kämpar varje dag för att erbjuda hög kvalitet och som inte tar ut vinst alls utan ev vinst återinvesteras i verksamheten. Inte en tanke ägnas heller åt att man som företagare tar risker rent ekonomiskt, att man kanske har lån i ryggen som ska betalas, att man ofta ligger lägre i lön än om man varit anställd osv…  Med vänstern i välfärden får vi ingen mångfald utan en enda stor offentlig sektor som ska erbjuda välfärdssektor. Vill du ha det så? Själv säger jag NEJ till VÄNSTERN i välfärden. 

* Man ser det fortfarande som att det är kommunen som ska vara allenarådande den som erbjuder förskola och pedagogisk omsorg. 

* Jag efterlyser fortfarande, 11 år senare, nytänk inom förskoleplaneringen. 

* Hur kan vi göra och tänka annorlunda för att lösa den här situationen?

* Ordförande för barn- och bildningsnämnden påpekade i debatten att Folkpartiet Liberalerna och Socialdemokraterna är fundamentalt olika partier. Den beskrivningen har jag aldrig hört förut men jag tackar för det: jag är absolut inte socialist! Så tack för att du ger mig tillfälle att säga att jag är liberal 🙂

Eftersom Socialdemokraterna, bakbundna av Vänstern, inte gör det så sträcker JAG ut en hand till friförskoleföretag och bjuder in er till att ta en titt på Borlänge. Här finns utrymme att starta fler förskolor. Välkomna! 

 

Trevligt folk 2.0 i Borlänge

Har du sett filmen ”Filip och Fredrik presenterar Trevligt folk”? Det gjorde jag för några veckor sedan och den har inspirerat mig till att skriva och lämna in följande motion till kommande kommunfullmäktige på tisdag i Borlänge.

”Trevligt folk 2.0 i Borlänge kommun

Har ni sett filmen ”Filip och Fredrik presenterar: Trevligt Folk”? Detta dagens Borlänge och de människoöden som skildras i filmen bör inte gå någon förbi som är boende eller är engagerad i Borlänge kommun, vare sig man är invånare, går i skolan, tillhör personalen eller är politiker.

Filmen berör med både skratt och gråt men framför allt skickar filmen ett budskap om behovet av förståelse och samhörighet, hur omöjlighet vänds till möjlighet, hur svaghet vänds till styrka och att vi tillsammans kan genomföra allt bara vi har viljan, samt gör det medvetna valet att satsa, att förändra, att möjliggöra.

Dessa budskap ligger mig varmt om hjärtat som människa, företagare och liberal politiker. Dessa budskap har också en klockren anknytning till Borlänge kommuns antagna värdegrund som lyder:

  • Vi finns här för Borlängebon. Vi har fokus på vårt uppdrag. Vi är professionella och är trevliga i vårt bemötande.
  • Vi gillar utmaningar. Vi vågar tänka nytt och bidrar till förändring. Vi vill utvecklas och växa. Vi är stolta över vårt arbete.
  • Vi möter varje människa med öppenhet. Det innebär att vi visar respekt för alla vi möter. Vi har tilltro till människor och ser allas lika värde.

Jag utgår ifrån att filmen och parollen ”Trevligt Folk”, kommer användas i fortsatt extern marknadsföring av Borlänge, men jag ser också möjligheten i hur filmen kan användas internt inom Borlänge kommun.

Jag känner starkt för att den här filmen bör användas i det fortsatta utvecklingsarbetet/ värdegrundsarbetet i kommunen så att vi får spridning av filmens viktiga budskap men också att vi ökar förutsättningarna och förståelsen bland personal och politiker att verkligen kunna finnas här för alla Borlängebor. Jag vill också att vi inkluderar Borlänges barn och ungdomar i Borlänges förändringsarbete, det är trots allt de som är Borlänges framtid. Samtidigt behöver vi arbeta vidare på att hitta mötesplatser där människor med olika bakgrund träffas, pratar, umgås och bryter ny mark för ett Borlänge i ständig utveckling. Filmen kommer att visas i Sveriges riksdag. Vi borde inte vara sämre i Borlänge kommun.

Jag yrkar därför:

Att filmen ”Filip och Fredrik presenterar Trevligt Folk” visas för personal och förtroendevalda politiker samt på alla grund- och gymnasieskolor i Borlänge kommun.

Att visningen av filmen åtföljs av ett förändringsarbete t ex under parollen ”Trevligt Folk 2.0”, där diskussioner i open space, seminarie- eller workshopform kan ingå om hur vi skapar ett bättre Borlänge för alla, gärna med medverkan av några från filmen.”

 

Vad tror ni om det?

Mot nya mål! och ha en fortsatt skön söndag!

/Monica

24 mkr saknas för Borlänges elever och lärare

Idag har barn- och bildningsnämnden beslutat om verksamhetsbudget och sektorsplan för 2015. I samband med det lade jag följande protokollsanteckning.
”Folkpartiet tillsammans med Alliansen har de senaste åren lagt egna budgetförslag i kommunfullmäktige, budgetförslag som innehållit förstärkningar till skolan och omsorgen för att ta itu med de stora utmaningar som finns i dessa verksamheter. Alliansens budgetförslag har dock inte vunnit gehör. Vi lägger därför inte eget budgetförslag i nämnden men avstår inte heller i att delta i beslutet. Som nämndledamöter är vi ansvariga för verksamheten oavsett.

Jag vill dock med denna protokollsanteckning uttrycka min oro för det ekonomiska läget i Barn- och bildningsnämnden men också för Borlänge kommun i stort. Det framstår väldigt tydligt att majoritetsstyret i Borlänge inte prioriterar förskolan och skolan. Jag konstaterar återigen att barn- och bildningsnämndens verksamhet är underfinansierad, för år 2015 beräknas underskottet till 24 mkr för skolverksamheten. Detta beskrivs även av majoriteten själva, både i tjänsteskrivelse och sektorsplan. Dels tas ej hänsyn till hittills ökat antal barn och elever och dels saknas det även ekonomiska resurser för att bemöta det prognostiserade antalet tillkommande barn och elever under kommande budgetår. Gymnasieskolans fasta kostnader är också en stor utmaning.

Jag ser med stor oro på att efter flera år av effektiviseringar gå in i ett läge där besparingar återigen ska drabba Borlänges elever och skolpersonal. Vi ligger i ett läge där Borlänge kommun skulle behöva satsa mer resurser på att öka måluppfyllelsen och höja resultaten bland Borlänge elever, ett läge där vi skulle behöva höja lärarnas löner och öka möjligheterna till fortbildning för att bli en attraktiv arbetsgivare, ett läge där vi snarare skulle behöva tillskott än att återigen konstatera att verksamheten är underfinansierad. Det är uppenbart att majoritetsstyret i barn- och bildningsnämnden inte har lyckats övertyga sina partikamrater i kommunledningen.

Vi i Folkpartiet och Alliansen ser också med stort intresse fram emot slutsatserna i den lokal- och fastighetsutredning som genomförs där vi starkt ifrågasätter hyressättningen där Borlänge kommun har högre lokalkostnader än jämförbara kommuner, vilket också påverkar kostnaderna för barn- och bildningsverksamheterna. Det är även avgörande att nämnden ligger i framkant att söka alla statsbidrag som är möjliga att söka.

Vad gäller Barn- och bildningsnämndens sektorsplan ser jag ett stort behov att framöver arbeta mot färre mål både i nämnden och i hela kommunen, att vi inte sätter upp mål som redan är lagstadgade samt att vi verkligen tar en diskussion om vilka nyckeltal som vi ska använda och som på allvar styr verksamheterna. Det pågår ett arbete med ny strategisk plan för Borlänge kommun och jag ser det som nödvändigt att dessa synpunkter tas med i det arbetet. Det är heller inte godtagbart att andra nämnder och förvaltningar kan lägga ut mål på en annan nämnd utan kommunikation så där behövs också en bättre samordning framöver samt nämndens deltagande i sådana processer.”

En kommentar efter mötet från en allianskamrat var att jag var på hugget idag. Så när är jag inte det tänkte jag? Hi hi 🙂 Ja, jag är oftast på hugget, det blir lätt så när jag ser saker som jag tycker är tokiga.

Hoppas ni har haft en kanondag! Jag önskar er en fortsatt härlig vecka, trots underfinansierad skolverksamhet…. Vad mer är möjligt?
/
Monica

TACK! för förnyat förtroende

Ikväll har vi haft nomineringsmöte för Folkpartiet i Borlänge och vi har bemannat de platser i nämnder och styrelser som vi får besätta inom Alliansens valtekniska samverkan.

Det är med stor tacksamhet och glädje jag kan berätta att jag ikväll har fått förnyat förtroende som gruppledare för Folkpartiet i Borlänge. Mina partikamrater har även givit mig förtroendet att få ordinarie plats i kommunstyrelsen, i dess serviceutskott och i barn- och bildningsnämnden med arbetsutskott, där jag kommer bli 2:e vice ordförande. Dessa uppdrag kommer tillsammans innebära att jag kommer ha möjlighet att jobba mer med politiken utan att försaka jobbet, eftersom jag blir arvoderad som fritidspolitiker på deltid. Det ska bli skönt att faktiskt känna att tiden finns efter tio år med mycket ideellt arbete på kvällar och helger.

Vi har stora utmaningar i Borlänge; att få fler i egenförsörjning, att få fler barn och unga som klarar målen i skolan, att korta förskoleköerna, att få ett bättre näringslivsklimat, att få fler som vill bo här. Det tillsammans med att skapa en stad där vi bryr oss om varann, oavsett vem vi är eller var vi kommer ifrån är grunden för det jag vill jobba för framöver.

Många yngre

Jag är också jätteglad över vår sammansättning i den politiska gruppen. Vi har fått en rejäl föryngring och vi har många nya krafter som tar plats i nämnder och styrelser. Stort grattis till alla som fått förtroendet!

Nyfiken?

Är du intresserad av att veta mer om oss? Vi kommer ha sammankomster efter jul där vi diskuterar liberalism, Folkpartiets politik och vad vi vill med Borlänge. Tveka inte att ta kontakt med mig eller vår förening borlange@folkpartiet.se

Ha det gott!

Liberala hälsningar från Monica

FB-profil_vivillmer

Folkpartiet är en tydlig röst mot rasism och främlingsfientlighet

I förmiddags deltog jag i en debatt på högstadiet på Klockarskolan i Säter. Det sista vi diskuterade var invandring och integration. SD fick börja med att berätta om sin politik. Hon sade – Ja, ni vet ju vad jag ska säga så jag behöver egentligen inte säga något mer. Hjälpa på plats, fel människor som kommer hit.. ni kanske har hört det förut?

Jag sade något liknande detta:

Är det någon av er som har missat de bilder som kablas ut just nu från Syrien, från Irak? Har ni sett rädslan i barnens ögon som flyr undan ISIS? Har ni sett skräcken i barnens ögon som sett mamma eller pappa mördas? Har ni sett lidandet hos föräldrarna som förlorat ett eller flera barn.

När vi ser detta lidande – hur kan vi då säga nej till att hjälpa? När man som SD säger att vi ska stoppa invandringen, att det har gått för långt – då vill jag ha svar på: Vem ska ni stoppa först? Det handlar nämligen om att ni i så fall måste in och ändra i grunderna för asylrättslig prövning men det hör vi aldrig något om. Så vem ska SD stoppa först? Är det barnet som flytt undan ISIS? Är det mamman som sett sina barn mördas och flytt hals över huvud? Är det den homosexuelle mannen som riskerar tortyr i sitt hemland? (Här sade någon stursk yngling i publiken Ja! )
Jag fortsatte:
Jag blir mörkrädd att du sitter här och faktiskt svarar ja på den frågan när människor flyr från krig och förföljelse där ute i världen utanför Säter!

Är det rimligt som SD säger att börja bedöma vilka det är som tagit sig hit? Är det rimligt att säga nej till kvinnan som kanske sålt sin kropp för att få ihop pengar för att fly? Ska vi då säga: ledsen, men du har för stor drivkraft för att få komma in i Sverige. Vi skickar tillbaka dig och tar någon annan. Nej, SD – det argumentet håller inte.
Vi ska ta emot människor med öppna armar men samtidigt lämna omhändertagandementaliteten som lett till passivitet och vi ska fråga dem: Vad vill du bidra med i Sverige? Vad har du jobbat med förut? Tänk om svaret är läkare, sjuksköterska eller städare. Ni vet väl att utan utländska krafter i vården skulle svensk vård säcka ihop. Vi har många behov på den svenska arbetsmarknaden som behöver täckas framöver.
Vi behöver bli bättre i Sverige på att snabbare erbjuda svenskalektioner och att de samtidigt kan få börja jobba. Samtidigt som människor får hjälp här i Sverige så ska vi också via vårt bistånd hjälpa på plats. Till skillnad från SD så satsar vi både på integration i Sverige och hjälp på plats.

Jag förstår inte hur man ens kan prata om att BARA hjälpa på plats. Dessutom med ett minskat biståndsanslag med 90 % så det blir inte mycket kvar att hjälpa med. Hur kan man tycka att det är rimligt att människor ska bo i flyktingläger i t ex Libanon i vem vet hur många år? Hur länge tror ni Syrienkriget håller på? 3, 5, 7 år? Är det rimligt, är det mänskligt att människor ska bo ihopträngda i flyktingläger under den tiden när vi faktiskt kan hjälpa dem vi kan här och ge dem skola och arbete och ett hopp om ett nytt liv? Därför är det dags för fler EU-länder att ompröva sin asylbestämmelser och i solidaritetens namn hjälpa till. Det är en världskris vi har och då behöver vi hjälpas åt inom Europa.
Det sista jag vill ha sagt är att:
Folkpartiet står tydligt upp mot rasism och främlingsfientlighet. Vi säger Nej tack! till Sverigedemokraterna!

IMG_0114-1.JPG

Frivilliga ordningsomdömen i Alliansens valmanifest

Idag är en sådan där dag där jag knappt hinner med mig själv. Har varit på språng halva dagen, spelat in valfilm med Allians i Borlänge, slutputsat på en konsultrapport som ska lämnas in, hängt på Facebook där mindre trevliga saker skrivits om mig.

Känner att jag vill skriva något om dagens nyhet att Alliansen har gått med på att införa frivilliga ordningsomdömen. Jan Björklund beskriver det så bra så hans ord får ersätta mina ikväll:

”Arbetsro i skolan – för de svagaste elevernas skull

Det är de svagaste eleverna som lider mest när det är stökigt i skolan. Sena ankomster och skolk från lektioner förekommer mer i Sverige än i andra OECD-länder. Nästan var tredje elev på högstadiet och gymnasiet uppger att de blir störda av andra elever på de flesta eller alla lektioner.

Det finns inte en enda enkel lösning på problemen med bristande ordning, tvärtom behöver vi göra flera olika saker. Det behövs fler speciallärare, mindre klasser på lågstadiet men också ökade befogenheter för lärarna. Det handlar också om att förändra attityden till skolan.

ordningsomdömenRegeringen har enats om ett medel för att öka studieron, som jag i dag har presenterat i Rapport. I Alliansens valmanifest lovar vi att ordningsomdömen ska införas. Högstadieskolor och gymnasieskolor ska ges möjlighet att skriva ett skriftligt ordningsomdöme som en bilaga till terminsbetygen (inte till slutbetygen). Varje skola bestämmer själv om man vill införa detta och det handlar om en sammanfattande skriftlig kommentar, inte en betygsskala.

Detta är en av flera åtgärder som behöver göras. Nästan alla andra länder har ordningsomdömen eller ordningsbetyg. Sverige är i princip ensamt om att ha avskaffat detta, men vi har samtidigt stora problem med ordning och arbetsro.

Inte minst för de svagaste elevernas skull måste vi göra allt vi kan för att skapa studiero i svensk skola.”

Må gott och vi hörs igen!

/Monica

En väljares röst: retroaktivt barnbidrag/föräldrapenning för invandrare

Var och kampanjade idag och pratade med en man som först inte tänkte rösta. Det spelade ingen roll vad han tycker sa han. Vi pratade lite om det varpå jag frågade om han säg skulle rösta på mig, vad skulle han vilja att jag ändrar på.

Det första han då ifrågasatte var varför en invandrarkvinna med en massa barn fick typ 250 000 kr i bidrag direkt i klumpsumma som hon kommer hit. Jag frågade vad det är för bidrag han menade att hon får. Svaret var att hon dels får retroaktivt barnbidrag och retroaktiv föräldrapenning i klumpsumma för alla sina barn oavsett hur gamla de är.

Jag konstaterade att felinformation sprids som aldrig förr. Vandringssägnerna och myterna kring vårt bidragssystem är många. Detta är en av dem.

Ingen, varken svensk- eller utrikesfödd får barnbidrag retroaktivt, för tid man t ex inte varit i landet eller inte varit folkbokförd. Alla går under samma lagar och regler. När det gäller föräldrapenningen har reglerna ändrats för att förhindra att föräldraförsäkringen blir en kvinnofälla, särskilt för utrikesfödda kvinnor. De regler som infördes under Alliansregeringen funkar så att man måste ta ut 80 % av föräldrapenningen före barnet fyller 4 år, dvs högst 96 dagar får tas ut efter barnets fyraårsdag . Det betalas alltså inte ut några klumpsummor med pengar och dagarna tas ut när man de facto är hemma med barnet.

Tillägg: Efter valet 2014 har blocköverskridande förslag lagts om att anhöriginvandrare enbart ska kunna ta ut ett fåtal av de 450 dagarna efter barnets tvåårsdag, för att ytterligare begränsa möjligheterna att bli hemma länge med barn och öka incitamenten att komma ut på arbetsmarknaden. 

Hur som helst, jag berättade för honom hur det faktiskt ligger till och han såg förvånad ut men lite nöjdare ändå att det inte var så illa som han trott.

– Ok, sa jag. Är det något mer du funderar på?

– Ja, EU är helt åt h-e, sa han.

Vi pratade lite om EU, de fördelar jag ser med en fri inre marknad för företagare, för att köpa/sälja varor och tjänster, för hans dotter som kanske vill plugga i Europa när hon blir stor, om möjlighet att hjälpa varann vid katastrofer. Det han störde sig på mest var transporterna och de utländska långtradarchaffisar som kommer hit och inte följer lagen. Det har jag diskuterat många gånger och jag har två funderingar som jag delgav honom; dels skulle jag vilja se ett GPS-system som håller reda på alla långtradare, hur länge de har varit i landet osv så att de inte överträder lagen och dels så tror jag att polisen behöver mer resurser för att klara regelefterlevnaden.

Efter att hans dotter fått ett äpple och några godisar log han till och med och kanske, kanske finns det en möjlighet att han faktiskt också går och röstar den 14 september.

I så fall var den korta pratstunden avgörande för att han kanske vinner tillbaka tron på demokratin och kanske också hittar en kandidat att rösta på.

/Monica

Svar om förlängd skolplikt för nyanlända elever

Jag fick en fråga häromdagen hur man bättre kan hjälpa nyanlända ungdomar att lära sig svenska när man kommer hit under senare ungdomsår. Det är jätteviktigt att våra nyanlända svenskar får en bra start i skolan för att få en bra start på en framtid i Sverige.

Folkpartiet har därför tidigare lagt följande förslag:                                        

För elever som kommer till Sverige efter att de fyllt 12 år vill vi förlänga skolplikten till dess att målen i svenska i årskurs 9 är uppnådda eller tills att eleven fyller 18 år. En anledning till det är att av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter skolstart och som är födda utanför Europa var det år 2011 endast 44 procent som blev behöriga till gymnasiet.

Det finns flera förklaringar till att dessa elever inte klarar grundskolan. Allt fler elever kommer till Sverige när de är äldre och allt fler kommer från länder med undermåliga skolsystem, såsom Somalia och Afghanistan.

Nyanlända elever som kommer till Sverige börjar ofta i förberedelseklass. Vårt mål är att nyanlända elever så fort som möjligt ska ingå i den ordinarie undervisningen. Ingen elev ska gå längre än ett år i förberedelseklass. Idag finns det en risk att elever hamnar i ett utanförskap genom att de alltför länge står utanför den ordinarie skolverksamheten.

Kunskaper i svenska är avgörande för elevens möjlighet att tillgodogöra sig andra skolämnen. Därför vill vi göra det möjligt att flytta tid från andra skolämnen till svenskundervisning. Denna möjlighet till så kallad prioriterad timplan ska vara möjligt det första året en nyanländ elev går i skolan. Föräldrar ska få tydlig information om elevens framsteg i svenska språket.

Regeringen anslår också 30 miljoner kronor per år i statsbidrag för att nyanlända elever i årskurs 6-9 ska kunna få mer undervisning i svenska språket, med tre timmar mer i veckan.

Det är en bit på väg men det finns mycket mer att göra. Svenska språket och ämneskunskaper är viktiga inslag i skolarbetet men vi har också en utmaning i skolan att kunna möta barn och ungdomar utifrån de trauman som de har upplevt under tiden av krig, terror och flykt och hjälpa dem bearbeta sina upplevelser.

Fortsätt fråga mig saker vetja. Jag är med i Mittmedias satsning #kandulova där kommunmedborgarna får ställa frågor till oss kommunpolitiker. Ta chansen! Klicka här så kommer du dit!

Ha en skön kväll!

Monica