Sverigedemokraterna

av

Dagens oväntade: prata värdegrund med Sverigedemokrat

Idag har jag gjort något jag inte trodde jag skulle göra i morse när jag vaknade.

Första mötet

Så var den då här – dagen för första fullmäktigemötet den här mandatperioden 2014-2018. 61 förtroendevalda är samlade i gamla Stadshuset. Jag är placerad en stol bort från min konfidant Lars Ingvarsson, till vänster om mig har jag en sverigedemokrat och till höger en socialdemokrat. Jag sitter på femte raden, lite in mot mitten och har rätt bra överblick över de andra ledamöterna, presidiet och talarstolen. Jag tar mitt förtroendemannaskap på stort allvar och igår kväll ägnade jag väl en sådär 2-3 timmar för att läsa genom de handlingar som skulle upp till behandling; detaljplan för Torsångs nya skola, miljötaxor, medborgarförslag, motioner…

Borlänge kommuns värdegrund

Inledningsvis berättar ett av s-kommunalråden om kommunens värdegrund som fastlades 2011. Den ska ligga till grund för allt vårt arbete och vara en ledstjärna i vår arbetsvardag. Målet med värdegrunden är att:

”Vi ska ge ännu bättre service till Borlängeborna i Sveriges trevligaste stad.”

Värdegrunden lyder som följer:

  • ”Jag finns här för Borlängebon. Det innebär att jag har fokus på mitt uppdrag. Jag är professionell och trevlig i mitt bemötande.
  • Jag gillar utmaningar. Det innebär att jag vågar tänka nytt och bidrar till förändring. Jag vill utvecklas och växa. Jag är stolt över mitt arbete.
  • Jag möter varje människa med öppenhet. Det innebär att jag visar respekt för alla jag möter. Jag har tilltro till människor och ser allas vilka värde.

Värdegrunden är utgångspunkten för partiernas arbete och varje förtroendevald agerar med självklarhet enligt den. Det innebär att varje förtroendevald blir respekterad för sin person. Debatten och det politiska arbetet är framåsyftande, konstruktiv och hanterar sakfrågan, inte person.”

Diskussion med bänkgrannen

Härnäst får vi diskutera kommunens värdegrund utifrån våra roller som förtroendevalda och jag får diskutera den i fem minuter med min sverigedemokratiska bänkgranne.

Livet har lärt mig att slutsatser och förutfattade meningar jag har, tenderar att styra in mig på vad utfallet blir, så öppet sinne nu Monica! tänkte jag.

Vi började småprata lite och vi kom snabbt fram till självklara saker som att vi i fullmäktige är förtroendevalda, ditvalda av väljarna och det ska respekteras. Självklara ting som sagt. Vi var också överens om att vi ska respektera varandras åsikter och respektera varandra som personer.

Jag var öppen med att jag inte delar alla hans åsikter och han troligen inte delar mina och att det är ok, det är vad politik handlar om. Sedan säger han att han inte förstår vad värdegrunden är bra för, SD vilar inte på rasistisk grund och om någon hittar något rasistiskt i SDs partiprogram så ska han gå ur partiet. Han frågar om jag läst deras partiprogram. Observera att han själv drar upp detta.

Jag säger att jag har läst både deras partiprogram och principprogram och att jag inte håller med. Jag tycker att SD vilar på rasistisk grund utifrån hur de gör skillnad på människor. Sedan frågar jag honom hur det kommer sig att han direkt kommer in på Sverigedemokraterna i samband med att vi diskuterar värdegrunden. Får inget riktigt svar mer än att den inte behövs.

Sedan berättar han hur kommunanställda som röstar på SD inte vågar berätta det för att då skulle de få sparken. Första gången det skulle vara skälig grund för avsked tänker jag för mig själv och hinner bara funder en sekund på varför i allsin dar en anställd skulle behöva avslöja sin valhemlighet för sin arbetgivare. Sedan bankar ordförande klubban i bordet och vi går vidare till nästa ärende.

Hemma i soffan

Så här på kvällskvisten sitter jag framför TVn och reflekterar över vårt samtal. Jag konstaterar att värdegrundens skrivningar omedelbart får den här Sverigedemokraten att gå i försvarsposition, helt utan att jag ens sagt något om hans parti i relation till värdegrunden. Jag konstaterar också att strategin att göra partiet till martyrer är verklig. Buhu, ni säger att vi är rastister….. Våra väljare kan inte göra det ena eller det andra.. Nog är det lite synd om oss och våra väljare…

Jag konstaterar att de målar på sig offerkoftan själva och dem det i själva verket är synd om är alla de människor som flyr från krig och elände, som ser sina släktingar slaktas och våldtas, som får sina barn levande begravda och halshuggna. Alla de människor som SD och deras väljare faktiskt inte vill bevilja asyl utan tycker ska vara kvar nere i helvetet.

Jag konstaterar än en gång:

Jag är inte populist. Jag är folkpartist.

Ha en fortsatt skön kväll!

/Monica

 

 

av

Har Borlängeborna fått det de ville?

Idag presenterade Socialdemokraterna sitt nya styre. De har bildat en vänstermajoritet tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och OFA (Omsorg För Alla).
Borlängeborna röstade för förändring, det kan vi konstatera. Är den här lösningen den förändring som Borlängeborna ville ha? Tveksamt. De enda partier som ökade av Borlänges partier var Miljöpartiet och Centern och det måste man säga var starkt gjort med tanke på Sverigedemokraternas framfart. Övriga partier minskade i mandat förutom Folkpartiet och KD. I besvikelsen över att inte öka tänker jag ändå positivt att vi troligen har kvar våra kärnväljare.

Hur aktiva har vi varit i eventuella förhandlingar?

En hand sträcktes ut från S till oss i Folkpartiet och vi diskuterade koalitionstanken på ett medlemsmöte. Vi kom fram till att det var värt att i alla fall sätta sig ner att diskutera för att se vad vi skulle kunna få ut av ett samarbete med S. Vi ser ju t ex möjligheterna med att skapa en så mycket bättre skola än idag. Men det är trots allt många runt FP-bordet som inte litar på sossarna och deras maktfullkomlighet och historien talar inte i deras favör. Vi resonerade dock som så att den största vinsten skulle vara att mildra vänstersvängen med en mittenkoalition. Så långt kom vi nu aldrig. Vi kom inte ens till en diskussion.

Vad blir konsekvenserna?

Jag är rädd att dagens överenskommelse kommer att innebära fortsatt NEJ till LOV (lagen om valfrihet). Dvs politiker ska bestämma på vilket äldreboende mormor ska bo när det är dags att flytta. Politiker ska bestämma vilken hemtjänst mormor ska använda. Jag är rädd att hotet om kommunalt veto mot friskolor rycker allt närmare. I de åtta år jag suttit i barn- och skolnämnden så är det ytterst få gånger S har sagt JA till en friskola. Friförskolan i Torsång är undantaget. Där räddades kommunen av friskolan eftersom man inte hade beredskap själv. Bye bye valfrihet 😦 Det är en sorgens dag.

Vad händer nu?

Folkpartiet fortsätter nu naturligtvis i opposition. Vi slipper sitta i knät på sossarna. Vi är fria att agera utifrån vår position. Vi kan inte få genom någon politik som Vänsterblocket är emot men vi kan som opposition ifrågasätta och granska och föra en jäkla massa liv om vi vill. Inte för att någon utanför det politiska rummet verkar se det. Ledsen att jag är lite uppgiven.. De senaste 4 åren tycker jag att vi har setts mycket i tidningar och sociala media och så men det belönar sig tydligen inte. Inte när det finns ett missnöjesparti med i leken. Jag funderar mycket på hur man ska nå ut till väljarna om man vill visa en seriös sida och inte bara komma med populistiska förslag. Otacksamt är det faktiskt med tanke på all tid som läggs ner.
Folkpartiet och Alliansen inleder nu diskussioner och förhandlingar om platser i nämnder och styrelser. Där har naturligtvis vi fyra partier olika önskemål, och det kommer jag berätta om när det är klart. Som jag ser det så kommer vi att lägga fram Alliansens förslag till budget senare i höst och det ska då bli intressant att se hur SD röstar. Vi får då se om Sossarna gjorde rätt att gå vänsterut för att inte ge vågmästarroll till SD.

Vad får vi se av SD framöver?

Borlängeborna har röstat för förändring. Det står klart. Med det kommer ansvar. Ansvar för SD att leverera. Ansvar att faktiskt redovisa hur de står i olika frågor. Hur kommer deras budget att se ut? Vad vill de göra i frågor som faktiskt är aktuella. I valet sade de nej till byggandet av ett islamskt center. En fråga som är stendöd. Ren populism med andra ord. I valet sade de självklarheter som mer pengar till skola och omsorg. Ja, det sade vi allihop. Saken är att vi andra har finansiering för det. Det ska bli jätteintressant att få studera SDs budget och förslag till lösningar. Hittills har jag bara hört gnäll och missnöje och jag inser att missnöjesröstare har hamnat där. Men vad och vilka har nästan 19% egentligen röstat på?

Hur kommer jag att agera?

Jag kommer att fortsätta läsa mina handlingar om vattentaxor och äldreomsorg, investeringsplaner och driftsunderskott. Jag kommer fortsätta lägga fritid på att förbereda mig inför mötena. Jag kommer fortsätta lägga förslag som jag anar kommer att röstas ner. Jag kommer att fortsätta ta skit från vänsterblocket över att Alliansen har styrt Sverige i 8 år. Jag kommer fortsätta strida för det jag tror på; valfrihet, en bättre skola i Borlänge, företagande och individens oändliga möjligheter. Jag kommer fortsätta driva på för att utrikesfödda ska lyckas bättre i skolan och snabbare komma i arbete. Jag kommer fortsätta min kamp för att Borlängeborna ska få det bättre. Tröstlöst. Ja. Otacksamt. Ja tydligen. Men jag fortsätter ändå. Det är väl det som kännetecknar en fritidspolitiker.

Till nästa val har jag varit aktiv i Borlängepolitiken 14 år. Kanske missnöjesröstarna har upptäckt mig då. Fast jag kanske inte är förändring nog? Förmodligen inte. Jag drar inga motdemonstrationer. Jag behöver inte kravallstaket eller polisbeskydd när jag talar. Jag är inte populist. Jag är folkpartist.
/
Monica
av

Folkpartiet är en tydlig röst mot rasism och främlingsfientlighet

I förmiddags deltog jag i en debatt på högstadiet på Klockarskolan i Säter. Det sista vi diskuterade var invandring och integration. SD fick börja med att berätta om sin politik. Hon sade – Ja, ni vet ju vad jag ska säga så jag behöver egentligen inte säga något mer. Hjälpa på plats, fel människor som kommer hit.. ni kanske har hört det förut?

Jag sade något liknande detta:

Är det någon av er som har missat de bilder som kablas ut just nu från Syrien, från Irak? Har ni sett rädslan i barnens ögon som flyr undan ISIS? Har ni sett skräcken i barnens ögon som sett mamma eller pappa mördas? Har ni sett lidandet hos föräldrarna som förlorat ett eller flera barn.

När vi ser detta lidande – hur kan vi då säga nej till att hjälpa? När man som SD säger att vi ska stoppa invandringen, att det har gått för långt – då vill jag ha svar på: Vem ska ni stoppa först? Det handlar nämligen om att ni i så fall måste in och ändra i grunderna för asylrättslig prövning men det hör vi aldrig något om. Så vem ska SD stoppa först? Är det barnet som flytt undan ISIS? Är det mamman som sett sina barn mördas och flytt hals över huvud? Är det den homosexuelle mannen som riskerar tortyr i sitt hemland? (Här sade någon stursk yngling i publiken Ja! )
Jag fortsatte:
Jag blir mörkrädd att du sitter här och faktiskt svarar ja på den frågan när människor flyr från krig och förföljelse där ute i världen utanför Säter!

Är det rimligt som SD säger att börja bedöma vilka det är som tagit sig hit? Är det rimligt att säga nej till kvinnan som kanske sålt sin kropp för att få ihop pengar för att fly? Ska vi då säga: ledsen, men du har för stor drivkraft för att få komma in i Sverige. Vi skickar tillbaka dig och tar någon annan. Nej, SD – det argumentet håller inte.
Vi ska ta emot människor med öppna armar men samtidigt lämna omhändertagandementaliteten som lett till passivitet och vi ska fråga dem: Vad vill du bidra med i Sverige? Vad har du jobbat med förut? Tänk om svaret är läkare, sjuksköterska eller städare. Ni vet väl att utan utländska krafter i vården skulle svensk vård säcka ihop. Vi har många behov på den svenska arbetsmarknaden som behöver täckas framöver.
Vi behöver bli bättre i Sverige på att snabbare erbjuda svenskalektioner och att de samtidigt kan få börja jobba. Samtidigt som människor får hjälp här i Sverige så ska vi också via vårt bistånd hjälpa på plats. Till skillnad från SD så satsar vi både på integration i Sverige och hjälp på plats.

Jag förstår inte hur man ens kan prata om att BARA hjälpa på plats. Dessutom med ett minskat biståndsanslag med 90 % så det blir inte mycket kvar att hjälpa med. Hur kan man tycka att det är rimligt att människor ska bo i flyktingläger i t ex Libanon i vem vet hur många år? Hur länge tror ni Syrienkriget håller på? 3, 5, 7 år? Är det rimligt, är det mänskligt att människor ska bo ihopträngda i flyktingläger under den tiden när vi faktiskt kan hjälpa dem vi kan här och ge dem skola och arbete och ett hopp om ett nytt liv? Därför är det dags för fler EU-länder att ompröva sin asylbestämmelser och i solidaritetens namn hjälpa till. Det är en världskris vi har och då behöver vi hjälpas åt inom Europa.
Det sista jag vill ha sagt är att:
Folkpartiet står tydligt upp mot rasism och främlingsfientlighet. Vi säger Nej tack! till Sverigedemokraterna!

IMG_0114-1.JPG

av

Summering av 2010 – politiken

Två dagar har gått på det nya året 2011. Det är dags att summera 2010 även politiskt och lägga det bakom sig.

Mitt senaste politiska inlägg var i valrörelsen september 2010. Efter nämnda valrörelse gick luften helt ur mig vad gäller politik. Inte så mycket pga valresultatet i sig utan mer pga all kroppslig och själslig energi man lade ner, i kombination med bristen på återhämtning efteråt. Vid nästa val är det nog klokt att försöka planera in några veckors ledighet efteråt eftersom en del av sommarsemestern innan även går åt till att planera/bygga upp valorganisationen, uppdatera hemsidor osv. Jag kan konstatera att man blir tjock av valrörelse också. Jag tjackade en massa korv av Zeke för att hinna stå i valstugan på luncherna och sedan rusa tillbaka till jobbet. Men de kilona är borta tack och lov 🙂

Jag kan i alla fall konstatera att jag blev återvald, vilket var mitt personliga mål. Vi hade naturligtvis hoppats att vi hade fått behålla alla våra 4 mandat i Borlänges kommunfullmäktige men nu blev det så att vi förlorade 2. Så tillsammans med John Thornander, vår gruppledare, innehar jag en av de två ordinarie platserna och Lars Ingvarsson och Bruno Blomkvist är ersättare.

Sverigedemokraterna blev de stora vinnarna i Borlänge kommun. De är nu Borlänges tredje största parti och har 7 mandat i fullmäktige men har än så länge bara fyllt sex stolar. Jag kände att deras framgång var väntad, vi mötte väldigt många främlingsfientliga åsikter i valstugorna, och jag kommer att återkomma närmare till Borlänges väl beövda integrationsarbete Borlänge längre fram. Jag tycker dock att det är djupt tragiskt att detta främlingsfientliga parti, som har sina rötter i partier som Framstegspartiet, Sverigepartiet, Bevara Sverige Svenskt och det nazistiska Nordiska Rikspartiet, nu har fått fotfäste i många av Sveriges kommuner, landsting och riksdag. 

Som en följd av att SD stärkte sina positioner i Borlänge så regerar nu Socialdemokraterna i minoritet tillsammans med Miljöpartiet. För att kunna driva politiken framåt på ett någorlunda stabilt sätt kommer de att behöva prata ihop sig med Alliansen, varför vi i Alliansen har fått alla vice ordförandeposter i styrelser och nämnder. Eftersom Folkpartiet har valteknisk samverkan med de övriga tre Allianspartierna så innebär det för Folkpartiets del att vi inte har förlorat så mycket i nämnder och styrelser trots att vi backade i kommunvalet från 5,6% till 4,4%. Det innebär också att vi i våra förhandlingar inom Alliansen har prioriterat en vice ordförande-post i barn- och bildningsnämnden eftersom skola och utbildning är vår starkaste profilfråga där FP även chefar för utbildningsdepartementet med Jan Björklund och Nyamko Sabuni som ministrar. Jag återkommer med hur det har gått i dessa förhandlingar. Vilken cliffhanger! 🙂

Slutligen så måste jag även säga att 2010 inte bara har inneburit en massa jobb när det gäller det politiska utan det har också varit ett väldigt stimulerande år med en mängd intressanta kurser och sammanträden, möten med nya människor och dynamiska interna diskussioner inom Borlänge-avdelningen och länet. 

Nu sparkar vi igång 2011! God Fortsättning på det nya året!