I onsdags skrev Nyamko Sabuni tillsammans med Peter Bergh, ordförande för Brandmännens riksförbund och Henrik Johansson, ordförande för Ambulansförbundet i Svenska Dagbladet om fem åtgärdsförslag med syfte att trygga blåljuspersonals allt mer utsatta arbetsmiljö.
Det eskalerande våldet mot utryckningsfordon och blåljuspersonal som måste mötas med samhällets fulla kraft. Stenkastning mot ambulanspersonal och bensinbomber mot brandbilar kan inte accepteras. Ambulans, räddningstjänst och polis rycker ut för att ge hjälp när den behövs som allra mest i livet. Varje gång de angrips och utsätts för våld och hot är det inte bara en attack mot de yrkesgrupper vi som samhälle ska hylla – utan ett angreppmot vår gemenensamma frihet, trygghet och demokrati.
De fem föreslagna åtgärderna presenterade i artikeln är:
Angrepp på ambulans- och räddningstjänstpersonal ska straffas som angrepp på polis Vi vill att utryckningspersonal i ambulans- och räddningstjänst ska omfattas av samma rättsskydd som polisen. Personal i dessa samhällsbärande funktioner måste kunna åtnjuta samma skydd och rättigheter som poliser när de opererar i samma riskfyllda miljö.
Bredda det straffrättsliga skyddet och skärp straffskalorna Hittills har det bara ett tiotal fällts för det nya brottet om blåljussabotage och påföljderna som hittills delats ut ligger i de flesta fall uppseendeväckande lågt. Därför vill vi om praxis inte ändras, i kombination med att ge ambulans- och räddningstjänstpersonal samma rättskydd som poliser, att minimistraffet för brott av normalgraden som idag är 14 dagars fängelse skärps. Vi vill också se att våld mot blåljuspersonal bör resultera i minst sex månaders fängelse.
Säkerställ informationsflödet för ambulans och räddningstjänst vid larm i kriminella miljöer Idag finns inget gemensamt system för att uppmärksamma ambulans- eller räddningstjänstpersonal på att ett larm kommer från områden eller adresser som av polisen är kända som riskfyllda miljöer. Det gör att många räddningsinsatser och utryckningar fördröjs vilket kan få förödande konsekvenser. Vi vill därför ge larmcentraler i uppdrag att säkerställa informationsflödet så att ambulans- och räddningstjänstpersonal tidigt får ta del av information och reden då kan begära polisiärt understöd vid larm i presumtivt farliga miljöer.
Ta bort tillståndsplikten för att montera övervakningskameror på blåljusfordon När blåljuspersonal attackeras under pågående larm kan det vara skillnaden mellan liv och död. Vi måste därför vidta åtgärder som underlättar identifiering av den eller de som medvetet förstör för blåsljuspersonal att utföra sitt livsavgörande arbete. Därför vill vi att den generella tillståndsplikten för kameror som är monterade på utryckningsfordon i så kallade blåljusverksamheter tas bort. Det möjliggör för alla blåljusfordon att utrustas med kameror.
Skydda blåljuspersonal från hot och våld genom anonymiserade personuppgifter När polis och brandkår opererar i riskfyllda miljöer eller ambulanspersonal vårdar brottsutsatta patienter kan deras iakttagelser vara av betydelse för brottsutredningar. Idag beskriver flera blåljusanställda att de, och i vissa fall även deras familjer, blir uppsökta och hotade även utanför arbetstid av kriminella. Vi vill därför ge polis, ambulans- och räddningstjänstpersonal anonymiserade uppgifter på såväl tjänstelegitimation som i de rapporter och journaler som blåljuspersonalen annars kan spåras genom.
Här kan du läsa mer om utredningsförslaget om nya högstadieskolor i centrala Borlänge.
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. Jag har drivit frågan om behovet av en bra och långsiktig lokalförsörjningsplan i kommunen sedan jag klev på mitt ordförandeuppdrag för två år sedan, både som ett sätt att öka måluppfyllelsen för våra elever och men också för att minska segregationen. Vi i den politiska majoriteten har sedan givit bildningssektorn i uppdrag att utreda på vilket sätt man bäst kan tillgodose dagens och framtidens behov av skollokaler i Borlänge.
Med fokus på kvalitativa lärmiljöer, moderna lokaler, hållbarhet och jämnare kvalitet i Borlänges skolor har bildningssektorn i samarbete med kommunfastigheter samt plan- och markkontoret genomfört utredningen som nu resulterat i ett förslag.
Dra nytta av högskolans flytt
Bildningssektorn har lagt fram ett förslag till politiken som innebär att Hagagymnasiet och Introduktionsprogrammen flyttar till Högskolan Dalarnas nuvarande lokaler. Den lösningen har blivit möjlig tack vare att högskolan omlokaliseras till centrum under 2023. Flytten frigör en yta som redan är byggd för undervisning och som lätt går att omvandla till en modern gymnasieskola som kan möta framtidens utmaningar.
Forssaklackskolan flyttar till Hagagymnasiets lokaler
Att Hagagymnasiets lokaler blir tomma öppnar i sin tur upp för en lösning för Forssaklackskolan. Forssaklackskolan är i behov av renovering, så pass att vi står inför att riva och bygga en helt ny skola. Alternativet, att flytta skolan till Hagagymnasiets lokaler, är en spännande lösning ur många perspektiv. Elever och medarbetare får riktigt fina och moderna lokaler samtidigt som förslaget följer ambitionen om att ha centralt placerade högstadieskolor.
Hållbara prioriteringar
Andra viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till är ekonomi, segregation samt arbets- och studiemiljö. Det förutsätter bland annat att planen för nybyggnationer och renoveringar ska utgå från kostnadseffektivitet, samtidigt som miljön och de pedagogiska förutsättningarna för barn, elever och personal ska vara bästa möjliga. De satsningar vi gör inom skolan ska naturligtvis vara hållbara ekonomiskt, men vi behöver också vara kloka i våra prioriteringar, så att vi inte gör avkall på sådant som skapar kvalitet och bra förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse.
Minskad segregation och jämnare kvalitet
Genom centrala placeringar av skolor, i synnerhet högstadieskolorna, vill man öka möjligheten för elever och vårdnadshavare att välja vilken skola som helst, oavsett var man bor. Utredningen pekar på att i högre utsträckning ha högstadieskolor som är avståndsmässigt tillgängliga för alla elever istället för skolor i ytterkanten av Borlänge. Andra kommuner som satsat på det sättet har konstaterat minskad segregation och jämnare kvalitet i skolorna och det är precis det vi vill uppnå.
En skola i centrala Borlänge
Utifrån den tanken föreslår skolledningen även att man satsar på en skola i centrala Borlänge istället för den som planerats i den nya stadsdelen Jakobsdalen. En skola i centrum är än så länge bara på planeringsstadiet, men vi är helt överens om att en högstadieskola i Jakobsdalen inte minskar segregationen, utan tvärtom bidrar till att den ökar.
Jag tycker att det här är ett intressant förslag som svarar upp till de förväntningar vi har kring exempelvis kvalitet och hållbarhet både sett till ekonomi och nyttjande av befintliga lokaler i kommunen. Jag har dessutom drivit frågan om att det inte är en god idé att bygga ett högstadium i Västra området/Jakobsdalen eftersom jag tror att det inte minskar segregationen utan snarare tvärtom ökar.
Dialog med medarbetare och Borlängebor
Den föreslagna flytten av Hagagymnasiet och Forssaklackskolan kan ske tidigast 2025/2026. Vi politiker och skolcheferna kommer nu ha dialog med de som berörs av den eventuella förändringen. Frågor som berör skolan skapar engagemang hos både Borlängebor och medarbetare. Det engagemanget vill vi självklart fånga upp och vi kommer därför bjuda in till dialog i olika former.
Bakgrund: Lokalförsörjningsplan för Borlänges förskolor och skolor
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. För att uppnå detta så har den politiska majoriteten sedan en tid initierat ett arbete med en lokalförsörjningsplan för skolan. Arbetet har mynnat ut i en utredning med förväntan om att den pekar på åtgärder för att:
Garantera att vår växande kommun fyller det behov vi har av skollokaler.
Skapa moderna lokaler som kan bidra till att höja måluppfyllelsen.
Säkerställa ekonomisk hållbarhet.
Skapa en god arbetsmiljö för lärare och elever.
Öka jämlikheten, likvärdigheten och minska segregationen.
Öka den sociala hållbarheten.
Utredningens huvudfokus är en bättre skola i vår stad – utredningen ska peka på en jämlik och likvärdig skola, som även minskar segregationen.
Efter en härlig lunch på Hermans bistro i Borlänge var det dags att träffa Elevhälsans skollogopeder Sofie och Linnea. Vad gör då en skollogoped? Jo, de kan göra stora insatser när det gäller elever med språkstörning eller ellever som är i språklig och kommunikativ sårbarhet av andra orsaker (AE Hallin, 2019). Sofie och Linnea arbetar både på individ, grupp- och organisationsnivå. De jobbar med kartläggningar, bedömningar, klassobservationer, samtal med pedagog/klasslärare, vårdnadshavare, att hjälpa eleven att förstå och uttrycka sig.
Insatserna kan t.ex. ha som mål att förbättra elevers språk- och kommunikationsförmåga (t.ex. ordförråd, grammatik, socialt språk, berättande och uttal), eller fokusera på språkstöttande och kompenserade insatser i klassrummet och i inlärningssituationer (t.ex. bildstöd, TAKK, tidshjälpmedel, skrivmallar/skrivstöd, alternativa verktyg). Insatserna kan också fokusera på att lära ut strategier för att underlätta förståelse och inlärning t .ex. läsförståelsestrategier.
Logopeden kan också vara en del i att utveckla för en mer språklig tillgänglig lärmiljö “i stort” (fysisk, visuell, auditiv, social) och leda utbildande och kunskapshöjande insatser (t.ex. att öka förståelsen om språkstörning och språklig sårbarhet, språkutveckling och språkliga krav i skolåldern) (AH Hallin, 2019).
Jag blev så himla imponerad av deras driv och vilja att förbättra inlärningsförutsättningarna för Borlänges barn och unga. Jag lärde mig att ett skolgårdsspråk förvärvar man efter ca 2 år. Men att förvärva skolspråket tar längre tid att förvärva och det är beroende på elevernas ålder när de ankommer till Sverige. Enligt forskningen så går det fortast att nå nivån med skolans läsämnen om man kommer när man är 9-11 år. Det allra bästa är att man i tidig ålder kommer in i förskola i en mixad grupp där svenska pratas. Det är också bakgrunden till att Liberalerna driver idén om språkförskola från 3 år.
De här tjejerna är ödmjuka och blygsamma när jag frågar dem vad de är bäst på: förmågan att lyfta andra, flexibla, anpassningsförmågan, att känna in vad varje situation kräver. Jag kan direkt säga att de här tjejerna växer inte på träd. De gör ett fenomenalt arbete och skolorna vill ha mer. Det måste ju ändå vara det bästa betyget. Följ dem på Instagram: skollogopederna_borlange
Stort TACK för att jag fick besöka er Linnea och Sofie! Stort TACK för ert goda arbete med Borlänges elever och skolpersonal 🙏💙 Stort TACK för ert fokus på eleverna, er förmåga att lyfta dem, er flexibilitet och anpassningsförmåga och inkännande av vad varje elev, grupp och organisation behöver. 🙏😊 Jag blir otroligt stolt att höra om hur ni arbetar och känner med hela kroppen att vår resa har börjat och att vi är på rätt väg. På väg mot ökad måluppfyllelse och kompassriktningen är inställd mot en skola i världsklass.
Hur ska man bäst beskriva den här veckan? Mycket av varje och jag har suttit i många digitala möten med både sektorchef för bildning, kommunalpolitiska rådet, L Dalarnas arbetsutskott och årsmöte för Liberala Företagare mest kvällstid men i kommande inlägg kommer några höjdpunkter från veckan.
Frågor om Forssaklackskolan
Under min ledighet förra veckan fick jag en skrivelse från skyddsombuden på Forssaklackskolan om arbetsmiljösituationen där. Jag klistrar in det mailsvar jag har skickat till dem utifrån min roll som ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Jag har där svarat på det jag kan i den här frågan, utifrån att jag inte har det yttersta ansvaret för ombyggnation eller byggprocesserna i kommunen.
”Hej och tack för ert brev! Jag vill först som en del av kommunledningen beklaga att arbetet med utredningen av Forssaklacksskolan har dragit ut på tiden. Jag är väldigt mån om att vi inom kort ska komma framåt i den här frågan. Jag tog politiskt initiativ med att dra igång arbetet med en ny lokalförsörjningsplan efter att jag tillträdde 2019 utifrån den positiva utmaningen vi har i Borlänge med att vi blir fler och vi får ett ökat barn- och elevantal framöver men också utifrån att vi behöver gå på offensiven mot segregationen. Det har således dragits igång ett stort arbete som har pågått det senaste året som rör hela lokalförsörjningen för förskola/skola i Borlänge, dvs inte bara gällande Forssaklackskolan, för att säkerställa att vi har bra och ändamålsenliga lokaler som ska samspela med våra högt uppsatta mål om ökad måluppfyllelse och ökad likvärdighet i Borlänge. Detta arbete leds av sektorchef Lars Walter.
Kommunens organisation är dock byggd så att det inte är barn- och utbildningsnämnden och jag som ordförande som ansvarar för byggprocesserna som sådana utan det ligger på kommunstyrelsen med kommunstyrelsens ordförande och kommunfastigheter. Jag lägger därför även Jan Bohman som kopia på det här svaret. I min strävan om att vi ska komma framåt i lokalförsörjningsarbetet och att även vi i barn- och utbildningsnämnden ska få information om hur arbetet går vad gäller Forssaklackskolan och vilka alternativ som utreds, så är presentation om lokalförsörjningsarbetet inplanerad på vår nästa barn- och utbildningsnämnd den 25/11. Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden får samma information samma vecka. De detaljerade frågorna ni har kring era lokalers nuvarande beskaffenhet och information till er i personalen tar jag med mig samt vidarebefordrar till sektorchef och skolchef men även till Kommunfastigheter som jag vet har en plan för hur Forssaklackskolan ska underhållas. Jag har fått informationen om att PCB-saneringen gick över förväntan och det glädjer mig. Jag återkommer gärna när vi i nämnden fått presentationen i slutet av november. Ni är också varmt välkomna att kontakta mig om ni har fler frågor eller inspel.
Mvh Monica Lundin, ordförande barn- och utbildningsnämnden”
Idag har jag haft en fullspäckad dag. Dagen började med digital fördjupningsdag med polisen och landets regionspolisråd och insynsråd. Vi fick dragningar kring polisens verksamhet generellt sett vad gäller utveckling och resursförstärkning, gängrelaterat våld, coronapandemin och civil krisberedskap, särskilt utsatta brottsoffer och säkerhetsskydd. Några budskap som vi fick med oss var att 2024 kommer vi ha 10 000 fler poliser i Sverige. Återrekryteringen går också bra. 2500 poliser har slutat av annan anledning än pension men 1/4 av dessa har kommit tillbaka till polismyndigheten. Visste ni att Sverige har haft 17 000 självmordsförsök hittills i år? Jag vet tyvärr inte hur det såg ut förra året men oavsett så är det en bedrövlig siffra i vårt Sverige.
Efter lunch kom Johan Pehrson, vår gruppledare i riksdagen och 1:e vice ordförande i Liberalerna, på besök till Borlänge och vi började hos polisen i Borlänge. Vi träffade kommunpolis och två av områdespoliserna i 1,5 timme och vi hade ett intressant samtal om bilden av Borlänge och Tjärna Ängar, hur deras lägesbedömning är nu (gul), hur de jobbar gränssättande, trygghetsskapande och kommunikativt. Gruppen som ska jobba mot Tjärna ängar ska enligt uppgift bli 1+8, där 1:an står för gruppchefen. Vi pratade om väktare och de 12 kamerapunkterna som ska upp och vi pratade om skolan. Jag berättade om den handlingsplan som tas fram från kommunens sida men mest om det jag kan bäst, vad vi gör från skolans sida för att arbeta med trygghet, studiero, ökad måluppfyllelse och förväntansdokument/med föräldrar.
Neda, Jessica, Jerk och jag tillsammans med bl a Huda och Maria.
Sedan fortsatte besöket till IKEA där vi blev inspirerade av hur de jobbar med mångfald genom enkelhet. De är modiga, orädda och inkluderande i sin rekryteringsstrategi och rekryteringen speglar hur Borlänge ser ut, dvs att 20% av personalen ska vara utlandsfödda. De ser hellre möjligheterna än hindren och vågar ställa de obekväma frågorna. Vi besökte Yalla Borlänge som är ett social företag och ett kvinnokooperativ som startade i år inom projektet Trappa upp där flertalet kvinnor arbetar med sömnad och syr allt möjligt från necessärer, förkläden, tygpåsar av stuvar och ej sålda kuddfodral, gardiner osv. Jag köpte en jättefin necessär 🙂
Johan och Jerk lyssnar på Maria
Johan och jag lyssnar koncentrerat.
Sedan var det dags för lite middag för mig och Johan och vi käkade sushi samtidigt som Johan intervjuades av Jens Runnberg. Intervjun kan du läsa här.
Sista punkten för dagen var boendedialog på Tjärna ängar och efter lite teknikstrul med facebook-sändningen var vi igång. Den kan ni titta och lyssna på här.
Johan och jag på boendedialogen.
Det blev ett jättebra möte med 15-tal människor, mest ungdomar vilket var glädjande och vi diskuterade allt från poliser till skola och kameror. De var upprörda över hur deras område målas upp i media då de i själva verket känner sig trygga i området. Det ska vi ta med oss i bilden av Tjärna ängar. En ungdom bestämde sig för att bli medlem 🙂 Vi kommer komma tillbaka för att fortsätta dialogen, inte bara till Tjärna ängar utan till fler bostadsområden framgent men vi får avvakta coronan just nu. Här kan du läsa mer om Johans besök och boendedialogen.
Det blev verkligen en toppenmåndag fylld av en massa kunskap och spännande möten. TACK alla för att ni bidrog till en så bra dag och TACK Johan för besöket!
Tisdag – en dag att komma ikapp
Min tisdag hade målet att städa undan i mailen innan ledighet i slutet av veckan och fylldes av mängder av administration men också telefonsamtal som har låtit vänta på sig och mediaintervjuer efter Johans besök på måndagen. Det är ändå skönt att få rensa undan en massa saker som ligger och väntar på att bli gjorda. På kvällen deltog jag i styrelsemöte med Liberala företagare.
Regionpolisråd
Fortsatt administration på onsdag morgon och sedan regionpolisråd på eftermiddagen. Jag hade anmält frågan om att få redovisning av polisens arbete på Tjärna ängar. Vi fick en bra dragning av Borlängepolisen som berättade om området historiskt och att redan för 20 år sedan var området belastat med hög kriminalitet genom den s k Familjen. Borlänges kriminalitet i svart och vitt handlar således inte om invandring rakt av utan snarare om en inneboende utsatthet i form av t ex hög arbetslöshet, låga studieresultat och om trångboddhet. Ett område där hyrorna traditionellt har varit och fortfrarande är lägre än resten av Borlänge. Även här nämndes kameror och polisens arbete med gränssättande, trygghetsskapande att minska brott samt att polisen upplever att de har ett mycket gott samarbete med kommunen. Framåt blir det fortsatt tillväxt vad gäller antal poliser och de ser fram emot fortsatt bra samverkan.
Torsdag – fredag fick jag äntligen ta ut min planerade ledighet och lyckades faktiskt med konststycket att bara vara ledig, förutom att en DT-reporter hittade igen mig på Messenger och jag fick svara på några snabba frågor om Forssaklackskolan. Återkommer till det nästa vecka.
Tacksam för några hellediga dagar som välbehövligt avbrott.
Den här veckan har verkligen varit fullspäckad med digitala möten, 12-timmarsdagar och helgarbete.
Måndag
Veckan inleddes med möte med utskottet för social hållbarhet. Där fick vi en dragning av hur kommunen arbetar med att samverka mera och jobba strategiskt tillsammans med civilsamhället för att barn och unga ska få delta i fritidsverksamheter och få en jämlik fritid. Vi fick också en dragning av ekonomin och pga Covid-19 så har flera aktiviteter inte kunnat genomföras så Utskottet har ett positivt ekonomiskt resultat. Vi hade också en första diskussion om budget 2021 och vad vi ska prioritera. I det ekonomiska läget vi befinner oss i så tycker jag att vi får skjuta på vissa projekt som inte är superangelägna. Jag har ännu en gång framhållit att vi i Liberalerna inte tycker att det ska vara prioriterat att kommunen ska engagera sig i Fair Trade City. Därom råder det stor oenighet i de andra partierna som det verkar. Jag tror inte att FTC är enkom bra. När man läser utvärderingsrapporter så visar de snarare att arbetare i tredje världen förlorar på det, att arbetarna de facto har en lägre lön än vad de annars skulle ha. Dessutom tycker jag inte att kommunen ska prioritera en viss märkning bland sina inköp. Ett viktigt arbete som jag tror ger mycket effekt är MBU – Människan Bakom Uniformen. Många ungdomar hittills har fått insikt och respekt för blåsljusyrkena men även väktaryrket. Vi fick också fördjupad redovisning av arbetet med föräldrastödsverksamhet, kartläggning av försörjningsstödstagare och en samordnad ungdomshälsa.
Kollektivtrafikseminarium med Region Västernorrland
Jag har yrkesbakgrund som transportkonsult och efter lunch på måndagen deltog jag i ett kollektivtrafikseminarium som jag modererade. Det blev ett mycket intressant seminarium med två konsulter från Urbanet, vilka berättade om möjligheterna att införa tidsdifferentierade priser i kollektivtrafiken och vad man kan göra i planeringen för att öka intäkterna och minska kostnaderna. Det är faktiskt möjligt! Jag ska tipsa mina regionkamrater om detta! 🙂
På eftermiddagen hade vi i majoriteten avstämning inför kommunstyrelsesammanträdet på tisdagen och på kvällen deltog jag i möte med borlängeliberalerna. Vi brukar i regel träffas på måndagarna varannan vecka.
Tisdag
Inatt kom snön!
Snö denna morgon. Att vara en del av en majoritet innebär att vi har en hel del avstämningar för att förankra och informera varandra om pågående frågor och det ägnade vi förmiddagen åt.
Lunchen ägnades åt en intervju med P4 kring ekonomin i barn- och utbildningsnämnden inför att ekonomin skulle presenteras på kommunstyrelsen. 30 minuters intervju blev nedklippt till ca 1 minut.
Min eftermiddag lades således i kommunstyrelsesammanträde. Vi gästades av Borlängepolisen som berättade om hur de kommer arbeta framgent. Jag ska träffa polisen på måndag den 26/10 och skriver mer ingående efter det besöket. I årets budgetarbete spelade jag in frågan om vi verkligen ska lägga 10 mkr av våra driftsmedel på flyget när vi har kärnverksamhet som verkligen behöver medlen och Falun Borlänge-regionen har nu fått uppdraget att utreda detta. Det ska bli intressant att få ta del av hur näringslivet ser på flygplatsens vara eller inte vara samt få belyst vilka övriga som använder flygplatsen. Vi diskuterade också kommunens ekonomi totalt sett samt att kommunstyrelsen som sagt fick en dragning av det arbete vi har genomfört i barn- och utbildningsnämnden vad gäller översyn och handlingsplan, vilket ger oss möjlighet att få en ekonomi i balans 2021. Det är en tuff resa att få ett underskott och gå mot en ekonomi i balans men jag är glad att vi nu kan tillföra mer medel inför 2021. Nu har vi ordning och reda i ekonomin och det känns tryggare och tryggare. Vi fick också en dragning över det föreslagna förvärvet av Lerbäcken, där vi har planer på att uppföra ridskola igen. Det blir en billigare lösning än det tidigare planerade ridcentret och det öppnar också upp för att vi nu ska kunna titta på möjligheten att anlägga ett ridhus i de norra delarna. Bostäder i Ornäs hamn är också på gång genom att ett genomförandeavtal med exploatör godkändes.
På kvällskvisten modererade jag Liberalerna Dalarnas webseminarium om framtidens arbetsmarknad med riksdagsledamot Malin Danielsson. Det var intressant att höra mer om reformeringen av Arbetsförmedlingen och hur diskussionerna går i LAS-frågan.
Onsdag
Digitalt möte men ordförande ska vara på plats på kommunen. Det är ensamt i sammanträdesrum 1!
Förmiddagen ägnades åt barn- och utbildningsnämnden där jag är ordförande. Ärendena som avhandlades var:
Internkontroll och riskinventering
Revidering nämndplan 2021. Information sommarskolan 2020. Information pågående byggnation, Paradisskolan. Aktuell kö till förskolan. Ekonomisk rapport och ekonomi i balans 2021. Det var en fullspäckad förmiddag fylld med bra diskussioner!
Eftermiddagen ägnades åt styrelsemöte med 2047 Science center och där hade vi bl a en workshop inför att 2047:s ledning ska arbeta fram förslag på en tre-årig verksamhetsplan.
Tidiga kvällen ägnades åt gruppmöte med liberalerna som sitter i SKR:s beredningar där vi under kvällen gästades av Nyamko Sabuni som uppdaterade oss kring LAS-frågan och Liberalernas ställningstaganden.
Torsdag
Började förmiddagen med den årliga revisionsträffen. De folkvalda revisorerna intervjuar alla presider i nämnderna en i taget. En nackdel med att sitta i möten hela dagarna är att förberedelsetid måste ske på kvällar och nätter. Så även igår kväll men revisionen fick över en timmes dragning om den resa som vi har gjort i nämnden för att få ordning och reda i ekonomin.
Väldigt många digitala möten men vi har fått upp vanan.
På eftermiddagen sammanträdde SKR:s utbildningsberedning. Ärenden som avhandlades var till stor del yttranden som svar på olika statliga utredningar t ex Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg, Överenskommelse mellan staten och SKR om digitaliseringens möjligheter, Betygsutredningen, En annan möjlighet till särskilt stöd, Gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning med specialidrott, Planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola, En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning och En mer likvärdig och effektiv skoltillsyn. Utredaren för Nationell plan för trygghet och studiero gästade också beredningen och fick med sig ledamöternas syn på frågan. Jag skickade med att lärarnas befogenheter behöver förtydligas, att det förebyggande arbetet med kränkningar måste vara evidensbaserat, att lärarutbildningen behöver innehålla mer ledarskap samt att skolorna måste bli mobilfria.
Fredag
Utsikt från kontorsrummet på kommunen
Förmiddagen ägnades åt planeringsdag med kommunstyrelsen arbetsutskott där vi fick fördjupning och lägesrapportering gällande den nya organisationen inom Verksamhetsstöd, förändring i ledningsstrukturer samt lägesbild vad gäller byggandet i kommunen.
Eftermiddagen ägnades åt efterlängtad administrationstid och måluppföljning gällande de målsättningar jag har satt upp för mandatperioden och skolområdet.
Som ni kanske märker så är dagarna fullspäckade med möten och tiden därimellan trycks det in telefonsamtal, mailsvarande, avstämningar med förvaltningen, skolorna och annan administration.
Lördag och söndag
På lördagförmiddagen deltog jag i Liberalerna Västs styrelseutbildning där jag pratade om valplanering med ordföringarna och vice ordföringarna. Det var kul! Att förbereda veckan som kommer och pricka av att-göra listan blev också lite helggöra.
Jag hoppas ni har haft en fin vecka! Nu laddar vi för en ny då jag planerar att vara ledig halva veckan i alla fall. Till höger på hemsidan ligger nu mitt kalendarium så ni kan se vilka möten jag deltar i framöver.
Politik som vi har drivit lokalt och nationellt får genomslag både i Borlänge och på riksnivå
Bäst den här veckan var uppmärksamheten kring partiets arbete att ta fram ny politik för bostäder och skola med avsikt att inte ha några utsatta områden 2030. Min kommande måndag kommer också handla om detta. Det känns mycket roligt att politik som vi har drivit lokalt och nationellt får genomslag både här i Borlänge och på riksnivå.
Sämst den här veckan var arbetsmängden och utmaningen att hinna med vardagslivet med barnen, skola och läxläsning. Gick att hantera dock och jag hann också ut på min dagliga springtur och tar tryggt med mig vetskapen om att jag får vara lite ledig nästa vecka.
Hör gärna av er om ni har synpunkter på eller vill veta mer om någon särskild fråga eller ett beslut.
Jag har haft min blogg i tio år nu, sedan 2010. Du kommer fortsatt kunna läsa om, lyssna och titta på vad som händer i politiken från min horisont. Min ambition är att veckovis summera hur veckan har varit, vilka möten jag har varit på, vilka beslut som har tagits. MEN, jag vill ha kontakt med DIG! Hur vill du utveckla och Borlänge och Dalarna? Hör av dig till mig via kontaktsidan här på monicalundin.se eller via leta upp mig via Facebook här Jag är nyfiken – kontakta mig!
Idag har vi haft barn- och utbildningsnämnd och nedan kan ni lyssna på när jag sammanfattar punkten om ekonomisk rapport. Nämnden prognostiserar fortfarande ett underskott på helåret på -24 mkr och det är framför allt grundskolorna som går med underskott. Vi arbetar på med beslutad handlingsplan för att komma närmare en ekonomi i balans och ett intensivt arbete pågår för att få kostnadskontroll där grundskolornas utfall studeras. Vi kan konstatera att om vi inte hade genomfört några åtgärder i våras hade vi haft ett underskott på strax över -50 mkr. Så våra åtgärder har varit nödvändiga.
Hör mig berätta om detta och mer om vad som händer nu.
Vi pratade även om Paradisskolan och vilka verksamheter som flyttar in där. Det blir både Tjärnaängsskolan och Solängsskolan samt 4 avdelningar förskola. Det är ett roligt beslut att vi får en samlad F-6-skola i de lokalerna. Övriga frågor var riktlinjer för närvarokontroll och skolplikt och lite annat smått och gott. Välkomna in att lyssna!
Till följd av att barn- och utbildningsnämnden gick med underskott 2019 pågick under vintern 2020 ett intensivt arbete med att komma underfund med vad underskottet bestod av. Dels stod det klart att kommunens prognos- och uppföljningsprocess inte var tillförlitligt. Dels fanns lönestödsanställningar inom skolan som inte hade full kostnadstäckning, vilket var avsikten när de anställdes. Övriga anledningar var att kostnader för barn i behov av särskilt stöd drog över budget samt att kostnader för förskoleklass var felbudgeterade.
Skolchefer och rektorer arbetade intensivt under våren med att se över sina organisationer och avslut på lönestödsanställningar och visstidsanställningar verkställdes. I samband med detta flaggade rektorerna i juni upp för att besparingar går ut över skolans kvalitet i form av att barn i behov av särskilt stöd inte skulle få det. På möten med förskole- och grundskolerektorerna pratade vi bl a om vilka besparingar som kan göras i stället. Vi är helt överens om att ytterligare besparingar på skolorna i form av s k osthyvling inte längre går. Vi diskuterade vad som är lagstadgad verksamhet och inte, vad man kan spara på i central administration osv. Detta ser vi nu under hösten över.
Vi kom också överens om att följa verksamheterna under hösten när organisationen har satts för att trimma organisationen och samtidigt säkra att verksamheten har förutsättningar för att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd, helt i enlighet med skollagen. Detta arbete sker nu i nära dialog mellan skolchef och rektorer som säkrar verksamheterna. Det kan verka bakvänt att först avsluta anställningar för att sedan se hur organisationen fungerar vid läsårsstart men jag menar att detta steg är nödvändigt för att både hantera det uppkomna underskottet och nu trimma in organisationen så att vi har rätt organisation.
Idag på barn- och utbildningsnämnden fick vi en rapport från ekonomikontoret som har studerat antalet anställda i vår förskola och grundskola. De har jämfört antal anställda i maj respektive augusti (inte juni som jag felaktigt säger i klippet nedan). Det ekonomikontoret finner när de jämför våra personalregister är att personalstyrkan har minskat med 382 personer. Det rör sig om lönestödsanställningar och visstidsanställningar. Det sammanställningen inte visar är hur länge och hur mycket de 382 personerna har arbetat. De kan ha varit timvikarier och arbetat en vecka, en del har har jobbat mer än så. Kostnaden/besparingen för dessa anställningar är 11 mkr och det skulle motsvara 80 helårsarbetare om man vill sätta den summan i ett perspektiv. Inga tillsvidareanställningar har avslutats och inga lärare eller förskollärare har slutat eller ska sluta.
På nästa nämnd i september kommer vi få mer utförlig information kring detta samt hur arbetet går på våra förskolor och grundskolor då rektorerna har haft ekonomi- och verksamhetsuppföljning med skolcheferna och ekonom. I det arbetet ingår det då att säkra verksamheterna vad gäller elevernas behov av särskilt stöd. Rektorerna fortsätter också att arbeta med att öka behörigheten bland våra lärare. Efter dagens sammanträde blev jag intervjuad av P4 Dalarna och här nedan kan ni lyssna på den intervjun.
Intervju med P4 Dalarna efter ekonomisk rapport på nämnden 26 augusti
Om vi inte hade gjort åtgärder under våren skulle vi idag haft ett underskott på -50 mkr. I dagsläget har vi ett prognostiserat resultat på -24 mkr. Att inte agera till följd av underskottet vid årsskiftet skulle göra att vi som nämnd inte skulle få ansvarsfrihet vid nästa bokslut. I en nämndsledamots ansvar ligger att verka för god ekonomisk hushållning. Att samtidigt inte säkra att vi har behöriga lärare och att elever i behov av särskilt stöd får det skulle innebära att vi bryter mot skollagen. I en nämndledamots ansvar ligger också att verka för att kommunen uppfyller de statliga kraven. Det är en balansakt men jag är helt övertygad om att vi kommer hitta en väg som leder till en bättre skola i Borlänge.
Idag startar skolorna i Borlänge igen efter sommaren och 6718 elever börjar ett nytt läsår! Med ett nytt läsår kommer också drömmar och förväntningar bland våra elever och lärare men en del har också en klump i magen för hur läsåret ska bli. Kommer jag känna mig trygg, kommer jag kunna koncentrera mig på lektionerna? Hur ska det gå?
För att stötta skolornas goda arbete lade Liberalerna och majoriteten idag fram tre förslag på Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott:
Riktlinjer gällande trygghet och studiero,
Riktlinjer för förväntansdokument samt
Redovisning av statistik. Lite längre ner kan du läsa mer om förslagen men om du i stället vill lyssna på mig när jag kort berättar så kan du klicka på videon nedanför:
Riktlinjer för trygghet och studiero: Med mer fokus på kunskap och arbetsro från barn- och utbildningsnämndens sida kan vi ge barn och ungdomar bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet, oavsett bakgrund. En förutsättning för detta är att våra barn och unga känner sig trygga i skolmiljön. Upplevelsen av trygghet hänger ihop med tillit, delaktighet, inflytande och säkerhet. Genom att ta fram gemensamma riktlinjer för trygghet och studiero på skolorna läggs grunden för att öka fokus på kunskap och öka måluppfyllelsen i Borlänge. Mobilfrihet ska råda på Borlänge kommuns skolor varför mobilfri skoldag även ska ingå i riktlinjerna. Riktlinjerna kommer träda i kraft vid årsskiftet 20/21. Utbildningen ska enligt skollagen utformas så att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Jag är glad att vi idag lägger ett uppdrag om att utforma riktlinjer som ska understödja skolornas arbete men att vi också är tydliga och säger att våra skolor ska vara mobilfria. Jag är helt övertygad om att detta kommer ge högre måluppfyllelse, ökad trygghet och färre kränkningar under skoltid .
2. Borlänges barn och ungdomar behöver ges bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet. Då är det också viktigt att skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, vårdnadshavare och skolpersonal, där roller och förväntningar är tydliga. Ett sätt att arbeta med detta är genom s k förväntansdokument, där just detta tydliggörs.
Förväntansdokumentet ska utgöra en gemensam grund för att förstärka de insatser som redan pågår på skolan och för att skapa tydlighet i vilka förväntningar som ska gälla mellan skola, elev och vårdnadshavare. Vid behov kan varje skola komplettera med egna skolspecifika förväntningar men vi uttalar också att det är viktigt att vårdnadshavarna är med i framtagandet.
3. Under 2019 ändrade SCB sin tolkning av vad som räknas som sekretessbelagda uppgifter. Skolverket kommer från den 1 september 2020 enbart publicera statistik på riksnivå. Vi anser att detta är ett steg i fel riktning. I väntan på att frågan utreds vidare är det därför nödvändigt att kommunen bevakar frågan och säkerställer att kommunen även fortsättningsvis kommer redovisa statistiken offentligt.
Vi i nämnden använder statistiken i vår mål- och kvalitetsuppföljning. Statistiken används också av borlängeborna vid exempelvis skolval. Det måste därför även fortsättningsvis råda öppenhet och transparens i redovisningen av statistiken. Jag vill därför också passa på att uppmana våra friskolor i Borlänge att de även redovisar sin statistik så att det blir enkelt att också fortsättningsvis jämföra våra skolor.
Jag är glad att vi idag lagt dessa tre viktiga förslag. Dessa förslag samlat räknar jag med kommer ge oss än bättre förutsättningar för att följa våra verksamheter samt att vi ger borlängebarnen större möjligheter till ökad måluppfyllelse samtidigt som vi skapar en grund för bra och tydlig kommunikation med eleverna och vårdnadshavarna.
Till sist, på denna läsårets första dag säger jag ett särskilt stort grattis till alla som börjat 1:a klass. Idag börjar din resa 🙂
Internkontroll och riskinventering 
Monica Lundin (L) 