Skola

Vi vill mer! Budgetanförande vid kommunfullmäktige 16 juni 2015
av

Vi vill mer! Budgetanförande vid kommunfullmäktige 16 juni 2015

Ordförande, presidium, ledamöter, Borlängebor, liberaler; 

Det sista Borlänge behöver just nu är en skattehöjning. På den punkten är Folkpartiet tydlig. Vi skulle önska att vi i stället för att öka skattebördan för nuvarande Borlängebor fokuserar på att få fler Borlängebor i arbete och på så vis ökar volymen av skattebetalare. Det är så det hänger ihop, antingen höjs skatten för de nuvarande och drivkraften att komma i jobb minskar eller så behåller vi nuvarande skattesats, satsar på jobbstimulerande åtgärder och den ökade volymen skattebetalare ger de ökade skatteintäkterna vi behöver. Det är även så man kan sänka skatten, att vi får fler som totalt betalar skatt. I Folkpartiet vill vi bekämpa fattigdom. Genom att människor kommer i jobb, får en lön och får behålla så mycket som möjligt i plånboken så skapar vi frihet för människor. Som liberaler tänker vi att det är viktigt att ge människorna själva så mycket makt som möjligt att faktiskt påverka sin egen situation, förutsatt att den enskilda människans frihet inte negativt inverkar på andra människor. Där fick ni också förklaringen till vad det var som lockade mig till liberalismen och Folkpartiet. Genom att minska människors disponibla inkomst, som en skattehöjning skulle göra, minskar också människors frihet att göra egna val. Därför ser vi på sikt att en skattesänkning är att önska i Borlänge, men med mer än 70 år av socialistiskt styre är det långt kvar innan vi är där. 
Jag tror och hoppas att vi alla kommunpolitiker ser Borlänge i en ljus dager, att vi uppmuntrar folk och företag att flytta hit, att vi pratar gott om vår stad. Att göra det motsatta som kommunpolitiker vore rent ut sagt korkat. För trots att jag som folkpartist motsätter mig det nuvarande vänsterdrivna politiska styret, vilket alltid går att ändra på i nästa val, så är vi oavsett parti, beroende av att människor väljer att flytta hit och att vi pratar gott om vår stad. Så vad vill människor ha? Ett tryggt boende, vänner och familj runt omkring sig, härliga naturmiljöer, berikande kultur, aktiviteter genom ett blomstrande föreningsliv, jobb, jobb, jobb, blomstrande företag, goda kommunikationer om jobbet ligger lite längre bort, men framför allt skola, vård och omsorg – en kärnverksamhet som uppfyller lagens intentioner men också en kärnverksamhet som uppfyller Borlängebornas behov. Borlängebor, tycker ni att vi har en skola, vård och omsorg i Borlänge som uppfyller lagens intentioner och som uppfyller era behov? Vi i Folkpartiet tycker inte det och vi vill mer. 
Så vad ska kommunen i ett ekonomiskt tight läge satsa på? Det känns lite förvirrande att säga att vi sitter i ett ek tight läge när vi har 3 mrd att sätta sprätt på men men… I valet gick vi i Folkpartiet till val på kärngaranti. Med det menar vi att vi måste våga prioritera kärnverksamheten; skola, vård och omsorg. Vi måste våga göra tuffa val. Vi måste våga säga nej till kostnadsökningar inom vissa sektorer, våga säga nej till vissa nämnder, våga säga nej till vissa verksamheter. 
I Folkpartiet värnar vi de svaga. Vi för en socialliberal politik som värnar ett starkt skyddsnät för de svaga i samhället samtidigt som vi vill ge människor förutsättningar till att känna sin drivkraft och använda sin drivkraft så mycket som möjligt. 

Vi värnar barnen, att de ska få en trygg uppväxt. Vi jobbar för att barn ska få växa upp utan att behöva se sin mamma eller pappa bli slagen, att de ska få växa upp utan att behöva höra glåpord från klasskompisarna, att de ska få växa upp med likvärdiga villkor även fast man har en funktionsnedsättning, att man ska få växa upp i fred och frihet utan att behöva vakna mitt i natten till skottlossning eller granatsplitter, att man som barn också ska få samma respekt, bemötande och kärlek även fast andra kan uppleva en som lite annorlunda, att man som barn och ungdom tillsammans med sin familj får välja förskola och skola. Mycket av det jag nämnt omfattas av barnkonventionen och det är ingen hemlis att FP vill att barnkonventionen ska bli lag. Jag är därför glad att vi i Borlänge jobbar så aktivt med just barnkonventionen. Det är heller ingen hemlighet att vi i FP ser skolan och klassrummet som språngbrädan för att varenda barn, oavsett var han eller hon kommer från, ska kunna göra en resa, en klassresa och utvecklas till den unika individ varje barn är. 
Vi värnar de äldre: Egentligen kan jag ta stycket om barnen som jag just läst och byta ut det till äldre. Vi värnar de äldre: att de ska få en trygg uppväxt. Vi jobbar för att äldre ska få leva utan våld i hemmet, att de ska få leva med likvärdiga villkor även fast man har en funktionsnedsättning, att man ska få leva i fred och frihet, att man som äldre också ska få samma respekt, bemötande och kärlek som vid tidigare år. Men jag vill understryka två punkter; vi värnar också att man som äldre ska få ett ökat självbestämmande, att man ska få fortsätta välja och ha sin valfrihet kvar även på ålderns höst. 
För att avsluta så ska jag uppehålla mig vid ett av mina och Folkpartiets hjärtefrågor – skolan. Mina Allianskamrater kompletterar på så förtjänstfullt sätt Folkpartiets syn inom övriga områden. 
I Borlänge ska vi ha en skola som uppfyller lagstiftning och de behov som Borlängeborna har. 

I Borlänge ska det vara självklart att få en förskoleplats eller annan barnomsorg inom lagstadgad tid.

Borlänge behöver göra en ännu kraftigare satsning på höjning av måluppfyllelsen. Målet ska vara att 100% av eleverna ska vara behöriga till gymnasieskolan. Ett realistiskt mål under perioden tycker vi är att 90% av eleverna ska vara behöriga. Idag ligger vi på strax under 85%.

Borlänge kommun har stora utmaningar framöver med kraftigt ökande elevkullar där samtidigt befintliga skolor blir allt trängre och trängre och klasserna blir allt större och större. Borlänge kommun är av bl a den anledningen i behov av ytterligare friskolor. Vi ser därför att privata aktörer ska välkomnas att driva förskolor och skolor i Borlänge. 
I mina ögon tillför friskolor valfrihet i Borlänge och en större möjlighet för elever och föräldrar att välja skola utifrån den enskilde elevens behov. Det finns en anledning till att elever och föräldrar i Borlänge väljer annan skola än den kommunala. Konkurrens inom skolan i Borlänge kommer att bidra till högre måluppfyllelse totalt sett när Borlänge kommun mer aktivt kan välja att studera friskolorna och vässa den kommunala verksamheten gentemot friskolornas verksamheter.
Borlänge har antagit en 20-årig plan kallad Framtidens skola. Denna investeringsplan ligger dock efter plan med stora förseningar samtidigt som Borlänge på sistone har välkomnat många nya elever. Att vänta på att Framtidens skola ska lösa lokalsituationen är inte hållbart utan kommunen behöver även göra en kortsiktig behovsbedömning och sedan återkommande revidera den mer långsiktiga investeringsplanen. Detta för att bättre avspegla de akuta behoven i nuläget. Jag är tacksam att hela presidiet från BBN nu är med i styrgruppen för Framtidens skola. 
Vid tertialprognosen nämnde jag vikten av styrning och ledning. Förskolechefer och rektorer måste ges verktyg för att få ökad ekonomisk kontroll och styrförmåga över sina verksamheter. Därför måste sektorschefen tillsammans med ekonomikontoret ta fram förslag som leder till åtgärder så att rektorer och förskolechefer får denna ekonomisk kontroll och styrförmåga för att kunna reagera i tid och ha tid att styra om. Några av oss i fullmäktigeförsamlingen har arbetat eller arbetar som chefer, kanske är ni också företagare. Då vet ni hur viktigt det är att ha verktygen och mandatet att kunna förändra och välja andra vägar. 
De strukturella kostnaderna, framför allt inom gymnasieskolan, måste också ses över och sänkas. Därför vill vi uppdra åt ekonomikontoret att identifiera och analysera de sk strukturella kostnaderna och redovisa förslag för att sänka dessa så att det blir mer pengar över till den pedagogiska verksamheten. 
Vi står inför lärarbrist i Sverige. Beräkningar har gjorts att 70 000 lärare kommer att saknas inom fem år i Sverige. Högskoleplatser finns men efterfrågan på att bli lärare är för lågt. Lärarbristen kommer naturligtvis att drabba även Borlänge. Vi har alla ett ansvar både från nationellt håll som kommunalt håll att höja statusen för läraryrket. Vad kan då vi som kommunpolitiker göra? Det som vi i Folkpartiet och Alliansen vill är att höja lärarlönerna i Borlänge. En ingångslön i Borlänge ligger mellan 24-25 tkr i Borlänge. Våra grannkommuner har strategiskt lagt sig högre i löneläge för att locka till sig lärare. I storstadsområdena kan en ingångslön ligga 10 tkr över våra. Det blir en konkurrens om lärare som Borlänge har svårt att möta. Vi anser därför att lärarlönerna måste höjas och för det första närma sig omkringliggande kommuner. 
Alliansens budget lägger också en stark satsning på välfärdens kärna, på barn och äldre – helt enligt Folkpartiets prioriteringar. Vi har med avsikt uteslutit de riktade statsbidragen i vår budget och har därför en lägre omslutning men vi ersätter inte heller ev uteblivna medel med en skattehöjning. Det är en viktig skillnad. 
Det Borlänge behöver är en satsning på kärnverksamheten men med ett ökat inslag av valfrihet och förutsättningar för att få dig som individ att få växa.
Jag yrkar bifall till Folkpartiet och Alliansens förslag till budget. 

Den liberala tävlingen
av

Den liberala tävlingen

Det verkar pågå en tävling. En tävling mellan konservativa moderater och kristdemokrater och nyliberala centerpartister gentemot Folkpartiet Liberalerna. De övriga Allianspartierna ifrågasätter Folkpartiets liberala grund. Tävlingen består tydligen i att vara mest liberal. Jag kan inte låta bli att dra på smilbanden när dessa konservativa partier och bondekooperativ plötsligt har synpunkter på liberalism.

Exempel på folkpartiets förslag om tredje föräldramånad och förstatligande av skolan tas bl a upp. 

Påståendet ”Kan vi inte ta bort Liberalerna ur Folkpartiets partinamn? Folk vill välja sina föräldradagar själva!” ”Folkpartiet tvångskvoterar” ”Folkpartiet vill styra kommunerna, det kommunala självstyret är hotat” har dykt upp på Twitter. Människans frihet, barnens frihet, kommunernas frihet ska försvaras sägs det. 

Låt oss fundera på om det finns något som kan vara det mest liberala. Frågor jag ställer mig är: 

Hur långt kan valfriheten dras?

Hur långt sträcker sig en människas/en kommuns frihet när vi lever i ett samhälle tillsammans med andra?  

Hur länge ska ett samhälle och dess politiker vänta innan de ingriper? 

Hur länge ska strukturer och inarbetade normer få fortgå innan samhället och dess politiker ingriper? 

För det är dessa frågor jag tycker är kärnan. Jag är såååå FÖR valfrihet, jag älskar att välja själv, jag jobbar varje dag för att människor ska få sin frihet, få ökade förutsättningar att välja själva, få insikt och styrka i att faktiskt också våga välja för sig själva. Det är ingen självklarhet för alla att välja fritt idag. Så vad är grundkärnan i liberalismen för mig? Jo frihet till människor så länge den friheten inte inskränker någon annans frihet. Det var det som fick mig att gå med i Folkpartiet samtidigt som jag känner ett starkt socialliberalt drag. 

En politisk motståndare kommer alltid kunna säga till mig: det är inte liberalt om du inte får välja själv!, vilket jag fick höra av en och annan centerpartist/kristdemokrat/moderat i valrörelsen, i rätt otrevligt ordalag från centerpartisten dessutom. MEN, med det väldigt enkla retoriska knepet väljer man att bortse från de snedvridna strukturerna  på arbetsmarknaden, den helt sjuka löneutvecklingen mellan kvinnor och män, att kvinnors livsinkomst börjar sjunka på dagen de föder sitt första barn, att kvinnor förutom sitt lönearbete sköter det mesta av hemmaarbetet, att kommunernas ansvar för skolan urholkar måluppfyllelsen och resurserna till skolan varje dag. Det är de strukturerna som är plattformen för våra liberala förslag. 

För JA, det är liberalt att verka för att kvinnorna ska få ta större plats på arbetsmarknaden, JA det är liberalt att verka för att männen får lagligt stöd i att vara hemma en månad till trots vad arbetsgivaren eller frugan vill, JA det är liberalt att verka för att det inte ska skilja 3,6 mkr i livsinkomst mellan män och kvinnor, JA det är liberalt att använda den statliga föräldraförsäkringen att styra utvecklingen, JA det är liberalt att öka RUT-avdraget så att allt fler oavsett inkomstnivå ska kunna ta del av det och få mer frihet i sin vardag. 

JA, det är liberalt att kräva att staten går in och styr resursfördelningen när kommunerna uppenbarligen inte klarar av huvudmannaskapet. I valet tjatade jag om att skolan har blivit ett postkodlotteri! Så här efteråt har jag fått höra att folk inte fattade vad jag menade vilket är en läxa till 2018 men hur som helst: Postkodlotteriet består i att de kommunala resurserna som satsas i skolan, kommunal förmåga att styra, mäta och utveckla skolan beror på var i landet eleven bor/vilken postadress eleven har. Skolan är inte likvärdig idag, det skiljer katastrofalt mycket mellan landets 290 kommuner och det vore rent tjänstefel om jag som liberal som brinner för skolan och utjämning av klass-skillnader då inte ingriper när jag ser den utvecklingen. Så jag är inte mycket för det kommunala självstyret när kommunerna så uppenbart visar att de inte klarar av uppdraget. Hade vi inte skickliga lärare/personal som bär upp allt vågar jag inte tänka på hur det skulle se ut. Lärarnas Riksförbund verkar ha insett detsamma. 

Så hur länge ska samhällsutvecklingen få fortgå innan politiker agerar? Hur många generationer skolelever ska få förspillas innan kommunsverige och SKL vaknar upp och kliver ur försvarszonen? Ingen ifrågasatte de liberala reformerna om kvinnlig rösträtt, om skolundervisning till alla, om förstärkning av LSS, om ökat stöd till utsatta kvinnor för att nämna några. Vi i Folkpartiet har bestämt oss för att se till allas bästa, inte bara dem som har de faktiska möjligheterna att välja utan även stödja dem som sitter fast i större strukturer än vad de själva kanske är medvetna om. Att förändra dessa strukturer i grunden ger sedan större möjligheter och förutsättningar för människor att i nästa steg välja själva. Tänk om det är så det hänger ihop?

Personligen dömer jag inte andra människor hur man definierar liberalism. Jag ställer många frågor för att reda ut samband och frågeställningar. Jag vet hur jag resonerar och jag vilar tryggt på min liberala grund. Sedan får andra partier och motståndare gärna tycka att de är mer liberala. Det spelar ingen roll. Det som betyder något i slutändan är viljan att agera och kämpa mot orättvisor i Sverige och världen. Där tycker jag de konservativa krafterna och även de nyliberala kan tänka ett varv till. Är de verkligen så förändringsbenägna som de låter påskina? Jag är tveksam. 

Hur länge ska vi vänta på förändring? Är det möjligt att välja väg nu och sedan agera så att vi snabbare skapar det samhälle vi vill ha? 

Folkpartiet genomgår just nu den största förnyelsen på länge, både politiskt och företrädarmässigt. Vi vill växa och bli ett parti för dem som värnar de sociala värdena OCH din egen valfrihet. Det kräver viss statlig inblandning.  Har du idéer som du vill diskutera med oss i Folkpartiet? Är du nyfiken på att företräda Folkpartiet Liberalerna i nästa val? Hör av dig till din närmsta FP-förening eller kontakta mig så slussar jag dig vidare. 

Hoppas vi hörs eller ses! Vi behöver dig och dina tankar!

Må gott i vårsolen!

/Monica

av

Idag känns det hopplö(s)t

Jag är ständig optimist. Jag tror på och lever för att hitta nya möjligheter. Jag lever efter deviserna ”Vad mer är möjligt?” och ”Hur blir det bättre än så här?” Men idag har en känsla av hopplöshet infunnit sig i mig.

Jag sitter på kommunstyrelsen och reflekterar över vad jag hör om den ekonomiska situationen i Borlänge kommun. För mars månad fortsätter driften att gå back med 71 mkr, på helår så är prognosen nästan 90 mkr. Det är omsorgsnämnden och barn- och bildningsnämnden som fortsätter att backa. 

Som 2:e vice ordförande vet jag mycket väl läget i barn- och bildningsnämnden och ser hur verksamhetsbudget och undervisningen urholkas av ökade kostnader för lokaler, kost och IT samtidigt som antalet barn ökar drastiskt och vår budgettilldelning har inte hängt med i den utvecklingen. Det är en ekvation som inte går ihop. Vi kan inte ha det så här längre. Har tjatat om driftsunderskottet sedan jag kom in i kommunfullmäktige 2006. Jämför vi Borlänge med andra jämförbara kommuner så lägger vi ca 30-40 mkr mindre utifrån vårt elevantal. 

Jag väntar med spänning på SKL:s översyn av kommunen som helhet men även för de två nämnderna i fråga. En fråga jag ställer mig så här rakt upp och ner är: Kan vi ha mer koncernsamverkan? Borlänges kommunala bolag går väldigt bra och kanske är det så att dessa bolag behöver leverera tillbaka till sina ägare, borlängeborna. 

”Det är ett tufft läge” säger Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande. 

Ja, det har det varit länge. 

Vad ska till för att vända allt det här? Vad ska till för att personal, barn och elever ska få den undervisning som de har rätt till? Jag blir mer och mer övertygad att vi behöver ha en statlig resurstilldelning till kommunerna. Det är för många kommuner i Sverige som inte klarar av uppdraget att vara huvudman och tilldela de resurser som krävs. Förstatliga skolan nu!!

Vad mer är möjligt? 

Hur blir det bättre än så här?

Tack och lov lyser solen!

av

En enda (s)tor offentlig sektor i välfärden… Vill du ha det så?

Sammanfattar diskussionen från gårdagens kommunfullmäktige med anledning av min interpellation till barn- och bildningsnämndens ordförande om att utöka alternativen i förskolekön för att komma tillrätta med förskolekön:

* 223 barn står i kö som vill ha plats idag.

* 127 familjer har inte fått plats inom 4 månader, av dessa har 51 familjer fått erbjudande men tackat nej. Kvarstår alltså 76 familjer som skulle kunna anmäla kommunen till Skolinspektionen!

* Jag konstaterar att det fortfarande är i augusti det är enklast att få plats.

* Förskolekön har varit ett problem i över 10 år, det var den frågan som gjorde att jag engagerade mig i barn- och skolfrågor.

* Kommunen är inte intresserad av att utveckla pedagogisk omsorg dvs dagbarnvårdare, kallades tidigare för ”dagmammor”.

* Kommunen är inte heller intresserad av att med avsikt bjuda in friförskoleföretag att etablera sig.

* Majoriteten, särskilt vänstern, drar fortfarande alla företag över en kam och ser dem/oss som människor som bara har vinst som drivkraft. Tragiskt! Vänstern säger att de inte vill ha vinster i välfärden, vilket också innebär att vi inte får in några nya fräscha medel i den här sektorn. Jag vill inte heller att riskkapitalbolag i välfärden ska ha möjlighet att erbjuda låg kvalitet men samtidigt sätta vinsten i skatteparadis. Det är en sak. Det är en helt annan att förbjuda alla vinstdrivande företag i välfärdssektorn, företagare som kämpar varje dag för att erbjuda hög kvalitet och som inte tar ut vinst alls utan ev vinst återinvesteras i verksamheten. Inte en tanke ägnas heller åt att man som företagare tar risker rent ekonomiskt, att man kanske har lån i ryggen som ska betalas, att man ofta ligger lägre i lön än om man varit anställd osv…  Med vänstern i välfärden får vi ingen mångfald utan en enda stor offentlig sektor som ska erbjuda välfärdssektor. Vill du ha det så? Själv säger jag NEJ till VÄNSTERN i välfärden. 

* Man ser det fortfarande som att det är kommunen som ska vara allenarådande den som erbjuder förskola och pedagogisk omsorg. 

* Jag efterlyser fortfarande, 11 år senare, nytänk inom förskoleplaneringen. 

* Hur kan vi göra och tänka annorlunda för att lösa den här situationen?

* Ordförande för barn- och bildningsnämnden påpekade i debatten att Folkpartiet Liberalerna och Socialdemokraterna är fundamentalt olika partier. Den beskrivningen har jag aldrig hört förut men jag tackar för det: jag är absolut inte socialist! Så tack för att du ger mig tillfälle att säga att jag är liberal 🙂

Eftersom Socialdemokraterna, bakbundna av Vänstern, inte gör det så sträcker JAG ut en hand till friförskoleföretag och bjuder in er till att ta en titt på Borlänge. Här finns utrymme att starta fler förskolor. Välkomna! 

 

av

Trevligt folk 2.0 i Borlänge

Har du sett filmen ”Filip och Fredrik presenterar Trevligt folk”? Det gjorde jag för några veckor sedan och den har inspirerat mig till att skriva och lämna in följande motion till kommande kommunfullmäktige på tisdag i Borlänge.

”Trevligt folk 2.0 i Borlänge kommun

Har ni sett filmen ”Filip och Fredrik presenterar: Trevligt Folk”? Detta dagens Borlänge och de människoöden som skildras i filmen bör inte gå någon förbi som är boende eller är engagerad i Borlänge kommun, vare sig man är invånare, går i skolan, tillhör personalen eller är politiker.

Filmen berör med både skratt och gråt men framför allt skickar filmen ett budskap om behovet av förståelse och samhörighet, hur omöjlighet vänds till möjlighet, hur svaghet vänds till styrka och att vi tillsammans kan genomföra allt bara vi har viljan, samt gör det medvetna valet att satsa, att förändra, att möjliggöra.

Dessa budskap ligger mig varmt om hjärtat som människa, företagare och liberal politiker. Dessa budskap har också en klockren anknytning till Borlänge kommuns antagna värdegrund som lyder:

  • Vi finns här för Borlängebon. Vi har fokus på vårt uppdrag. Vi är professionella och är trevliga i vårt bemötande.
  • Vi gillar utmaningar. Vi vågar tänka nytt och bidrar till förändring. Vi vill utvecklas och växa. Vi är stolta över vårt arbete.
  • Vi möter varje människa med öppenhet. Det innebär att vi visar respekt för alla vi möter. Vi har tilltro till människor och ser allas lika värde.

Jag utgår ifrån att filmen och parollen ”Trevligt Folk”, kommer användas i fortsatt extern marknadsföring av Borlänge, men jag ser också möjligheten i hur filmen kan användas internt inom Borlänge kommun.

Jag känner starkt för att den här filmen bör användas i det fortsatta utvecklingsarbetet/ värdegrundsarbetet i kommunen så att vi får spridning av filmens viktiga budskap men också att vi ökar förutsättningarna och förståelsen bland personal och politiker att verkligen kunna finnas här för alla Borlängebor. Jag vill också att vi inkluderar Borlänges barn och ungdomar i Borlänges förändringsarbete, det är trots allt de som är Borlänges framtid. Samtidigt behöver vi arbeta vidare på att hitta mötesplatser där människor med olika bakgrund träffas, pratar, umgås och bryter ny mark för ett Borlänge i ständig utveckling. Filmen kommer att visas i Sveriges riksdag. Vi borde inte vara sämre i Borlänge kommun.

Jag yrkar därför:

Att filmen ”Filip och Fredrik presenterar Trevligt Folk” visas för personal och förtroendevalda politiker samt på alla grund- och gymnasieskolor i Borlänge kommun.

Att visningen av filmen åtföljs av ett förändringsarbete t ex under parollen ”Trevligt Folk 2.0”, där diskussioner i open space, seminarie- eller workshopform kan ingå om hur vi skapar ett bättre Borlänge för alla, gärna med medverkan av några från filmen.”

 

Vad tror ni om det?

Mot nya mål! och ha en fortsatt skön söndag!

/Monica

av

24 mkr saknas för Borlänges elever och lärare

Idag har barn- och bildningsnämnden beslutat om verksamhetsbudget och sektorsplan för 2015. I samband med det lade jag följande protokollsanteckning.
”Folkpartiet tillsammans med Alliansen har de senaste åren lagt egna budgetförslag i kommunfullmäktige, budgetförslag som innehållit förstärkningar till skolan och omsorgen för att ta itu med de stora utmaningar som finns i dessa verksamheter. Alliansens budgetförslag har dock inte vunnit gehör. Vi lägger därför inte eget budgetförslag i nämnden men avstår inte heller i att delta i beslutet. Som nämndledamöter är vi ansvariga för verksamheten oavsett.

Jag vill dock med denna protokollsanteckning uttrycka min oro för det ekonomiska läget i Barn- och bildningsnämnden men också för Borlänge kommun i stort. Det framstår väldigt tydligt att majoritetsstyret i Borlänge inte prioriterar förskolan och skolan. Jag konstaterar återigen att barn- och bildningsnämndens verksamhet är underfinansierad, för år 2015 beräknas underskottet till 24 mkr för skolverksamheten. Detta beskrivs även av majoriteten själva, både i tjänsteskrivelse och sektorsplan. Dels tas ej hänsyn till hittills ökat antal barn och elever och dels saknas det även ekonomiska resurser för att bemöta det prognostiserade antalet tillkommande barn och elever under kommande budgetår. Gymnasieskolans fasta kostnader är också en stor utmaning.

Jag ser med stor oro på att efter flera år av effektiviseringar gå in i ett läge där besparingar återigen ska drabba Borlänges elever och skolpersonal. Vi ligger i ett läge där Borlänge kommun skulle behöva satsa mer resurser på att öka måluppfyllelsen och höja resultaten bland Borlänge elever, ett läge där vi skulle behöva höja lärarnas löner och öka möjligheterna till fortbildning för att bli en attraktiv arbetsgivare, ett läge där vi snarare skulle behöva tillskott än att återigen konstatera att verksamheten är underfinansierad. Det är uppenbart att majoritetsstyret i barn- och bildningsnämnden inte har lyckats övertyga sina partikamrater i kommunledningen.

Vi i Folkpartiet och Alliansen ser också med stort intresse fram emot slutsatserna i den lokal- och fastighetsutredning som genomförs där vi starkt ifrågasätter hyressättningen där Borlänge kommun har högre lokalkostnader än jämförbara kommuner, vilket också påverkar kostnaderna för barn- och bildningsverksamheterna. Det är även avgörande att nämnden ligger i framkant att söka alla statsbidrag som är möjliga att söka.

Vad gäller Barn- och bildningsnämndens sektorsplan ser jag ett stort behov att framöver arbeta mot färre mål både i nämnden och i hela kommunen, att vi inte sätter upp mål som redan är lagstadgade samt att vi verkligen tar en diskussion om vilka nyckeltal som vi ska använda och som på allvar styr verksamheterna. Det pågår ett arbete med ny strategisk plan för Borlänge kommun och jag ser det som nödvändigt att dessa synpunkter tas med i det arbetet. Det är heller inte godtagbart att andra nämnder och förvaltningar kan lägga ut mål på en annan nämnd utan kommunikation så där behövs också en bättre samordning framöver samt nämndens deltagande i sådana processer.”

En kommentar efter mötet från en allianskamrat var att jag var på hugget idag. Så när är jag inte det tänkte jag? Hi hi 🙂 Ja, jag är oftast på hugget, det blir lätt så när jag ser saker som jag tycker är tokiga.

Hoppas ni har haft en kanondag! Jag önskar er en fortsatt härlig vecka, trots underfinansierad skolverksamhet…. Vad mer är möjligt?
/
Monica

av

TACK! för förnyat förtroende

Ikväll har vi haft nomineringsmöte för Folkpartiet i Borlänge och vi har bemannat de platser i nämnder och styrelser som vi får besätta inom Alliansens valtekniska samverkan.

Det är med stor tacksamhet och glädje jag kan berätta att jag ikväll har fått förnyat förtroende som gruppledare för Folkpartiet i Borlänge. Mina partikamrater har även givit mig förtroendet att få ordinarie plats i kommunstyrelsen, i dess serviceutskott och i barn- och bildningsnämnden med arbetsutskott, där jag kommer bli 2:e vice ordförande. Dessa uppdrag kommer tillsammans innebära att jag kommer ha möjlighet att jobba mer med politiken utan att försaka jobbet, eftersom jag blir arvoderad som fritidspolitiker på deltid. Det ska bli skönt att faktiskt känna att tiden finns efter tio år med mycket ideellt arbete på kvällar och helger.

Vi har stora utmaningar i Borlänge; att få fler i egenförsörjning, att få fler barn och unga som klarar målen i skolan, att korta förskoleköerna, att få ett bättre näringslivsklimat, att få fler som vill bo här. Det tillsammans med att skapa en stad där vi bryr oss om varann, oavsett vem vi är eller var vi kommer ifrån är grunden för det jag vill jobba för framöver.

Många yngre

Jag är också jätteglad över vår sammansättning i den politiska gruppen. Vi har fått en rejäl föryngring och vi har många nya krafter som tar plats i nämnder och styrelser. Stort grattis till alla som fått förtroendet!

Nyfiken?

Är du intresserad av att veta mer om oss? Vi kommer ha sammankomster efter jul där vi diskuterar liberalism, Folkpartiets politik och vad vi vill med Borlänge. Tveka inte att ta kontakt med mig eller vår förening borlange@folkpartiet.se

Ha det gott!

Liberala hälsningar från Monica

FB-profil_vivillmer

av

Har Borlängeborna fått det de ville?

Idag presenterade Socialdemokraterna sitt nya styre. De har bildat en vänstermajoritet tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och OFA (Omsorg För Alla).
Borlängeborna röstade för förändring, det kan vi konstatera. Är den här lösningen den förändring som Borlängeborna ville ha? Tveksamt. De enda partier som ökade av Borlänges partier var Miljöpartiet och Centern och det måste man säga var starkt gjort med tanke på Sverigedemokraternas framfart. Övriga partier minskade i mandat förutom Folkpartiet och KD. I besvikelsen över att inte öka tänker jag ändå positivt att vi troligen har kvar våra kärnväljare.

Hur aktiva har vi varit i eventuella förhandlingar?

En hand sträcktes ut från S till oss i Folkpartiet och vi diskuterade koalitionstanken på ett medlemsmöte. Vi kom fram till att det var värt att i alla fall sätta sig ner att diskutera för att se vad vi skulle kunna få ut av ett samarbete med S. Vi ser ju t ex möjligheterna med att skapa en så mycket bättre skola än idag. Men det är trots allt många runt FP-bordet som inte litar på sossarna och deras maktfullkomlighet och historien talar inte i deras favör. Vi resonerade dock som så att den största vinsten skulle vara att mildra vänstersvängen med en mittenkoalition. Så långt kom vi nu aldrig. Vi kom inte ens till en diskussion.

Vad blir konsekvenserna?

Jag är rädd att dagens överenskommelse kommer att innebära fortsatt NEJ till LOV (lagen om valfrihet). Dvs politiker ska bestämma på vilket äldreboende mormor ska bo när det är dags att flytta. Politiker ska bestämma vilken hemtjänst mormor ska använda. Jag är rädd att hotet om kommunalt veto mot friskolor rycker allt närmare. I de åtta år jag suttit i barn- och skolnämnden så är det ytterst få gånger S har sagt JA till en friskola. Friförskolan i Torsång är undantaget. Där räddades kommunen av friskolan eftersom man inte hade beredskap själv. Bye bye valfrihet 😦 Det är en sorgens dag.

Vad händer nu?

Folkpartiet fortsätter nu naturligtvis i opposition. Vi slipper sitta i knät på sossarna. Vi är fria att agera utifrån vår position. Vi kan inte få genom någon politik som Vänsterblocket är emot men vi kan som opposition ifrågasätta och granska och föra en jäkla massa liv om vi vill. Inte för att någon utanför det politiska rummet verkar se det. Ledsen att jag är lite uppgiven.. De senaste 4 åren tycker jag att vi har setts mycket i tidningar och sociala media och så men det belönar sig tydligen inte. Inte när det finns ett missnöjesparti med i leken. Jag funderar mycket på hur man ska nå ut till väljarna om man vill visa en seriös sida och inte bara komma med populistiska förslag. Otacksamt är det faktiskt med tanke på all tid som läggs ner.
Folkpartiet och Alliansen inleder nu diskussioner och förhandlingar om platser i nämnder och styrelser. Där har naturligtvis vi fyra partier olika önskemål, och det kommer jag berätta om när det är klart. Som jag ser det så kommer vi att lägga fram Alliansens förslag till budget senare i höst och det ska då bli intressant att se hur SD röstar. Vi får då se om Sossarna gjorde rätt att gå vänsterut för att inte ge vågmästarroll till SD.

Vad får vi se av SD framöver?

Borlängeborna har röstat för förändring. Det står klart. Med det kommer ansvar. Ansvar för SD att leverera. Ansvar att faktiskt redovisa hur de står i olika frågor. Hur kommer deras budget att se ut? Vad vill de göra i frågor som faktiskt är aktuella. I valet sade de nej till byggandet av ett islamskt center. En fråga som är stendöd. Ren populism med andra ord. I valet sade de självklarheter som mer pengar till skola och omsorg. Ja, det sade vi allihop. Saken är att vi andra har finansiering för det. Det ska bli jätteintressant att få studera SDs budget och förslag till lösningar. Hittills har jag bara hört gnäll och missnöje och jag inser att missnöjesröstare har hamnat där. Men vad och vilka har nästan 19% egentligen röstat på?

Hur kommer jag att agera?

Jag kommer att fortsätta läsa mina handlingar om vattentaxor och äldreomsorg, investeringsplaner och driftsunderskott. Jag kommer fortsätta lägga fritid på att förbereda mig inför mötena. Jag kommer fortsätta lägga förslag som jag anar kommer att röstas ner. Jag kommer att fortsätta ta skit från vänsterblocket över att Alliansen har styrt Sverige i 8 år. Jag kommer fortsätta strida för det jag tror på; valfrihet, en bättre skola i Borlänge, företagande och individens oändliga möjligheter. Jag kommer fortsätta driva på för att utrikesfödda ska lyckas bättre i skolan och snabbare komma i arbete. Jag kommer fortsätta min kamp för att Borlängeborna ska få det bättre. Tröstlöst. Ja. Otacksamt. Ja tydligen. Men jag fortsätter ändå. Det är väl det som kännetecknar en fritidspolitiker.

Till nästa val har jag varit aktiv i Borlängepolitiken 14 år. Kanske missnöjesröstarna har upptäckt mig då. Fast jag kanske inte är förändring nog? Förmodligen inte. Jag drar inga motdemonstrationer. Jag behöver inte kravallstaket eller polisbeskydd när jag talar. Jag är inte populist. Jag är folkpartist.
/
Monica
av

Stort TACK!

I morgon är det 14 dagar sedan valet och i veckan som var blev allt färdigräknat. Jag vill säga stort TACK! till alla som har valt att lägga sin röst på Folkpartiet och på mig.

Riksdagsvalet

2014 blev det år då jag gjorde en riktigt skarp satsning på riksdagsvalet, efter att jag blev vald till toppkandidat för Folkpartiet Dalarna i november 2013. Utmaningen var stor. Det visste vi. Folkpartiet i Dalarna har inte haft något mandat den senaste mandatperioden så vi var alla taggade att ta tillbaka det. Tyvärr gick det inte vår väg. Vi hade behövt en starkare rikstrend och ett bättre valresultat runt om i hela Dalarna för att klara det.

Stort tack för alla kryss! Det blev 508 st, motsvarande 8 %, och det känns fantastiskt att över 500 personer valt att sätta ett kryss framför mitt namn. Hade vi tagit ett mandat hade jag blivit personvald. Det tar jag med mig in i nästa valrörelse. För ja, jag kommer som det känns nu, att kandidera igen 2018. Huruvida FP Dalarnas medlemmar vill ha med mig på listan återstår att se. Under den mest hektiska tiden de senaste månaderna har jag valt att lägga företaget åt sidan, vilket blir kännbart nu när valrörelsen är över, men det är bara att sätta igång och jaga uppdrag.

Kommunvalet

Jag har varit aktiv som kommunpolitiker i Borlänge i 10 år och suttit i kommunfullmäktige sedan 2006. I år var första gången jag blev personvald till kommunfullmäktige och då till båda Borlänges valkretsar. I Borlänge samlade jag totalt 183 kryss, vilket motsvarande ca 16 % och det är jag otroligt glad och stolt över. TACK alla som röstat och tror på mig! Jag kommer att fortsätta som gruppledare och fortsätta att driva frågor om skola, företagande och en plats för alla i socialliberal anda. Vi hade hoppats på en ökning i mandat efter allt idogt arbete de senast 4 åren men vi kan konstatera att det arbetet inte synts eller gillats av väljarna.

Det ska bli spännande att se var pågående förhandlingar om kommunens styrning landar någonstans. Det här brevet kom igår från länsstyrelsen.

IMG_0130

Landstingsvalet

Jag kan konstatera att jag dragit hem 117 kryss i landstingsvalet utan att egentligen inte ha genomfört någon kampanj i dessa frågor. TACK även här! Tyvärr fick inte Borlänge-valkretsen något mandat, annars hade jag blivit personvald även här.

Innan godnatt

Så här 14 dagar efter valet har all tomhet nu lagt sig. Ni vet den där känslan när man planerat något länge och sedan genomför man det. Efteråt blir det lite av ett vakuum. Jag spenderade min första vecka med att sova, spendera tid med familjen och ragga jobb. Det har blivit lite av alla de sakerna de sista månaderna. Egentligen känns det som att valrörelsen pågått sedan i april, eftersom vi hade EU-val då också. Nu senaste veckan har jag raggat jobb och deltagit i några politiska möten, det politiska arbetet stannar inte av. Helst hade jag velat ligga på en strand någonstans, ta igen mig ännu mer och läsa böcker men det kan jag bara drömma om just nu.

Slutligen konstaterar jag att Folkpartiet gjorde ett katastrofval. Vi backade på alldeles för många ställen. På måndag kommer vi folkpartister i Boränge att samlas och inleda vår valanalys samt diskutera de ev utsträckta händer till kommunalt samarbete som kommit oss tillkänna då.

Valkampanjen #monicalundin2018 tar nu sin början och jag hoppas vi ses ute på gator och torg. Jag kommer fortsätta mina resor, studiebesök och samtal runt om i Borlänge och resten av Dalarna.

Fortsatt trevlig helg!
/Monica

av

(S)tora skillnader mellan FP:s och rödgrön jobbpolitik

Ju längre vi kommer i valrörelsen desto mer tydlig blir de olika blockens förslag på jobbpolitik. Jag vill ge min syn på det hela:

Varför inte trainee-plat(s)er?

Socialdemokraterna har föreslagit att införa 32 000 traineejobb inom välfärden. Ungdomar får praktikplats i 90 dagar. Jag tror inte på idén.

För det första pekar Riksdagens Utredningstjänst på att förslaget kan strida mot EU:s statsstödsregler eftersom det handlar om en subventionering av dessa tjänster till 100%.

För det andra lägger förslaget över ansvaret till befintlig personal inom de verksamheter som de vill införa trainee-platser inom, vård, omsorg och fritids. Facken protesterar och menar helt riktigt att välfärden behöver utbildad personal, de ska inte behöva lägga resurser på handledning. Inga resurser avsätts till handledning utan befintlig personal förutsätts sköta handledningen. Personal som redan idag har fullt upp med nuvarande verksamhet. Jag förstår att personalen och facket känner att ”vården inte kan användas som en arbetsmarknadsregulator” och att ”fritidshemmen behöver fler utbildade lärare, inte färre”.

För det tredje är det också oklart vad som händer med ungdomarna efter de föreslagna 90 dagarna. Ungdomarna kommer inte hinna läsa in utbildning på den tiden så ungdomarna kommer att ha oavslutade utbildningar i bagaget och risken är därmed stor att de återigen hamnar i arbetslöshet.

För det fjärde: har någon tänkt på att fråga ungdomarna om de överhuvudtaget är intresserade av att praktisera inom vård, omsorg och på fritids? Med tanke på söktrycket till dessa utbildningar så ställer jag mig frågande. Att tvinga in ungdomar i verksamheter de inte vill jobba i känns sådär faktiskt. Det är lika galet som att göra gymnasiet obligatoriskt. Låt unga välja men satsa förebyggande och öka attraktiviteten/förbättra arbestmiljön inom vård, omsorg och skola så att de unga vill jobba där.

För det femte: S och V vill höja restaurangmomsen och S, V och MP vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Förutom att de kommer ha svårt att komma överens leder det till höjda kostnader för kommuner, landsting och företag eftersom de har många unga anställda. Följden blir att kostnaderna ökar bara för kommunerna med 2,2 miljarder kr när arbetsgivaravgifterna höjs. En tiondel av detta får kommunerna tillbaka i ersättning. Vad ska kommunerna då prioritera bort för att täcka det inkomstbortfallet. Skola? Vård? Omsorg?

HUI, Handelns Utredningsinstitut, har utrett följderna av arbetsgivaravgifterna för unga höjs. De konstaterar att reformen har gett mellan 15 000-16 000 ungdomsjobb och att det är ännu fler jobb som hotas vid en höjning. Forskning visar att en höjning av arbetsgivaravgifter för unga kan väntas ha en mycket större negativ effekt för unga jämfört med den positiva effekt som inträffade när sänkningen genomfördes.

S vill även höja resturangmomsen, en reform som gett ca 7000 jobb, främst till unga och utlandsfödda. Marginalerna är mycket små i restaurangbranschen (enligt HUI:s rapport) och lönekostnaderna är en stor utgiftspost. Vid utgiftsökningar så är det därför logiskt att personal sägs upp. En höjd restaurangmoms kommer därför leda till att ytterligare tusentals personer förlorar jobbet.

665x500_skola5

Vad vill jag och Folkpartiet?

1. Vi vill bygga ut lärlingssystemet i Sverige för att öka vägarna in på arbetsmarknaden. Vid sidan av de traditionella gymnasieprogrammen och högskoleutbildningarna behövs det mer branschanknutna utbildningar, lärlingsjobb. Vi vill gå vidare med lärlingsreformen och ge lärlingar, som i andra länder, möjlighet att få betalt av sin arbetsgivare. Därför vill vi införa en särskild anställningsform, lärlingsanställning. Vi vill också införa branschlärlingar, dvs lärlingar som kan antas av företag eller branscher direkt i stället för av en skola.

Lärlingsplatser och de jobb som skapats av sänkt restaurangmoms och sänkta arbetsgivaravgifter är riktiga jobb, ute på företag. De trainee-platser som S nu vill skapa är enligt mig konstgjord andning. AMS-trams skulle man också kunna kalla det.

2. Vi vill fortsätta bygga ut Yrkeshögskolan (YH). Nästan 9 av 10 studenter får jobb, vilket visar att det fungerar bra så vi behöver skapa fler utbildningsplatser inom YH.

3. Vi vill stärka rätten till Komvux. Alla, oavsett tidigare utbildning, ska få möjlighet att läsa in grundläggande och särskild högskolebehörighet på komvux. På så vis finns det alltid en andra chans om en elev gör felval.

4. Vi vill införa kompetenskonton. Arbetsmarknadens parter ska genom skattelättnader uppmuntras att bygga upp öronmärkta medel för individens kompetensutveckling.

5. Vi behöver modernisera den svenska arbetsrätten. Vi vill att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd ska baseras på kompetens, inte anställningstid. Arbetsgivarna bör i samband med det avsätta större resurser för omställning. En förändrad arbetsrätt gynnar också ungdomar som inte har tillräckligt med arbetslivserfarenhet.

6. Vi vill införa en allmän och statlig arbetslöshetsförsäkring. För många står idag utan skydd vid arbetslöshet. Därför behöver vi en statlig arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla.

7. Vi behöver satsa än mer på skola. På tidiga insatser, mer stöd och stimulans tidigt, mer tid för lärare och elever, lugn och ro i klassrummen för att fler ungdomar ska gå ut skolan med godkända betyg.

Två alternativ står mot varandra

Folkpartiet och Alliansregeringen har under 8 år visat att vi kan leda Sverige framgångsrikt genom lågkonjunktur. Att de rödgröna nu föreslår att riktiga jobb skapade av företag tas bort är vansinnigt. Att ersätta det med praktikplatser i 90 dagar är ännu mer vansinnigt.

300 000 jobb har skapats sedan 2006, mitt i brinnande lågkonjunktur.

Tänk då hur många jobb som kommer att skapas i kommande högkonjunktur. Vi har satt målet till minst 350 000 nya jobb till år 2020.

På söndag är det val. Får jag ditt förtroende att representera Dalarna i riksdagen?

Hälsningar från Monica

665x500_skolbarn3