Skola

av

Debatt: Öppenhet och insyn måste råda kring skolstatistik

Sedan den 1 september är det inte längre möjligt för skolmyndigheterna att samla in och redovisa statistik och annan grundläggande information om kommunala respektive fristående skolor. Bakgrunden till detta är att Statistiska Centralbyrån, SCB, vintern 2019 beslutade om en ny tolkning av lagstiftningen kring sekretess och vad som ska anses utgöra affärshemligheter.

Det är inte acceptabelt att vi har ett regelverk som får minst sagt tokiga effekter för hela landet.
Det är inte acceptabelt att vi har ett regelverk som får minst sagt tokiga effekter för hela landet.

Direkt när detta beslut fattades lämnade vi från Liberalerna in en skriftlig fråga till utbildningsministern med krav på åtgärder för att snabbt hantera problemet. Det är inte acceptabelt att vi har ett regelverk som får minst sagt tokiga effekter för hela landet.

När detta prövades i domstolen fick SCB rätt och konsekvenserna måste vi nu hantera politiskt. Värt att nämna här är att varken friskolorna, de kommunala skolorna eller någon annan önskar sig detta.

Uppgifter om skolan ska aldrig kunna hemligstämplas med hänsyn till affärshemligheter

Liberalerna menar att grundläggande information om hur det går för eleverna som uppgifter om betygsresultat, information om deras kunskapsutveckling självklart ska vara offentlig och tillgänglig för insamling. Det gäller också viktiga kvalitetsindikatorer som lärarbehörighet, lärartäthet men också hur den socioekonomiska sammansättningen ser ut på skolan. Det sistnämnda är avgörande för att Skolverket ska kunna bedöma och betala ut statsbidrag till landets skolor, men det är också viktigt för att kunna följa upp utvecklingen på skolor utifrån deras lokala förhållanden ur ett bredare perspektiv samt att statistiken ligger som grund för kommunernas resursfördelningssystem.

Det är helt obegripligt att SCB agerat på detta sätt och bidragit till att vi hamnat i en situation där Skolverket inte längre kan publicera samlad statistik på skolenhetsnivå eller på huvudmannanivå.

Borlänge kommun har nu på eget initiativ beslutat att skolinformationen kommer läggas ut på hemsidan om den här situationen inte når sin lösning under hösten. Vi välkomnar att flera kommuner samt friskolor gör detsamma. Detta är helt avgörande om vi ska värna valfriheten och möjligheten att göra ett aktivt skolval.

Ett annat problem som uppstår nu är att vi inte heller kan få tillgång till vilka skolor som finns i landet. Även detta som en konsekvens av SCB:s tolkning av sekretesslagen, i den delen räcker det med att ändra en förordning för att snabbt rätta till problemet, svårare är det med de andra uppgifterna om betyg och lärartäthet med mera. Här kan det krävas lagändring.

Uppgifter om skolan ska aldrig kunna hemligstämplas med hänsyn till affärshemligheter. Det uppdrag som vi förhandlat med regeringen till Skolverket och SCB som nu återrapporterats ger oss underlag för ett fortsatt arbete. Liberalerna har också begärt att Skolverket kommer till riksdagens utbildningsutskott för att svara på frågor om betyg och sekretess, detta möte kommer att ske inom kort. Vi kommer att göra vårt yttersta för att hitta en lösning på detta under hösten. Skolor som finansieras med offentliga medel, oavsett huvudman, ska verka på lika villkor, det måste även innefatta principen om öppenhet och insyn i verksamheterna.

Roger Haddad (L)

utbildningspolitisk talesperson

Monica Lundin (L)

skolkommunalråd Borlänge kommun

Roger Haddad (L), utbildningspolitisk talesperson.
Roger Haddad (L), utbildningspolitisk talesperson.
Monica Lundin (L), skolkommunalråd Borlänge kommun.
Monica Lundin (L), skolkommunalråd Borlänge kommun.

Publicerades i Dalademokraten 4 september 2020

av

Debatt: Vi behöver återstarta Sverige

Höstens budgetförhandlingar är avgörande för återstarten av Sverige. Liberalerna kommer vara garanten för att höstbudgeten genomsyras av arbetslinjen, prioriterar företagsamhet och fokuserar på att bryta utanförskapet. Vi kommer inte acceptera en vänsterinriktad bidragslinje som bidrar till att stärka utanförskap och som hindrar en återstart av Sverige.

Nu krävs ledarskap för att återstarta Sverige så att vi ser till att företag kan växa och anställa, att det lönar sig att gå från bidrag till jobb, att utanförskapet minskar samt att Sverige kan få en kunskapsskola i världsklass.

Därför prioriterar vi allra främst reformer och tillskott till tre centrala områden:

Integration och skola. Sveriges integrationsproblem är stora. Vår integrationsskuld är större än andra jämförbara länder. Arbetslösheten är allt för hög i våra utsatta områden, skolresultaten är för låga och otryggheten stor. För att Sverige ska bli möjligheternas land för alla krävs stora reformer. För en skola i världsklass kräver vi satsningar på svenska språket i skolan, för att locka de bästa lärarna till utsatta skolor och mer skola på loven. För att vända utvecklingen i våra utsatta områden satsar vi på att rusta upp våra utanförskapsområden, ökad trygghet med fler poliser och åtgärder för minskad trångboddhet. Viktigast av allt är att vi vill sänka skatten med 500 kronor i månaden för de med lägre inkomster, det skapar fler jobb och gör att det lönar sig att gå från bidrag till arbete.

Klimat och forskning. Klimatutmaningen är vår tids stora utmaning, men den går att lösa med teknikoptimism, kapitalism och rätt politik. Vi behöver lägga plakatpolitiken och tillväxtkritiken åt sidan för att istället göra effektiva satsningar. Vi föreslår att elektrifiera både transporter och industri för att sänka våra utsläpp. Resurser behövs för att forska på nästa generations kärnkraft. Trots att det låter omöjligt så kan man idag fånga in och lagra koldioxid. Satsningar på denna nya teknik måste genomföras.

Återstart av ekonomin och arbetslinjen. Företagen är jobbskaparna och de som finansierar hela vår välfärd. Coronakrisen har slagit hårt och nu krävs åtgärder för att stärka vår konkurrenskraft. Vi föreslår 30 miljarder i sänkt skatt på jobb och företagande. Vi kräver sänkta arbetsgivaravgifter för unga och de första anställda när små företag växer. Vi vill ta ned bolagsskatten, sänka skattetrycket på forskningsintensiva företag och förbättra skattevillkoren för att ta in experter. Arbetslinjen ska prioriteras och vi säger nej till nya bidrag.

Nyamko Sabuni

Partiledare för Liberalerna (L)

Monica Lundin

Förbundsordförande Dalarna (L)

Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna (L). Foto: TT
Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna (L). Foto: TT
Monica Lundin, skolkommunalråd för Liberalerna (L)
av

Ekonomisk rapport 26/8 BUN – intervju P4 Dalarna

Till följd av att barn- och utbildningsnämnden gick med underskott 2019 pågick under vintern 2020 ett intensivt arbete med att komma underfund med vad underskottet bestod av. Dels stod det klart att kommunens prognos- och uppföljningsprocess inte var tillförlitligt. Dels fanns lönestödsanställningar inom skolan som inte hade full kostnadstäckning, vilket var avsikten när de anställdes. Övriga anledningar var att kostnader för barn i behov av särskilt stöd drog över budget samt att kostnader för förskoleklass var felbudgeterade.

Skolchefer och rektorer arbetade intensivt under våren med att se över sina organisationer och avslut på lönestödsanställningar och visstidsanställningar verkställdes. I samband med detta flaggade rektorerna i juni upp för att besparingar går ut över skolans kvalitet i form av att barn i behov av särskilt stöd inte skulle få det. På möten med förskole- och grundskolerektorerna pratade vi bl a om vilka besparingar som kan göras i stället. Vi är helt överens om att ytterligare besparingar på skolorna i form av s k osthyvling inte längre går. Vi diskuterade vad som är lagstadgad verksamhet och inte, vad man kan spara på i central administration osv. Detta ser vi nu under hösten över.

Vi kom också överens om att följa verksamheterna under hösten när organisationen har satts för att trimma organisationen och samtidigt säkra att verksamheten har förutsättningar för att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd, helt i enlighet med skollagen. Detta arbete sker nu i nära dialog mellan skolchef och rektorer som säkrar verksamheterna. Det kan verka bakvänt att först avsluta anställningar för att sedan se hur organisationen fungerar vid läsårsstart men jag menar att detta steg är nödvändigt för att både hantera det uppkomna underskottet och nu trimma in organisationen så att vi har rätt organisation.

Idag på barn- och utbildningsnämnden fick vi en rapport från ekonomikontoret som har studerat antalet anställda i vår förskola och grundskola. De har jämfört antal anställda i maj respektive augusti (inte juni som jag felaktigt säger i klippet nedan). Det ekonomikontoret finner när de jämför våra personalregister är att personalstyrkan har minskat med 382 personer. Det rör sig om lönestödsanställningar och visstidsanställningar. Det sammanställningen inte visar är hur länge och hur mycket de 382 personerna har arbetat. De kan ha varit timvikarier och arbetat en vecka, en del har har jobbat mer än så. Kostnaden/besparingen för dessa anställningar är 11 mkr och det skulle motsvara 80 helårsarbetare om man vill sätta den summan i ett perspektiv. Inga tillsvidareanställningar har avslutats och inga lärare eller förskollärare har slutat eller ska sluta.

På nästa nämnd i september kommer vi få mer utförlig information kring detta samt hur arbetet går på våra förskolor och grundskolor då rektorerna har haft ekonomi- och verksamhetsuppföljning med skolcheferna och ekonom. I det arbetet ingår det då att säkra verksamheterna vad gäller elevernas behov av särskilt stöd. Rektorerna fortsätter också att arbeta med att öka behörigheten bland våra lärare. Efter dagens sammanträde blev jag intervjuad av P4 Dalarna och här nedan kan ni lyssna på den intervjun.

Intervju med P4 Dalarna efter ekonomisk rapport på nämnden 26 augusti

Om vi inte hade gjort åtgärder under våren skulle vi idag haft ett underskott på -50 mkr. I dagsläget har vi ett prognostiserat resultat på -24 mkr. Att inte agera till följd av underskottet vid årsskiftet skulle göra att vi som nämnd inte skulle få ansvarsfrihet vid nästa bokslut. I en nämndsledamots ansvar ligger att verka för god ekonomisk hushållning. Att samtidigt inte säkra att vi har behöriga lärare och att elever i behov av särskilt stöd får det skulle innebära att vi bryter mot skollagen. I en nämndledamots ansvar ligger också att verka för att kommunen uppfyller de statliga kraven. Det är en balansakt men jag är helt övertygad om att vi kommer hitta en väg som leder till en bättre skola i Borlänge.

Ha en fortsatt skön kväll!

/Monica

av

Mobilfri skola och andra bra förslag för en bättre skola i Borlänge!

Idag startar skolorna i Borlänge igen efter sommaren och 6718 elever börjar ett nytt läsår! Med ett nytt läsår kommer också drömmar och förväntningar bland våra elever och lärare men en del har också en klump i magen för hur läsåret ska bli. Kommer jag känna mig trygg, kommer jag kunna koncentrera mig på lektionerna? Hur ska det gå?

För att stötta skolornas goda arbete lade Liberalerna och majoriteten idag fram tre förslag på Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott:

  1. Riktlinjer gällande trygghet och studiero,
  2. Riktlinjer för förväntansdokument samt
  3. Redovisning av statistik. Lite längre ner kan du läsa mer om förslagen men om du i stället vill lyssna på mig när jag kort berättar så kan du klicka på videon nedanför:
  1. Riktlinjer för trygghet och studiero: Med mer fokus på kunskap och arbetsro från barn- och utbildningsnämndens sida kan vi ge barn och ungdomar bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet, oavsett bakgrund. En förutsättning för detta är att våra barn och unga känner sig trygga i skolmiljön. Upplevelsen av trygghet hänger ihop med tillit, delaktighet, inflytande och säkerhet. Genom att ta fram gemensamma riktlinjer för trygghet och studiero på skolorna läggs grunden för att öka fokus på kunskap och öka måluppfyllelsen i Borlänge. Mobilfrihet ska råda på Borlänge kommuns skolor varför mobilfri skoldag även ska ingå i riktlinjerna. Riktlinjerna kommer träda i kraft vid årsskiftet 20/21. Utbildningen ska enligt skollagen utformas så att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Jag är glad att vi idag lägger ett uppdrag om att utforma riktlinjer som ska understödja skolornas arbete men att vi också är tydliga och säger att våra skolor ska vara mobilfria. Jag är helt övertygad om att detta kommer ge högre måluppfyllelse, ökad trygghet och färre kränkningar under skoltid .

2. Borlänges barn och ungdomar behöver ges bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet. Då är det också viktigt att skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, vårdnadshavare och skolpersonal, där roller och förväntningar är tydliga. Ett sätt att arbeta med detta är genom s k förväntansdokument, där just detta tydliggörs.

Förväntansdokumentet ska utgöra en gemensam grund för att förstärka de insatser som redan pågår på skolan och för att skapa tydlighet i vilka förväntningar som ska gälla mellan skola, elev och vårdnadshavare. Vid behov kan varje skola komplettera med egna skolspecifika förväntningar men vi uttalar också att det är viktigt att vårdnadshavarna är med i framtagandet.

3. Under 2019 ändrade SCB sin tolkning av vad som räknas som sekretessbelagda uppgifter. Skolverket kommer från den 1 september 2020 enbart publicera statistik på riksnivå. Vi anser att detta är ett steg i fel riktning. I väntan på att frågan utreds vidare är det därför nödvändigt att kommunen bevakar frågan och säkerställer att kommunen även fortsättningsvis kommer redovisa statistiken offentligt.

Vi i nämnden använder statistiken i vår mål- och kvalitetsuppföljning. Statistiken används också av borlängeborna vid exempelvis skolval. Det måste därför även fortsättningsvis råda öppenhet och transparens i redovisningen av statistiken. Jag vill därför också passa på att uppmana våra friskolor i Borlänge att de även redovisar sin statistik så att det blir enkelt att också fortsättningsvis jämföra våra skolor.

Jag är glad att vi idag lagt dessa tre viktiga förslag. Dessa förslag samlat räknar jag med kommer ge oss än bättre förutsättningar för att följa våra verksamheter samt att vi ger borlängebarnen större möjligheter till ökad måluppfyllelse samtidigt som vi skapar en grund för bra och tydlig kommunikation med eleverna och vårdnadshavarna.

Till sist, på denna läsårets första dag säger jag ett särskilt stort grattis till alla som börjat 1:a klass. Idag börjar din resa 🙂

Ta hand om er och på återhörande!

/Monica

av

Debatt: Livet ska inte vara ett lotteri

Livet ska inte vara ett lotteri. Förskolan är viktig för att alla barn ska få chans att lyckas i livet. Inget är viktigare än en bra start.

Liberalerna vill uppvärdera svenska språket i förskolan. Foto: TT
Liberalerna vill uppvärdera svenska språket i förskolan. Foto: TT

Sverige ska vara möjligheternas land för alla. För att det ska bli verklighet måste vi börja från grunden. Liberalerna vill därför uppvärdera svenska språket i förskolan.

I dag är det stora skillnader i kunskapsresultat mellan de barn som har gått i förskola och de som inte gått i förskola innan de börjar skolan. Förskolan är bra för alla barn men fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. En kartläggning i en stadsdel i Göteborg visade att 75 procent av barnen hade inte den förväntade språkutvecklingen som barn borde ha i fyra- eller femårsåldern och att ordförrådet var betydligt mindre. Sexåringar förväntas ha ett ordförråd på cirka 8000 ord. De undersökta barnen ligger i snitt på 2000 ord.

Liberalerna vill att alla barn ska få en bra start. Idag är det alldeles för många barn som halkar efter i läsförmåga. Därför föreslår vi en uppvärdering av svenska språket i förskolan:

– Tidiga läsfrämjande insatser

Tidiga insatser för barn får ofta störst effekt. Liberalerna ser ett behov av att stärka och utvidga den tidigt uppsökande pedagogiska verksamheten, redan innan förskolan. Det kan exempelvis ske genom att barnhälsovård och bibliotek får ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling.

– Prioritera svenska språket

Förskolans läroplan bör ändras, så att det tydligt framkommer att svenska är huvudspråk och att barnets utveckling av det svenska språket ska prioriteras framför andra språk. I dag har förskolan i uppdrag enligt läroplanen att varje barn ska få förutsättningar att utveckla både barnets modersmål och det svenska språket. Svenska språkets betydelse bör tydliggöras.

Ingen förskollärare ska behöva känna sig osäker på vilket språk de aktivt ska uppmuntra barnet att använda. Det ska även fortsättningsvis finnas möjligheter att bedriva med särskild språkprofil.

– Kartlägg ordförråd

Varken Skolinspektionen eller Skolverket genomför mätningar av ordförråden hos barnen i förskolan. Skolverket bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ordförråden hos barnen i förskolan med särskilt fokus på att ta fram statistik och kunskapsunderlag om ordförrådet hos barn med utländsk bakgrund.

– Inför obligatorisk språkförskola

Förskolan fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Därför vill vi införa obligatorisk språkförskola för alla barn till nyanlända från tre år, minst 15 timmar i veckan

Barn som kan svenska klarar skolan bättre och barn som klarar skolan har lättare att förverkliga sina mål och drömmar. Därför prioriterar Liberalerna att ge barnen en bra start redan i förskolan. Vi vill ge varje barn de bästa förutsättningarna.

Roger Haddad

utbildningspolitisk talesperson (L)  

Monica Lundin

skolkommunalråd Borlänge (L)

Publicerades i Dalademokraten 18 augusti 2020

av

Gå och cykla till skolan i höst om det är möjligt!

Coronapandemin är långt ifrån över och efter en annorlunda vår väntar en annorlunda höst. Den 19 augusti är det dags för Borlänges elever att börja skolan efter sommarlovet. Det gör att fler elever och Borlängebor kommer att börja resa igen och risken för trängsel i kollektivtrafiken ökar.

Inför terminsstarten vädjar därför Borlänge kommun tillsammans med Dalatrafik om att elever med kort skolväg ska gå eller cykla till skolan, om det är möjligt. På så sätt hjälps vi åt att minska trängseln i kollektivtrafiken.

Genom att alla som kan cykla eller gå till skolan gör det, kan vi minska smittspridningen i Borlänge. Det finns också många andra hälsoskäl som talar för att det är bättre att cykla och gå till skolan. Att motionera och röra på sig innan skoldagen är bra.

Pandemin är inte över och vi måste tillsammans hjälpas åt för att hålla ner smittspridningen. Jag vill verkligen be alla att vara tålmodiga och hålla i och hålla ut även om det kan innebära att vi behöver skapa nya vanor.

Information från Dalatrafik om covid-19.

av

Sommarskolan är i full gång i Borlänge – 250 elever tar chansen!

För tre veckor sedan avslutades det ordinarie läsåret och redan på måndagen den 15 juni startade årets sommarskola. Sommarskolans cirka 250 elever kommer från årskurs 6-9 och Introduktionsprogrammen (IM). Genom att delta i lovskolans undervisning tar de en extra chans att klara betygen.

Jag blev uppringd under invigningen och fick möjlighet att skicka en hälsning. Men hur är jag klädd egentligen? #coronastyle 🙂

Sommarskolan, som kommer att pågå i sammanlagt sex veckor, ska ge fler elever chansen att uppnå eller komma närmare godkända betyg i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Nytt för i år är att sommarskolan även erbjuder eleverna undervisning i praktisk-estetiska ämnen som musik, hemkunskap, bild samt idrott och hälsa.

”Sommarskolan är otroligt viktig! Vi vet hur avgörande en gymnasieexamen är för våra ungdomars möjligheter att skapa sig en bra framtid. Sommarskolan ger våra grundskoleelever chansen att höja och nå godkända betyg för att sedan ta sig in på gymnasiet så det känns gott att många elever deltar även i år. Det finns risk att högre frånvarotal under våren, på grund av coronapandemin, inneburit ett kunskapstapp. På så sätt känner jag att möjligheten till sommarskola är extra betydelsefull just i år utifrån den aspekten också.”

Skoldagarnas upplägg under sommarskolan

Undervisningen kommer att pågå cirka klockan 08:30 – 15:00 och lunch ingår varje dag. På eftermiddagstid har eleverna möjlighet att vara med på fritidsaktiviteter av olika slag.

Grundskolornas verksamhet har pågått hela våren, trots coronasituationen. För att ändå undvika alltför många människor i samma lokaler kommer sommarskolans undervisning att spridas ut. De yngre eleverna från årskurs 6 och 7 får vara på Sopranen, medan de från årskurs 8 och 9 och eleverna från IM kommer att gå på Maserskolan.

Hur är det då – är sommarskolan bara ett enkelt sätt att få godkända betyg och gratis lunch varje dag? Svaret är nej.

Bara närvaro räcker inte för att få godkända betyg. Närvaro, godkända resultat och godkänd prövning i slutet av lovskolan är vad som krävs för att en elev ska få betyg. Vad gäller skollunchen så är den förstås bara för de elever som är anmälda till sommarskolan och deltar i undervisningen.

Den 24 juli avslutas sommarens lovskola. Förhoppningen är att deltagarna då tagit ett eller flera viktiga steg i sin kunskapsutveckling och strävan efter godkända betyg.

Mer information: borlange.se/sommarskola

Stort lycka till och njut också av sommaren!

av

Debatt: Utökad rätt att vabba kan ge tryggare vardag för barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning

Tillfällig föräldrapenning (vab) gör att föräldrar kan vara borta från jobbet när barn är hemma sjuka eller behöver läkarbesök. Ett kroniskt sjukt barn bär dock sin sjukdom med sig även till skolan, till fritids eller till förskolan. Där brister dagens vab.

Ofta räcker det inte att skolpersonalen är generellt välinformerad om en viss sjukdom; har ett barn diabetes måste ju till exempel en vuxen i klassrummet, på rasten eller på skolutflykten känna igen just det barnets subtila symtom på högt eller lågt blodsocker, klara av att ta enklare blodprov i fingret, tolka svaren och räkna ut precis rätt dos insulin varje gång barnet ska äta. Föräldrar kan därmed behöva ha omfattande kontakter med nya klasslärare, skola eller förskola för att vara trygga med att barnet kan få stöd och egenvård hela skoldagen.

Idag måste Försäkringskassan neka föräldrar vab och kontaktdagar för all denna tid, oavsett läkarintyg. Föräldrar kan heller inte ta ledigt för vård av barn för avgörande möten med socialtjänsten. Istället tvingas de ta av sin semester eller vara lediga utan lön för att lära ut kunskap om barnet som kan vara direkt livsavgörande.

Dagens regelverk är obegripligt. Det är som om ett kroniskt sjukt barn mirakulöst skulle tillfriskna på sin väg från hemmet till förskola, fritids eller skola. Regelverket är både märkligt och oacceptabelt. Liberalerna vill därför se över möjligheten att utöka vab.

Vi liberaler har tidigare krävt svar på om regeringen kan tänka sig att arbeta för att föräldrar till barn med varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna vabba eller ta ut kontaktdagar för möten med skola och förskola om stöd och egenvård. Glädjande nog har vi två gånger fått svaret att regeringen uppmärksammat frågan och söker en lösning. Vi är lättade och hoppfulla över att regeringen ser vikten av att varje barn får den hjälp det behöver i förskola och skola. Samma lösning bör även övervägas för möten med skola och socialtjänst om ett barn har sociala problem.

Regeringen behöver snarast se över möjligheten att ge föräldrar rätt att vabba eller ta ut kontaktdagar när det behövs för kroniskt sjuka barns hälsa och trygghet. Familjernas levnadsvillkor måste förbättras – för föräldrarnas skull, för skolpersonalens skull, för syskons skull och i allra högsta grad för barnens.

Lina Nordquist (L) Riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson

Bo Brännström (L) Regionråd, Region Dalarna

Monica Lundin (L) Kommunalråd och ordförande i barn och utbildningsnämnden, Borlänge kommun

Införd i Dalademokraten 26 maj 2020

av

Anförande budgetdebatt kommunfullmäktige Borlänge 16 juni 2020

Budgetanförande Monica Lundin (L)

Här ovanför kan ni lyssna på mitt budgetanförande från kommunfullmäktige 16 juni men ni kan även läsa det nedan.

Ordförande, presidium, ledamöter, alla som lyssnar och tittar:
Jag önskar att världen såg annorlunda ut. Jag önskar att världsekonomin såg annorlunda ut. Jag önskar att Borlänges ekonomiska förutsättningar såg annorlunda ut. Men tyvärr är verkligheten hård och obarmhärtig när det kommer till våra ekonomiska förutsättningar kommande år.

Liberalerna har visioner om vad vi vill, vi hade visioner när vi blev en del av majoriteten, vi har det fortfarande. Men jag tror att vi alla är medvetna om den omvärld vi befinner oss i nu. Vi behöver helt enkelt ta oss
igenom den här tuffa tiden som väntar och vi behöver inse, oavsett parti, att en del svåra beslut är att vänta.
Kapitlet finansiella förutsättningar på sid 30 i majoritetens förslag till strategisk plan målar som sagt upp en dyster bild och sätter kartan för oss att navigera. Samtidigt känner jag att osäkerheten är otroligt hög för att kunna göra säkra prognoser om hur framtiden ser ut.
Men jag går in och läser på konjunkturinstitut och SKR och bilden är rätt tydlig. Kommunsverige står inför en tuff tid.

När jag läser vårt förslag till strategisk plan så slås jag ändå av flertalet positiva saker. Vi har en vilja och ambition som är nödvändig för att komma framåt. Det är inte läge att lägga sig ner och invänta döden utan det är snarare tid att kämpa och stå upp för det vi tror på och det vi vill skapa.
Ledarskapet prövas i hårda tider men jag är övertygad om att ett positivt laddat ledarskap leder till mer positiv förändring än det motsatta. Så vad mer positivt finns där?
Några exempel:
Jag tycker det är positivt att vi säljer av anläggningstillgångar för att frigöra kapital. Jag tycker det är positivt att vi låter andra aktörer bygga skolor och omsorgsboenden. Positivt att vi avstår från att höja skatten. Vi ser i stället över vår organisation, vår överbyggnad som ligger under kommunstyrelsen, vilket vi liberaler har återkommit till som åtgärd sedan många mandatperioder. Det tar nu sin början. Vi är också villiga att gå längre om det krävs för att värna våra kärnverksamheter.
Jag är också positiv till att vi väljer att prioritera kärnverksamheterna – skola, vård, omsorg och socialtjänst i budgetförslaget.

Jag kommer alltid vilja ha mer pengar till skolan men vi har lyckats avvärja minskning av ramen jämfört med förra årets beslutade plan.

I förslaget till strategisk plan kan vi också läsa: Under planperioden ska planeringsprocessen vidareutvecklas för att bidra till ökad system- och helhetssyn. Fokus kommer att vara på prognos- och uppföljningsprocessen och utarbetande av mätsystem. Det har visat sig vara nödvändigt. Detta har upptagit större delen av mitt liv det senaste halvåret.
BUN är i och med förra årets underskott och genomförd översyn av KPMG nu på väg med att ta grundliga omtag vad gäller budget- uppföljning och prognosprocess. På nämnden i maj fick vi dragning av KPMG vad gäller genomförd översyn och på gårdagens nämnd fattade nämnden beslut
om åtgärdsplan för att komma tillrätta med de problem som har uppdagats. På nästkommande nämnd i augusti kommer också vi nämndledamöter reflektera över KPMG:s översyn och komplettera beslutad åtgärdsplan med vad vi som nämnd vill ha för rapportering från tjänstemännen för att vi ska
känna tilltro och trygghet i vårt ansvar för verksamheterna och ta rätt beslut. Vi kommer också genomföra en ekonomiutbildning för våra nämndledamöter så att alla ska känna att man har möjlighet att förstå de ekonomiska underlagen, tjänstemännens bedömningar och också därmed öka möjligheten att kunna påverka. Det tror jag skulle vara bra för alla våra politiker i kommunen och inte enkom BUN:s ledamöter. Men detta arbete kommer vi följa under lång tid framöver. Vi ska få ordning på detta.

Under det kommande året ser jag fram emot att inleda ett arbete tillsammans med våra verksamheter för att komma tillrätta med de problem som har uppdagats och vi måste ytterligare bygga upp förtroendet mellan politiker och tjänstemän, vilket jag känner har blivit skadat i den här processen.
Jag ser också fram emot att tillsammans med er övriga partier landa en lokalförsörjningsplan för förskolan/skolan som jag drog igång under mitt första år, dvs förra året. Det är nödvändigt att vi kommer framåt i den här frågan. Vi har stora investeringar på gång inom skola och förskola och mer
kommer att krävas om vi ska kunna klara elevökningar och samtidigt komma en bra bit på väg med att lösa segregationen. Jag håller fast vid målet att vi ska klara det tillsammans och det är viktigt att
en lokalförsörjningsplan är långsiktig och inte beroende av politisk majoritet. Den kräver samsyn som jag ser det.

Barn- och utbildningsnämnden kommer ha fortsatt fokus på vår nämndplan under kommande år som tydligt stipulerar att vi
ska öka måluppfyllelsen i Borlänges skolor. Vi ska ha fortsatt fokus på kunskap, arbetsro i våra klassrum där barn och ungdomar ska ha förutsättningar att nå sina mål, oavsett bakgrund. Vi ska fortsätta jobba mot målet att öka behörigheten. Våra klassrum och skolor ska ha trygghet och
studiero och vi ska skapa tydlighet i rollerna mellan skola och hemmet men också tydlighet i rollerna mellan politiker och tjänstemän, dvs styrkedjan. Våra mål är fortsatt höga. Skollagen och våra läroplaner kräver att våra mål är höga men det kommer tyvärr ta längre tid att nå våra mål i dessa
ekonomiskt dystra tider. Det kommer kräva tålamod, jävlaranamma, en hel del mod men också envishet.

I en tuff ekonomisk situation där vi som kommun både är arbetsgivare men också leverantör av utbildning, omsorg och annan service till medborgarna så blir också trycket hårt på oss som politiker både från medarbetare och borlängebor. Jag är övertygad om att det är i dessa tider ledarskapet
prövas. Vi ska lyssna, prata med folk och ta in vad människor tänker men till syvende och sist så är det ändå vi, som står där och måste ta de där svåra besluten. Vi kommer liksom inte ifrån det. Från Liberalernas sida så kommer vi fortsätta kräva bra beslutsunderlag så att vi kan ta välgrundade
beslut, hur svåra de besluten än är.

Framtiden kommer kräva att vi har tålamod och en hel del mod
att tåla.

Med det vill jag yrka bifall till majoritetens förslag till strategisk plan.

av

Nyheter från barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2020

I klippet nedan kan ni lyssna på när jag berättar om flertalet ärenden som behandlades på barn- och utbildningsnämnden den 15 juni.

De ärenden jag berättar om är:

  • Återkoppling av HTL-arbetet
  • Ekonomisk rapport maj samt åtgärdsplan till följd av KPMG:s översyn
  • Aktuell förskolekö – bara 4 barn i kön!
  • Svar på motion om rast- och lunchvakter i Borlänges grundskola
  • Information om lärarassistentreformen
  • Kvartalsuppföljning av systematiska kvalitetsarbetet
  • Coronaläget i nämndens verksamheter
  • Grattis till Kulturcentrum Asken som har fått statliga medel för Skapande skola!
Lyssna på när jag berättar om flertalet ärenden som behandlades på barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2020.

Stort tack till all personal för era insatser under den gångna terminen!

Jag önskar er en riktigt glad midsommar!