ATT SATSA PÅ BARNEN ÄR FRAMTIDEN 👧👦 Goda kunskaper i svenska i tidig ålder gynnar barnens framtida skolgång och möjligheter att lyckas i livet. Samtidigt visar forskning att utrikes födda barn och barn från socioekonomiskt svaga familjer har dålig språkutveckling. I genomsnitt ska ett barn i sexårsåldern ha ett ordförråd på omkring 8 000 ord, för dessa barn låg det på 2 000 ord. Den största orättvisan som samhället kan utsätta de 50 000 barn som bor i våra 60 utsatta områden är att känna till detta och ändå inte agera.
🔵 Vi vill stärka förskolan, göra den obligatorisk från fem års ålder och ställa högre krav på att förskolelärare och barnskötare behärskar och kan lära ut svenska.
Lekmannadomare – nämndemän – spelar en viktig roll i domstolarna. Systemet bör dock reformeras och nämndemännens villkor förbättras.
De kvinnor och män som har fått det svåra uppdraget att vara lekmannadomare behöver bättre förutsättningar än idag. Foto: TT
Idag får nämndemännen ytterst lite utbildning. De flesta lekmannadomare är samvetsgranna, men om fel begås får det stora konsekvenser för brottsoffren. Vi tar inte ställning i skuldfrågan i exemplen nedan. Däremot svider nämndemännens argument i hjärtat och får det att koka i hjärnan.
Däremot svider nämndemännens argument i hjärtat och får det att koka i hjärnan
Mars 2018. Domaren vill fälla en man för misshandel av sin fru. Två nämndemän friar mannen för att hans fru är av mindre bra familj och inte grät då hon berättade. De anser också att kvinnor ibland ljuger om hot och våld.
April 2018. Domaren vill fälla en man för våldtäkt. Två nämndemän friar mannen, eftersom kvinnan inte försökt rymma och det ”inte varit fråga om något bråk eller slagsmål, så som man tänker sig att en våldtäkt ska vara”.
Juni 2018. Domaren vill fälla en man för våldtäkt. Nämndemännen friar för att kvinnan bland annat spelat in en privat sexfilm.
April 2020. Domaren vill fälla en man för våldtäktsförsök, men två nämndemän friar. ”Kvinnan har inte någon gång under förhandlingen tittat den tilltalade i ögonen”, skriver de. De anser också att kvinnan hade varit mer avslappnad under rättegången om hon talat sanning.
I alla rättsfall ovan har juristdomaren kommit till en annan slutsats än två eller tre lekmannadomare.
Idag är det i för hög grad upp till nämndemännen att själva söka kunskap om sexualbrott, bevisvärdering, eller om brottsoffers reaktioner när de ställs inför en våldtagen, traumatiserad kvinna. Vi vill ändra på detta.
Rättssäkerhet kräver kunskap och omdöme genom hela rättssystemet, från poliser, till åklagare, till nämndemän. Vi vill bygga ut nämndemannautbildningen, så att nämndemän får mer kunskap, till exempel om brottsofferfrågor. Vi vill också bredda rekryteringen bortom partiernas medlemskårer och behålla nämndemän i tingsrätt och förvaltningsrätt men inte i högre instans.
De kvinnor och män som har fått det svåra uppdraget att vara lekmannadomare behöver bättre förutsättningar än idag. Det vi sparar på nämndemän i högre instans ska satsas på bättre ersättning och utbildning i tingsrätt och förvaltningsrätt. Vi liberaler har länge påtalat att brottsoffer behöver mer stöd i vårt land – en grundläggande början är att se till att alla domare är tillräckligt insatta i uppgiften.
Efter en härlig lunch på Hermans bistro i Borlänge var det dags att träffa Elevhälsans skollogopeder Sofie och Linnea. Vad gör då en skollogoped? Jo, de kan göra stora insatser när det gäller elever med språkstörning eller ellever som är i språklig och kommunikativ sårbarhet av andra orsaker (AE Hallin, 2019). Sofie och Linnea arbetar både på individ, grupp- och organisationsnivå. De jobbar med kartläggningar, bedömningar, klassobservationer, samtal med pedagog/klasslärare, vårdnadshavare, att hjälpa eleven att förstå och uttrycka sig.
Insatserna kan t.ex. ha som mål att förbättra elevers språk- och kommunikationsförmåga (t.ex. ordförråd, grammatik, socialt språk, berättande och uttal), eller fokusera på språkstöttande och kompenserade insatser i klassrummet och i inlärningssituationer (t.ex. bildstöd, TAKK, tidshjälpmedel, skrivmallar/skrivstöd, alternativa verktyg). Insatserna kan också fokusera på att lära ut strategier för att underlätta förståelse och inlärning t .ex. läsförståelsestrategier.
Logopeden kan också vara en del i att utveckla för en mer språklig tillgänglig lärmiljö “i stort” (fysisk, visuell, auditiv, social) och leda utbildande och kunskapshöjande insatser (t.ex. att öka förståelsen om språkstörning och språklig sårbarhet, språkutveckling och språkliga krav i skolåldern) (AH Hallin, 2019).
Jag blev så himla imponerad av deras driv och vilja att förbättra inlärningsförutsättningarna för Borlänges barn och unga. Jag lärde mig att ett skolgårdsspråk förvärvar man efter ca 2 år. Men att förvärva skolspråket tar längre tid att förvärva och det är beroende på elevernas ålder när de ankommer till Sverige. Enligt forskningen så går det fortast att nå nivån med skolans läsämnen om man kommer när man är 9-11 år. Det allra bästa är att man i tidig ålder kommer in i förskola i en mixad grupp där svenska pratas. Det är också bakgrunden till att Liberalerna driver idén om språkförskola från 3 år.
De här tjejerna är ödmjuka och blygsamma när jag frågar dem vad de är bäst på: förmågan att lyfta andra, flexibla, anpassningsförmågan, att känna in vad varje situation kräver. Jag kan direkt säga att de här tjejerna växer inte på träd. De gör ett fenomenalt arbete och skolorna vill ha mer. Det måste ju ändå vara det bästa betyget. Följ dem på Instagram: skollogopederna_borlange
Stort TACK för att jag fick besöka er Linnea och Sofie! Stort TACK för ert goda arbete med Borlänges elever och skolpersonal 🙏💙 Stort TACK för ert fokus på eleverna, er förmåga att lyfta dem, er flexibilitet och anpassningsförmåga och inkännande av vad varje elev, grupp och organisation behöver. 🙏😊 Jag blir otroligt stolt att höra om hur ni arbetar och känner med hela kroppen att vår resa har börjat och att vi är på rätt väg. På väg mot ökad måluppfyllelse och kompassriktningen är inställd mot en skola i världsklass.
Idag har jag haft en fullspäckad dag. Dagen började med digital fördjupningsdag med polisen och landets regionspolisråd och insynsråd. Vi fick dragningar kring polisens verksamhet generellt sett vad gäller utveckling och resursförstärkning, gängrelaterat våld, coronapandemin och civil krisberedskap, särskilt utsatta brottsoffer och säkerhetsskydd. Några budskap som vi fick med oss var att 2024 kommer vi ha 10 000 fler poliser i Sverige. Återrekryteringen går också bra. 2500 poliser har slutat av annan anledning än pension men 1/4 av dessa har kommit tillbaka till polismyndigheten. Visste ni att Sverige har haft 17 000 självmordsförsök hittills i år? Jag vet tyvärr inte hur det såg ut förra året men oavsett så är det en bedrövlig siffra i vårt Sverige.
Efter lunch kom Johan Pehrson, vår gruppledare i riksdagen och 1:e vice ordförande i Liberalerna, på besök till Borlänge och vi började hos polisen i Borlänge. Vi träffade kommunpolis och två av områdespoliserna i 1,5 timme och vi hade ett intressant samtal om bilden av Borlänge och Tjärna Ängar, hur deras lägesbedömning är nu (gul), hur de jobbar gränssättande, trygghetsskapande och kommunikativt. Gruppen som ska jobba mot Tjärna ängar ska enligt uppgift bli 1+8, där 1:an står för gruppchefen. Vi pratade om väktare och de 12 kamerapunkterna som ska upp och vi pratade om skolan. Jag berättade om den handlingsplan som tas fram från kommunens sida men mest om det jag kan bäst, vad vi gör från skolans sida för att arbeta med trygghet, studiero, ökad måluppfyllelse och förväntansdokument/med föräldrar.
Neda, Jessica, Jerk och jag tillsammans med bl a Huda och Maria.
Sedan fortsatte besöket till IKEA där vi blev inspirerade av hur de jobbar med mångfald genom enkelhet. De är modiga, orädda och inkluderande i sin rekryteringsstrategi och rekryteringen speglar hur Borlänge ser ut, dvs att 20% av personalen ska vara utlandsfödda. De ser hellre möjligheterna än hindren och vågar ställa de obekväma frågorna. Vi besökte Yalla Borlänge som är ett social företag och ett kvinnokooperativ som startade i år inom projektet Trappa upp där flertalet kvinnor arbetar med sömnad och syr allt möjligt från necessärer, förkläden, tygpåsar av stuvar och ej sålda kuddfodral, gardiner osv. Jag köpte en jättefin necessär 🙂
Johan och Jerk lyssnar på Maria
Johan och jag lyssnar koncentrerat.
Sedan var det dags för lite middag för mig och Johan och vi käkade sushi samtidigt som Johan intervjuades av Jens Runnberg. Intervjun kan du läsa här.
Sista punkten för dagen var boendedialog på Tjärna ängar och efter lite teknikstrul med facebook-sändningen var vi igång. Den kan ni titta och lyssna på här.
Johan och jag på boendedialogen.
Det blev ett jättebra möte med 15-tal människor, mest ungdomar vilket var glädjande och vi diskuterade allt från poliser till skola och kameror. De var upprörda över hur deras område målas upp i media då de i själva verket känner sig trygga i området. Det ska vi ta med oss i bilden av Tjärna ängar. En ungdom bestämde sig för att bli medlem 🙂 Vi kommer komma tillbaka för att fortsätta dialogen, inte bara till Tjärna ängar utan till fler bostadsområden framgent men vi får avvakta coronan just nu. Här kan du läsa mer om Johans besök och boendedialogen.
Det blev verkligen en toppenmåndag fylld av en massa kunskap och spännande möten. TACK alla för att ni bidrog till en så bra dag och TACK Johan för besöket!
Tisdag – en dag att komma ikapp
Min tisdag hade målet att städa undan i mailen innan ledighet i slutet av veckan och fylldes av mängder av administration men också telefonsamtal som har låtit vänta på sig och mediaintervjuer efter Johans besök på måndagen. Det är ändå skönt att få rensa undan en massa saker som ligger och väntar på att bli gjorda. På kvällen deltog jag i styrelsemöte med Liberala företagare.
Regionpolisråd
Fortsatt administration på onsdag morgon och sedan regionpolisråd på eftermiddagen. Jag hade anmält frågan om att få redovisning av polisens arbete på Tjärna ängar. Vi fick en bra dragning av Borlängepolisen som berättade om området historiskt och att redan för 20 år sedan var området belastat med hög kriminalitet genom den s k Familjen. Borlänges kriminalitet i svart och vitt handlar således inte om invandring rakt av utan snarare om en inneboende utsatthet i form av t ex hög arbetslöshet, låga studieresultat och om trångboddhet. Ett område där hyrorna traditionellt har varit och fortfrarande är lägre än resten av Borlänge. Även här nämndes kameror och polisens arbete med gränssättande, trygghetsskapande att minska brott samt att polisen upplever att de har ett mycket gott samarbete med kommunen. Framåt blir det fortsatt tillväxt vad gäller antal poliser och de ser fram emot fortsatt bra samverkan.
Torsdag – fredag fick jag äntligen ta ut min planerade ledighet och lyckades faktiskt med konststycket att bara vara ledig, förutom att en DT-reporter hittade igen mig på Messenger och jag fick svara på några snabba frågor om Forssaklackskolan. Återkommer till det nästa vecka.
Tacksam för några hellediga dagar som välbehövligt avbrott.
Vi är många i och utanför Borlänge som reagerar starkt på den upptrappande våldsutveckling som har skett i Tjärna Ängar den senaste tiden. I veckan var statsministern på besök. Tack och lov har det lugnat sig och polisens lägesbedömning har gått från rött läge till gult läge. Men arbete kvarstår. Vi som parti har under många år agerat på olika sätt för att stärka tryggheten, minska brottsligheten och satsa på skolan både på ett nationellt och lokalt plan. Vi fortsätter. Vårt mål är att Sverige inte ska ha några utsatta områden 2030.
På måndag 26 oktober kommer Liberalernas gruppledare i riksdagen, Johan Pehrson, till Borlänge. Besöket är en del i Liberalernas arbete ”Förortslyftet” som syftar just till att Sverige inte ska ha några utsatta områden efter år 2030. Förra helgen hade vi partiråd då viktig politik inom områdena skola och bostäder beslutades och det kommer vi också presentera.
Johan Pehrson besöker tillsammans med mig först polisen och därefter IKEA för att studera deras integrationsprojekt. Klockan 1830 arrangerar vi en coronasäkrad dialog på Tjärna Ängar. Där kommer Johan och jag som sagt presentera Förortslyftet men framför allt träffa boende för en dialog om hur vi vänder utvecklingen och skapar ett möjligheternas Borlänge.
Följ dialogen här på Liberalerna Dalarnas Facebook.
Välkommen till livesändningen och fortsatt trevlig helg!
Kunskapen om undernäring och äldrehälsa måste öka. Att tillåta att människor är farligt undernärda år 2020 är fullständigt oacceptabelt.
När kostvetaren Malin Skinnars Josefsson disputerade vid Uppsala universitet var hennes doktorsavhandling en ljudlös larmrapport: hon visade att sex av tio patienter inom äldrevården är undernärda eller löper risk för undernäring. Andra rapporter visar att mellan 40 000 och 75 000 årsrika människor svälter i Sverige, i detta nu. Hundratals personer i varje län far sannolikt så illa att de riskerar att dö inom kort. Detta är alarmerande siffror. Liberalernas krav att stoppa äldres undernäring är viktigare än någonsin.
Hur är läget i Dalarnas län? Av ovannämnda doktorsavhandling och andra rapporter är det med all säkerhet troligt att även i Dalarnas län riskerar många inom äldrevården att drabbas av undernäring och också riskerar att dö på grund av det. Finns det förrädiska diken mellan kommuner och region så att undernäring inte uppmärksammas?
Ett värdigt liv ska vara en självklarhet för oss alla, oavsett ålder
Detta måste då motverkas. Samarbete mellan vårdcentraler, sjukhus och kommuner är nödvändigt för att nå resultat. Munhälsans direkta koppling till undernäring gör att också tandvården behöver vara en självklar del av detta arbete. Vi liberaler vill att staten ska underlätta allt detta samarbete.
Rapporter från olika håll i landet visar att alldeles för många kommunala hemtjänstutövare fortfarande saknar rutiner för att förebygga och behandla undernäring bland de äldre – så får det inte vara. Dietister och arbetsterapeuter är nyckelspelare, men de är på många håll alldeles för få. Kunskapen om undernäring och äldrehälsa måste öka i både hemtjänst och i äldreboenden. Äldre patienters vikt och näringsbehov måste följas och vi måste säkra att sjukvård, hemtjänst och äldreboenden alla får kunskap om äldrehälsa och kost och att de får veta när kostbehov förändras.
Studier över hela världen visar att insatser mot äldres undernäring ger bättre hälsa och livskvalitet, sparar vårddygn, motverkar infektioner och minskar behovet av läkemedel. Ett samhälle mitt i en pandemi kan inte stillatigande låta gamla människor vara sårbara för infektion och sjukdom. Halvdant arbete leder till lidande, men skapar också stora kostnader. Ett land med växande vårdköer och vårdplatsbrist måste undvika varenda sjukhusinläggning – människor ska kunna vara friska i sina egna hem, inte våndas på värdefulla vårdplatser. Vi vägrar acceptera att årsrika människor är undernärda i Sverige år 2020. Ett värdigt liv ska vara en självklarhet för oss alla, oavsett ålder.
Gängvåldet fräter sönder samhället. Våra unga ska få drömma om framtiden, inte rånas, beskjutas eller fastna i de kriminella gängens skottlossningar eller vägspärrar. Vi vill att fler partier sluter upp bakom att genomföra en kraftfull antigängpakt.
Rättsstaten måste återta drabbade områden meter för meter, hus för hus, stadsdel för stadsdel. Kriminella klaner, gäng eller extremister måste mötas av hårdare motstånd. Liberaler kommer alltid stå upp för att rättsstaten ska finnas till för att skydda medborgarna.
Vi kämpar för:
1. Fler poliser. Bekämpa brottsligheten med 10 000 fler polisanställda, pengar för att bygga nya fängelser och mer resurser till rättsvårdande myndigheter, inte minst Centrum mot våldsbejakande extremism och Rättsmedicinalverket.
2. Bättre verktyg. Skärpta straff för livsstilskriminella och automatiska straffrabatterna måste bort. Stryp kriminellas tillgångar. Där brottsligheten är allvarlig behövs mer kamerabevakning.
3. Bekämpa kriminella klanstrukturer. Parallell rättsskipning hotar demokratin. Vi måste förhindra att kriminella klaner och gäng utnyttjar bidragssystemet eller begår brott. De som vittnar mot gäng måste få bättre skydd och övergrepp i rättssak måste bestraffas hårdare.
”Rättsstaten måste återta drabbade områden meter för meter, hus för hus, stadsdel för stadsdel.” Det skriver Liberalernas Johan Pehrson och Monica Lundin. Foto: Fredrik Sandberg/TT
4. Stoppa rekryteringen. Ingen föds kriminell. Unga på väg in i kriminalitet måste möta sociala insatser tidigt – även om en vårdnadshavare vägrar medverka. Att klara skolan är en central skyddsfaktor mot brott. Den förälder som utsätter sina barn för risker ska kunna tvingas till vård om det skyddar barnet. Barn som hamnar snett ska få obligatoriska insatser från socialtjänsten, även om föräldrarna säger nej. Så är det inte i dag. Vi måste säkerställa resurser för tvångsomhändertaganden och bättre statlig ungdomsvård vid SIS.
5. Kraftsamling mot unga gängkriminella. Unga gängkriminella måste bort från gatan. Även brott som begås av unga måste utredas av polisen för att markera allvaret. Det ska vara Kriminalvården som ansvarar för insatser till unga gängkriminella och våldsbrottslingar.
Liberalerna tror på ett Sverige utan utsatta områden. Där alla barn får gå i kunskapsskolor. Där alla har lika rätt till frihet och trygghet. Det är själva grunden för det liberala samhällskontraktet.
Johan Pehrson (L), rättspolitisk talesperson
Monica Lundin (L), förbundsordförande Dalarna
Johan Pehrson (L), rättspolitisk talesperson.Monica Lundin (L), förbundsordförande Dalarna.
Publicerades i Dalarnas Tidningar 26 september 2020
Varje utsatt barn i Dalarna ska ha en framtid fylld av möjligheter. Det förutsätter att vi garanterar alla barn en riktigt god skolgång.
Skolan har börjat, lärare och elever är igång igen.
Socialtjänsten och Socialtjänstlagen måste rikta ett strålkastarljus på barnens skolsituation. Foto: TT
”Får vi alla ungar att gå klart skolan har vi löst mycket” – sa fritidsledaren på träffen om barn i utsatta situationer.
Socialtjänsten behöver få ett lagstadgat uppdrag att vända på varje sten och hitta alla kreativa sätt för att utsatta barn ska ta sig till skolan
Det är alldeles rätt! Det finns så mycket erfarenhet av detta hos lärare och andra i skolan. Tid och engagemang läggs på barnen, samarbete sker med socialtjänsten, orosanmälningar görs, föräldrar engageras. Specialteam utvecklas för att arbeta med hemmasittare. Projekt startas och goda resultat uppnås men det kan inte stå och falla med eldsjälarna. De är nödvändiga men de måste ha lagen i ryggen när de utvecklar livsviktigt samarbete.
Barnen som klarar skolan har större chanser i livet på otaliga sätt. Skolverket konstaterar att det finns starka samband mellan skolnärvaro, skolprestationer och psykisk hälsa. Forskning visar övertygande att misslyckad skolgång ökar risken för att senare drabbas av ohälsa, sociala problem och kriminalitet. Ändå nämner inte dagens lagstiftning skolfrånvaro som en riskfaktor i barns liv.
Socialtjänsten och Socialtjänstlagen måste helt enkelt rikta ett strålkastarljus på barnens skolsituation.
Idag finns en lucka i lagen. Missbruk, spelmissbruk, kriminalitet, skadliga miljöer, ogynnsam utveckling, utsatthet nämns som viktiga områden att bevaka och aktivt motverka. Men inte ett ord om skolan, trots att skolan är en avgörande del av skyddsnätet vi är skyldiga dessa barn.
Liberalerna föreslår därför att Socialtjänstlagen utökas med uppdraget att socialnämnder över hela landet aktivt ska arbeta för att tidigt förebygga skolfrånvaro och motverka en avbruten skolgång.
Socialtjänsten behöver få ett lagstadgat uppdrag att vända på varje sten och hitta alla kreativa sätt för att utsatta barn ska ta sig till skolan. Detalj för detalj, termin efter termin, krävs ett långsiktigt engagemang för barn och unga för att byta utsatthet och hopplöshet mot delaktighet och framtidstro. Detta måste Socialtjänstlagen ovillkorligt säkra. Sverige ska vara möjligheternas land för alla barn.
Juno Blom
barnrättspolitisk talesperson (L)
Lina Nordquist
socialpolitisk talesperson (L)
Anna-Maria Norén, Mora
representant i Socialtjänstutredningens politiska referensgrupp (L)
Sjukvårdens och äldreomsorgens människor skyddar och räddar andras liv. Det måste få kosta. Välfärden behöver mer pengar.
Statsministern säger att Socialdemokraterna till skillnad från oss liberaler värnar vårt gemensamma skyddsnät. Socialdemokraterna skriver att de vill ”investera i välfärden före skattesänkningar”. Det är ett logiskt magplask.
Det viktiga för välfärden är inte hur hög skattesatsen är för varje person eller för varje företag, utan hur mycket skatt vi sammantaget för in och vad vi sedan gör med pengarna. Det i sin tur påverkas av hur många företag vi har som anställer, vilket resultat de gör och hur många av oss som har ett jobb och bidrar med moms och skatt.
Det måste bli enklare för företagen att behålla personal och att anställa
Socialdemokraternas skattehöjningar kommer inte att få Sverige på fötter efter en pandemi och kommande lågkonjunktur. Vi liberaler har slitit denna vår, för att rädda Sveriges och Dalarnas företag. Vi fortsätter slita, därför att vi vet att friska, växande företag är grunden till vår välfärd. Det är ju företagen, deras anställda och alla vi konsumenter som tillsammans drar in de pengar som behövs för att andra ska kunna vårda, rädda, lära ut, bygga ett bättre land. Helheten kräver alla sina delar. Hela cirkeln behövs.
Det måste bli enklare för företagen att behålla personal och att anställa, så att så många som möjligt har ett jobb och en egen lön. Regelkostnader och bolagsskatter måste minskas – tillsammans med rimliga arbetsgivaravgifter stärker det vårt lands ekonomi.
Vårt förslag om att sänka skatten för människor med låga inkomster ger människor en tryggare tillvaro och dessutom möjlighet att konsumera mer hos Dalarnas lokala företag. Deras inköp spelar stor roll för andras vardag.
Växande företag och välfärdens kunniga människor säkrar tillsammans att möjligheter kan prägla varje människas liv, vem hon än är och varifrån hon än kommer. Ett starkt skyddsnät kräver läkare, lärare, sjukgymnaster, socionomer och sjuksköterskor, men också levande företag.
Varmt tack, alla ni som tillsammans bygger vår välfärd.
Mats Persson
ekonomisk-politisk talesperson (L)
Lina Nordquist
socialpolitisk talesperson (L)
Monica Lundin
ordförande Liberalerna Dalarna
Svante Parsjö Tegnér
vice ordförande Liberalerna Dalarna
Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L).Lina Nordquist, socialpolitisk talesperson (L).Monica Lundin, ordförande Liberalerna Dalarna.Svante Parsjö Tegnér, vice ordförande Liberalerna Dalarn
Sedan den 1 september är det inte längre möjligt för skolmyndigheterna att samla in och redovisa statistik och annan grundläggande information om kommunala respektive fristående skolor. Bakgrunden till detta är att Statistiska Centralbyrån, SCB, vintern 2019 beslutade om en ny tolkning av lagstiftningen kring sekretess och vad som ska anses utgöra affärshemligheter.
Det är inte acceptabelt att vi har ett regelverk som får minst sagt tokiga effekter för hela landet.
Direkt när detta beslut fattades lämnade vi från Liberalerna in en skriftlig fråga till utbildningsministern med krav på åtgärder för att snabbt hantera problemet. Det är inte acceptabelt att vi har ett regelverk som får minst sagt tokiga effekter för hela landet.
När detta prövades i domstolen fick SCB rätt och konsekvenserna måste vi nu hantera politiskt. Värt att nämna här är att varken friskolorna, de kommunala skolorna eller någon annan önskar sig detta.
Uppgifter om skolan ska aldrig kunna hemligstämplas med hänsyn till affärshemligheter
Liberalerna menar att grundläggande information om hur det går för eleverna som uppgifter om betygsresultat, information om deras kunskapsutveckling självklart ska vara offentlig och tillgänglig för insamling. Det gäller också viktiga kvalitetsindikatorer som lärarbehörighet, lärartäthet men också hur den socioekonomiska sammansättningen ser ut på skolan. Det sistnämnda är avgörande för att Skolverket ska kunna bedöma och betala ut statsbidrag till landets skolor, men det är också viktigt för att kunna följa upp utvecklingen på skolor utifrån deras lokala förhållanden ur ett bredare perspektiv samt att statistiken ligger som grund för kommunernas resursfördelningssystem.
Det är helt obegripligt att SCB agerat på detta sätt och bidragit till att vi hamnat i en situation där Skolverket inte längre kan publicera samlad statistik på skolenhetsnivå eller på huvudmannanivå.
Borlänge kommun har nu på eget initiativ beslutat att skolinformationen kommer läggas ut på hemsidan om den här situationen inte når sin lösning under hösten. Vi välkomnar att flera kommuner samt friskolor gör detsamma. Detta är helt avgörande om vi ska värna valfriheten och möjligheten att göra ett aktivt skolval.
Ett annat problem som uppstår nu är att vi inte heller kan få tillgång till vilka skolor som finns i landet. Även detta som en konsekvens av SCB:s tolkning av sekretesslagen, i den delen räcker det med att ändra en förordning för att snabbt rätta till problemet, svårare är det med de andra uppgifterna om betyg och lärartäthet med mera. Här kan det krävas lagändring.
Uppgifter om skolan ska aldrig kunna hemligstämplas med hänsyn till affärshemligheter. Det uppdrag som vi förhandlat med regeringen till Skolverket och SCB som nu återrapporterats ger oss underlag för ett fortsatt arbete. Liberalerna har också begärt att Skolverket kommer till riksdagens utbildningsutskott för att svara på frågor om betyg och sekretess, detta möte kommer att ske inom kort. Vi kommer att göra vårt yttersta för att hitta en lösning på detta under hösten. Skolor som finansieras med offentliga medel, oavsett huvudman, ska verka på lika villkor, det måste även innefatta principen om öppenhet och insyn i verksamheterna.
Roger Haddad (L)
utbildningspolitisk talesperson
Monica Lundin (L)
skolkommunalråd Borlänge kommun
Roger Haddad (L), utbildningspolitisk talesperson.Monica Lundin (L), skolkommunalråd Borlänge kommun.
Monica Lundin (L) 