Politik

av

24 mkr saknas för Borlänges elever och lärare

Idag har barn- och bildningsnämnden beslutat om verksamhetsbudget och sektorsplan för 2015. I samband med det lade jag följande protokollsanteckning.
”Folkpartiet tillsammans med Alliansen har de senaste åren lagt egna budgetförslag i kommunfullmäktige, budgetförslag som innehållit förstärkningar till skolan och omsorgen för att ta itu med de stora utmaningar som finns i dessa verksamheter. Alliansens budgetförslag har dock inte vunnit gehör. Vi lägger därför inte eget budgetförslag i nämnden men avstår inte heller i att delta i beslutet. Som nämndledamöter är vi ansvariga för verksamheten oavsett.

Jag vill dock med denna protokollsanteckning uttrycka min oro för det ekonomiska läget i Barn- och bildningsnämnden men också för Borlänge kommun i stort. Det framstår väldigt tydligt att majoritetsstyret i Borlänge inte prioriterar förskolan och skolan. Jag konstaterar återigen att barn- och bildningsnämndens verksamhet är underfinansierad, för år 2015 beräknas underskottet till 24 mkr för skolverksamheten. Detta beskrivs även av majoriteten själva, både i tjänsteskrivelse och sektorsplan. Dels tas ej hänsyn till hittills ökat antal barn och elever och dels saknas det även ekonomiska resurser för att bemöta det prognostiserade antalet tillkommande barn och elever under kommande budgetår. Gymnasieskolans fasta kostnader är också en stor utmaning.

Jag ser med stor oro på att efter flera år av effektiviseringar gå in i ett läge där besparingar återigen ska drabba Borlänges elever och skolpersonal. Vi ligger i ett läge där Borlänge kommun skulle behöva satsa mer resurser på att öka måluppfyllelsen och höja resultaten bland Borlänge elever, ett läge där vi skulle behöva höja lärarnas löner och öka möjligheterna till fortbildning för att bli en attraktiv arbetsgivare, ett läge där vi snarare skulle behöva tillskott än att återigen konstatera att verksamheten är underfinansierad. Det är uppenbart att majoritetsstyret i barn- och bildningsnämnden inte har lyckats övertyga sina partikamrater i kommunledningen.

Vi i Folkpartiet och Alliansen ser också med stort intresse fram emot slutsatserna i den lokal- och fastighetsutredning som genomförs där vi starkt ifrågasätter hyressättningen där Borlänge kommun har högre lokalkostnader än jämförbara kommuner, vilket också påverkar kostnaderna för barn- och bildningsverksamheterna. Det är även avgörande att nämnden ligger i framkant att söka alla statsbidrag som är möjliga att söka.

Vad gäller Barn- och bildningsnämndens sektorsplan ser jag ett stort behov att framöver arbeta mot färre mål både i nämnden och i hela kommunen, att vi inte sätter upp mål som redan är lagstadgade samt att vi verkligen tar en diskussion om vilka nyckeltal som vi ska använda och som på allvar styr verksamheterna. Det pågår ett arbete med ny strategisk plan för Borlänge kommun och jag ser det som nödvändigt att dessa synpunkter tas med i det arbetet. Det är heller inte godtagbart att andra nämnder och förvaltningar kan lägga ut mål på en annan nämnd utan kommunikation så där behövs också en bättre samordning framöver samt nämndens deltagande i sådana processer.”

En kommentar efter mötet från en allianskamrat var att jag var på hugget idag. Så när är jag inte det tänkte jag? Hi hi 🙂 Ja, jag är oftast på hugget, det blir lätt så när jag ser saker som jag tycker är tokiga.

Hoppas ni har haft en kanondag! Jag önskar er en fortsatt härlig vecka, trots underfinansierad skolverksamhet…. Vad mer är möjligt?
/
Monica

av

Vågar vi vara annorlunda?

Extra val. Vem anade det? Säkert många av er, men jag trodde ändå att det skulle bli försök till ny regeringsbildning innan extra val föreslogs. Men nu är vi här: extra val. Smaka på de orden. Ja, det har ni förstås gjort i över en vecka nu, jag också. I media och i sociala medier matas väljarna med olika budskap som t ex: KAOS! Haveri! Löfven hit och Batra dit. SD är fascister säger den ene. Nej, det är de inte alls säger den andre. Ena stunden har Alliansen svikit Sverige för att vi inte samarbetar med S och MP, andra stunden samarbetar vi med SD för att de röstar på vår budget. Politiker från alla läger hänger på mediadrevet och delar, gillar, delar, gillar.

Krönika_NU

Inlägget publicerades ursprungligen som krönika i liberala nyhetsmagasinet NU 11 december.

Extra val. Jag har funderat på vad jag som politiker och vad vi som parti kan göra med den möjligheten. För det här är en möjlighet som plötsligt levereras till vår dörr av en expressbudfirma och fortare kommer det nu gå fram till 22 mars. Så innan vi skriver under leveransen skulle jag vilja att vi funderar på vad vi skulle kunna göra annorlunda den här gången och framför allt hur.

Jag känner att vi socialliberaler har fått en andra chans. Det är som Robinsons Andra Chansen, där man plötsligt kan bli inröstad igen. Det är ett angenämt läge, vi befinner oss dessutom i ett halvkallt klimat med mycket mat i stället för att halvt svälta ihjäl på en paradisö. Förutsättningarna är med andra ord goda.

I förra valrörelsen gick jag in med fast övertygelse att jag skulle vara glada jag och jag skulle prata om vad jag vill med Sverige. Det gick bra till en början men ju längre tiden gick drogs jag med. Jag delade inlägg vars syfte var att smutskasta. Jag kände att min retorik smälte ihop med Alliansens. Min glädje försvann mer och mer. Jag hamnade i försvarsposition. Så vad kan jag göra annorlunda den här gången?

För jag är något annat. Jag ser framåt. Som människa, folkpartist och företagare är jag medveten, medmänsklig, lösningsinriktad, konstruktiv och pragmatisk. Oj, det lät pretentiöst och här kommer mera. Jag är politiker för att jag tror på ett bättre samhälle för alla och det är det jag vill jobba för. Jag vill berätta vad jag som socialliberal och folkpartist ser som Dalarnas, Sveriges och världens möjligheter.

Så hur annorlunda vågar vi vara? Vågar vi undvika ord som kaos, haveri och inte se bakåt? Kan vi tillsammans som socialliberaler vara mer positiva och konstruktiva, se framåt och beskriva vad vi vill med Sverige i stället för att hamna i försvarsposition och beskriva de andras politik? Kan vi ställa oss över pajkastningen och det förgångna och fokusera på vårt partiprogram och hur det ska genomföras? Kan vi lägga dömandet åt sidan och i stället prata om möjligheterna som parti och som medmänniskor? Skulle vi kunna bli ett parti för folket? Ett folkparti? Ett 20%-parti?

Jag tror att vi har många väljare att vinna men frågan är: Vågar Folkpartiet vara så annorlunda?

P.S Det är så enkelt att köpa in sig på andras beteendemönster och andras verklighetsbeskrivning. Så påminn mig gärna om jag börjar bli någon annan än just Monica.

/Monica

Publicerad som krönika i liberala nyhetsmagasinet NU den 11 december. 

av

Extra val – som Robinsons andra chansen

Monica som politiker under de senaste tio åren

Många av er vet att jag har varit politiskt aktiv under de senaste tio åren. Jag har lärt mig otroligt mycket under dessa år. Jag har lärt mig att det inte är någon idé att bli arg, det ger bara den andre ett övertag. Många är de socialdemokratiska män och kvinnor som gång på gång ger mig tillfälle att träna… Den senaste valrörelsen lärde mig också att jag inte är en sådan människa som gillar att smutskasta andra. Jag är så godtrogen att jag tror att vi politiker faktiskt engagerar oss för att förändra världen.

Robinsons andra chansen

Nu verkar det bli extra val om inte ett mirakel kallat statsministerns avgång och ny regeringsbildning tar vid. Föga troligt. Jag känner att vi politiker har fått en andra chans genom det här extra valet. Det är som Robinsons andra chansen där man kan bli inröstad igen.

I min valutvärdering har jag kollat på hur jag inför valen tänkte att jag skulle agera och jämfört det med hur det faktiskt blev. För att göra en lång historia kort så har jag landat i att jag någonstans glömde bort mig själv, hur jag faktiskt är som människa och varför jag är politiker.

Hur resulterar det sig? I valrörelsen som har börjat kommer jag inte dela några degraderande bilder på Stefan Löfven, Fridolin, Sjöstedt eller något från rödgrön röra. Jag kommer inte beskriva de senaste två månaderna som kaos eller haveri. Jag kommer inte smutskasta. Jag vill något annat.

Monica som politiker framöver

cropped-monica_3fz.jpgJag vill se framåt. Som människa är jag medveten, medmänsklig, lösningsinriktad, konstruktiv och pragmatisk. Jag är politiker för att jag tror på ett bättre samhälle/en bättre värld för alla och det är det jag vill jobba för. Jag vill berätta vad jag som liberal och folkpartist ser som Dalarnas, Sveriges och världens möjligheter. Det kommer jag ta med mig in i valrörelsen. Jag vill helt enkelt vara jag.

Den minut ni ser att jag börjar bete mig annorlunda – påminn mig gärna. Det är så enkelt att köpa in sig på andras beteendemönster och andras verklighetsbeskrivning.

Vad ska till för att jag kan vara Monica i den här valrörelsen – hela vägen?

Framöver kommer jag skriva om vår politik mer ur ett konstruktivt och lösningsinriktat perspektiv. Helt enkelt för att det är så jag fungerar.

Må så gott i adventsmörkret!

/Monica

DAGENS LÄS: Rasmus liberal skriver mycket bra om liberala värderingar som är viktiga i kommande val.

av

Laguppställning

Nu är Folkpartiet Borlänges laguppställning klar. Det är en ung grupp vi har inför kommande mandatperiod. Snittåldern är 44 år och det tycker jag känns väldigt ungt. Har inte räknat på förra mandatperioden men eftersom alla våra unga, förutom en som precis fyllt 17 och några som avsagt sig, har fått förtroendeuppdrag så känns det otroligt bra.

Så här blev vårt lag:
Kommunfullmäktige: Monica Lundin (gruppledare), Lars Ingvarsson (ordinarie), John Thornander (ersättare), Jaro Potucek (ersättare)
Kommunfullmäktiges valberedning: Lars Ingvarsson (ordinarie), Monica Lundin (ers.)
Kommunstyrelsen och serviceutskott: Monica Lundin (ordinarie)
Barn- och bildningsnämnden/arbetsutskott/2:e vice ordf: Monica Lundin (ordinarie)
Omsorgsnämnden: John Thornander (ersättare)
Arbetsmarknad- och socialnämnden: Jaro Potucek (ersättare)
Miljönämnden: Jonna Stenberg (ersättare)
Byggnadsnämnden: Arne Lissmats (ordinarie)
Kulturnämnden/au: Björn Kruse (ordinarie)
Fritidsnämnden: Fredrik Bergqvist (ersättare)
Tunabyggen AB: Arne Lissmats (ersättare)
Borlänge Energi AB: John Thornander (ordinarie)
Hushagen AB: John Thornander (ersättare)
Framtidsmuséet: Magnus Jonsson (ersättare)
Gemensamma nämnden för alkohol, tobak, receptfria läkemedel: Andreas Hållberg (ersättare)
Revisionen: Andreas Åslin (ordinarie)
Nämndeman: Björn Andersson
Räddningstjänsten Dala Mitt: Lars Ingvarsson (ordinarie)
Valnämnden: Björn Kruse (ersättare)
Intresseföreningen Dalabanan: Monica Lundin (ersättare)
FINSAM: Jaro Potucek (ersättare)
Gode män, tätortsförhållanden: Arne Lissmats (ersättare)
Namnberedningen: Björn Kruse (ordinarie)
Värdegrundsberedningen: Lars Ingvarsson

Ingen dålig lista på uppdrag.

Nästa val har vi tänkt utöka våra antal platser i styrelser och nämnder. Vill du vara med då? Skulle det kännas kul att få vara med och påverka kommunens verksamhet? Att gå med redan nu bäddar för din framgång 2018 om du vill ha plats på valsedlar osv. Samtidigt har du en stor möjlighet att påverka vår liberala politik här i Borlänge.

Välkommen! och stort tack till alla som redan valt Folkpartiet och nu tagit plats i nämnd och/eller styrelse.

/Monica

av

TACK! för förnyat förtroende

Ikväll har vi haft nomineringsmöte för Folkpartiet i Borlänge och vi har bemannat de platser i nämnder och styrelser som vi får besätta inom Alliansens valtekniska samverkan.

Det är med stor tacksamhet och glädje jag kan berätta att jag ikväll har fått förnyat förtroende som gruppledare för Folkpartiet i Borlänge. Mina partikamrater har även givit mig förtroendet att få ordinarie plats i kommunstyrelsen, i dess serviceutskott och i barn- och bildningsnämnden med arbetsutskott, där jag kommer bli 2:e vice ordförande. Dessa uppdrag kommer tillsammans innebära att jag kommer ha möjlighet att jobba mer med politiken utan att försaka jobbet, eftersom jag blir arvoderad som fritidspolitiker på deltid. Det ska bli skönt att faktiskt känna att tiden finns efter tio år med mycket ideellt arbete på kvällar och helger.

Vi har stora utmaningar i Borlänge; att få fler i egenförsörjning, att få fler barn och unga som klarar målen i skolan, att korta förskoleköerna, att få ett bättre näringslivsklimat, att få fler som vill bo här. Det tillsammans med att skapa en stad där vi bryr oss om varann, oavsett vem vi är eller var vi kommer ifrån är grunden för det jag vill jobba för framöver.

Många yngre

Jag är också jätteglad över vår sammansättning i den politiska gruppen. Vi har fått en rejäl föryngring och vi har många nya krafter som tar plats i nämnder och styrelser. Stort grattis till alla som fått förtroendet!

Nyfiken?

Är du intresserad av att veta mer om oss? Vi kommer ha sammankomster efter jul där vi diskuterar liberalism, Folkpartiets politik och vad vi vill med Borlänge. Tveka inte att ta kontakt med mig eller vår förening borlange@folkpartiet.se

Ha det gott!

Liberala hälsningar från Monica

FB-profil_vivillmer

av

Har Borlängeborna fått det de ville?

Idag presenterade Socialdemokraterna sitt nya styre. De har bildat en vänstermajoritet tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och OFA (Omsorg För Alla).
Borlängeborna röstade för förändring, det kan vi konstatera. Är den här lösningen den förändring som Borlängeborna ville ha? Tveksamt. De enda partier som ökade av Borlänges partier var Miljöpartiet och Centern och det måste man säga var starkt gjort med tanke på Sverigedemokraternas framfart. Övriga partier minskade i mandat förutom Folkpartiet och KD. I besvikelsen över att inte öka tänker jag ändå positivt att vi troligen har kvar våra kärnväljare.

Hur aktiva har vi varit i eventuella förhandlingar?

En hand sträcktes ut från S till oss i Folkpartiet och vi diskuterade koalitionstanken på ett medlemsmöte. Vi kom fram till att det var värt att i alla fall sätta sig ner att diskutera för att se vad vi skulle kunna få ut av ett samarbete med S. Vi ser ju t ex möjligheterna med att skapa en så mycket bättre skola än idag. Men det är trots allt många runt FP-bordet som inte litar på sossarna och deras maktfullkomlighet och historien talar inte i deras favör. Vi resonerade dock som så att den största vinsten skulle vara att mildra vänstersvängen med en mittenkoalition. Så långt kom vi nu aldrig. Vi kom inte ens till en diskussion.

Vad blir konsekvenserna?

Jag är rädd att dagens överenskommelse kommer att innebära fortsatt NEJ till LOV (lagen om valfrihet). Dvs politiker ska bestämma på vilket äldreboende mormor ska bo när det är dags att flytta. Politiker ska bestämma vilken hemtjänst mormor ska använda. Jag är rädd att hotet om kommunalt veto mot friskolor rycker allt närmare. I de åtta år jag suttit i barn- och skolnämnden så är det ytterst få gånger S har sagt JA till en friskola. Friförskolan i Torsång är undantaget. Där räddades kommunen av friskolan eftersom man inte hade beredskap själv. Bye bye valfrihet 😦 Det är en sorgens dag.

Vad händer nu?

Folkpartiet fortsätter nu naturligtvis i opposition. Vi slipper sitta i knät på sossarna. Vi är fria att agera utifrån vår position. Vi kan inte få genom någon politik som Vänsterblocket är emot men vi kan som opposition ifrågasätta och granska och föra en jäkla massa liv om vi vill. Inte för att någon utanför det politiska rummet verkar se det. Ledsen att jag är lite uppgiven.. De senaste 4 åren tycker jag att vi har setts mycket i tidningar och sociala media och så men det belönar sig tydligen inte. Inte när det finns ett missnöjesparti med i leken. Jag funderar mycket på hur man ska nå ut till väljarna om man vill visa en seriös sida och inte bara komma med populistiska förslag. Otacksamt är det faktiskt med tanke på all tid som läggs ner.
Folkpartiet och Alliansen inleder nu diskussioner och förhandlingar om platser i nämnder och styrelser. Där har naturligtvis vi fyra partier olika önskemål, och det kommer jag berätta om när det är klart. Som jag ser det så kommer vi att lägga fram Alliansens förslag till budget senare i höst och det ska då bli intressant att se hur SD röstar. Vi får då se om Sossarna gjorde rätt att gå vänsterut för att inte ge vågmästarroll till SD.

Vad får vi se av SD framöver?

Borlängeborna har röstat för förändring. Det står klart. Med det kommer ansvar. Ansvar för SD att leverera. Ansvar att faktiskt redovisa hur de står i olika frågor. Hur kommer deras budget att se ut? Vad vill de göra i frågor som faktiskt är aktuella. I valet sade de nej till byggandet av ett islamskt center. En fråga som är stendöd. Ren populism med andra ord. I valet sade de självklarheter som mer pengar till skola och omsorg. Ja, det sade vi allihop. Saken är att vi andra har finansiering för det. Det ska bli jätteintressant att få studera SDs budget och förslag till lösningar. Hittills har jag bara hört gnäll och missnöje och jag inser att missnöjesröstare har hamnat där. Men vad och vilka har nästan 19% egentligen röstat på?

Hur kommer jag att agera?

Jag kommer att fortsätta läsa mina handlingar om vattentaxor och äldreomsorg, investeringsplaner och driftsunderskott. Jag kommer fortsätta lägga fritid på att förbereda mig inför mötena. Jag kommer fortsätta lägga förslag som jag anar kommer att röstas ner. Jag kommer att fortsätta ta skit från vänsterblocket över att Alliansen har styrt Sverige i 8 år. Jag kommer fortsätta strida för det jag tror på; valfrihet, en bättre skola i Borlänge, företagande och individens oändliga möjligheter. Jag kommer fortsätta driva på för att utrikesfödda ska lyckas bättre i skolan och snabbare komma i arbete. Jag kommer fortsätta min kamp för att Borlängeborna ska få det bättre. Tröstlöst. Ja. Otacksamt. Ja tydligen. Men jag fortsätter ändå. Det är väl det som kännetecknar en fritidspolitiker.

Till nästa val har jag varit aktiv i Borlängepolitiken 14 år. Kanske missnöjesröstarna har upptäckt mig då. Fast jag kanske inte är förändring nog? Förmodligen inte. Jag drar inga motdemonstrationer. Jag behöver inte kravallstaket eller polisbeskydd när jag talar. Jag är inte populist. Jag är folkpartist.
/
Monica
av

Stort blogg-genomslag, eller?

Så här i valanalys-tider har jag kollat hur blogg-statistiken sett ut det sista året.

Analys: helt fantastisk utveckling! Jag har ingen annans hemsida/blogg att jämföra med men jag gillar framför allt att studera min egen utveckling så för mig spelar det mindre roll.

2010

Jag startade min blogg sent inför valrörelsen 2010 och jag lyckades då komma upp i ca 2 000 visningar för hela året, med kraftig peak under augusti-september 2010. Under de kommande åren 2011, 2012 och 2013 har jag inte bloggat lika frekvent som under valår så antalet visningar har pendlat mellan 1 000 – 2 000 visningar per år.

2014

Under våren 2014, inför EU-valet, körde jag igång min krysskampanj #kryssamonica och redan då syns att antalet visningar ökar. Totala visningar hittills i år ligger på 4200 och hälften av dessa ligger under augusti och september.

2018?

Jag har ingen aning om det här är bra eller dåligt men för mig räcker det att jag har fördubblat antalet visningar sedan förra valet. Jag kommer att fortsätta använda den här bloggen fram till nästa val också. Vad ska till för att jag har 8 000 – 10 000 visningar under 2018?

Ge mig gärna feed-back på om du saknar något på hemsidan eller om du vill ha mer information om något.

Reach for the stars and I’ll meet you up there.

/Monica

Reach for the stars

av

Stort TACK!

I morgon är det 14 dagar sedan valet och i veckan som var blev allt färdigräknat. Jag vill säga stort TACK! till alla som har valt att lägga sin röst på Folkpartiet och på mig.

Riksdagsvalet

2014 blev det år då jag gjorde en riktigt skarp satsning på riksdagsvalet, efter att jag blev vald till toppkandidat för Folkpartiet Dalarna i november 2013. Utmaningen var stor. Det visste vi. Folkpartiet i Dalarna har inte haft något mandat den senaste mandatperioden så vi var alla taggade att ta tillbaka det. Tyvärr gick det inte vår väg. Vi hade behövt en starkare rikstrend och ett bättre valresultat runt om i hela Dalarna för att klara det.

Stort tack för alla kryss! Det blev 508 st, motsvarande 8 %, och det känns fantastiskt att över 500 personer valt att sätta ett kryss framför mitt namn. Hade vi tagit ett mandat hade jag blivit personvald. Det tar jag med mig in i nästa valrörelse. För ja, jag kommer som det känns nu, att kandidera igen 2018. Huruvida FP Dalarnas medlemmar vill ha med mig på listan återstår att se. Under den mest hektiska tiden de senaste månaderna har jag valt att lägga företaget åt sidan, vilket blir kännbart nu när valrörelsen är över, men det är bara att sätta igång och jaga uppdrag.

Kommunvalet

Jag har varit aktiv som kommunpolitiker i Borlänge i 10 år och suttit i kommunfullmäktige sedan 2006. I år var första gången jag blev personvald till kommunfullmäktige och då till båda Borlänges valkretsar. I Borlänge samlade jag totalt 183 kryss, vilket motsvarande ca 16 % och det är jag otroligt glad och stolt över. TACK alla som röstat och tror på mig! Jag kommer att fortsätta som gruppledare och fortsätta att driva frågor om skola, företagande och en plats för alla i socialliberal anda. Vi hade hoppats på en ökning i mandat efter allt idogt arbete de senast 4 åren men vi kan konstatera att det arbetet inte synts eller gillats av väljarna.

Det ska bli spännande att se var pågående förhandlingar om kommunens styrning landar någonstans. Det här brevet kom igår från länsstyrelsen.

IMG_0130

Landstingsvalet

Jag kan konstatera att jag dragit hem 117 kryss i landstingsvalet utan att egentligen inte ha genomfört någon kampanj i dessa frågor. TACK även här! Tyvärr fick inte Borlänge-valkretsen något mandat, annars hade jag blivit personvald även här.

Innan godnatt

Så här 14 dagar efter valet har all tomhet nu lagt sig. Ni vet den där känslan när man planerat något länge och sedan genomför man det. Efteråt blir det lite av ett vakuum. Jag spenderade min första vecka med att sova, spendera tid med familjen och ragga jobb. Det har blivit lite av alla de sakerna de sista månaderna. Egentligen känns det som att valrörelsen pågått sedan i april, eftersom vi hade EU-val då också. Nu senaste veckan har jag raggat jobb och deltagit i några politiska möten, det politiska arbetet stannar inte av. Helst hade jag velat ligga på en strand någonstans, ta igen mig ännu mer och läsa böcker men det kan jag bara drömma om just nu.

Slutligen konstaterar jag att Folkpartiet gjorde ett katastrofval. Vi backade på alldeles för många ställen. På måndag kommer vi folkpartister i Boränge att samlas och inleda vår valanalys samt diskutera de ev utsträckta händer till kommunalt samarbete som kommit oss tillkänna då.

Valkampanjen #monicalundin2018 tar nu sin början och jag hoppas vi ses ute på gator och torg. Jag kommer fortsätta mina resor, studiebesök och samtal runt om i Borlänge och resten av Dalarna.

Fortsatt trevlig helg!
/Monica

av

(S)tora skillnader mellan FP:s och rödgrön jobbpolitik

Ju längre vi kommer i valrörelsen desto mer tydlig blir de olika blockens förslag på jobbpolitik. Jag vill ge min syn på det hela:

Varför inte trainee-plat(s)er?

Socialdemokraterna har föreslagit att införa 32 000 traineejobb inom välfärden. Ungdomar får praktikplats i 90 dagar. Jag tror inte på idén.

För det första pekar Riksdagens Utredningstjänst på att förslaget kan strida mot EU:s statsstödsregler eftersom det handlar om en subventionering av dessa tjänster till 100%.

För det andra lägger förslaget över ansvaret till befintlig personal inom de verksamheter som de vill införa trainee-platser inom, vård, omsorg och fritids. Facken protesterar och menar helt riktigt att välfärden behöver utbildad personal, de ska inte behöva lägga resurser på handledning. Inga resurser avsätts till handledning utan befintlig personal förutsätts sköta handledningen. Personal som redan idag har fullt upp med nuvarande verksamhet. Jag förstår att personalen och facket känner att ”vården inte kan användas som en arbetsmarknadsregulator” och att ”fritidshemmen behöver fler utbildade lärare, inte färre”.

För det tredje är det också oklart vad som händer med ungdomarna efter de föreslagna 90 dagarna. Ungdomarna kommer inte hinna läsa in utbildning på den tiden så ungdomarna kommer att ha oavslutade utbildningar i bagaget och risken är därmed stor att de återigen hamnar i arbetslöshet.

För det fjärde: har någon tänkt på att fråga ungdomarna om de överhuvudtaget är intresserade av att praktisera inom vård, omsorg och på fritids? Med tanke på söktrycket till dessa utbildningar så ställer jag mig frågande. Att tvinga in ungdomar i verksamheter de inte vill jobba i känns sådär faktiskt. Det är lika galet som att göra gymnasiet obligatoriskt. Låt unga välja men satsa förebyggande och öka attraktiviteten/förbättra arbestmiljön inom vård, omsorg och skola så att de unga vill jobba där.

För det femte: S och V vill höja restaurangmomsen och S, V och MP vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Förutom att de kommer ha svårt att komma överens leder det till höjda kostnader för kommuner, landsting och företag eftersom de har många unga anställda. Följden blir att kostnaderna ökar bara för kommunerna med 2,2 miljarder kr när arbetsgivaravgifterna höjs. En tiondel av detta får kommunerna tillbaka i ersättning. Vad ska kommunerna då prioritera bort för att täcka det inkomstbortfallet. Skola? Vård? Omsorg?

HUI, Handelns Utredningsinstitut, har utrett följderna av arbetsgivaravgifterna för unga höjs. De konstaterar att reformen har gett mellan 15 000-16 000 ungdomsjobb och att det är ännu fler jobb som hotas vid en höjning. Forskning visar att en höjning av arbetsgivaravgifter för unga kan väntas ha en mycket större negativ effekt för unga jämfört med den positiva effekt som inträffade när sänkningen genomfördes.

S vill även höja resturangmomsen, en reform som gett ca 7000 jobb, främst till unga och utlandsfödda. Marginalerna är mycket små i restaurangbranschen (enligt HUI:s rapport) och lönekostnaderna är en stor utgiftspost. Vid utgiftsökningar så är det därför logiskt att personal sägs upp. En höjd restaurangmoms kommer därför leda till att ytterligare tusentals personer förlorar jobbet.

665x500_skola5

Vad vill jag och Folkpartiet?

1. Vi vill bygga ut lärlingssystemet i Sverige för att öka vägarna in på arbetsmarknaden. Vid sidan av de traditionella gymnasieprogrammen och högskoleutbildningarna behövs det mer branschanknutna utbildningar, lärlingsjobb. Vi vill gå vidare med lärlingsreformen och ge lärlingar, som i andra länder, möjlighet att få betalt av sin arbetsgivare. Därför vill vi införa en särskild anställningsform, lärlingsanställning. Vi vill också införa branschlärlingar, dvs lärlingar som kan antas av företag eller branscher direkt i stället för av en skola.

Lärlingsplatser och de jobb som skapats av sänkt restaurangmoms och sänkta arbetsgivaravgifter är riktiga jobb, ute på företag. De trainee-platser som S nu vill skapa är enligt mig konstgjord andning. AMS-trams skulle man också kunna kalla det.

2. Vi vill fortsätta bygga ut Yrkeshögskolan (YH). Nästan 9 av 10 studenter får jobb, vilket visar att det fungerar bra så vi behöver skapa fler utbildningsplatser inom YH.

3. Vi vill stärka rätten till Komvux. Alla, oavsett tidigare utbildning, ska få möjlighet att läsa in grundläggande och särskild högskolebehörighet på komvux. På så vis finns det alltid en andra chans om en elev gör felval.

4. Vi vill införa kompetenskonton. Arbetsmarknadens parter ska genom skattelättnader uppmuntras att bygga upp öronmärkta medel för individens kompetensutveckling.

5. Vi behöver modernisera den svenska arbetsrätten. Vi vill att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd ska baseras på kompetens, inte anställningstid. Arbetsgivarna bör i samband med det avsätta större resurser för omställning. En förändrad arbetsrätt gynnar också ungdomar som inte har tillräckligt med arbetslivserfarenhet.

6. Vi vill införa en allmän och statlig arbetslöshetsförsäkring. För många står idag utan skydd vid arbetslöshet. Därför behöver vi en statlig arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla.

7. Vi behöver satsa än mer på skola. På tidiga insatser, mer stöd och stimulans tidigt, mer tid för lärare och elever, lugn och ro i klassrummen för att fler ungdomar ska gå ut skolan med godkända betyg.

Två alternativ står mot varandra

Folkpartiet och Alliansregeringen har under 8 år visat att vi kan leda Sverige framgångsrikt genom lågkonjunktur. Att de rödgröna nu föreslår att riktiga jobb skapade av företag tas bort är vansinnigt. Att ersätta det med praktikplatser i 90 dagar är ännu mer vansinnigt.

300 000 jobb har skapats sedan 2006, mitt i brinnande lågkonjunktur.

Tänk då hur många jobb som kommer att skapas i kommande högkonjunktur. Vi har satt målet till minst 350 000 nya jobb till år 2020.

På söndag är det val. Får jag ditt förtroende att representera Dalarna i riksdagen?

Hälsningar från Monica

665x500_skolbarn3

 

av

En väljares röst: retroaktivt barnbidrag/föräldrapenning för invandrare

Var och kampanjade idag och pratade med en man som först inte tänkte rösta. Det spelade ingen roll vad han tycker sa han. Vi pratade lite om det varpå jag frågade om han säg skulle rösta på mig, vad skulle han vilja att jag ändrar på.

Det första han då ifrågasatte var varför en invandrarkvinna med en massa barn fick typ 250 000 kr i bidrag direkt i klumpsumma som hon kommer hit. Jag frågade vad det är för bidrag han menade att hon får. Svaret var att hon dels får retroaktivt barnbidrag och retroaktiv föräldrapenning i klumpsumma för alla sina barn oavsett hur gamla de är.

Jag konstaterade att felinformation sprids som aldrig förr. Vandringssägnerna och myterna kring vårt bidragssystem är många. Detta är en av dem.

Ingen, varken svensk- eller utrikesfödd får barnbidrag retroaktivt, för tid man t ex inte varit i landet eller inte varit folkbokförd. Alla går under samma lagar och regler. När det gäller föräldrapenningen har reglerna ändrats för att förhindra att föräldraförsäkringen blir en kvinnofälla, särskilt för utrikesfödda kvinnor. De regler som infördes under Alliansregeringen funkar så att man måste ta ut 80 % av föräldrapenningen före barnet fyller 4 år, dvs högst 96 dagar får tas ut efter barnets fyraårsdag . Det betalas alltså inte ut några klumpsummor med pengar och dagarna tas ut när man de facto är hemma med barnet.

Tillägg: Efter valet 2014 har blocköverskridande förslag lagts om att anhöriginvandrare enbart ska kunna ta ut ett fåtal av de 450 dagarna efter barnets tvåårsdag, för att ytterligare begränsa möjligheterna att bli hemma länge med barn och öka incitamenten att komma ut på arbetsmarknaden. 

Hur som helst, jag berättade för honom hur det faktiskt ligger till och han såg förvånad ut men lite nöjdare ändå att det inte var så illa som han trott.

– Ok, sa jag. Är det något mer du funderar på?

– Ja, EU är helt åt h-e, sa han.

Vi pratade lite om EU, de fördelar jag ser med en fri inre marknad för företagare, för att köpa/sälja varor och tjänster, för hans dotter som kanske vill plugga i Europa när hon blir stor, om möjlighet att hjälpa varann vid katastrofer. Det han störde sig på mest var transporterna och de utländska långtradarchaffisar som kommer hit och inte följer lagen. Det har jag diskuterat många gånger och jag har två funderingar som jag delgav honom; dels skulle jag vilja se ett GPS-system som håller reda på alla långtradare, hur länge de har varit i landet osv så att de inte överträder lagen och dels så tror jag att polisen behöver mer resurser för att klara regelefterlevnaden.

Efter att hans dotter fått ett äpple och några godisar log han till och med och kanske, kanske finns det en möjlighet att han faktiskt också går och röstar den 14 september.

I så fall var den korta pratstunden avgörande för att han kanske vinner tillbaka tron på demokratin och kanske också hittar en kandidat att rösta på.

/Monica