Extra val – som Robinsons andra chansen

Monica som politiker under de senaste tio åren

Många av er vet att jag har varit politiskt aktiv under de senaste tio åren. Jag har lärt mig otroligt mycket under dessa år. Jag har lärt mig att det inte är någon idé att bli arg, det ger bara den andre ett övertag. Många är de socialdemokratiska män och kvinnor som gång på gång ger mig tillfälle att träna… Den senaste valrörelsen lärde mig också att jag inte är en sådan människa som gillar att smutskasta andra. Jag är så godtrogen att jag tror att vi politiker faktiskt engagerar oss för att förändra världen.

Robinsons andra chansen

Nu verkar det bli extra val om inte ett mirakel kallat statsministerns avgång och ny regeringsbildning tar vid. Föga troligt. Jag känner att vi politiker har fått en andra chans genom det här extra valet. Det är som Robinsons andra chansen där man kan bli inröstad igen.

I min valutvärdering har jag kollat på hur jag inför valen tänkte att jag skulle agera och jämfört det med hur det faktiskt blev. För att göra en lång historia kort så har jag landat i att jag någonstans glömde bort mig själv, hur jag faktiskt är som människa och varför jag är politiker.

Hur resulterar det sig? I valrörelsen som har börjat kommer jag inte dela några degraderande bilder på Stefan Löfven, Fridolin, Sjöstedt eller något från rödgrön röra. Jag kommer inte beskriva de senaste två månaderna som kaos eller haveri. Jag kommer inte smutskasta. Jag vill något annat.

Monica som politiker framöver

cropped-monica_3fz.jpgJag vill se framåt. Som människa är jag medveten, medmänsklig, lösningsinriktad, konstruktiv och pragmatisk. Jag är politiker för att jag tror på ett bättre samhälle/en bättre värld för alla och det är det jag vill jobba för. Jag vill berätta vad jag som liberal och folkpartist ser som Dalarnas, Sveriges och världens möjligheter. Det kommer jag ta med mig in i valrörelsen. Jag vill helt enkelt vara jag.

Den minut ni ser att jag börjar bete mig annorlunda – påminn mig gärna. Det är så enkelt att köpa in sig på andras beteendemönster och andras verklighetsbeskrivning.

Vad ska till för att jag kan vara Monica i den här valrörelsen – hela vägen?

Framöver kommer jag skriva om vår politik mer ur ett konstruktivt och lösningsinriktat perspektiv. Helt enkelt för att det är så jag fungerar.

Må så gott i adventsmörkret!

/Monica

DAGENS LÄS: Rasmus liberal skriver mycket bra om liberala värderingar som är viktiga i kommande val.

Vice ordförande i barn- och bildningsnämnden Borlänge

Som ett led i våra förhandlingar inom Alliansen kommer Folkpartiet att inneha vice ordförande-posten i Borlänges barn- och bildningsnämnd.

Det är en stor glädje för mig att annonsera att undertecknad fr o m nyåret är nämnda vice ordförande! 🙂 Jag har funderat länge och väl innan jag hoppade på detta, eftersom mitt schema redan är rätt späckat, men förutsättningen är att jag kommer att få bra uppbackning inom Folkpartiet och man vet ju faktiskt inte innan hur det kommer att vara, så jag kommer att prova på det hela för att sedan utvärdera allteftersom. Som ni vet, så är ju min prioritering klar. Familjen kommer först följt av min huvudsakliga försörjning, dvs jobbet/företaget och så är det för de flesta fritidspolitiker.

Hur som helst så ser jag fram emot kommande mandatperiod av många orsaker, mest för att jag brinner för Borlänges barn och ungdomar och att de ska få en så bra barnomsorg och skolgång som möjligt. Samtidigt ställs den nya nämnden inför en helt ny situation som ensam huvudman, eftersom beställar/utförarorganisationen avskaffas från och med årsskiftet. Det ska bli mycket spännande att ytterligare lära känna verksamheten och vara med och utveckla Borlänges barnomsorg och skolverksamhet.

 Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet/Alliansen tänker olika i en del frågor men jag tror ändå att vi kan hitta många gemensamma nämnare till gagn för Borlänges barn och ungdomar. Kommunalpolitik handlar ändå i slutändan om att ha en pragmatisk syn så att man får saker gjorda och det behövs verkligen med tanke på att skolresultaten sjunker i Borlänge.

Jag hoppas också på att vi skolpolitiker kan undvika sandlådan och att barnen får ha den i fred! Det blir mer uträttat på så vis.