Jag har haft is i magen och väntat på parterna att komma överens om arbetsrätten. Bra att det nu finns en överenskommelse!
Turerna med frågan om LAS har varit många och igår meddelade Svenskt Näringsliv, PTK och LO-förbunden IF Metall och Kommunal att man nått en överenskommelse om att modernisera svensk arbetsmarknad. Liberalerna välkomnar den historiska överenskommelsen mellan avtalsparterna och menar att det nu finns ett brett stöd för att modernisera arbetsrätten.
Sverige behöver en mer flexibel arbetsrätt, med större möjlighet till att ställa om mitt i livet, där företag vågar anställa och både unga och utrikes födda får bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och detta blir nu verklighet. Nu är det viktigt att den politiska behandlingen tar vid och att vi snart får på plats en lag enligt överenskommelsen.
Foto: Magnus Fröderberg
– Det är bra att det nu finns en bred överenskommelse för att modernisera och liberalisera svensk arbetsmarknad. Sverige behöver en mer flexibel arbetsrätt, med större möjlighet till att ställa om mitt i livet, där företag vågar anställa och både unga och utrikes födda får bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Liberalernas ansträngningar har lönat sig, säger vår partiledare Nyamko Sabuni.
Foto: Magnus Fröderberg
– När överenskommelsen ligger på vårt bord är den slutförhandlad. Nu har parterna tagit sitt ansvar, nu ska vi inom politiken ta vårt ansvar och genomföra moderniseringen och liberaliseringen av arbetsrätten inom mandatperioden, säger vår arbetsmarknadspolitiska talesperson Arman Teimouri.
I onsdags skrev Nyamko Sabuni tillsammans med Peter Bergh, ordförande för Brandmännens riksförbund och Henrik Johansson, ordförande för Ambulansförbundet i Svenska Dagbladet om fem åtgärdsförslag med syfte att trygga blåljuspersonals allt mer utsatta arbetsmiljö.
Det eskalerande våldet mot utryckningsfordon och blåljuspersonal som måste mötas med samhällets fulla kraft. Stenkastning mot ambulanspersonal och bensinbomber mot brandbilar kan inte accepteras. Ambulans, räddningstjänst och polis rycker ut för att ge hjälp när den behövs som allra mest i livet. Varje gång de angrips och utsätts för våld och hot är det inte bara en attack mot de yrkesgrupper vi som samhälle ska hylla – utan ett angreppmot vår gemenensamma frihet, trygghet och demokrati.
De fem föreslagna åtgärderna presenterade i artikeln är:
Angrepp på ambulans- och räddningstjänstpersonal ska straffas som angrepp på polis Vi vill att utryckningspersonal i ambulans- och räddningstjänst ska omfattas av samma rättsskydd som polisen. Personal i dessa samhällsbärande funktioner måste kunna åtnjuta samma skydd och rättigheter som poliser när de opererar i samma riskfyllda miljö.
Bredda det straffrättsliga skyddet och skärp straffskalorna Hittills har det bara ett tiotal fällts för det nya brottet om blåljussabotage och påföljderna som hittills delats ut ligger i de flesta fall uppseendeväckande lågt. Därför vill vi om praxis inte ändras, i kombination med att ge ambulans- och räddningstjänstpersonal samma rättskydd som poliser, att minimistraffet för brott av normalgraden som idag är 14 dagars fängelse skärps. Vi vill också se att våld mot blåljuspersonal bör resultera i minst sex månaders fängelse.
Säkerställ informationsflödet för ambulans och räddningstjänst vid larm i kriminella miljöer Idag finns inget gemensamt system för att uppmärksamma ambulans- eller räddningstjänstpersonal på att ett larm kommer från områden eller adresser som av polisen är kända som riskfyllda miljöer. Det gör att många räddningsinsatser och utryckningar fördröjs vilket kan få förödande konsekvenser. Vi vill därför ge larmcentraler i uppdrag att säkerställa informationsflödet så att ambulans- och räddningstjänstpersonal tidigt får ta del av information och reden då kan begära polisiärt understöd vid larm i presumtivt farliga miljöer.
Ta bort tillståndsplikten för att montera övervakningskameror på blåljusfordon När blåljuspersonal attackeras under pågående larm kan det vara skillnaden mellan liv och död. Vi måste därför vidta åtgärder som underlättar identifiering av den eller de som medvetet förstör för blåsljuspersonal att utföra sitt livsavgörande arbete. Därför vill vi att den generella tillståndsplikten för kameror som är monterade på utryckningsfordon i så kallade blåljusverksamheter tas bort. Det möjliggör för alla blåljusfordon att utrustas med kameror.
Skydda blåljuspersonal från hot och våld genom anonymiserade personuppgifter När polis och brandkår opererar i riskfyllda miljöer eller ambulanspersonal vårdar brottsutsatta patienter kan deras iakttagelser vara av betydelse för brottsutredningar. Idag beskriver flera blåljusanställda att de, och i vissa fall även deras familjer, blir uppsökta och hotade även utanför arbetstid av kriminella. Vi vill därför ge polis, ambulans- och räddningstjänstpersonal anonymiserade uppgifter på såväl tjänstelegitimation som i de rapporter och journaler som blåljuspersonalen annars kan spåras genom.
ATT SATSA PÅ BARNEN ÄR FRAMTIDEN 👧👦 Goda kunskaper i svenska i tidig ålder gynnar barnens framtida skolgång och möjligheter att lyckas i livet. Samtidigt visar forskning att utrikes födda barn och barn från socioekonomiskt svaga familjer har dålig språkutveckling. I genomsnitt ska ett barn i sexårsåldern ha ett ordförråd på omkring 8 000 ord, för dessa barn låg det på 2 000 ord. Den största orättvisan som samhället kan utsätta de 50 000 barn som bor i våra 60 utsatta områden är att känna till detta och ändå inte agera.
🔵 Vi vill stärka förskolan, göra den obligatorisk från fem års ålder och ställa högre krav på att förskolelärare och barnskötare behärskar och kan lära ut svenska.
Lekmannadomare – nämndemän – spelar en viktig roll i domstolarna. Systemet bör dock reformeras och nämndemännens villkor förbättras.
De kvinnor och män som har fått det svåra uppdraget att vara lekmannadomare behöver bättre förutsättningar än idag. Foto: TT
Idag får nämndemännen ytterst lite utbildning. De flesta lekmannadomare är samvetsgranna, men om fel begås får det stora konsekvenser för brottsoffren. Vi tar inte ställning i skuldfrågan i exemplen nedan. Däremot svider nämndemännens argument i hjärtat och får det att koka i hjärnan.
Däremot svider nämndemännens argument i hjärtat och får det att koka i hjärnan
Mars 2018. Domaren vill fälla en man för misshandel av sin fru. Två nämndemän friar mannen för att hans fru är av mindre bra familj och inte grät då hon berättade. De anser också att kvinnor ibland ljuger om hot och våld.
April 2018. Domaren vill fälla en man för våldtäkt. Två nämndemän friar mannen, eftersom kvinnan inte försökt rymma och det ”inte varit fråga om något bråk eller slagsmål, så som man tänker sig att en våldtäkt ska vara”.
Juni 2018. Domaren vill fälla en man för våldtäkt. Nämndemännen friar för att kvinnan bland annat spelat in en privat sexfilm.
April 2020. Domaren vill fälla en man för våldtäktsförsök, men två nämndemän friar. ”Kvinnan har inte någon gång under förhandlingen tittat den tilltalade i ögonen”, skriver de. De anser också att kvinnan hade varit mer avslappnad under rättegången om hon talat sanning.
I alla rättsfall ovan har juristdomaren kommit till en annan slutsats än två eller tre lekmannadomare.
Idag är det i för hög grad upp till nämndemännen att själva söka kunskap om sexualbrott, bevisvärdering, eller om brottsoffers reaktioner när de ställs inför en våldtagen, traumatiserad kvinna. Vi vill ändra på detta.
Rättssäkerhet kräver kunskap och omdöme genom hela rättssystemet, från poliser, till åklagare, till nämndemän. Vi vill bygga ut nämndemannautbildningen, så att nämndemän får mer kunskap, till exempel om brottsofferfrågor. Vi vill också bredda rekryteringen bortom partiernas medlemskårer och behålla nämndemän i tingsrätt och förvaltningsrätt men inte i högre instans.
De kvinnor och män som har fått det svåra uppdraget att vara lekmannadomare behöver bättre förutsättningar än idag. Det vi sparar på nämndemän i högre instans ska satsas på bättre ersättning och utbildning i tingsrätt och förvaltningsrätt. Vi liberaler har länge påtalat att brottsoffer behöver mer stöd i vårt land – en grundläggande början är att se till att alla domare är tillräckligt insatta i uppgiften.
Efter en härlig lunch på Hermans bistro i Borlänge var det dags att träffa Elevhälsans skollogopeder Sofie och Linnea. Vad gör då en skollogoped? Jo, de kan göra stora insatser när det gäller elever med språkstörning eller ellever som är i språklig och kommunikativ sårbarhet av andra orsaker (AE Hallin, 2019). Sofie och Linnea arbetar både på individ, grupp- och organisationsnivå. De jobbar med kartläggningar, bedömningar, klassobservationer, samtal med pedagog/klasslärare, vårdnadshavare, att hjälpa eleven att förstå och uttrycka sig.
Insatserna kan t.ex. ha som mål att förbättra elevers språk- och kommunikationsförmåga (t.ex. ordförråd, grammatik, socialt språk, berättande och uttal), eller fokusera på språkstöttande och kompenserade insatser i klassrummet och i inlärningssituationer (t.ex. bildstöd, TAKK, tidshjälpmedel, skrivmallar/skrivstöd, alternativa verktyg). Insatserna kan också fokusera på att lära ut strategier för att underlätta förståelse och inlärning t .ex. läsförståelsestrategier.
Logopeden kan också vara en del i att utveckla för en mer språklig tillgänglig lärmiljö “i stort” (fysisk, visuell, auditiv, social) och leda utbildande och kunskapshöjande insatser (t.ex. att öka förståelsen om språkstörning och språklig sårbarhet, språkutveckling och språkliga krav i skolåldern) (AH Hallin, 2019).
Jag blev så himla imponerad av deras driv och vilja att förbättra inlärningsförutsättningarna för Borlänges barn och unga. Jag lärde mig att ett skolgårdsspråk förvärvar man efter ca 2 år. Men att förvärva skolspråket tar längre tid att förvärva och det är beroende på elevernas ålder när de ankommer till Sverige. Enligt forskningen så går det fortast att nå nivån med skolans läsämnen om man kommer när man är 9-11 år. Det allra bästa är att man i tidig ålder kommer in i förskola i en mixad grupp där svenska pratas. Det är också bakgrunden till att Liberalerna driver idén om språkförskola från 3 år.
De här tjejerna är ödmjuka och blygsamma när jag frågar dem vad de är bäst på: förmågan att lyfta andra, flexibla, anpassningsförmågan, att känna in vad varje situation kräver. Jag kan direkt säga att de här tjejerna växer inte på träd. De gör ett fenomenalt arbete och skolorna vill ha mer. Det måste ju ändå vara det bästa betyget. Följ dem på Instagram: skollogopederna_borlange
Stort TACK för att jag fick besöka er Linnea och Sofie! Stort TACK för ert goda arbete med Borlänges elever och skolpersonal 🙏💙 Stort TACK för ert fokus på eleverna, er förmåga att lyfta dem, er flexibilitet och anpassningsförmåga och inkännande av vad varje elev, grupp och organisation behöver. 🙏😊 Jag blir otroligt stolt att höra om hur ni arbetar och känner med hela kroppen att vår resa har börjat och att vi är på rätt väg. På väg mot ökad måluppfyllelse och kompassriktningen är inställd mot en skola i världsklass.
Tidigt när jag tillträdde som skolkommunalråd träffade jag Svenskt Näringsliv och Ung Företagsamhet (UF) och började diskutera hur vi kan öka samverkan mellan skola och näringsliv i Borlänge. I våras blev det tydligt i Svenskt näringslivsranking att Borlänge ligger lågt vad gäller just detta. Utifrån det diskuterade vi vad kunde göra och Svenskt näringsliv och UF kom i höstas tillbaka med ett förslag. Detta har nu utkristalliserat sig till att vi ska börja med pilotverksamheter på olika skolor med mentorer där intresserade klasser kommer att börja jobba med olika företag samt att UF-verksamheten också ska steppas upp på olika sätt. I slutet av november ska vi ha ett förankringsmöte med grundskolerektorerna och det känns så roligt att vi äntligen är på gång!
Härligt när vi är flera som gör bra saker tillsammans med ett gemensamt mål!
Bild från möte i augusti med representanter från näringslivskontoret, UF, Arbetsmarknadskunskap och studie- och yrkesvägledning.
Hur ska man bäst beskriva den här veckan? Mycket av varje och jag har suttit i många digitala möten med både sektorchef för bildning, kommunalpolitiska rådet, L Dalarnas arbetsutskott och årsmöte för Liberala Företagare mest kvällstid men i kommande inlägg kommer några höjdpunkter från veckan.
Frågor om Forssaklackskolan
Under min ledighet förra veckan fick jag en skrivelse från skyddsombuden på Forssaklackskolan om arbetsmiljösituationen där. Jag klistrar in det mailsvar jag har skickat till dem utifrån min roll som ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Jag har där svarat på det jag kan i den här frågan, utifrån att jag inte har det yttersta ansvaret för ombyggnation eller byggprocesserna i kommunen.
”Hej och tack för ert brev! Jag vill först som en del av kommunledningen beklaga att arbetet med utredningen av Forssaklacksskolan har dragit ut på tiden. Jag är väldigt mån om att vi inom kort ska komma framåt i den här frågan. Jag tog politiskt initiativ med att dra igång arbetet med en ny lokalförsörjningsplan efter att jag tillträdde 2019 utifrån den positiva utmaningen vi har i Borlänge med att vi blir fler och vi får ett ökat barn- och elevantal framöver men också utifrån att vi behöver gå på offensiven mot segregationen. Det har således dragits igång ett stort arbete som har pågått det senaste året som rör hela lokalförsörjningen för förskola/skola i Borlänge, dvs inte bara gällande Forssaklackskolan, för att säkerställa att vi har bra och ändamålsenliga lokaler som ska samspela med våra högt uppsatta mål om ökad måluppfyllelse och ökad likvärdighet i Borlänge. Detta arbete leds av sektorchef Lars Walter.
Kommunens organisation är dock byggd så att det inte är barn- och utbildningsnämnden och jag som ordförande som ansvarar för byggprocesserna som sådana utan det ligger på kommunstyrelsen med kommunstyrelsens ordförande och kommunfastigheter. Jag lägger därför även Jan Bohman som kopia på det här svaret. I min strävan om att vi ska komma framåt i lokalförsörjningsarbetet och att även vi i barn- och utbildningsnämnden ska få information om hur arbetet går vad gäller Forssaklackskolan och vilka alternativ som utreds, så är presentation om lokalförsörjningsarbetet inplanerad på vår nästa barn- och utbildningsnämnd den 25/11. Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden får samma information samma vecka. De detaljerade frågorna ni har kring era lokalers nuvarande beskaffenhet och information till er i personalen tar jag med mig samt vidarebefordrar till sektorchef och skolchef men även till Kommunfastigheter som jag vet har en plan för hur Forssaklackskolan ska underhållas. Jag har fått informationen om att PCB-saneringen gick över förväntan och det glädjer mig. Jag återkommer gärna när vi i nämnden fått presentationen i slutet av november. Ni är också varmt välkomna att kontakta mig om ni har fler frågor eller inspel.
Mvh Monica Lundin, ordförande barn- och utbildningsnämnden”
Idag har jag haft en fullspäckad dag. Dagen började med digital fördjupningsdag med polisen och landets regionspolisråd och insynsråd. Vi fick dragningar kring polisens verksamhet generellt sett vad gäller utveckling och resursförstärkning, gängrelaterat våld, coronapandemin och civil krisberedskap, särskilt utsatta brottsoffer och säkerhetsskydd. Några budskap som vi fick med oss var att 2024 kommer vi ha 10 000 fler poliser i Sverige. Återrekryteringen går också bra. 2500 poliser har slutat av annan anledning än pension men 1/4 av dessa har kommit tillbaka till polismyndigheten. Visste ni att Sverige har haft 17 000 självmordsförsök hittills i år? Jag vet tyvärr inte hur det såg ut förra året men oavsett så är det en bedrövlig siffra i vårt Sverige.
Efter lunch kom Johan Pehrson, vår gruppledare i riksdagen och 1:e vice ordförande i Liberalerna, på besök till Borlänge och vi började hos polisen i Borlänge. Vi träffade kommunpolis och två av områdespoliserna i 1,5 timme och vi hade ett intressant samtal om bilden av Borlänge och Tjärna Ängar, hur deras lägesbedömning är nu (gul), hur de jobbar gränssättande, trygghetsskapande och kommunikativt. Gruppen som ska jobba mot Tjärna ängar ska enligt uppgift bli 1+8, där 1:an står för gruppchefen. Vi pratade om väktare och de 12 kamerapunkterna som ska upp och vi pratade om skolan. Jag berättade om den handlingsplan som tas fram från kommunens sida men mest om det jag kan bäst, vad vi gör från skolans sida för att arbeta med trygghet, studiero, ökad måluppfyllelse och förväntansdokument/med föräldrar.
Neda, Jessica, Jerk och jag tillsammans med bl a Huda och Maria.
Sedan fortsatte besöket till IKEA där vi blev inspirerade av hur de jobbar med mångfald genom enkelhet. De är modiga, orädda och inkluderande i sin rekryteringsstrategi och rekryteringen speglar hur Borlänge ser ut, dvs att 20% av personalen ska vara utlandsfödda. De ser hellre möjligheterna än hindren och vågar ställa de obekväma frågorna. Vi besökte Yalla Borlänge som är ett social företag och ett kvinnokooperativ som startade i år inom projektet Trappa upp där flertalet kvinnor arbetar med sömnad och syr allt möjligt från necessärer, förkläden, tygpåsar av stuvar och ej sålda kuddfodral, gardiner osv. Jag köpte en jättefin necessär 🙂
Johan och Jerk lyssnar på Maria
Johan och jag lyssnar koncentrerat.
Sedan var det dags för lite middag för mig och Johan och vi käkade sushi samtidigt som Johan intervjuades av Jens Runnberg. Intervjun kan du läsa här.
Sista punkten för dagen var boendedialog på Tjärna ängar och efter lite teknikstrul med facebook-sändningen var vi igång. Den kan ni titta och lyssna på här.
Johan och jag på boendedialogen.
Det blev ett jättebra möte med 15-tal människor, mest ungdomar vilket var glädjande och vi diskuterade allt från poliser till skola och kameror. De var upprörda över hur deras område målas upp i media då de i själva verket känner sig trygga i området. Det ska vi ta med oss i bilden av Tjärna ängar. En ungdom bestämde sig för att bli medlem 🙂 Vi kommer komma tillbaka för att fortsätta dialogen, inte bara till Tjärna ängar utan till fler bostadsområden framgent men vi får avvakta coronan just nu. Här kan du läsa mer om Johans besök och boendedialogen.
Det blev verkligen en toppenmåndag fylld av en massa kunskap och spännande möten. TACK alla för att ni bidrog till en så bra dag och TACK Johan för besöket!
Tisdag – en dag att komma ikapp
Min tisdag hade målet att städa undan i mailen innan ledighet i slutet av veckan och fylldes av mängder av administration men också telefonsamtal som har låtit vänta på sig och mediaintervjuer efter Johans besök på måndagen. Det är ändå skönt att få rensa undan en massa saker som ligger och väntar på att bli gjorda. På kvällen deltog jag i styrelsemöte med Liberala företagare.
Regionpolisråd
Fortsatt administration på onsdag morgon och sedan regionpolisråd på eftermiddagen. Jag hade anmält frågan om att få redovisning av polisens arbete på Tjärna ängar. Vi fick en bra dragning av Borlängepolisen som berättade om området historiskt och att redan för 20 år sedan var området belastat med hög kriminalitet genom den s k Familjen. Borlänges kriminalitet i svart och vitt handlar således inte om invandring rakt av utan snarare om en inneboende utsatthet i form av t ex hög arbetslöshet, låga studieresultat och om trångboddhet. Ett område där hyrorna traditionellt har varit och fortfrarande är lägre än resten av Borlänge. Även här nämndes kameror och polisens arbete med gränssättande, trygghetsskapande att minska brott samt att polisen upplever att de har ett mycket gott samarbete med kommunen. Framåt blir det fortsatt tillväxt vad gäller antal poliser och de ser fram emot fortsatt bra samverkan.
Torsdag – fredag fick jag äntligen ta ut min planerade ledighet och lyckades faktiskt med konststycket att bara vara ledig, förutom att en DT-reporter hittade igen mig på Messenger och jag fick svara på några snabba frågor om Forssaklackskolan. Återkommer till det nästa vecka.
Tacksam för några hellediga dagar som välbehövligt avbrott.
