Ekonomisk rapport 26/8 BUN – intervju P4 Dalarna

Till följd av att barn- och utbildningsnämnden gick med underskott 2019 pågick under vintern 2020 ett intensivt arbete med att komma underfund med vad underskottet bestod av. Dels stod det klart att kommunens prognos- och uppföljningsprocess inte var tillförlitligt. Dels fanns lönestödsanställningar inom skolan som inte hade full kostnadstäckning, vilket var avsikten när de anställdes. Övriga anledningar var att kostnader för barn i behov av särskilt stöd drog över budget samt att kostnader för förskoleklass var felbudgeterade.

Skolchefer och rektorer arbetade intensivt under våren med att se över sina organisationer och avslut på lönestödsanställningar och visstidsanställningar verkställdes. I samband med detta flaggade rektorerna i juni upp för att besparingar går ut över skolans kvalitet i form av att barn i behov av särskilt stöd inte skulle få det. På möten med förskole- och grundskolerektorerna pratade vi bl a om vilka besparingar som kan göras i stället. Vi är helt överens om att ytterligare besparingar på skolorna i form av s k osthyvling inte längre går. Vi diskuterade vad som är lagstadgad verksamhet och inte, vad man kan spara på i central administration osv. Detta ser vi nu under hösten över.

Vi kom också överens om att följa verksamheterna under hösten när organisationen har satts för att trimma organisationen och samtidigt säkra att verksamheten har förutsättningar för att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd, helt i enlighet med skollagen. Detta arbete sker nu i nära dialog mellan skolchef och rektorer som säkrar verksamheterna. Det kan verka bakvänt att först avsluta anställningar för att sedan se hur organisationen fungerar vid läsårsstart men jag menar att detta steg är nödvändigt för att både hantera det uppkomna underskottet och nu trimma in organisationen så att vi har rätt organisation.

Idag på barn- och utbildningsnämnden fick vi en rapport från ekonomikontoret som har studerat antalet anställda i vår förskola och grundskola. De har jämfört antal anställda i maj respektive augusti (inte juni som jag felaktigt säger i klippet nedan). Det ekonomikontoret finner när de jämför våra personalregister är att personalstyrkan har minskat med 382 personer. Det rör sig om lönestödsanställningar och visstidsanställningar. Det sammanställningen inte visar är hur länge och hur mycket de 382 personerna har arbetat. De kan ha varit timvikarier och arbetat en vecka, en del har har jobbat mer än så. Kostnaden/besparingen för dessa anställningar är 11 mkr och det skulle motsvara 80 helårsarbetare om man vill sätta den summan i ett perspektiv. Inga tillsvidareanställningar har avslutats och inga lärare eller förskollärare har slutat eller ska sluta.

På nästa nämnd i september kommer vi få mer utförlig information kring detta samt hur arbetet går på våra förskolor och grundskolor då rektorerna har haft ekonomi- och verksamhetsuppföljning med skolcheferna och ekonom. I det arbetet ingår det då att säkra verksamheterna vad gäller elevernas behov av särskilt stöd. Rektorerna fortsätter också att arbeta med att öka behörigheten bland våra lärare. Efter dagens sammanträde blev jag intervjuad av P4 Dalarna och här nedan kan ni lyssna på den intervjun.

Intervju med P4 Dalarna efter ekonomisk rapport på nämnden 26 augusti

Om vi inte hade gjort åtgärder under våren skulle vi idag haft ett underskott på -50 mkr. I dagsläget har vi ett prognostiserat resultat på -24 mkr. Att inte agera till följd av underskottet vid årsskiftet skulle göra att vi som nämnd inte skulle få ansvarsfrihet vid nästa bokslut. I en nämndsledamots ansvar ligger att verka för god ekonomisk hushållning. Att samtidigt inte säkra att vi har behöriga lärare och att elever i behov av särskilt stöd får det skulle innebära att vi bryter mot skollagen. I en nämndledamots ansvar ligger också att verka för att kommunen uppfyller de statliga kraven. Det är en balansakt men jag är helt övertygad om att vi kommer hitta en väg som leder till en bättre skola i Borlänge.

Ha en fortsatt skön kväll!

/Monica

Mobilfri skola och andra bra förslag för en bättre skola i Borlänge!

Idag startar skolorna i Borlänge igen efter sommaren och 6718 elever börjar ett nytt läsår! Med ett nytt läsår kommer också drömmar och förväntningar bland våra elever och lärare men en del har också en klump i magen för hur läsåret ska bli. Kommer jag känna mig trygg, kommer jag kunna koncentrera mig på lektionerna? Hur ska det gå?

För att stötta skolornas goda arbete lade Liberalerna och majoriteten idag fram tre förslag på Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott:

  1. Riktlinjer gällande trygghet och studiero,
  2. Riktlinjer för förväntansdokument samt
  3. Redovisning av statistik. Lite längre ner kan du läsa mer om förslagen men om du i stället vill lyssna på mig när jag kort berättar så kan du klicka på videon nedanför:
  1. Riktlinjer för trygghet och studiero: Med mer fokus på kunskap och arbetsro från barn- och utbildningsnämndens sida kan vi ge barn och ungdomar bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet, oavsett bakgrund. En förutsättning för detta är att våra barn och unga känner sig trygga i skolmiljön. Upplevelsen av trygghet hänger ihop med tillit, delaktighet, inflytande och säkerhet. Genom att ta fram gemensamma riktlinjer för trygghet och studiero på skolorna läggs grunden för att öka fokus på kunskap och öka måluppfyllelsen i Borlänge. Mobilfrihet ska råda på Borlänge kommuns skolor varför mobilfri skoldag även ska ingå i riktlinjerna. Riktlinjerna kommer träda i kraft vid årsskiftet 20/21. Utbildningen ska enligt skollagen utformas så att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Jag är glad att vi idag lägger ett uppdrag om att utforma riktlinjer som ska understödja skolornas arbete men att vi också är tydliga och säger att våra skolor ska vara mobilfria. Jag är helt övertygad om att detta kommer ge högre måluppfyllelse, ökad trygghet och färre kränkningar under skoltid .

2. Borlänges barn och ungdomar behöver ges bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet. Då är det också viktigt att skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, vårdnadshavare och skolpersonal, där roller och förväntningar är tydliga. Ett sätt att arbeta med detta är genom s k förväntansdokument, där just detta tydliggörs.

Förväntansdokumentet ska utgöra en gemensam grund för att förstärka de insatser som redan pågår på skolan och för att skapa tydlighet i vilka förväntningar som ska gälla mellan skola, elev och vårdnadshavare. Vid behov kan varje skola komplettera med egna skolspecifika förväntningar men vi uttalar också att det är viktigt att vårdnadshavarna är med i framtagandet.

3. Under 2019 ändrade SCB sin tolkning av vad som räknas som sekretessbelagda uppgifter. Skolverket kommer från den 1 september 2020 enbart publicera statistik på riksnivå. Vi anser att detta är ett steg i fel riktning. I väntan på att frågan utreds vidare är det därför nödvändigt att kommunen bevakar frågan och säkerställer att kommunen även fortsättningsvis kommer redovisa statistiken offentligt.

Vi i nämnden använder statistiken i vår mål- och kvalitetsuppföljning. Statistiken används också av borlängeborna vid exempelvis skolval. Det måste därför även fortsättningsvis råda öppenhet och transparens i redovisningen av statistiken. Jag vill därför också passa på att uppmana våra friskolor i Borlänge att de även redovisar sin statistik så att det blir enkelt att också fortsättningsvis jämföra våra skolor.

Jag är glad att vi idag lagt dessa tre viktiga förslag. Dessa förslag samlat räknar jag med kommer ge oss än bättre förutsättningar för att följa våra verksamheter samt att vi ger borlängebarnen större möjligheter till ökad måluppfyllelse samtidigt som vi skapar en grund för bra och tydlig kommunikation med eleverna och vårdnadshavarna.

Till sist, på denna läsårets första dag säger jag ett särskilt stort grattis till alla som börjat 1:a klass. Idag börjar din resa 🙂

Ta hand om er och på återhörande!

/Monica

Debatt: Livet ska inte vara ett lotteri

Livet ska inte vara ett lotteri. Förskolan är viktig för att alla barn ska få chans att lyckas i livet. Inget är viktigare än en bra start.

Liberalerna vill uppvärdera svenska språket i förskolan. Foto: TT
Liberalerna vill uppvärdera svenska språket i förskolan. Foto: TT

Sverige ska vara möjligheternas land för alla. För att det ska bli verklighet måste vi börja från grunden. Liberalerna vill därför uppvärdera svenska språket i förskolan.

I dag är det stora skillnader i kunskapsresultat mellan de barn som har gått i förskola och de som inte gått i förskola innan de börjar skolan. Förskolan är bra för alla barn men fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. En kartläggning i en stadsdel i Göteborg visade att 75 procent av barnen hade inte den förväntade språkutvecklingen som barn borde ha i fyra- eller femårsåldern och att ordförrådet var betydligt mindre. Sexåringar förväntas ha ett ordförråd på cirka 8000 ord. De undersökta barnen ligger i snitt på 2000 ord.

Liberalerna vill att alla barn ska få en bra start. Idag är det alldeles för många barn som halkar efter i läsförmåga. Därför föreslår vi en uppvärdering av svenska språket i förskolan:

– Tidiga läsfrämjande insatser

Tidiga insatser för barn får ofta störst effekt. Liberalerna ser ett behov av att stärka och utvidga den tidigt uppsökande pedagogiska verksamheten, redan innan förskolan. Det kan exempelvis ske genom att barnhälsovård och bibliotek får ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling.

– Prioritera svenska språket

Förskolans läroplan bör ändras, så att det tydligt framkommer att svenska är huvudspråk och att barnets utveckling av det svenska språket ska prioriteras framför andra språk. I dag har förskolan i uppdrag enligt läroplanen att varje barn ska få förutsättningar att utveckla både barnets modersmål och det svenska språket. Svenska språkets betydelse bör tydliggöras.

Ingen förskollärare ska behöva känna sig osäker på vilket språk de aktivt ska uppmuntra barnet att använda. Det ska även fortsättningsvis finnas möjligheter att bedriva med särskild språkprofil.

– Kartlägg ordförråd

Varken Skolinspektionen eller Skolverket genomför mätningar av ordförråden hos barnen i förskolan. Skolverket bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ordförråden hos barnen i förskolan med särskilt fokus på att ta fram statistik och kunskapsunderlag om ordförrådet hos barn med utländsk bakgrund.

– Inför obligatorisk språkförskola

Förskolan fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Därför vill vi införa obligatorisk språkförskola för alla barn till nyanlända från tre år, minst 15 timmar i veckan

Barn som kan svenska klarar skolan bättre och barn som klarar skolan har lättare att förverkliga sina mål och drömmar. Därför prioriterar Liberalerna att ge barnen en bra start redan i förskolan. Vi vill ge varje barn de bästa förutsättningarna.

Roger Haddad

utbildningspolitisk talesperson (L)  

Monica Lundin

skolkommunalråd Borlänge (L)

Publicerades i Dalademokraten 18 augusti 2020

Debatt: Vänstern målar upp en felaktig bild av företagare – svensk politik står inför ett vägväl

Utan företagare stannar Sverige, skriver företrädare för Liberalerna som kritiserar vänsterns förslag om höjda skatter på företag.
Utan företagare stannar Sverige, skriver företrädare för Liberalerna som kritiserar vänsterns förslag om höjda skatter på företag.

Om hela Sverige ska växa måste det finnas jobb. Coronakrisen gör nu att arbetslösheten ökar dramatiskt.

I Dalarna är i nuläget 6538 personer arbetslösa och antalet varsel har ökat mycket kraftigt. Detta är allvarligt. Sysslolöshet och bidragsberoende är förödande för individer såväl som samhälle. När människor förlorar självkänsla och brist på sammanhang släcks hoppet om en bättre framtid. När bidragsberoendet blir varaktigt och börjar gå i arv skapas en ny permanent underklass – då växer klyftan mellan de som har arbete och de som står utanför arbetsplatsens gemenskap.

För oss är slutsatsen av coronakrisen en uppenbar: utan företagare stannar Sverige. Det är företagen som är jobbskaparna. Det är genom att de vågar anställa som vi får in de viktiga skatteintäkter som finansierar vår välfärd. Höga ambitioner med välfärden bygger på att människor arbetar och att våra företag växer. Förutom ökade skatteintäkter betyder växande företag nya livschanser för individer och ett minskat utanförskap. 

Den svenska vänstern kritiserar nu företagen. De säger att det inte ligger i skattebetalarnas intresse att stötta företagen och att företagare minsann borde ha marginaler för att klara en kris. Det är inte bara fel utan även ett hån mot våra jobbskapare. Coronakrisen handlar inte om att företagare har agerat oansvarigt utan om ett virus som ingen hade kunnat förbereda sig på.

Låt oss vara tydliga: företagare är också skattebetalare. Företagare förtjänar också stöd i krisen. Hårt arbetande människor som i regel aldrig har haft en sjukdag och legat samhället till belastning ska såklart uppmuntras, inte hånas.

Samtidigt höjs nu röster från samma vänsterpartier om att höja skatten på svenska företagare efter krisen. Det målas upp en bild av att svenska företagare står i en kollektiv skuld och ska betala tillbaka. Detta är helt felaktigt och det kommer vi liberaler aldrig att acceptera.

Vårens krispaket måste nu förstärkas med nya insatser som underlättar en omstart av ekonomin och som säkrar konkurrenskraften. Politiken står inför ett vägval. När den svenska vänstern signalerar att de vill höja skatterna för svenska företagare skrämmer man bort företag från att investera. Liberalerna väljer istället en annan väg – vi vill stimulera företag att investera och anställa. Det är så vi ingjuter framtidstro i Sveriges företagare. Det måste helt enkelt bli enklare och billigare att anställa.

Liberalernas lärdom av coronakrisen är tydlig: Det är företagen som bygger vår välfärd och utan företagare stannar Sverige.

Mats Persson (L), ekonomiskpolitisk talesperson

Arman Teimouri (L), näringspolitisk talesperson

Monica Lundin (L), förbundsordförande Dalarna

Publicerades i Dalarnas Tidningar 17 augusti 2020

Gå och cykla till skolan i höst om det är möjligt!

Coronapandemin är långt ifrån över och efter en annorlunda vår väntar en annorlunda höst. Den 19 augusti är det dags för Borlänges elever att börja skolan efter sommarlovet. Det gör att fler elever och Borlängebor kommer att börja resa igen och risken för trängsel i kollektivtrafiken ökar.

Inför terminsstarten vädjar därför Borlänge kommun tillsammans med Dalatrafik om att elever med kort skolväg ska gå eller cykla till skolan, om det är möjligt. På så sätt hjälps vi åt att minska trängseln i kollektivtrafiken.

Genom att alla som kan cykla eller gå till skolan gör det, kan vi minska smittspridningen i Borlänge. Det finns också många andra hälsoskäl som talar för att det är bättre att cykla och gå till skolan. Att motionera och röra på sig innan skoldagen är bra.

Pandemin är inte över och vi måste tillsammans hjälpas åt för att hålla ner smittspridningen. Jag vill verkligen be alla att vara tålmodiga och hålla i och hålla ut även om det kan innebära att vi behöver skapa nya vanor.

Information från Dalatrafik om covid-19.

Debatt: Vi vill skapa en trygg och värdig äldreomsorg

Corona har blottlagt stora brister inom äldreomsorgen. Sverige kan mycket bättre än så här. Liberalerna kräver en plan för att skapa en trygg och värdig äldreomsorg för alla.

Nu måste äldreomsorgen rustas upp så att alla får ett värdigt och tryggt liv, skriver Liberaler i Borlänge, Barbro Westerholm, Lina Nordquist, Monica Lundin och Håkan Castor, i sitt debattinlägg. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Nu måste äldreomsorgen rustas upp så att alla får ett värdigt och tryggt liv, skriver Liberaler i Borlänge, Barbro Westerholm, Lina Nordquist, Monica Lundin och Håkan Castor, i sitt debattinlägg. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Äldreomsorgen berör många människor här i Borlänge och Dalarna. På nationell nivå ser vi att alldeles för många av de över 4 500 som förlorat sitt liv i Corona har bott på äldreboende eller fått hemtjänst. Nu måste äldreomsorgen rustas upp så att alla får ett värdigt och tryggt liv. Därför föreslår Liberalerna på riksnivå:

➤ 1. Eget team i hemtjänsten – Mänskliga relationer borde stå i centrum för all vård och omsorg, ändå har det glömts bort. Idag möter hemtjänsttagare i snitt 16 personer på bara två veckor – 16 olika personer som duschar, tar emot förtroenden och klär av. Vi vill halvera den siffran. Trygg hemtjänst kräver trygga relationer.

➤ 2. Språkkrav – Kommunikation är viktigt för att skapa relationer. Idag är bristande kunskaper i svenska språket en riskfaktor, menar Inspektionen för vård och omsorg. Det behövs tydligare riktlinjer när det gäller svenska språket och stöd med språkutbildning. Där många omsorgstagare talar minoritetsspråk eller teckenspråk ska sådana språkkunskaper vara meriterande.

➤ 3. Stärk medarbetarna – Regeringen har inga mål för andelen omsorgspersonal med utbildning och fast anställning. Vi kräver en långsiktig nationell strategi. Äldreomsorgen ska i så hög grad som möjligt bemannas med utbildade fast anställda och inte med timvikarier. Det behöver anställas fler undersköterskor, fler sjuksköterskor och andra professioner.

➤ 4. Läkare inom äldreomsorg – Kommuner ansvarar för mer än en fjärdedel av svensk sjukvård, men hindras av lagen att anställa läkare. Det är dags att varje kommun anställer en chefsläkare med patientsäkerhetsansvar. Vi vill också att äldreboenden som vill ska kunna anställa läkare.

➤ 5. Satsa på forskning – Liberalerna vill satsa minst 100 miljoner kronor till forskning om arbetssätt och teknik som stärker äldreomsorgen. Det behövs ett nytt kunskapscentrum för äldreomsorg, så att ny kunskap omsätts i praktiken.

Genom hela vår historia har vi liberaler arbetat för ett starkt skyddsnät. Bengt Westerbergs arbete för eget rum i det som då kallades långvård var ett uttryck för den liberala kampen för trygghet, integritet och värdighet för alla. Vi fortsätter den kampen och ger oss inte.

Barbro Westerholm, äldrepolitisk talesperson (L)

Lina Nordquist, sjukvårdspolitisk talesperson (L)

Monica Lundin, kommunalråd Borlänge (L)

Håkan Castor, omsorgsnämnden Borlänge (L)

Monica Lundin.

Publicerad i Dalademokraten 3 augusti 2020

Debatt: Vi behöver en klimatsmart och tillväxtorienterad energipolitik

Sverige ska vara ett land där företag växer och har goda förutsättningar, men vi ska också sluta använda fossila bränslen.

Bild Monica: Mats Laggar, Mittmedia.

Liberalerna är det enda partiet i Sverige som driver en kraftfull klimatpolitik samtidigt som vi bejakar tillväxt. Nyckeln till att kunna kombinera de två är riklig tillgång på hållbar energi.

Det är inte för skojs skull som vi liberaler försvarar kärnkraften

Lösningen på klimatfrågan kan beskrivas i två steg; ordna ren el och elektrifiera allt som går. 

Det är inte för skojs skull som vi liberaler försvarar kärnkraften. Den är förklaringen till att vi – som ett av få länder – har en elproduktion utan fossila bränslen.

Vi är också en god bit på väg med elektrifieringen, men här återstår en del, framförallt inom transportsektorn och industrin. Där behövs det även i framtiden bränslen. Kärnan i Liberalernas klimatpolitik är att utfasningen av de fossila bränslena inte ska innebära någon uppoffring av bekvämligheter vi har vant oss vid. 

Människors liv ska inte begränsas av att det saknas tillgång på energi eller av att energin blir för dyr. De fossila bränslena ska bort och det ska gå fort. Men vattnet i duschen ska fortfarande alltid vara varmt, kaffebryggaren ska fungera varje morgon. Vi ska ha råd att resa och industrin ska se den hållbara pålitliga energin i Sverige som en konkurrensfördel.

Industrin i Dalarna är elintensiv. Det investeras också mycket i industrin i länet. I Dalarna äger man många bilar men en ganska liten andel är elbilar eller laddbara bilar.

Det som i grunden skiljer Liberalerna från övriga är synen på energin. Vi kompromissar inte med klimatmålen men vi ser energi och energianvändning som något gott. Energi ska vara billig och den ska finnas tillgänglig när människor behöver den.

En rikligt pålitlig tillgång på hållbar energi ger förutsättningar för goda liv och för livskraftiga företag. Energi är en möjliggörare. Vi ska kunna lita på att energisystemet fungerar och att vi kan använda energi med gott samvete. Det är kärnan i Liberalernas energipolitik.

Arman Teimouri (L) energipolitisk talesperson 

Monica Lundin (L), förbundsordförande Liberalerna Dalarna

Debattartikel införd i Dalademokraten 10 juli 2020.

Monica Lundin.
Monica Lundin. Bild: Mats Laggar, Mitmedia.
Arman Teimouri.
Arman Teimouri.

Debatt: Borlänge ska vara möjligheternas stad

Det är inte fler eller högre socialdemokratiska skatter som de arbetslösa behöver. Härförleden släppte den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden en så kallad underlagsrapport kallad ”Skatten och kapitalet” i vilken man med osviklig precision föreslår nya skattebördor för bland annat företagare. Tankesmedjan drivs som en förening där Socialdemokraterna, LO och ABF är medlemmar.

Monica Lundin, L, skriver i en debattartikel samförfattade med Jerk Pros , L, att  näringslivet är samhällets motor och det som kan göra Borlänge till möjligheternas stad och Dalarna till möjligheternas län.
Monica Lundin, L, skriver i en debattartikel tillsammans med Jerk Pros , L, att näringslivet är samhällets motor och det som kan göra Borlänge till möjligheternas stad och Dalarna till möjligheternas län. Foto: Mats Laggar, DT

Man kan tryggt kalla detta ett socialdemokratiskt projekt. En av rapportens förslag är ett återinförande av arvs- och gåvoskatterna och det kan då vara på sin plats att framhålla hur dåliga dessa skatter var för familjeföretagen. Ydstedt och Wollstad (2020) har förtjänstfullt visat hur extremt lite dessa skatter bidrog med till statskassan, samtidigt som det tvingade företagarna att ägna sig åt annat än att leda och utveckla sina verksamheter, för att överhuvudtaget klara av att genomföra generationsskiftet utan att företagen behövde säljas eller läggas ned. Större företag som hade möjlighet valde också att flytta utomlands. Det var av denna anledning som en enig riksdag år 2004, under S-regeringen Persson väl att märka, valde att avskaffa dessa skatter.

Framgångsrika generationsskiften är viktiga för företagens långsiktiga utveckling och överlevnad. Samtidigt vet vi att drygt 4 av 5 jobb skapas i småföretag och vi vet att också familjeföretag utgör 97% av den svenska företagsstocken och sysselsätter drygt 2,3 miljoner människor. Vi vet också att såväl andelen företagare i Borlänge som nyföretagandet ligger under genomsnittet. Dessutom vet vi att Borlänge redan innan den pågående pandemin låg över genomsnittet vad gäller arbetslöshet men under snittet vad avser beskattningsbar inkomst. Enbart under perioden 28 februari till 30 april i år steg andelen arbetslösa i kommunen med 0,7 procentenheter till 8,7% För grupperna ”ungdomar” respektive ”utrikes födda” var ökningarna ännu brantare.

Pandemin kommer, trots alla stödpaket som Liberalerna varit med och förhandlat fram, att slå hårt mot både personer och företag. Det här är ingen unik situation för just Borlänge utan den delas med flera andra kommuner i länet. Att i detta läge gå fram med skatter som lägger krokben för familjeföretag är inget som vare sig Borlänge eller länet behöver. Det vi behöver är så många arbetstillfällen som möjligt.

Det är näringslivet som är samhällets motor. Det är då människor blir fria, det är då vi får in skattemedel till att klara välfärden, det är då våra utgifter för försörjningsstöd sjunker, det är då vi utvecklar Borlänge och Dalarna. Sverige ska vara möjligheternas land, Dalarna möjligheternas län och Borlänge möjligheternas stad!

Monica Lundin (L), förbundsordförande Liberalerna Dalarna och kommunalråd Borlänge

Jerk Pros (L), vice ordförande Liberalerna Borlänge, ledamot Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Borlänge

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar 6 juli 2020

Sommarskolan är i full gång i Borlänge – 250 elever tar chansen!

För tre veckor sedan avslutades det ordinarie läsåret och redan på måndagen den 15 juni startade årets sommarskola. Sommarskolans cirka 250 elever kommer från årskurs 6-9 och Introduktionsprogrammen (IM). Genom att delta i lovskolans undervisning tar de en extra chans att klara betygen.

Jag blev uppringd under invigningen och fick möjlighet att skicka en hälsning. Men hur är jag klädd egentligen? #coronastyle 🙂

Sommarskolan, som kommer att pågå i sammanlagt sex veckor, ska ge fler elever chansen att uppnå eller komma närmare godkända betyg i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Nytt för i år är att sommarskolan även erbjuder eleverna undervisning i praktisk-estetiska ämnen som musik, hemkunskap, bild samt idrott och hälsa.

”Sommarskolan är otroligt viktig! Vi vet hur avgörande en gymnasieexamen är för våra ungdomars möjligheter att skapa sig en bra framtid. Sommarskolan ger våra grundskoleelever chansen att höja och nå godkända betyg för att sedan ta sig in på gymnasiet så det känns gott att många elever deltar även i år. Det finns risk att högre frånvarotal under våren, på grund av coronapandemin, inneburit ett kunskapstapp. På så sätt känner jag att möjligheten till sommarskola är extra betydelsefull just i år utifrån den aspekten också.”

Skoldagarnas upplägg under sommarskolan

Undervisningen kommer att pågå cirka klockan 08:30 – 15:00 och lunch ingår varje dag. På eftermiddagstid har eleverna möjlighet att vara med på fritidsaktiviteter av olika slag.

Grundskolornas verksamhet har pågått hela våren, trots coronasituationen. För att ändå undvika alltför många människor i samma lokaler kommer sommarskolans undervisning att spridas ut. De yngre eleverna från årskurs 6 och 7 får vara på Sopranen, medan de från årskurs 8 och 9 och eleverna från IM kommer att gå på Maserskolan.

Hur är det då – är sommarskolan bara ett enkelt sätt att få godkända betyg och gratis lunch varje dag? Svaret är nej.

Bara närvaro räcker inte för att få godkända betyg. Närvaro, godkända resultat och godkänd prövning i slutet av lovskolan är vad som krävs för att en elev ska få betyg. Vad gäller skollunchen så är den förstås bara för de elever som är anmälda till sommarskolan och deltar i undervisningen.

Den 24 juli avslutas sommarens lovskola. Förhoppningen är att deltagarna då tagit ett eller flera viktiga steg i sin kunskapsutveckling och strävan efter godkända betyg.

Mer information: borlange.se/sommarskola

Stort lycka till och njut också av sommaren!

Debatt: En arbetsrätt som ger trygghet för fler i Dalarna

Under coronakrisen har alltför många förlorat, eller riskerar att förlora, sina jobb. Samtidigt har det aldrig varit viktigare för företagen att kunna behålla nyckelmedarbetare – den som hittar sätt att ställa om, eller nya affärsidéer. Det är viktigt för företagen att kunna behålla kompetensen. Det är också viktigt för anställda att känna att ens kompetens värderas vid neddragningar.

Nu är det avgörande att få på plats en moderniserad arbetsrätt så att fler kan komma in på arbetsmarknaden och att fler företagare vågar anställa när det vänder. Nu har det presenterats en utredning om hur det kan gå till. De förslag som utredningen har presenterat innebär viktiga steg i rätt riktning

När Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes såg Folkpartiet behovet av en generell lagstiftning som gav ett grundskydd till alla arbetstagare. Behovet kvarstår, men lagstiftningen är idag stelbent och daterad.

Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa

Vi måste vara ärliga med att det finns en rad problem med LAS som den ser ut idag. Få arbetsgivare vågar chansa på att anställa personer utan arbetslivserfarenhet och kontakter. Ofta unga och nyanlända. Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa.

Dessutom tillåts personer som inte fungerar på arbetsplatsen bli kvar. Det drabbar inte minst kollegorna. Det kan handla om att de behöver utföra kollegans uppgifter eller att den som mobbar eller utför sexuella trakasserier får vara kvar. Idag straffas arbetsgivare som säger upp de som misskött sitt arbete, även om arbetsgivaren gjort rätt. Så kan vi inte ha det.

När fler vågar byta jobb förbättras också individens möjlighet att forma sitt arbetsliv. En trygghet som enbart bygger på ”sist-in-först-ut”-principen, leder till otrygghet för den som byter anställning och hamnar sist i turordningen på den nya arbetsplatsen. Turordningsregler ger en falsk trygghet, inlåsning och ökad sjukfrånvaro.

Samtidigt som arbetsrätten görs mer flexibel måste individens ekonomiska trygghet vid arbetslöshet stärkas. Liberalerna vill därför att alla som haft ett jobb och betalat skatt ska omfattas av en statlig och allmän A-kassa.

Liberalerna kan inte acceptera nuvarande lagstiftningens misslyckanden, med omfattande utanförskap, låg rörlighet och hög inlåsning. En modernisering av arbetsrätten i kombination med en bättre ekonomisk trygghet för individen vid arbetslöshet ger individen en bättre möjlighet att forma sitt arbetsliv, samtidigt som det gör att företag vågar anställa.

Nyamko Sabuni (L) Partiledare

Monica Lundin (L) Ordförande Liberalerna Dalarna

Införd i Dalademokraten 27 juni 2020

Nyamko Sabuni och Monica Lundin. Den sistnämnda skulle behöva dra en kam genom håret 🙂