Trenden med sjunkande kunskapsresultat under 2000-talet har brutits. Det har nu bekräftats för en fjärde gång*, nu senast i tisdags i den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2019.
I tisdagens skolmätning har man testat kunskaperna i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Samtliga av dessa elever har genomgått den grundskola Liberalerna reformerade under vår tid i regeringsställning.
Även om tisdagens skolmätning inte visar någon tydlig statistiskt säkerställd förändring, kan man i alla fall beakta följande:
👍🏼 Positivt:
💙 Elever med svensk bakgrund höjer sig med 5-6 poäng i åk 8 i bägge ämnen. Ej statistiskt säkerställd, men tyder på att PISA-trenden i denna grupp fortsätter.
💙 Elever med utländsk bakgrund i åk 4 presterar 8-12 poäng bättre i TIMSS 2019 än i TIMSS 2015 i både naturkunskap och matematik.
👎🏼 Negativt: ❗️ Åttondeklassare födda i Sverige med två utlandsfödda vårdnadshavare föll med 7-8 poäng mellan TIMSS 2015 och TIMSS 2018. Ej statistiskt säkerställd, men verkligen inte bra. Här behöver vi sätta in mer kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen.
Kunskapsfokus i skolan lönar sig och vi ska den vägen vandra även i Borlänge.
Tidigare mätningar som visat liknande resultat: PISA 2015, PISA 2018 & TIMSS 2015.
PRIORITERA DET SVENSKA SPRÅKET I SKOLAN 💙 En hög andel av personalen på förskolor i utsatta områden har bristande kunskaper i svenska. Samtidigt kommer rapporter om hur allt fler sexåringar har bristfälliga kunskaper i det svenska språket.
Alla barn förtjänar en förskola med hög kvalitet, där de får möjlighet att utveckla sina färdigheter i det svenska språket. Att inte vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen vore inget annat än ett stort svek från samhällets sida.
Liberalerna driver:
✅ Språkkrav för all pedagogisk personal i förskolan.
✅ Förstelärare med fokus på svenska bör anställas.
✅ Obligatorisk språkförskola.
Pandemin innebär en ökad utsatthet för många i samhället. Det kan handla om våld och övergrepp mot barn och kvinnor som tilltar under isolering i hemmet, försvårad hemlöshet när samhället stänger ned eller att personer i riskgrupp isoleras och skiljs från umgänge under lång tid.
Liberalerna kräver följande satsningar på civila samhället:
✅ Förnya stödet till våldsutsatta under pandemin.
✅ Förnya stödet till ideella organisationer som stöttar utsatta barn under pandemin.
✅ Förläng stödet till hjälporganisationer som stöttar hemlösa.
✅ Förläng satsningen mot äldres ensamhet under pandemin.
Bakom lucka 7 väntar intervjun som jag gjorde med Jens Runnberg i DTs porträttserie.
”När Borlänge för första gången i sin politiska historia fick in borgerliga kommunalråd, kom de första två åren för skolkommunalrådet Monica Lundin (L) att präglas av plötsliga underskott och fallande skolrankning. Jens Runnberg mötte Lundin för ett samtal om det politiska landskapet och hur skolan ska bli bättre.”
Jag har haft is i magen och väntat på parterna att komma överens om arbetsrätten. Bra att det nu finns en överenskommelse!
Turerna med frågan om LAS har varit många och igår meddelade Svenskt Näringsliv, PTK och LO-förbunden IF Metall och Kommunal att man nått en överenskommelse om att modernisera svensk arbetsmarknad. Liberalerna välkomnar den historiska överenskommelsen mellan avtalsparterna och menar att det nu finns ett brett stöd för att modernisera arbetsrätten.
Sverige behöver en mer flexibel arbetsrätt, med större möjlighet till att ställa om mitt i livet, där företag vågar anställa och både unga och utrikes födda får bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och detta blir nu verklighet. Nu är det viktigt att den politiska behandlingen tar vid och att vi snart får på plats en lag enligt överenskommelsen.
Foto: Magnus Fröderberg
– Det är bra att det nu finns en bred överenskommelse för att modernisera och liberalisera svensk arbetsmarknad. Sverige behöver en mer flexibel arbetsrätt, med större möjlighet till att ställa om mitt i livet, där företag vågar anställa och både unga och utrikes födda får bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Liberalernas ansträngningar har lönat sig, säger vår partiledare Nyamko Sabuni.
Foto: Magnus Fröderberg
– När överenskommelsen ligger på vårt bord är den slutförhandlad. Nu har parterna tagit sitt ansvar, nu ska vi inom politiken ta vårt ansvar och genomföra moderniseringen och liberaliseringen av arbetsrätten inom mandatperioden, säger vår arbetsmarknadspolitiska talesperson Arman Teimouri.
I onsdags skrev Nyamko Sabuni tillsammans med Peter Bergh, ordförande för Brandmännens riksförbund och Henrik Johansson, ordförande för Ambulansförbundet i Svenska Dagbladet om fem åtgärdsförslag med syfte att trygga blåljuspersonals allt mer utsatta arbetsmiljö.
Det eskalerande våldet mot utryckningsfordon och blåljuspersonal som måste mötas med samhällets fulla kraft. Stenkastning mot ambulanspersonal och bensinbomber mot brandbilar kan inte accepteras. Ambulans, räddningstjänst och polis rycker ut för att ge hjälp när den behövs som allra mest i livet. Varje gång de angrips och utsätts för våld och hot är det inte bara en attack mot de yrkesgrupper vi som samhälle ska hylla – utan ett angreppmot vår gemenensamma frihet, trygghet och demokrati.
De fem föreslagna åtgärderna presenterade i artikeln är:
Angrepp på ambulans- och räddningstjänstpersonal ska straffas som angrepp på polis Vi vill att utryckningspersonal i ambulans- och räddningstjänst ska omfattas av samma rättsskydd som polisen. Personal i dessa samhällsbärande funktioner måste kunna åtnjuta samma skydd och rättigheter som poliser när de opererar i samma riskfyllda miljö.
Bredda det straffrättsliga skyddet och skärp straffskalorna Hittills har det bara ett tiotal fällts för det nya brottet om blåljussabotage och påföljderna som hittills delats ut ligger i de flesta fall uppseendeväckande lågt. Därför vill vi om praxis inte ändras, i kombination med att ge ambulans- och räddningstjänstpersonal samma rättskydd som poliser, att minimistraffet för brott av normalgraden som idag är 14 dagars fängelse skärps. Vi vill också se att våld mot blåljuspersonal bör resultera i minst sex månaders fängelse.
Säkerställ informationsflödet för ambulans och räddningstjänst vid larm i kriminella miljöer Idag finns inget gemensamt system för att uppmärksamma ambulans- eller räddningstjänstpersonal på att ett larm kommer från områden eller adresser som av polisen är kända som riskfyllda miljöer. Det gör att många räddningsinsatser och utryckningar fördröjs vilket kan få förödande konsekvenser. Vi vill därför ge larmcentraler i uppdrag att säkerställa informationsflödet så att ambulans- och räddningstjänstpersonal tidigt får ta del av information och reden då kan begära polisiärt understöd vid larm i presumtivt farliga miljöer.
Ta bort tillståndsplikten för att montera övervakningskameror på blåljusfordon När blåljuspersonal attackeras under pågående larm kan det vara skillnaden mellan liv och död. Vi måste därför vidta åtgärder som underlättar identifiering av den eller de som medvetet förstör för blåsljuspersonal att utföra sitt livsavgörande arbete. Därför vill vi att den generella tillståndsplikten för kameror som är monterade på utryckningsfordon i så kallade blåljusverksamheter tas bort. Det möjliggör för alla blåljusfordon att utrustas med kameror.
Skydda blåljuspersonal från hot och våld genom anonymiserade personuppgifter När polis och brandkår opererar i riskfyllda miljöer eller ambulanspersonal vårdar brottsutsatta patienter kan deras iakttagelser vara av betydelse för brottsutredningar. Idag beskriver flera blåljusanställda att de, och i vissa fall även deras familjer, blir uppsökta och hotade även utanför arbetstid av kriminella. Vi vill därför ge polis, ambulans- och räddningstjänstpersonal anonymiserade uppgifter på såväl tjänstelegitimation som i de rapporter och journaler som blåljuspersonalen annars kan spåras genom.
Här kan du läsa mer om utredningsförslaget om nya högstadieskolor i centrala Borlänge.
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. Jag har drivit frågan om behovet av en bra och långsiktig lokalförsörjningsplan i kommunen sedan jag klev på mitt ordförandeuppdrag för två år sedan, både som ett sätt att öka måluppfyllelsen för våra elever och men också för att minska segregationen. Vi i den politiska majoriteten har sedan givit bildningssektorn i uppdrag att utreda på vilket sätt man bäst kan tillgodose dagens och framtidens behov av skollokaler i Borlänge.
Med fokus på kvalitativa lärmiljöer, moderna lokaler, hållbarhet och jämnare kvalitet i Borlänges skolor har bildningssektorn i samarbete med kommunfastigheter samt plan- och markkontoret genomfört utredningen som nu resulterat i ett förslag.
Dra nytta av högskolans flytt
Bildningssektorn har lagt fram ett förslag till politiken som innebär att Hagagymnasiet och Introduktionsprogrammen flyttar till Högskolan Dalarnas nuvarande lokaler. Den lösningen har blivit möjlig tack vare att högskolan omlokaliseras till centrum under 2023. Flytten frigör en yta som redan är byggd för undervisning och som lätt går att omvandla till en modern gymnasieskola som kan möta framtidens utmaningar.
Forssaklackskolan flyttar till Hagagymnasiets lokaler
Att Hagagymnasiets lokaler blir tomma öppnar i sin tur upp för en lösning för Forssaklackskolan. Forssaklackskolan är i behov av renovering, så pass att vi står inför att riva och bygga en helt ny skola. Alternativet, att flytta skolan till Hagagymnasiets lokaler, är en spännande lösning ur många perspektiv. Elever och medarbetare får riktigt fina och moderna lokaler samtidigt som förslaget följer ambitionen om att ha centralt placerade högstadieskolor.
Hållbara prioriteringar
Andra viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till är ekonomi, segregation samt arbets- och studiemiljö. Det förutsätter bland annat att planen för nybyggnationer och renoveringar ska utgå från kostnadseffektivitet, samtidigt som miljön och de pedagogiska förutsättningarna för barn, elever och personal ska vara bästa möjliga. De satsningar vi gör inom skolan ska naturligtvis vara hållbara ekonomiskt, men vi behöver också vara kloka i våra prioriteringar, så att vi inte gör avkall på sådant som skapar kvalitet och bra förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse.
Minskad segregation och jämnare kvalitet
Genom centrala placeringar av skolor, i synnerhet högstadieskolorna, vill man öka möjligheten för elever och vårdnadshavare att välja vilken skola som helst, oavsett var man bor. Utredningen pekar på att i högre utsträckning ha högstadieskolor som är avståndsmässigt tillgängliga för alla elever istället för skolor i ytterkanten av Borlänge. Andra kommuner som satsat på det sättet har konstaterat minskad segregation och jämnare kvalitet i skolorna och det är precis det vi vill uppnå.
En skola i centrala Borlänge
Utifrån den tanken föreslår skolledningen även att man satsar på en skola i centrala Borlänge istället för den som planerats i den nya stadsdelen Jakobsdalen. En skola i centrum är än så länge bara på planeringsstadiet, men vi är helt överens om att en högstadieskola i Jakobsdalen inte minskar segregationen, utan tvärtom bidrar till att den ökar.
Jag tycker att det här är ett intressant förslag som svarar upp till de förväntningar vi har kring exempelvis kvalitet och hållbarhet både sett till ekonomi och nyttjande av befintliga lokaler i kommunen. Jag har dessutom drivit frågan om att det inte är en god idé att bygga ett högstadium i Västra området/Jakobsdalen eftersom jag tror att det inte minskar segregationen utan snarare tvärtom ökar.
Dialog med medarbetare och Borlängebor
Den föreslagna flytten av Hagagymnasiet och Forssaklackskolan kan ske tidigast 2025/2026. Vi politiker och skolcheferna kommer nu ha dialog med de som berörs av den eventuella förändringen. Frågor som berör skolan skapar engagemang hos både Borlängebor och medarbetare. Det engagemanget vill vi självklart fånga upp och vi kommer därför bjuda in till dialog i olika former.
Bakgrund: Lokalförsörjningsplan för Borlänges förskolor och skolor
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. För att uppnå detta så har den politiska majoriteten sedan en tid initierat ett arbete med en lokalförsörjningsplan för skolan. Arbetet har mynnat ut i en utredning med förväntan om att den pekar på åtgärder för att:
Garantera att vår växande kommun fyller det behov vi har av skollokaler.
Skapa moderna lokaler som kan bidra till att höja måluppfyllelsen.
Säkerställa ekonomisk hållbarhet.
Skapa en god arbetsmiljö för lärare och elever.
Öka jämlikheten, likvärdigheten och minska segregationen.
Öka den sociala hållbarheten.
Utredningens huvudfokus är en bättre skola i vår stad – utredningen ska peka på en jämlik och likvärdig skola, som även minskar segregationen.
Efter en härlig lunch på Hermans bistro i Borlänge var det dags att träffa Elevhälsans skollogopeder Sofie och Linnea. Vad gör då en skollogoped? Jo, de kan göra stora insatser när det gäller elever med språkstörning eller ellever som är i språklig och kommunikativ sårbarhet av andra orsaker (AE Hallin, 2019). Sofie och Linnea arbetar både på individ, grupp- och organisationsnivå. De jobbar med kartläggningar, bedömningar, klassobservationer, samtal med pedagog/klasslärare, vårdnadshavare, att hjälpa eleven att förstå och uttrycka sig.
Insatserna kan t.ex. ha som mål att förbättra elevers språk- och kommunikationsförmåga (t.ex. ordförråd, grammatik, socialt språk, berättande och uttal), eller fokusera på språkstöttande och kompenserade insatser i klassrummet och i inlärningssituationer (t.ex. bildstöd, TAKK, tidshjälpmedel, skrivmallar/skrivstöd, alternativa verktyg). Insatserna kan också fokusera på att lära ut strategier för att underlätta förståelse och inlärning t .ex. läsförståelsestrategier.
Logopeden kan också vara en del i att utveckla för en mer språklig tillgänglig lärmiljö “i stort” (fysisk, visuell, auditiv, social) och leda utbildande och kunskapshöjande insatser (t.ex. att öka förståelsen om språkstörning och språklig sårbarhet, språkutveckling och språkliga krav i skolåldern) (AH Hallin, 2019).
Jag blev så himla imponerad av deras driv och vilja att förbättra inlärningsförutsättningarna för Borlänges barn och unga. Jag lärde mig att ett skolgårdsspråk förvärvar man efter ca 2 år. Men att förvärva skolspråket tar längre tid att förvärva och det är beroende på elevernas ålder när de ankommer till Sverige. Enligt forskningen så går det fortast att nå nivån med skolans läsämnen om man kommer när man är 9-11 år. Det allra bästa är att man i tidig ålder kommer in i förskola i en mixad grupp där svenska pratas. Det är också bakgrunden till att Liberalerna driver idén om språkförskola från 3 år.
De här tjejerna är ödmjuka och blygsamma när jag frågar dem vad de är bäst på: förmågan att lyfta andra, flexibla, anpassningsförmågan, att känna in vad varje situation kräver. Jag kan direkt säga att de här tjejerna växer inte på träd. De gör ett fenomenalt arbete och skolorna vill ha mer. Det måste ju ändå vara det bästa betyget. Följ dem på Instagram: skollogopederna_borlange
Stort TACK för att jag fick besöka er Linnea och Sofie! Stort TACK för ert goda arbete med Borlänges elever och skolpersonal 🙏💙 Stort TACK för ert fokus på eleverna, er förmåga att lyfta dem, er flexibilitet och anpassningsförmåga och inkännande av vad varje elev, grupp och organisation behöver. 🙏😊 Jag blir otroligt stolt att höra om hur ni arbetar och känner med hela kroppen att vår resa har börjat och att vi är på rätt väg. På väg mot ökad måluppfyllelse och kompassriktningen är inställd mot en skola i världsklass.
Monica Lundin (L) 