Bakom dagens lucka finns jag med budskapet att om vi menar allvar med att minska segregationen måste vi våga ta modiga beslut 
Klicka här eller på länken nedan för att se nyhetsinslaget från idag på SVT Dalarna. Nyheten kommer först i inslaget.
Jag önskar er en riktigt trevlig helg!
/Monica
https://www.svtplay.se/video/29348248?start=auto
Här kan du läsa mer om utredningsförslaget om nya högstadieskolor i centrala Borlänge.
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. Jag har drivit frågan om behovet av en bra och långsiktig lokalförsörjningsplan i kommunen sedan jag klev på mitt ordförandeuppdrag för två år sedan, både som ett sätt att öka måluppfyllelsen för våra elever och men också för att minska segregationen. Vi i den politiska majoriteten har sedan givit bildningssektorn i uppdrag att utreda på vilket sätt man bäst kan tillgodose dagens och framtidens behov av skollokaler i Borlänge.
Med fokus på kvalitativa lärmiljöer, moderna lokaler, hållbarhet och jämnare kvalitet i Borlänges skolor har bildningssektorn i samarbete med kommunfastigheter samt plan- och markkontoret genomfört utredningen som nu resulterat i ett förslag.
Bildningssektorn har lagt fram ett förslag till politiken som innebär att Hagagymnasiet och Introduktionsprogrammen flyttar till Högskolan Dalarnas nuvarande lokaler. Den lösningen har blivit möjlig tack vare att högskolan omlokaliseras till centrum under 2023. Flytten frigör en yta som redan är byggd för undervisning och som lätt går att omvandla till en modern gymnasieskola som kan möta framtidens utmaningar.
Att Hagagymnasiets lokaler blir tomma öppnar i sin tur upp för en lösning för Forssaklackskolan. Forssaklackskolan är i behov av renovering, så pass att vi står inför att riva och bygga en helt ny skola. Alternativet, att flytta skolan till Hagagymnasiets lokaler, är en spännande lösning ur många perspektiv. Elever och medarbetare får riktigt fina och moderna lokaler samtidigt som förslaget följer ambitionen om att ha centralt placerade högstadieskolor.
Andra viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till är ekonomi, segregation samt arbets- och studiemiljö. Det förutsätter bland annat att planen för nybyggnationer och renoveringar ska utgå från kostnadseffektivitet, samtidigt som miljön och de pedagogiska förutsättningarna för barn, elever och personal ska vara bästa möjliga. De satsningar vi gör inom skolan ska naturligtvis vara hållbara ekonomiskt, men vi behöver också vara kloka i våra prioriteringar, så att vi inte gör avkall på sådant som skapar kvalitet och bra förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse.
Genom centrala placeringar av skolor, i synnerhet högstadieskolorna, vill man öka möjligheten för elever och vårdnadshavare att välja vilken skola som helst, oavsett var man bor. Utredningen pekar på att i högre utsträckning ha högstadieskolor som är avståndsmässigt tillgängliga för alla elever istället för skolor i ytterkanten av Borlänge. Andra kommuner som satsat på det sättet har konstaterat minskad segregation och jämnare kvalitet i skolorna och det är precis det vi vill uppnå.
Utifrån den tanken föreslår skolledningen även att man satsar på en skola i centrala Borlänge istället för den som planerats i den nya stadsdelen Jakobsdalen. En skola i centrum är än så länge bara på planeringsstadiet, men vi är helt överens om att en högstadieskola i Jakobsdalen inte minskar segregationen, utan tvärtom bidrar till att den ökar.
Jag tycker att det här är ett intressant förslag som svarar upp till de förväntningar vi har kring exempelvis kvalitet och hållbarhet både sett till ekonomi och nyttjande av befintliga lokaler i kommunen. Jag har dessutom drivit frågan om att det inte är en god idé att bygga ett högstadium i Västra området/Jakobsdalen eftersom jag tror att det inte minskar segregationen utan snarare tvärtom ökar.
Den föreslagna flytten av Hagagymnasiet och Forssaklackskolan kan ske tidigast 2025/2026. Vi politiker och skolcheferna kommer nu ha dialog med de som berörs av den eventuella förändringen. Frågor som berör skolan skapar engagemang hos både Borlängebor och medarbetare. Det engagemanget vill vi självklart fånga upp och vi kommer därför bjuda in till dialog i olika former.
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. För att uppnå detta så har den politiska majoriteten sedan en tid initierat ett arbete med en lokalförsörjningsplan för skolan. Arbetet har mynnat ut i en utredning med förväntan om att den pekar på åtgärder för att:
Utredningens huvudfokus är en bättre skola i vår stad – utredningen ska peka på en jämlik och likvärdig skola, som även minskar segregationen.
/ Monica
Idag har en spännande utredning om skollokaler presenteras. Häng med in för att höra mig berätta vad den handlar om och hur arbetet nu tas vidare.
Jag önskar er en trevlig första advent och en fin början på december 
/Monica
Efter en härlig lunch på Hermans bistro i Borlänge var det dags att träffa Elevhälsans skollogopeder Sofie och Linnea. Vad gör då en skollogoped? Jo, de kan göra stora insatser när det gäller elever med språkstörning eller ellever som är i språklig och kommunikativ sårbarhet av andra orsaker (AE Hallin, 2019). Sofie och Linnea arbetar både på individ, grupp- och organisationsnivå. De jobbar med kartläggningar, bedömningar, klassobservationer, samtal med pedagog/klasslärare, vårdnadshavare, att hjälpa eleven att förstå och uttrycka sig.
Insatserna kan t.ex. ha som mål att förbättra elevers språk- och kommunikationsförmåga (t.ex. ordförråd, grammatik, socialt språk, berättande och uttal), eller fokusera på språkstöttande och kompenserade insatser i klassrummet och i inlärningssituationer (t.ex. bildstöd, TAKK, tidshjälpmedel, skrivmallar/skrivstöd, alternativa verktyg). Insatserna kan också fokusera på att lära ut strategier för att underlätta förståelse och inlärning t .ex. läsförståelsestrategier.
Logopeden kan också vara en del i att utveckla för en mer språklig tillgänglig lärmiljö “i stort” (fysisk, visuell, auditiv, social) och leda utbildande och kunskapshöjande insatser (t.ex. att öka förståelsen om språkstörning och språklig sårbarhet, språkutveckling och språkliga krav i skolåldern) (AH Hallin, 2019).
Jag blev så himla imponerad av deras driv och vilja att förbättra inlärningsförutsättningarna för Borlänges barn och unga. Jag lärde mig att ett skolgårdsspråk förvärvar man efter ca 2 år. Men att förvärva skolspråket tar längre tid att förvärva och det är beroende på elevernas ålder när de ankommer till Sverige. Enligt forskningen så går det fortast att nå nivån med skolans läsämnen om man kommer när man är 9-11 år. Det allra bästa är att man i tidig ålder kommer in i förskola i en mixad grupp där svenska pratas. Det är också bakgrunden till att Liberalerna driver idén om språkförskola från 3 år.
De här tjejerna är ödmjuka och blygsamma när jag frågar dem vad de är bäst på: förmågan att lyfta andra, flexibla, anpassningsförmågan, att känna in vad varje situation kräver. Jag kan direkt säga att de här tjejerna växer inte på träd. De gör ett fenomenalt arbete och skolorna vill ha mer. Det måste ju ändå vara det bästa betyget. Följ dem på Instagram: skollogopederna_borlange
Stort TACK för att jag fick besöka er Linnea och Sofie! Stort TACK för ert goda arbete med Borlänges elever och skolpersonal 🙏💙
Stort TACK för ert fokus på eleverna, er förmåga att lyfta dem, er flexibilitet och anpassningsförmåga och inkännande av vad varje elev, grupp och organisation behöver. 🙏😊 Jag blir otroligt stolt att höra om hur ni arbetar och känner med hela kroppen att vår resa har börjat och att vi är på rätt väg. På väg mot ökad måluppfyllelse och kompassriktningen är inställd mot en skola i världsklass.
/Monica
Det roligaste jag vet i uppdraget som ordförande är att besöka våra förskole- och skolverksamheter. Tyvärr avbröts min besöksplan av Corona-pandemin i våras men digitala studiebesök kommer nu att ta plats mer och mer. Vi fick dock till ett coronasäkrat besök på Gylle skola för förskoleklass upp till årskurs 6 den 4 november. Jag träffade rektor Annette, biträdande rektor Helene och pedagogiska utvecklaren Pernilla och vilket drivet gäng! Blev så pepp av att träffa dem och få prata kvalitet och skolutveckling! Eftersom hela skolan nu är inne i byggskede så är F-6-verksamheten installerad i mycket fina moduler.
De arbetar mot tre mål, som till min glädje så klart har direkt bäring på vår beslutade nämndsplan:
Andra faktorer som jag tror kommer leda till framgång är:
Sedan vill jag ge ett sista tack och uppmuntran för det MOD och lösningsfokus som ledningen på den här skolan uppvisar. De räds t ex inte att göra omflyttningar av lärare mellan klasser om de tror att det behövs och det har också givit resultat. Det här mina vänner kommer leda till högre måluppfyllelse, ökad trygghet och studiero, tydlighet gentemot föräldrar och en ökad likvärdighet och mycket mer. Precis vad som krävs på vår väg mot en skola i världsklass!
Tack för att jag fick besöka er!
/Monica
Tidigt när jag tillträdde som skolkommunalråd träffade jag Svenskt Näringsliv och Ung Företagsamhet (UF) och började diskutera hur vi kan öka samverkan mellan skola och näringsliv i Borlänge. I våras blev det tydligt i Svenskt näringslivsranking att Borlänge ligger lågt vad gäller just detta. Utifrån det diskuterade vi vad kunde göra och Svenskt näringsliv och UF kom i höstas tillbaka med ett förslag. Detta har nu utkristalliserat sig till att vi ska börja med pilotverksamheter på olika skolor med mentorer där intresserade klasser kommer att börja jobba med olika företag samt att UF-verksamheten också ska steppas upp på olika sätt. I slutet av november ska vi ha ett förankringsmöte med grundskolerektorerna och det känns så roligt att vi äntligen är på gång!
Härligt när vi är flera som gör bra saker tillsammans med ett gemensamt mål!
/Monica
Hur ska man bäst beskriva den här veckan? Mycket av varje och jag har suttit i många digitala möten med både sektorchef för bildning, kommunalpolitiska rådet, L Dalarnas arbetsutskott och årsmöte för Liberala Företagare mest kvällstid men i kommande inlägg kommer några höjdpunkter från veckan.
Under min ledighet förra veckan fick jag en skrivelse från skyddsombuden på Forssaklackskolan om arbetsmiljösituationen där. Jag klistrar in det mailsvar jag har skickat till dem utifrån min roll som ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Jag har där svarat på det jag kan i den här frågan, utifrån att jag inte har det yttersta ansvaret för ombyggnation eller byggprocesserna i kommunen.
”Hej och tack för ert brev! Jag vill först som en del av kommunledningen beklaga att arbetet med utredningen av Forssaklacksskolan har dragit ut på tiden. Jag är väldigt mån om att vi inom kort ska komma framåt i den här frågan. Jag tog politiskt initiativ med att dra igång arbetet med en ny lokalförsörjningsplan efter att jag tillträdde 2019 utifrån den positiva utmaningen vi har i Borlänge med att vi blir fler och vi får ett ökat barn- och elevantal framöver men också utifrån att vi behöver gå på offensiven mot segregationen. Det har således dragits igång ett stort arbete som har pågått det senaste året som rör hela lokalförsörjningen för förskola/skola i Borlänge, dvs inte bara gällande Forssaklackskolan, för att säkerställa att vi har bra och ändamålsenliga lokaler som ska samspela med våra högt uppsatta mål om ökad måluppfyllelse och ökad likvärdighet i Borlänge. Detta arbete leds av sektorchef Lars Walter.
Kommunens organisation är dock byggd så att det inte är barn- och utbildningsnämnden och jag som ordförande som ansvarar för byggprocesserna som sådana utan det ligger på kommunstyrelsen med kommunstyrelsens ordförande och kommunfastigheter. Jag lägger därför även Jan Bohman som kopia på det här svaret. I min strävan om att vi ska komma framåt i lokalförsörjningsarbetet och att även vi i barn- och utbildningsnämnden ska få information om hur arbetet går vad gäller Forssaklackskolan och vilka alternativ som utreds, så är presentation om lokalförsörjningsarbetet inplanerad på vår nästa barn- och utbildningsnämnd den 25/11. Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden får samma information samma vecka. De detaljerade frågorna ni har kring era lokalers nuvarande beskaffenhet och information till er i personalen tar jag med mig samt vidarebefordrar till sektorchef och skolchef men även till Kommunfastigheter som jag vet har en plan för hur Forssaklackskolan ska underhållas. Jag har fått informationen om att PCB-saneringen gick över förväntan och det glädjer mig. Jag återkommer gärna när vi i nämnden fått presentationen i slutet av november. Ni är också varmt välkomna att kontakta mig om ni har fler frågor eller inspel.
Mvh Monica Lundin, ordförande barn- och utbildningsnämnden”
Varje utsatt barn i Dalarna ska ha en framtid fylld av möjligheter. Det förutsätter att vi garanterar alla barn en riktigt god skolgång.
Skolan har börjat, lärare och elever är igång igen.
”Får vi alla ungar att gå klart skolan har vi löst mycket” – sa fritidsledaren på träffen om barn i utsatta situationer.
Socialtjänsten behöver få ett lagstadgat uppdrag att vända på varje sten och hitta alla kreativa sätt för att utsatta barn ska ta sig till skolan
Det är alldeles rätt! Det finns så mycket erfarenhet av detta hos lärare och andra i skolan. Tid och engagemang läggs på barnen, samarbete sker med socialtjänsten, orosanmälningar görs, föräldrar engageras. Specialteam utvecklas för att arbeta med hemmasittare. Projekt startas och goda resultat uppnås men det kan inte stå och falla med eldsjälarna. De är nödvändiga men de måste ha lagen i ryggen när de utvecklar livsviktigt samarbete.
Barnen som klarar skolan har större chanser i livet på otaliga sätt. Skolverket konstaterar att det finns starka samband mellan skolnärvaro, skolprestationer och psykisk hälsa. Forskning visar övertygande att misslyckad skolgång ökar risken för att senare drabbas av ohälsa, sociala problem och kriminalitet. Ändå nämner inte dagens lagstiftning skolfrånvaro som en riskfaktor i barns liv.
Socialtjänsten och Socialtjänstlagen måste helt enkelt rikta ett strålkastarljus på barnens skolsituation.
Idag finns en lucka i lagen. Missbruk, spelmissbruk, kriminalitet, skadliga miljöer, ogynnsam utveckling, utsatthet nämns som viktiga områden att bevaka och aktivt motverka. Men inte ett ord om skolan, trots att skolan är en avgörande del av skyddsnätet vi är skyldiga dessa barn.
Liberalerna föreslår därför att Socialtjänstlagen utökas med uppdraget att socialnämnder över hela landet aktivt ska arbeta för att tidigt förebygga skolfrånvaro och motverka en avbruten skolgång.
Socialtjänsten behöver få ett lagstadgat uppdrag att vända på varje sten och hitta alla kreativa sätt för att utsatta barn ska ta sig till skolan. Detalj för detalj, termin efter termin, krävs ett långsiktigt engagemang för barn och unga för att byta utsatthet och hopplöshet mot delaktighet och framtidstro. Detta måste Socialtjänstlagen ovillkorligt säkra. Sverige ska vara möjligheternas land för alla barn.
Juno Blom
barnrättspolitisk talesperson (L)
Lina Nordquist
socialpolitisk talesperson (L)
Anna-Maria Norén, Mora
representant i Socialtjänstutredningens politiska referensgrupp (L)
Monica Lundin, Borlänge
ordförande Dalarna (L)
Publicerades i Dalademokraten 18 september 2020
Höstens budgetförhandlingar är avgörande för återstarten av Sverige. Liberalerna kommer vara garanten för att höstbudgeten genomsyras av arbetslinjen, prioriterar företagsamhet och fokuserar på att bryta utanförskapet. Vi kommer inte acceptera en vänsterinriktad bidragslinje som bidrar till att stärka utanförskap och som hindrar en återstart av Sverige.
Nu krävs ledarskap för att återstarta Sverige så att vi ser till att företag kan växa och anställa, att det lönar sig att gå från bidrag till jobb, att utanförskapet minskar samt att Sverige kan få en kunskapsskola i världsklass.
Därför prioriterar vi allra främst reformer och tillskott till tre centrala områden:
Integration och skola. Sveriges integrationsproblem är stora. Vår integrationsskuld är större än andra jämförbara länder. Arbetslösheten är allt för hög i våra utsatta områden, skolresultaten är för låga och otryggheten stor. För att Sverige ska bli möjligheternas land för alla krävs stora reformer. För en skola i världsklass kräver vi satsningar på svenska språket i skolan, för att locka de bästa lärarna till utsatta skolor och mer skola på loven. För att vända utvecklingen i våra utsatta områden satsar vi på att rusta upp våra utanförskapsområden, ökad trygghet med fler poliser och åtgärder för minskad trångboddhet. Viktigast av allt är att vi vill sänka skatten med 500 kronor i månaden för de med lägre inkomster, det skapar fler jobb och gör att det lönar sig att gå från bidrag till arbete.
Klimat och forskning. Klimatutmaningen är vår tids stora utmaning, men den går att lösa med teknikoptimism, kapitalism och rätt politik. Vi behöver lägga plakatpolitiken och tillväxtkritiken åt sidan för att istället göra effektiva satsningar. Vi föreslår att elektrifiera både transporter och industri för att sänka våra utsläpp. Resurser behövs för att forska på nästa generations kärnkraft. Trots att det låter omöjligt så kan man idag fånga in och lagra koldioxid. Satsningar på denna nya teknik måste genomföras.
Återstart av ekonomin och arbetslinjen. Företagen är jobbskaparna och de som finansierar hela vår välfärd. Coronakrisen har slagit hårt och nu krävs åtgärder för att stärka vår konkurrenskraft. Vi föreslår 30 miljarder i sänkt skatt på jobb och företagande. Vi kräver sänkta arbetsgivaravgifter för unga och de första anställda när små företag växer. Vi vill ta ned bolagsskatten, sänka skattetrycket på forskningsintensiva företag och förbättra skattevillkoren för att ta in experter. Arbetslinjen ska prioriteras och vi säger nej till nya bidrag.
Nyamko Sabuni
Partiledare för Liberalerna (L)
Monica Lundin
Förbundsordförande Dalarna (L)
Livet ska inte vara ett lotteri. Förskolan är viktig för att alla barn ska få chans att lyckas i livet. Inget är viktigare än en bra start.
Sverige ska vara möjligheternas land för alla. För att det ska bli verklighet måste vi börja från grunden. Liberalerna vill därför uppvärdera svenska språket i förskolan.
I dag är det stora skillnader i kunskapsresultat mellan de barn som har gått i förskola och de som inte gått i förskola innan de börjar skolan. Förskolan är bra för alla barn men fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. En kartläggning i en stadsdel i Göteborg visade att 75 procent av barnen hade inte den förväntade språkutvecklingen som barn borde ha i fyra- eller femårsåldern och att ordförrådet var betydligt mindre. Sexåringar förväntas ha ett ordförråd på cirka 8000 ord. De undersökta barnen ligger i snitt på 2000 ord.
Liberalerna vill att alla barn ska få en bra start. Idag är det alldeles för många barn som halkar efter i läsförmåga. Därför föreslår vi en uppvärdering av svenska språket i förskolan:
– Tidiga läsfrämjande insatser
Tidiga insatser för barn får ofta störst effekt. Liberalerna ser ett behov av att stärka och utvidga den tidigt uppsökande pedagogiska verksamheten, redan innan förskolan. Det kan exempelvis ske genom att barnhälsovård och bibliotek får ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling.
– Prioritera svenska språket
Förskolans läroplan bör ändras, så att det tydligt framkommer att svenska är huvudspråk och att barnets utveckling av det svenska språket ska prioriteras framför andra språk. I dag har förskolan i uppdrag enligt läroplanen att varje barn ska få förutsättningar att utveckla både barnets modersmål och det svenska språket. Svenska språkets betydelse bör tydliggöras.
Ingen förskollärare ska behöva känna sig osäker på vilket språk de aktivt ska uppmuntra barnet att använda. Det ska även fortsättningsvis finnas möjligheter att bedriva med särskild språkprofil.
– Kartlägg ordförråd
Varken Skolinspektionen eller Skolverket genomför mätningar av ordförråden hos barnen i förskolan. Skolverket bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ordförråden hos barnen i förskolan med särskilt fokus på att ta fram statistik och kunskapsunderlag om ordförrådet hos barn med utländsk bakgrund.
– Inför obligatorisk språkförskola
Förskolan fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Därför vill vi införa obligatorisk språkförskola för alla barn till nyanlända från tre år, minst 15 timmar i veckan
Barn som kan svenska klarar skolan bättre och barn som klarar skolan har lättare att förverkliga sina mål och drömmar. Därför prioriterar Liberalerna att ge barnen en bra start redan i förskolan. Vi vill ge varje barn de bästa förutsättningarna.
Roger Haddad
utbildningspolitisk talesperson (L)
Monica Lundin
skolkommunalråd Borlänge (L)
Publicerades i Dalademokraten 18 augusti 2020
Monica Lundin (L) 