familj

av

Debatt: Staten ska skydda medborgarna – gängvåld och parallella samhällen måste stoppas

Gängvåldet fräter sönder samhället. Våra unga ska få drömma om framtiden, inte rånas, beskjutas eller fastna i de kriminella gängens skottlossningar eller vägspärrar. Vi vill att fler partier sluter upp bakom att genomföra en kraftfull antigängpakt.

Rättsstaten måste återta drabbade områden meter för meter, hus för hus, stadsdel för stadsdel. Kriminella klaner, gäng eller extremister måste mötas av hårdare motstånd. Liberaler kommer alltid stå upp för att rättsstaten ska finnas till för att skydda medborgarna.

Vi kämpar för:

1. Fler poliser. Bekämpa brottsligheten med 10 000 fler polisanställda, pengar för att bygga nya fängelser och mer resurser till rättsvårdande myndigheter, inte minst Centrum mot våldsbejakande extremism och Rättsmedicinalverket.

2. Bättre verktyg. Skärpta straff för livsstilskriminella och automatiska straffrabatterna måste bort. Stryp kriminellas tillgångar. Där brottsligheten är allvarlig behövs mer kamerabevakning.

3. Bekämpa kriminella klanstrukturer. Parallell rättsskipning hotar demokratin. Vi måste förhindra att kriminella klaner och gäng utnyttjar bidragssystemet eller begår brott. De som vittnar mot gäng måste få bättre skydd och övergrepp i rättssak måste bestraffas hårdare.

”Rättsstaten måste återta drabbade områden meter för meter, hus för hus, stadsdel för stadsdel.” Det skriver Liberalernas Johan Pehrson och Monica Lundin. Foto: Fredrik Sandberg/TT

4. Stoppa rekryteringen. Ingen föds kriminell. Unga på väg in i kriminalitet måste möta sociala insatser tidigt – även om en vårdnadshavare vägrar medverka. Att klara skolan är en central skyddsfaktor mot brott. Den förälder som utsätter sina barn för risker ska kunna tvingas till vård om det skyddar barnet. Barn som hamnar snett ska få obligatoriska insatser från socialtjänsten, även om föräldrarna säger nej. Så är det inte i dag. Vi måste säkerställa resurser för tvångsomhändertaganden och bättre statlig ungdomsvård vid SIS.

5. Kraftsamling mot unga gängkriminella. Unga gängkriminella måste bort från gatan. Även brott som begås av unga måste utredas av polisen för att markera allvaret. Det ska vara Kriminalvården som ansvarar för insatser till unga gängkriminella och våldsbrottslingar.

Liberalerna tror på ett Sverige utan utsatta områden. Där alla barn får gå i kunskapsskolor. Där alla har lika rätt till frihet och trygghet. Det är själva grunden för det liberala samhällskontraktet.

Johan Pehrson (L), rättspolitisk talesperson

Monica Lundin (L), förbundsordförande Dalarna

Johan Pehrson (L), rättspolitisk talesperson.
Johan Pehrson (L), rättspolitisk talesperson.
Monica Lundin (L), förbundsordförande Dalarna.
Monica Lundin (L), förbundsordförande Dalarna.

Publicerades i Dalarnas Tidningar 26 september 2020

av

Debatt: Vi behöver återstarta Sverige

Höstens budgetförhandlingar är avgörande för återstarten av Sverige. Liberalerna kommer vara garanten för att höstbudgeten genomsyras av arbetslinjen, prioriterar företagsamhet och fokuserar på att bryta utanförskapet. Vi kommer inte acceptera en vänsterinriktad bidragslinje som bidrar till att stärka utanförskap och som hindrar en återstart av Sverige.

Nu krävs ledarskap för att återstarta Sverige så att vi ser till att företag kan växa och anställa, att det lönar sig att gå från bidrag till jobb, att utanförskapet minskar samt att Sverige kan få en kunskapsskola i världsklass.

Därför prioriterar vi allra främst reformer och tillskott till tre centrala områden:

Integration och skola. Sveriges integrationsproblem är stora. Vår integrationsskuld är större än andra jämförbara länder. Arbetslösheten är allt för hög i våra utsatta områden, skolresultaten är för låga och otryggheten stor. För att Sverige ska bli möjligheternas land för alla krävs stora reformer. För en skola i världsklass kräver vi satsningar på svenska språket i skolan, för att locka de bästa lärarna till utsatta skolor och mer skola på loven. För att vända utvecklingen i våra utsatta områden satsar vi på att rusta upp våra utanförskapsområden, ökad trygghet med fler poliser och åtgärder för minskad trångboddhet. Viktigast av allt är att vi vill sänka skatten med 500 kronor i månaden för de med lägre inkomster, det skapar fler jobb och gör att det lönar sig att gå från bidrag till arbete.

Klimat och forskning. Klimatutmaningen är vår tids stora utmaning, men den går att lösa med teknikoptimism, kapitalism och rätt politik. Vi behöver lägga plakatpolitiken och tillväxtkritiken åt sidan för att istället göra effektiva satsningar. Vi föreslår att elektrifiera både transporter och industri för att sänka våra utsläpp. Resurser behövs för att forska på nästa generations kärnkraft. Trots att det låter omöjligt så kan man idag fånga in och lagra koldioxid. Satsningar på denna nya teknik måste genomföras.

Återstart av ekonomin och arbetslinjen. Företagen är jobbskaparna och de som finansierar hela vår välfärd. Coronakrisen har slagit hårt och nu krävs åtgärder för att stärka vår konkurrenskraft. Vi föreslår 30 miljarder i sänkt skatt på jobb och företagande. Vi kräver sänkta arbetsgivaravgifter för unga och de första anställda när små företag växer. Vi vill ta ned bolagsskatten, sänka skattetrycket på forskningsintensiva företag och förbättra skattevillkoren för att ta in experter. Arbetslinjen ska prioriteras och vi säger nej till nya bidrag.

Nyamko Sabuni

Partiledare för Liberalerna (L)

Monica Lundin

Förbundsordförande Dalarna (L)

Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna (L). Foto: TT
Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna (L). Foto: TT
Monica Lundin, skolkommunalråd för Liberalerna (L)
av

Ekonomisk rapport 26/8 BUN – intervju P4 Dalarna

Till följd av att barn- och utbildningsnämnden gick med underskott 2019 pågick under vintern 2020 ett intensivt arbete med att komma underfund med vad underskottet bestod av. Dels stod det klart att kommunens prognos- och uppföljningsprocess inte var tillförlitligt. Dels fanns lönestödsanställningar inom skolan som inte hade full kostnadstäckning, vilket var avsikten när de anställdes. Övriga anledningar var att kostnader för barn i behov av särskilt stöd drog över budget samt att kostnader för förskoleklass var felbudgeterade.

Skolchefer och rektorer arbetade intensivt under våren med att se över sina organisationer och avslut på lönestödsanställningar och visstidsanställningar verkställdes. I samband med detta flaggade rektorerna i juni upp för att besparingar går ut över skolans kvalitet i form av att barn i behov av särskilt stöd inte skulle få det. På möten med förskole- och grundskolerektorerna pratade vi bl a om vilka besparingar som kan göras i stället. Vi är helt överens om att ytterligare besparingar på skolorna i form av s k osthyvling inte längre går. Vi diskuterade vad som är lagstadgad verksamhet och inte, vad man kan spara på i central administration osv. Detta ser vi nu under hösten över.

Vi kom också överens om att följa verksamheterna under hösten när organisationen har satts för att trimma organisationen och samtidigt säkra att verksamheten har förutsättningar för att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd, helt i enlighet med skollagen. Detta arbete sker nu i nära dialog mellan skolchef och rektorer som säkrar verksamheterna. Det kan verka bakvänt att först avsluta anställningar för att sedan se hur organisationen fungerar vid läsårsstart men jag menar att detta steg är nödvändigt för att både hantera det uppkomna underskottet och nu trimma in organisationen så att vi har rätt organisation.

Idag på barn- och utbildningsnämnden fick vi en rapport från ekonomikontoret som har studerat antalet anställda i vår förskola och grundskola. De har jämfört antal anställda i maj respektive augusti (inte juni som jag felaktigt säger i klippet nedan). Det ekonomikontoret finner när de jämför våra personalregister är att personalstyrkan har minskat med 382 personer. Det rör sig om lönestödsanställningar och visstidsanställningar. Det sammanställningen inte visar är hur länge och hur mycket de 382 personerna har arbetat. De kan ha varit timvikarier och arbetat en vecka, en del har har jobbat mer än så. Kostnaden/besparingen för dessa anställningar är 11 mkr och det skulle motsvara 80 helårsarbetare om man vill sätta den summan i ett perspektiv. Inga tillsvidareanställningar har avslutats och inga lärare eller förskollärare har slutat eller ska sluta.

På nästa nämnd i september kommer vi få mer utförlig information kring detta samt hur arbetet går på våra förskolor och grundskolor då rektorerna har haft ekonomi- och verksamhetsuppföljning med skolcheferna och ekonom. I det arbetet ingår det då att säkra verksamheterna vad gäller elevernas behov av särskilt stöd. Rektorerna fortsätter också att arbeta med att öka behörigheten bland våra lärare. Efter dagens sammanträde blev jag intervjuad av P4 Dalarna och här nedan kan ni lyssna på den intervjun.

Intervju med P4 Dalarna efter ekonomisk rapport på nämnden 26 augusti

Om vi inte hade gjort åtgärder under våren skulle vi idag haft ett underskott på -50 mkr. I dagsläget har vi ett prognostiserat resultat på -24 mkr. Att inte agera till följd av underskottet vid årsskiftet skulle göra att vi som nämnd inte skulle få ansvarsfrihet vid nästa bokslut. I en nämndsledamots ansvar ligger att verka för god ekonomisk hushållning. Att samtidigt inte säkra att vi har behöriga lärare och att elever i behov av särskilt stöd får det skulle innebära att vi bryter mot skollagen. I en nämndledamots ansvar ligger också att verka för att kommunen uppfyller de statliga kraven. Det är en balansakt men jag är helt övertygad om att vi kommer hitta en väg som leder till en bättre skola i Borlänge.

Ha en fortsatt skön kväll!

/Monica

av

Mobilfri skola och andra bra förslag för en bättre skola i Borlänge!

Idag startar skolorna i Borlänge igen efter sommaren och 6718 elever börjar ett nytt läsår! Med ett nytt läsår kommer också drömmar och förväntningar bland våra elever och lärare men en del har också en klump i magen för hur läsåret ska bli. Kommer jag känna mig trygg, kommer jag kunna koncentrera mig på lektionerna? Hur ska det gå?

För att stötta skolornas goda arbete lade Liberalerna och majoriteten idag fram tre förslag på Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott:

  1. Riktlinjer gällande trygghet och studiero,
  2. Riktlinjer för förväntansdokument samt
  3. Redovisning av statistik. Lite längre ner kan du läsa mer om förslagen men om du i stället vill lyssna på mig när jag kort berättar så kan du klicka på videon nedanför:
  1. Riktlinjer för trygghet och studiero: Med mer fokus på kunskap och arbetsro från barn- och utbildningsnämndens sida kan vi ge barn och ungdomar bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet, oavsett bakgrund. En förutsättning för detta är att våra barn och unga känner sig trygga i skolmiljön. Upplevelsen av trygghet hänger ihop med tillit, delaktighet, inflytande och säkerhet. Genom att ta fram gemensamma riktlinjer för trygghet och studiero på skolorna läggs grunden för att öka fokus på kunskap och öka måluppfyllelsen i Borlänge. Mobilfrihet ska råda på Borlänge kommuns skolor varför mobilfri skoldag även ska ingå i riktlinjerna. Riktlinjerna kommer träda i kraft vid årsskiftet 20/21. Utbildningen ska enligt skollagen utformas så att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Jag är glad att vi idag lägger ett uppdrag om att utforma riktlinjer som ska understödja skolornas arbete men att vi också är tydliga och säger att våra skolor ska vara mobilfria. Jag är helt övertygad om att detta kommer ge högre måluppfyllelse, ökad trygghet och färre kränkningar under skoltid .

2. Borlänges barn och ungdomar behöver ges bättre möjligheter att nå sina mål i skolarbetet. Då är det också viktigt att skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, vårdnadshavare och skolpersonal, där roller och förväntningar är tydliga. Ett sätt att arbeta med detta är genom s k förväntansdokument, där just detta tydliggörs.

Förväntansdokumentet ska utgöra en gemensam grund för att förstärka de insatser som redan pågår på skolan och för att skapa tydlighet i vilka förväntningar som ska gälla mellan skola, elev och vårdnadshavare. Vid behov kan varje skola komplettera med egna skolspecifika förväntningar men vi uttalar också att det är viktigt att vårdnadshavarna är med i framtagandet.

3. Under 2019 ändrade SCB sin tolkning av vad som räknas som sekretessbelagda uppgifter. Skolverket kommer från den 1 september 2020 enbart publicera statistik på riksnivå. Vi anser att detta är ett steg i fel riktning. I väntan på att frågan utreds vidare är det därför nödvändigt att kommunen bevakar frågan och säkerställer att kommunen även fortsättningsvis kommer redovisa statistiken offentligt.

Vi i nämnden använder statistiken i vår mål- och kvalitetsuppföljning. Statistiken används också av borlängeborna vid exempelvis skolval. Det måste därför även fortsättningsvis råda öppenhet och transparens i redovisningen av statistiken. Jag vill därför också passa på att uppmana våra friskolor i Borlänge att de även redovisar sin statistik så att det blir enkelt att också fortsättningsvis jämföra våra skolor.

Jag är glad att vi idag lagt dessa tre viktiga förslag. Dessa förslag samlat räknar jag med kommer ge oss än bättre förutsättningar för att följa våra verksamheter samt att vi ger borlängebarnen större möjligheter till ökad måluppfyllelse samtidigt som vi skapar en grund för bra och tydlig kommunikation med eleverna och vårdnadshavarna.

Till sist, på denna läsårets första dag säger jag ett särskilt stort grattis till alla som börjat 1:a klass. Idag börjar din resa 🙂

Ta hand om er och på återhörande!

/Monica

av

Debatt: Livet ska inte vara ett lotteri

Livet ska inte vara ett lotteri. Förskolan är viktig för att alla barn ska få chans att lyckas i livet. Inget är viktigare än en bra start.

Liberalerna vill uppvärdera svenska språket i förskolan. Foto: TT
Liberalerna vill uppvärdera svenska språket i förskolan. Foto: TT

Sverige ska vara möjligheternas land för alla. För att det ska bli verklighet måste vi börja från grunden. Liberalerna vill därför uppvärdera svenska språket i förskolan.

I dag är det stora skillnader i kunskapsresultat mellan de barn som har gått i förskola och de som inte gått i förskola innan de börjar skolan. Förskolan är bra för alla barn men fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. En kartläggning i en stadsdel i Göteborg visade att 75 procent av barnen hade inte den förväntade språkutvecklingen som barn borde ha i fyra- eller femårsåldern och att ordförrådet var betydligt mindre. Sexåringar förväntas ha ett ordförråd på cirka 8000 ord. De undersökta barnen ligger i snitt på 2000 ord.

Liberalerna vill att alla barn ska få en bra start. Idag är det alldeles för många barn som halkar efter i läsförmåga. Därför föreslår vi en uppvärdering av svenska språket i förskolan:

– Tidiga läsfrämjande insatser

Tidiga insatser för barn får ofta störst effekt. Liberalerna ser ett behov av att stärka och utvidga den tidigt uppsökande pedagogiska verksamheten, redan innan förskolan. Det kan exempelvis ske genom att barnhälsovård och bibliotek får ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling.

– Prioritera svenska språket

Förskolans läroplan bör ändras, så att det tydligt framkommer att svenska är huvudspråk och att barnets utveckling av det svenska språket ska prioriteras framför andra språk. I dag har förskolan i uppdrag enligt läroplanen att varje barn ska få förutsättningar att utveckla både barnets modersmål och det svenska språket. Svenska språkets betydelse bör tydliggöras.

Ingen förskollärare ska behöva känna sig osäker på vilket språk de aktivt ska uppmuntra barnet att använda. Det ska även fortsättningsvis finnas möjligheter att bedriva med särskild språkprofil.

– Kartlägg ordförråd

Varken Skolinspektionen eller Skolverket genomför mätningar av ordförråden hos barnen i förskolan. Skolverket bör få i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av ordförråden hos barnen i förskolan med särskilt fokus på att ta fram statistik och kunskapsunderlag om ordförrådet hos barn med utländsk bakgrund.

– Inför obligatorisk språkförskola

Förskolan fyller en särskild roll för de barn som inte talar svenska och som inte heller har föräldrar som är svensktalande. Därför vill vi införa obligatorisk språkförskola för alla barn till nyanlända från tre år, minst 15 timmar i veckan

Barn som kan svenska klarar skolan bättre och barn som klarar skolan har lättare att förverkliga sina mål och drömmar. Därför prioriterar Liberalerna att ge barnen en bra start redan i förskolan. Vi vill ge varje barn de bästa förutsättningarna.

Roger Haddad

utbildningspolitisk talesperson (L)  

Monica Lundin

skolkommunalråd Borlänge (L)

Publicerades i Dalademokraten 18 augusti 2020

av

Debatt: Skydda barn från våld och förtryck

Sverige är inte så bra på att skydda barn som vi vill tro. Därför har Liberalerna krävt ett tydligt nationellt ledarskap för att stoppa våld, förtryck och övergrepp som drabbar barn. Nu ska regeringen utarbeta en nationell strategi för att bekämpa våld mot barn.

”Liberalerna i Dalarna kommer vara en vakthund för varje barns trygghet”, skriver debattörerna. Foto: TT

Sverige gick först med att införa lag mot aga för 40 år sedan. Det ledde till en förbättring men nu måste staten agera kraftfullt för att stoppa våldet som drabbar barn. 

Den som hotar eller slår ett barn ska mötas av samhällets fulla motstånd

Den här våren har vi alla berörts djupt av det som drabbade treåriga Esmeralda, ”Lilla hjärtat”. Hon sveks totalt av samhället och berövades livet när hon inte fick bo kvar på sitt familjehem.

Liberalerna har arbetat intensivt för att stärka lagstiftningen så att den på riktigt skyddar våra allra mest utsatta barn. 

Vi vägrar acceptera att så många barn och unga drabbas av olika former av hot och våld. Politiken jobbar i dag i stuprör. 

Ett av de första kraven som Nyamko Sabuni hade som ny partiledare var en nationell strategi för att bekämpa våld mot barn. Det är ett helhetsgrepp mot vuxnas våld mot barn men också de övergrepp och rån där barn utsätts av andra barn. 

Äntligen har regeringen lyssnat på Liberalerna och ska utarbeta en sådan strategi. Det räcker inte med enskilda lagskärpningar och projekt. De allra mest utsatta barnen faller mellan stolarna och glöms bort när departement och myndigheter jobbar i stuprör och utan ett tydligt barnrättsperspektiv.

Strategin ska omfatta all den våldsutsatthet barn riskerar att utsättas för såsom i hemmet, I skolan, på nätet, på institutioner, i bostadsområdet och på allmän plats. Utsatta barns stöd måste stärkas och bli likvärdigt över landet. På grund av hedersförtryckets särskilda aspekter behöver strategin också ha ett tydligt fokus på barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.  Inga utsatta barn ska vara utlämnade till eldsjälar och välvilliga myndighetspersoner. Politiken måste ta ansvar och göra allt som står i sin makt för att säkerställa att varje utsatt barn ska få tillgång till trygga uppväxtvillkor och sina grundläggande fri- och rättigheter. 

Liberalerna i Dalarna kommer vara en vakthund för varje barns trygghet. Den som hotar eller slår ett barn ska mötas av samhällets fulla motstånd. Frihet och trygghet går hand i hand.

Att investera i våra barn är den viktigaste investeringen för framtiden!

Juno Blom (L)

Partisekreterare och barnrättspolitisk talesperson

Monica Lundin (L)

Förbundsordförande Liberalerna Dalarna

Jessica Hellström (L)

Ordförande Liberala Kvinnor Dalarna 

Publicerad i Dalademokraten 17 juli 2020

av

Sommarskolan är i full gång i Borlänge – 250 elever tar chansen!

För tre veckor sedan avslutades det ordinarie läsåret och redan på måndagen den 15 juni startade årets sommarskola. Sommarskolans cirka 250 elever kommer från årskurs 6-9 och Introduktionsprogrammen (IM). Genom att delta i lovskolans undervisning tar de en extra chans att klara betygen.

Jag blev uppringd under invigningen och fick möjlighet att skicka en hälsning. Men hur är jag klädd egentligen? #coronastyle 🙂

Sommarskolan, som kommer att pågå i sammanlagt sex veckor, ska ge fler elever chansen att uppnå eller komma närmare godkända betyg i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Nytt för i år är att sommarskolan även erbjuder eleverna undervisning i praktisk-estetiska ämnen som musik, hemkunskap, bild samt idrott och hälsa.

”Sommarskolan är otroligt viktig! Vi vet hur avgörande en gymnasieexamen är för våra ungdomars möjligheter att skapa sig en bra framtid. Sommarskolan ger våra grundskoleelever chansen att höja och nå godkända betyg för att sedan ta sig in på gymnasiet så det känns gott att många elever deltar även i år. Det finns risk att högre frånvarotal under våren, på grund av coronapandemin, inneburit ett kunskapstapp. På så sätt känner jag att möjligheten till sommarskola är extra betydelsefull just i år utifrån den aspekten också.”

Skoldagarnas upplägg under sommarskolan

Undervisningen kommer att pågå cirka klockan 08:30 – 15:00 och lunch ingår varje dag. På eftermiddagstid har eleverna möjlighet att vara med på fritidsaktiviteter av olika slag.

Grundskolornas verksamhet har pågått hela våren, trots coronasituationen. För att ändå undvika alltför många människor i samma lokaler kommer sommarskolans undervisning att spridas ut. De yngre eleverna från årskurs 6 och 7 får vara på Sopranen, medan de från årskurs 8 och 9 och eleverna från IM kommer att gå på Maserskolan.

Hur är det då – är sommarskolan bara ett enkelt sätt att få godkända betyg och gratis lunch varje dag? Svaret är nej.

Bara närvaro räcker inte för att få godkända betyg. Närvaro, godkända resultat och godkänd prövning i slutet av lovskolan är vad som krävs för att en elev ska få betyg. Vad gäller skollunchen så är den förstås bara för de elever som är anmälda till sommarskolan och deltar i undervisningen.

Den 24 juli avslutas sommarens lovskola. Förhoppningen är att deltagarna då tagit ett eller flera viktiga steg i sin kunskapsutveckling och strävan efter godkända betyg.

Mer information: borlange.se/sommarskola

Stort lycka till och njut också av sommaren!

av

Debatt: Utökad rätt att vabba kan ge tryggare vardag för barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning

Tillfällig föräldrapenning (vab) gör att föräldrar kan vara borta från jobbet när barn är hemma sjuka eller behöver läkarbesök. Ett kroniskt sjukt barn bär dock sin sjukdom med sig även till skolan, till fritids eller till förskolan. Där brister dagens vab.

Ofta räcker det inte att skolpersonalen är generellt välinformerad om en viss sjukdom; har ett barn diabetes måste ju till exempel en vuxen i klassrummet, på rasten eller på skolutflykten känna igen just det barnets subtila symtom på högt eller lågt blodsocker, klara av att ta enklare blodprov i fingret, tolka svaren och räkna ut precis rätt dos insulin varje gång barnet ska äta. Föräldrar kan därmed behöva ha omfattande kontakter med nya klasslärare, skola eller förskola för att vara trygga med att barnet kan få stöd och egenvård hela skoldagen.

Idag måste Försäkringskassan neka föräldrar vab och kontaktdagar för all denna tid, oavsett läkarintyg. Föräldrar kan heller inte ta ledigt för vård av barn för avgörande möten med socialtjänsten. Istället tvingas de ta av sin semester eller vara lediga utan lön för att lära ut kunskap om barnet som kan vara direkt livsavgörande.

Dagens regelverk är obegripligt. Det är som om ett kroniskt sjukt barn mirakulöst skulle tillfriskna på sin väg från hemmet till förskola, fritids eller skola. Regelverket är både märkligt och oacceptabelt. Liberalerna vill därför se över möjligheten att utöka vab.

Vi liberaler har tidigare krävt svar på om regeringen kan tänka sig att arbeta för att föräldrar till barn med varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna vabba eller ta ut kontaktdagar för möten med skola och förskola om stöd och egenvård. Glädjande nog har vi två gånger fått svaret att regeringen uppmärksammat frågan och söker en lösning. Vi är lättade och hoppfulla över att regeringen ser vikten av att varje barn får den hjälp det behöver i förskola och skola. Samma lösning bör även övervägas för möten med skola och socialtjänst om ett barn har sociala problem.

Regeringen behöver snarast se över möjligheten att ge föräldrar rätt att vabba eller ta ut kontaktdagar när det behövs för kroniskt sjuka barns hälsa och trygghet. Familjernas levnadsvillkor måste förbättras – för föräldrarnas skull, för skolpersonalens skull, för syskons skull och i allra högsta grad för barnens.

Lina Nordquist (L) Riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson

Bo Brännström (L) Regionråd, Region Dalarna

Monica Lundin (L) Kommunalråd och ordförande i barn och utbildningsnämnden, Borlänge kommun

Införd i Dalademokraten 26 maj 2020

av

Nyheter från barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2020

I klippet nedan kan ni lyssna på när jag berättar om flertalet ärenden som behandlades på barn- och utbildningsnämnden den 15 juni.

De ärenden jag berättar om är:

  • Återkoppling av HTL-arbetet
  • Ekonomisk rapport maj samt åtgärdsplan till följd av KPMG:s översyn
  • Aktuell förskolekö – bara 4 barn i kön!
  • Svar på motion om rast- och lunchvakter i Borlänges grundskola
  • Information om lärarassistentreformen
  • Kvartalsuppföljning av systematiska kvalitetsarbetet
  • Coronaläget i nämndens verksamheter
  • Grattis till Kulturcentrum Asken som har fått statliga medel för Skapande skola!
Lyssna på när jag berättar om flertalet ärenden som behandlades på barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2020.

Stort tack till all personal för era insatser under den gångna terminen!

Jag önskar er en riktigt glad midsommar!

av

Trevligt lov-satsning är klar!

I år är det ett speciellt år med covid-19pandemin, vilket gör att många kommer vara mer hemma i sommar och inte resa lika mycket. Därför är det extra viktigt att vi anordnar bra aktiviteter för våra barn och unga här hemma i Borlänge. Här nedanför kan ni läsa mer om kommunens satsning som i år genomförs i bred samverkan tillsammans med andra. Här kan ni läsa kommunens hela pressmeddelande.

Samlade krafter erbjuder barn och ungdomar ett trevligt lov, hemma i Borlänge

Trevligt lov, med gratis aktiviteter för barn och unga i Borlänge, har nu funnits som koncept och genomförts på skolloven sedan höstlovet 2018. För barn och unga i Borlänge kommer det att finnas mycket roligt att vara med på även under årets sommarlov. Nytt för i år är att många lovaktiviteter genomförs i form av ”dagkollo” och deltagarna kommer då att erbjudas lunch/mellanmål på plats. Nytt är också att föranmälan är obligatorisk till de allra flesta aktiviteterna.

Trevligt lov HEMMA i Borlänge

På grund av coronapandemin uppmanas vi alla att undvika resor som inte är helt nödvändiga. Fler människor än vanligt förväntas därför stanna på hemmaplan under sommarlov och semester.

Borlänge kommun presenterar sommarens Trevligt lov-program tillsammans med ABF, RF- Sisu Dalarna, Tunabyggen, Borlänge Energi och Rädda Barnen. Samarbetet har gjort det möjligt att samla ett brett utbud av aktiviteter. Trevligt lov bygger i övrigt, liksom tidigare, på att föreningar och andra privata aktörer engagerar sig och anordnar aktiviteter av olika slag.

Representanter som alla arbetar gemensamt för att skapa ett trevligt lov för Borlänges barn och unga.

Längst bak från vänster: Salam Abu-Iseifan, Rädda Barnen; Cilla Rohdin, ABF; Sofia A. Lekare, kultur- och fritid, Borlänge kommun; Monica Lundin (L), barn- och utbildningsnämndens ordförande; Daniel Börjesson, Borlänge Energi; Pernilla Bergkvist, Tunabyggen. Främre raden, från vänster: Lena Karlsson, sommarskolan; Kevin Brown, ABF; Maslah Omar (S) kultur- och fritidsnämndens ordförande; Sheyma Sheikhnur, RF-SISU Dalarna

Alla Trevligt lov-aktiviteter sker i sommar enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Det finns mängder att göra, allt ifrån vattensporter, fotboll och judo till slöjd- och arkitekturkollo, fiske och science camp.

Hela programmet och länk till anmälan hittar du på borlange.se/trevligtlov.

Aktiviteter för sommarskolans elever

För en del ungdomar innebär sommaren inte bara ett långt, ledigt lov. Elever i behov av extra undervisning får nämligen chansen att gå i sommarskola. Årets sommarskola börjar den 15 juni, pågår i sex veckor och väntas få flera hundra deltagare. Just nu pågår kartläggning och anmälningar av elever.

Elever som går i sommarskolan har även tidigare år erbjudits fritidsaktiviteter efter skoldagarnas slut. I år anordnas aktiviteterna i samarbete med Trevligt lov-aktörerna. Inom utbudet av lovaktiviteter finns ett antal speciellt avsedda för sommarskolans elever. Samtidigt ger sommarskolans organisation barn i mellanstadieåldern möjlighet att anmäla sig till aktiviteter på skolan så som hemkunskap, skapande bild och gitarrundervisning, fast de inte deltar i någon undervisning.

Under borlange.se/trevligtlov finns en speciell sida där aktiviteterna som riktar sig speciellt till sommarskolans elever finns samlade – allt ifrån diskussionsgrupper som tjej- och killforum, till olika bollsporter, dans och e-sport.

Om någon vecka återkommer vi med mer information om just sommarskolan.

/Monica