PRIORITERA DET SVENSKA SPRÅKET I SKOLAN 💙 En hög andel av personalen på förskolor i utsatta områden har bristande kunskaper i svenska. Samtidigt kommer rapporter om hur allt fler sexåringar har bristfälliga kunskaper i det svenska språket.
Alla barn förtjänar en förskola med hög kvalitet, där de får möjlighet att utveckla sina färdigheter i det svenska språket. Att inte vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen vore inget annat än ett stort svek från samhällets sida.
Liberalerna driver:
✅ Språkkrav för all pedagogisk personal i förskolan.
✅ Förstelärare med fokus på svenska bör anställas.
✅ Obligatorisk språkförskola.
Pandemin innebär en ökad utsatthet för många i samhället. Det kan handla om våld och övergrepp mot barn och kvinnor som tilltar under isolering i hemmet, försvårad hemlöshet när samhället stänger ned eller att personer i riskgrupp isoleras och skiljs från umgänge under lång tid.
Liberalerna kräver följande satsningar på civila samhället:
✅ Förnya stödet till våldsutsatta under pandemin.
✅ Förnya stödet till ideella organisationer som stöttar utsatta barn under pandemin.
✅ Förläng stödet till hjälporganisationer som stöttar hemlösa.
✅ Förläng satsningen mot äldres ensamhet under pandemin.
Bakom lucka 7 väntar intervjun som jag gjorde med Jens Runnberg i DTs porträttserie.
”När Borlänge för första gången i sin politiska historia fick in borgerliga kommunalråd, kom de första två åren för skolkommunalrådet Monica Lundin (L) att präglas av plötsliga underskott och fallande skolrankning. Jens Runnberg mötte Lundin för ett samtal om det politiska landskapet och hur skolan ska bli bättre.”
I onsdags skrev Nyamko Sabuni tillsammans med Peter Bergh, ordförande för Brandmännens riksförbund och Henrik Johansson, ordförande för Ambulansförbundet i Svenska Dagbladet om fem åtgärdsförslag med syfte att trygga blåljuspersonals allt mer utsatta arbetsmiljö.
Det eskalerande våldet mot utryckningsfordon och blåljuspersonal som måste mötas med samhällets fulla kraft. Stenkastning mot ambulanspersonal och bensinbomber mot brandbilar kan inte accepteras. Ambulans, räddningstjänst och polis rycker ut för att ge hjälp när den behövs som allra mest i livet. Varje gång de angrips och utsätts för våld och hot är det inte bara en attack mot de yrkesgrupper vi som samhälle ska hylla – utan ett angreppmot vår gemenensamma frihet, trygghet och demokrati.
De fem föreslagna åtgärderna presenterade i artikeln är:
Angrepp på ambulans- och räddningstjänstpersonal ska straffas som angrepp på polis Vi vill att utryckningspersonal i ambulans- och räddningstjänst ska omfattas av samma rättsskydd som polisen. Personal i dessa samhällsbärande funktioner måste kunna åtnjuta samma skydd och rättigheter som poliser när de opererar i samma riskfyllda miljö.
Bredda det straffrättsliga skyddet och skärp straffskalorna Hittills har det bara ett tiotal fällts för det nya brottet om blåljussabotage och påföljderna som hittills delats ut ligger i de flesta fall uppseendeväckande lågt. Därför vill vi om praxis inte ändras, i kombination med att ge ambulans- och räddningstjänstpersonal samma rättskydd som poliser, att minimistraffet för brott av normalgraden som idag är 14 dagars fängelse skärps. Vi vill också se att våld mot blåljuspersonal bör resultera i minst sex månaders fängelse.
Säkerställ informationsflödet för ambulans och räddningstjänst vid larm i kriminella miljöer Idag finns inget gemensamt system för att uppmärksamma ambulans- eller räddningstjänstpersonal på att ett larm kommer från områden eller adresser som av polisen är kända som riskfyllda miljöer. Det gör att många räddningsinsatser och utryckningar fördröjs vilket kan få förödande konsekvenser. Vi vill därför ge larmcentraler i uppdrag att säkerställa informationsflödet så att ambulans- och räddningstjänstpersonal tidigt får ta del av information och reden då kan begära polisiärt understöd vid larm i presumtivt farliga miljöer.
Ta bort tillståndsplikten för att montera övervakningskameror på blåljusfordon När blåljuspersonal attackeras under pågående larm kan det vara skillnaden mellan liv och död. Vi måste därför vidta åtgärder som underlättar identifiering av den eller de som medvetet förstör för blåsljuspersonal att utföra sitt livsavgörande arbete. Därför vill vi att den generella tillståndsplikten för kameror som är monterade på utryckningsfordon i så kallade blåljusverksamheter tas bort. Det möjliggör för alla blåljusfordon att utrustas med kameror.
Skydda blåljuspersonal från hot och våld genom anonymiserade personuppgifter När polis och brandkår opererar i riskfyllda miljöer eller ambulanspersonal vårdar brottsutsatta patienter kan deras iakttagelser vara av betydelse för brottsutredningar. Idag beskriver flera blåljusanställda att de, och i vissa fall även deras familjer, blir uppsökta och hotade även utanför arbetstid av kriminella. Vi vill därför ge polis, ambulans- och räddningstjänstpersonal anonymiserade uppgifter på såväl tjänstelegitimation som i de rapporter och journaler som blåljuspersonalen annars kan spåras genom.
Här kan du läsa mer om utredningsförslaget om nya högstadieskolor i centrala Borlänge.
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. Jag har drivit frågan om behovet av en bra och långsiktig lokalförsörjningsplan i kommunen sedan jag klev på mitt ordförandeuppdrag för två år sedan, både som ett sätt att öka måluppfyllelsen för våra elever och men också för att minska segregationen. Vi i den politiska majoriteten har sedan givit bildningssektorn i uppdrag att utreda på vilket sätt man bäst kan tillgodose dagens och framtidens behov av skollokaler i Borlänge.
Med fokus på kvalitativa lärmiljöer, moderna lokaler, hållbarhet och jämnare kvalitet i Borlänges skolor har bildningssektorn i samarbete med kommunfastigheter samt plan- och markkontoret genomfört utredningen som nu resulterat i ett förslag.
Dra nytta av högskolans flytt
Bildningssektorn har lagt fram ett förslag till politiken som innebär att Hagagymnasiet och Introduktionsprogrammen flyttar till Högskolan Dalarnas nuvarande lokaler. Den lösningen har blivit möjlig tack vare att högskolan omlokaliseras till centrum under 2023. Flytten frigör en yta som redan är byggd för undervisning och som lätt går att omvandla till en modern gymnasieskola som kan möta framtidens utmaningar.
Forssaklackskolan flyttar till Hagagymnasiets lokaler
Att Hagagymnasiets lokaler blir tomma öppnar i sin tur upp för en lösning för Forssaklackskolan. Forssaklackskolan är i behov av renovering, så pass att vi står inför att riva och bygga en helt ny skola. Alternativet, att flytta skolan till Hagagymnasiets lokaler, är en spännande lösning ur många perspektiv. Elever och medarbetare får riktigt fina och moderna lokaler samtidigt som förslaget följer ambitionen om att ha centralt placerade högstadieskolor.
Hållbara prioriteringar
Andra viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till är ekonomi, segregation samt arbets- och studiemiljö. Det förutsätter bland annat att planen för nybyggnationer och renoveringar ska utgå från kostnadseffektivitet, samtidigt som miljön och de pedagogiska förutsättningarna för barn, elever och personal ska vara bästa möjliga. De satsningar vi gör inom skolan ska naturligtvis vara hållbara ekonomiskt, men vi behöver också vara kloka i våra prioriteringar, så att vi inte gör avkall på sådant som skapar kvalitet och bra förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse.
Minskad segregation och jämnare kvalitet
Genom centrala placeringar av skolor, i synnerhet högstadieskolorna, vill man öka möjligheten för elever och vårdnadshavare att välja vilken skola som helst, oavsett var man bor. Utredningen pekar på att i högre utsträckning ha högstadieskolor som är avståndsmässigt tillgängliga för alla elever istället för skolor i ytterkanten av Borlänge. Andra kommuner som satsat på det sättet har konstaterat minskad segregation och jämnare kvalitet i skolorna och det är precis det vi vill uppnå.
En skola i centrala Borlänge
Utifrån den tanken föreslår skolledningen även att man satsar på en skola i centrala Borlänge istället för den som planerats i den nya stadsdelen Jakobsdalen. En skola i centrum är än så länge bara på planeringsstadiet, men vi är helt överens om att en högstadieskola i Jakobsdalen inte minskar segregationen, utan tvärtom bidrar till att den ökar.
Jag tycker att det här är ett intressant förslag som svarar upp till de förväntningar vi har kring exempelvis kvalitet och hållbarhet både sett till ekonomi och nyttjande av befintliga lokaler i kommunen. Jag har dessutom drivit frågan om att det inte är en god idé att bygga ett högstadium i Västra området/Jakobsdalen eftersom jag tror att det inte minskar segregationen utan snarare tvärtom ökar.
Dialog med medarbetare och Borlängebor
Den föreslagna flytten av Hagagymnasiet och Forssaklackskolan kan ske tidigast 2025/2026. Vi politiker och skolcheferna kommer nu ha dialog med de som berörs av den eventuella förändringen. Frågor som berör skolan skapar engagemang hos både Borlängebor och medarbetare. Det engagemanget vill vi självklart fånga upp och vi kommer därför bjuda in till dialog i olika former.
Bakgrund: Lokalförsörjningsplan för Borlänges förskolor och skolor
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. För att uppnå detta så har den politiska majoriteten sedan en tid initierat ett arbete med en lokalförsörjningsplan för skolan. Arbetet har mynnat ut i en utredning med förväntan om att den pekar på åtgärder för att:
Garantera att vår växande kommun fyller det behov vi har av skollokaler.
Skapa moderna lokaler som kan bidra till att höja måluppfyllelsen.
Säkerställa ekonomisk hållbarhet.
Skapa en god arbetsmiljö för lärare och elever.
Öka jämlikheten, likvärdigheten och minska segregationen.
Öka den sociala hållbarheten.
Utredningens huvudfokus är en bättre skola i vår stad – utredningen ska peka på en jämlik och likvärdig skola, som även minskar segregationen.
ATT SATSA PÅ BARNEN ÄR FRAMTIDEN 👧👦 Goda kunskaper i svenska i tidig ålder gynnar barnens framtida skolgång och möjligheter att lyckas i livet. Samtidigt visar forskning att utrikes födda barn och barn från socioekonomiskt svaga familjer har dålig språkutveckling. I genomsnitt ska ett barn i sexårsåldern ha ett ordförråd på omkring 8 000 ord, för dessa barn låg det på 2 000 ord. Den största orättvisan som samhället kan utsätta de 50 000 barn som bor i våra 60 utsatta områden är att känna till detta och ändå inte agera.
🔵 Vi vill stärka förskolan, göra den obligatorisk från fem års ålder och ställa högre krav på att förskolelärare och barnskötare behärskar och kan lära ut svenska.
Det roligaste jag vet i uppdraget som ordförande är att besöka våra förskole- och skolverksamheter. Tyvärr avbröts min besöksplan av Corona-pandemin i våras men digitala studiebesök kommer nu att ta plats mer och mer. Vi fick dock till ett coronasäkrat besök på Gylle skola för förskoleklass upp till årskurs 6 den 4 november. Jag träffade rektor Annette, biträdande rektor Helene och pedagogiska utvecklaren Pernilla och vilket drivet gäng! Blev så pepp av att träffa dem och få prata kvalitet och skolutveckling! Eftersom hela skolan nu är inne i byggskede så är F-6-verksamheten installerad i mycket fina moduler.
De arbetar mot tre mål, som till min glädje så klart har direkt bäring på vår beslutade nämndsplan:
Alla elever ska nå kunskapsmålen
Trygghet och studiero ska råda
God arbetsmiljö
Andra faktorer som jag tror kommer leda till framgång är:
Gylle F-6 ska bli en läsande skola, vilket kommer ge effekt på läsningen, språket men kommer också höja måluppfyllelsen i alla ämnen.
Fokus på kunskapsinlärning.
Systematiskt kvalitetsarbete som är strukturerat där olika faktorer kartläggs och följs upp regelbundet: kunskapsuppföljning, elevfokus, avstämning bedömningsstöd, kränkande behandling, frånvaro. Det här har för övrigt direkt koppling till hur vi sedan i nämnden följer upp kvalitetsfaktorer under året.
Elevhälsoteamet på skolan diskuterar, reflekterar och agerar kring kränkningar och trygghet på skolan.
Tydlig inriktning på att komma ur tänket med att ha flertalet elevassistenter och i stället organisera utifrån bredare stödfunktioner som kan hjälpa fler samtidigt som elevernas behov står i fokus och man får individanpassat stöd. Det går genom att organisera och använda medlen annorlunda.
Skolan har arbetat med kursplanerna och förtydligat dessa, vilket lärarna känner stor trygghet i.
Rektorerna har möjlighet att verkligen kunna arbeta som pedagogiska ledare och stöttar/diskuterar olika lösningar med lärarna. Jag uppfattar att rektorerna utövar ett nära ledarskap.
De har även redan börjat arbeta med förväntansdokument, vilket jag tar med mig eftersom det pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer för detta från nämndens sida. Det gjorde mig riktigt glad att de ser fördelarna med dessa!
Gylle F-6 är också redan mobilfri hela skoldagen och de tycker det fungerar utmärkt. Det gjorde mig också ordentligt glad att det finns skolor som ligger före nämndens beslut om mobilfri skoldag!!! Jag är helt övertygad om att det gör och kommer göra skillnad för kunskapsinlärningen för Borlänges elever.
Sedan vill jag ge ett sista tack och uppmuntran för det MOD och lösningsfokus som ledningen på den här skolan uppvisar. De räds t ex inte att göra omflyttningar av lärare mellan klasser om de tror att det behövs och det har också givit resultat. Det här mina vänner kommer leda till högre måluppfyllelse, ökad trygghet och studiero, tydlighet gentemot föräldrar och en ökad likvärdighet och mycket mer. Precis vad som krävs på vår väg mot en skola i världsklass!
Tack för att jag fick besöka er!
/Monica
Kvällsskiss på Gylle skola när den kommer stå klar om 6 år. Källa: borlange.se
Tidigt när jag tillträdde som skolkommunalråd träffade jag Svenskt Näringsliv och Ung Företagsamhet (UF) och började diskutera hur vi kan öka samverkan mellan skola och näringsliv i Borlänge. I våras blev det tydligt i Svenskt näringslivsranking att Borlänge ligger lågt vad gäller just detta. Utifrån det diskuterade vi vad kunde göra och Svenskt näringsliv och UF kom i höstas tillbaka med ett förslag. Detta har nu utkristalliserat sig till att vi ska börja med pilotverksamheter på olika skolor med mentorer där intresserade klasser kommer att börja jobba med olika företag samt att UF-verksamheten också ska steppas upp på olika sätt. I slutet av november ska vi ha ett förankringsmöte med grundskolerektorerna och det känns så roligt att vi äntligen är på gång!
Härligt när vi är flera som gör bra saker tillsammans med ett gemensamt mål!
Bild från möte i augusti med representanter från näringslivskontoret, UF, Arbetsmarknadskunskap och studie- och yrkesvägledning.
Monica Lundin (L) 