Svar på Lärarförbundet Moras debattartikel i på dt.se den 2 december: ”Staten måste överta huvudansvaret för skolan”.
Vi är helt överens med Lärarförbundet som vill arbeta för en ännu bättre skola i Mora. Det är dock glädjande att Moras ranking har förbättrats med 52 placeringar från mätningen 2019, vilket är ett bevis på att Mora är på väg åt rätt håll men jobbet måste fortsätta.
För att komma vidare mot än bättre resultat för Moras skolor är det självklart för oss liberaler att lärarna ges goda arbetsvillkor och bra fortbildning inom sina specialområden. Vi tror på lärare som tar en aktiv roll i klassrummet vilket, enligt många studier, visar ger en god en inlärning hos eleverna.
God utbildning är biljetten till framtiden och för ett gott liv för våra ungdomar!
Idag bär kommunerna ansvaret för samtliga elevers skolgång, vilket innebär ett betydande ekonomiskt ansvar som inte avspeglas i nuvarande finansieringsmodeller.
Monica Lundin.
Jörgen Öhrström.
Kommunens begränsade medel ska räcka till många viktiga områden utöver skolan, till exempel vård och omsorg av våra äldre vilket skapar svåra prioriteringar. Vi sätter dock skolan först! Liberalerna har därför under lång tid drivit frågan om att staten ska ta över huvudmannaskapet för skolan från kommunerna för att skapa en likvärdig skola. Det är glädjande att Lärarförbundet nu också tycker att det är den rätta vägen att gå. Staten bör ta över ansvaret för finansieringen av både fristående och kommunala skolor vilket skapar resurser till att ge alla elever en undervisning som anpassas efter just deras behov
Trenden med sjunkande kunskapsresultat under 2000-talet har brutits. Det har nu bekräftats för en fjärde gång*, nu senast i tisdags i den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2019.
I tisdagens skolmätning har man testat kunskaperna i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Samtliga av dessa elever har genomgått den grundskola Liberalerna reformerade under vår tid i regeringsställning.
Även om tisdagens skolmätning inte visar någon tydlig statistiskt säkerställd förändring, kan man i alla fall beakta följande:
👍🏼 Positivt:
💙 Elever med svensk bakgrund höjer sig med 5-6 poäng i åk 8 i bägge ämnen. Ej statistiskt säkerställd, men tyder på att PISA-trenden i denna grupp fortsätter.
💙 Elever med utländsk bakgrund i åk 4 presterar 8-12 poäng bättre i TIMSS 2019 än i TIMSS 2015 i både naturkunskap och matematik.
👎🏼 Negativt: ❗️ Åttondeklassare födda i Sverige med två utlandsfödda vårdnadshavare föll med 7-8 poäng mellan TIMSS 2015 och TIMSS 2018. Ej statistiskt säkerställd, men verkligen inte bra. Här behöver vi sätta in mer kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen.
Kunskapsfokus i skolan lönar sig och vi ska den vägen vandra även i Borlänge.
Tidigare mätningar som visat liknande resultat: PISA 2015, PISA 2018 & TIMSS 2015.
PRIORITERA DET SVENSKA SPRÅKET I SKOLAN 💙 En hög andel av personalen på förskolor i utsatta områden har bristande kunskaper i svenska. Samtidigt kommer rapporter om hur allt fler sexåringar har bristfälliga kunskaper i det svenska språket.
Alla barn förtjänar en förskola med hög kvalitet, där de får möjlighet att utveckla sina färdigheter i det svenska språket. Att inte vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen vore inget annat än ett stort svek från samhällets sida.
Liberalerna driver:
✅ Språkkrav för all pedagogisk personal i förskolan.
✅ Förstelärare med fokus på svenska bör anställas.
✅ Obligatorisk språkförskola.
Bakom lucka 7 väntar intervjun som jag gjorde med Jens Runnberg i DTs porträttserie.
”När Borlänge för första gången i sin politiska historia fick in borgerliga kommunalråd, kom de första två åren för skolkommunalrådet Monica Lundin (L) att präglas av plötsliga underskott och fallande skolrankning. Jens Runnberg mötte Lundin för ett samtal om det politiska landskapet och hur skolan ska bli bättre.”
Här kan du läsa mer om utredningsförslaget om nya högstadieskolor i centrala Borlänge.
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. Jag har drivit frågan om behovet av en bra och långsiktig lokalförsörjningsplan i kommunen sedan jag klev på mitt ordförandeuppdrag för två år sedan, både som ett sätt att öka måluppfyllelsen för våra elever och men också för att minska segregationen. Vi i den politiska majoriteten har sedan givit bildningssektorn i uppdrag att utreda på vilket sätt man bäst kan tillgodose dagens och framtidens behov av skollokaler i Borlänge.
Med fokus på kvalitativa lärmiljöer, moderna lokaler, hållbarhet och jämnare kvalitet i Borlänges skolor har bildningssektorn i samarbete med kommunfastigheter samt plan- och markkontoret genomfört utredningen som nu resulterat i ett förslag.
Dra nytta av högskolans flytt
Bildningssektorn har lagt fram ett förslag till politiken som innebär att Hagagymnasiet och Introduktionsprogrammen flyttar till Högskolan Dalarnas nuvarande lokaler. Den lösningen har blivit möjlig tack vare att högskolan omlokaliseras till centrum under 2023. Flytten frigör en yta som redan är byggd för undervisning och som lätt går att omvandla till en modern gymnasieskola som kan möta framtidens utmaningar.
Forssaklackskolan flyttar till Hagagymnasiets lokaler
Att Hagagymnasiets lokaler blir tomma öppnar i sin tur upp för en lösning för Forssaklackskolan. Forssaklackskolan är i behov av renovering, så pass att vi står inför att riva och bygga en helt ny skola. Alternativet, att flytta skolan till Hagagymnasiets lokaler, är en spännande lösning ur många perspektiv. Elever och medarbetare får riktigt fina och moderna lokaler samtidigt som förslaget följer ambitionen om att ha centralt placerade högstadieskolor.
Hållbara prioriteringar
Andra viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till är ekonomi, segregation samt arbets- och studiemiljö. Det förutsätter bland annat att planen för nybyggnationer och renoveringar ska utgå från kostnadseffektivitet, samtidigt som miljön och de pedagogiska förutsättningarna för barn, elever och personal ska vara bästa möjliga. De satsningar vi gör inom skolan ska naturligtvis vara hållbara ekonomiskt, men vi behöver också vara kloka i våra prioriteringar, så att vi inte gör avkall på sådant som skapar kvalitet och bra förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse.
Minskad segregation och jämnare kvalitet
Genom centrala placeringar av skolor, i synnerhet högstadieskolorna, vill man öka möjligheten för elever och vårdnadshavare att välja vilken skola som helst, oavsett var man bor. Utredningen pekar på att i högre utsträckning ha högstadieskolor som är avståndsmässigt tillgängliga för alla elever istället för skolor i ytterkanten av Borlänge. Andra kommuner som satsat på det sättet har konstaterat minskad segregation och jämnare kvalitet i skolorna och det är precis det vi vill uppnå.
En skola i centrala Borlänge
Utifrån den tanken föreslår skolledningen även att man satsar på en skola i centrala Borlänge istället för den som planerats i den nya stadsdelen Jakobsdalen. En skola i centrum är än så länge bara på planeringsstadiet, men vi är helt överens om att en högstadieskola i Jakobsdalen inte minskar segregationen, utan tvärtom bidrar till att den ökar.
Jag tycker att det här är ett intressant förslag som svarar upp till de förväntningar vi har kring exempelvis kvalitet och hållbarhet både sett till ekonomi och nyttjande av befintliga lokaler i kommunen. Jag har dessutom drivit frågan om att det inte är en god idé att bygga ett högstadium i Västra området/Jakobsdalen eftersom jag tror att det inte minskar segregationen utan snarare tvärtom ökar.
Dialog med medarbetare och Borlängebor
Den föreslagna flytten av Hagagymnasiet och Forssaklackskolan kan ske tidigast 2025/2026. Vi politiker och skolcheferna kommer nu ha dialog med de som berörs av den eventuella förändringen. Frågor som berör skolan skapar engagemang hos både Borlängebor och medarbetare. Det engagemanget vill vi självklart fånga upp och vi kommer därför bjuda in till dialog i olika former.
Bakgrund: Lokalförsörjningsplan för Borlänges förskolor och skolor
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. För att uppnå detta så har den politiska majoriteten sedan en tid initierat ett arbete med en lokalförsörjningsplan för skolan. Arbetet har mynnat ut i en utredning med förväntan om att den pekar på åtgärder för att:
Garantera att vår växande kommun fyller det behov vi har av skollokaler.
Skapa moderna lokaler som kan bidra till att höja måluppfyllelsen.
Säkerställa ekonomisk hållbarhet.
Skapa en god arbetsmiljö för lärare och elever.
Öka jämlikheten, likvärdigheten och minska segregationen.
Öka den sociala hållbarheten.
Utredningens huvudfokus är en bättre skola i vår stad – utredningen ska peka på en jämlik och likvärdig skola, som även minskar segregationen.
ATT SATSA PÅ BARNEN ÄR FRAMTIDEN 👧👦 Goda kunskaper i svenska i tidig ålder gynnar barnens framtida skolgång och möjligheter att lyckas i livet. Samtidigt visar forskning att utrikes födda barn och barn från socioekonomiskt svaga familjer har dålig språkutveckling. I genomsnitt ska ett barn i sexårsåldern ha ett ordförråd på omkring 8 000 ord, för dessa barn låg det på 2 000 ord. Den största orättvisan som samhället kan utsätta de 50 000 barn som bor i våra 60 utsatta områden är att känna till detta och ändå inte agera.
🔵 Vi vill stärka förskolan, göra den obligatorisk från fem års ålder och ställa högre krav på att förskolelärare och barnskötare behärskar och kan lära ut svenska.
Efter en härlig lunch på Hermans bistro i Borlänge var det dags att träffa Elevhälsans skollogopeder Sofie och Linnea. Vad gör då en skollogoped? Jo, de kan göra stora insatser när det gäller elever med språkstörning eller ellever som är i språklig och kommunikativ sårbarhet av andra orsaker (AE Hallin, 2019). Sofie och Linnea arbetar både på individ, grupp- och organisationsnivå. De jobbar med kartläggningar, bedömningar, klassobservationer, samtal med pedagog/klasslärare, vårdnadshavare, att hjälpa eleven att förstå och uttrycka sig.
Insatserna kan t.ex. ha som mål att förbättra elevers språk- och kommunikationsförmåga (t.ex. ordförråd, grammatik, socialt språk, berättande och uttal), eller fokusera på språkstöttande och kompenserade insatser i klassrummet och i inlärningssituationer (t.ex. bildstöd, TAKK, tidshjälpmedel, skrivmallar/skrivstöd, alternativa verktyg). Insatserna kan också fokusera på att lära ut strategier för att underlätta förståelse och inlärning t .ex. läsförståelsestrategier.
Logopeden kan också vara en del i att utveckla för en mer språklig tillgänglig lärmiljö “i stort” (fysisk, visuell, auditiv, social) och leda utbildande och kunskapshöjande insatser (t.ex. att öka förståelsen om språkstörning och språklig sårbarhet, språkutveckling och språkliga krav i skolåldern) (AH Hallin, 2019).
Jag blev så himla imponerad av deras driv och vilja att förbättra inlärningsförutsättningarna för Borlänges barn och unga. Jag lärde mig att ett skolgårdsspråk förvärvar man efter ca 2 år. Men att förvärva skolspråket tar längre tid att förvärva och det är beroende på elevernas ålder när de ankommer till Sverige. Enligt forskningen så går det fortast att nå nivån med skolans läsämnen om man kommer när man är 9-11 år. Det allra bästa är att man i tidig ålder kommer in i förskola i en mixad grupp där svenska pratas. Det är också bakgrunden till att Liberalerna driver idén om språkförskola från 3 år.
De här tjejerna är ödmjuka och blygsamma när jag frågar dem vad de är bäst på: förmågan att lyfta andra, flexibla, anpassningsförmågan, att känna in vad varje situation kräver. Jag kan direkt säga att de här tjejerna växer inte på träd. De gör ett fenomenalt arbete och skolorna vill ha mer. Det måste ju ändå vara det bästa betyget. Följ dem på Instagram: skollogopederna_borlange
Stort TACK för att jag fick besöka er Linnea och Sofie! Stort TACK för ert goda arbete med Borlänges elever och skolpersonal 🙏💙 Stort TACK för ert fokus på eleverna, er förmåga att lyfta dem, er flexibilitet och anpassningsförmåga och inkännande av vad varje elev, grupp och organisation behöver. 🙏😊 Jag blir otroligt stolt att höra om hur ni arbetar och känner med hela kroppen att vår resa har börjat och att vi är på rätt väg. På väg mot ökad måluppfyllelse och kompassriktningen är inställd mot en skola i världsklass.
Det roligaste jag vet i uppdraget som ordförande är att besöka våra förskole- och skolverksamheter. Tyvärr avbröts min besöksplan av Corona-pandemin i våras men digitala studiebesök kommer nu att ta plats mer och mer. Vi fick dock till ett coronasäkrat besök på Gylle skola för förskoleklass upp till årskurs 6 den 4 november. Jag träffade rektor Annette, biträdande rektor Helene och pedagogiska utvecklaren Pernilla och vilket drivet gäng! Blev så pepp av att träffa dem och få prata kvalitet och skolutveckling! Eftersom hela skolan nu är inne i byggskede så är F-6-verksamheten installerad i mycket fina moduler.
De arbetar mot tre mål, som till min glädje så klart har direkt bäring på vår beslutade nämndsplan:
Alla elever ska nå kunskapsmålen
Trygghet och studiero ska råda
God arbetsmiljö
Andra faktorer som jag tror kommer leda till framgång är:
Gylle F-6 ska bli en läsande skola, vilket kommer ge effekt på läsningen, språket men kommer också höja måluppfyllelsen i alla ämnen.
Fokus på kunskapsinlärning.
Systematiskt kvalitetsarbete som är strukturerat där olika faktorer kartläggs och följs upp regelbundet: kunskapsuppföljning, elevfokus, avstämning bedömningsstöd, kränkande behandling, frånvaro. Det här har för övrigt direkt koppling till hur vi sedan i nämnden följer upp kvalitetsfaktorer under året.
Elevhälsoteamet på skolan diskuterar, reflekterar och agerar kring kränkningar och trygghet på skolan.
Tydlig inriktning på att komma ur tänket med att ha flertalet elevassistenter och i stället organisera utifrån bredare stödfunktioner som kan hjälpa fler samtidigt som elevernas behov står i fokus och man får individanpassat stöd. Det går genom att organisera och använda medlen annorlunda.
Skolan har arbetat med kursplanerna och förtydligat dessa, vilket lärarna känner stor trygghet i.
Rektorerna har möjlighet att verkligen kunna arbeta som pedagogiska ledare och stöttar/diskuterar olika lösningar med lärarna. Jag uppfattar att rektorerna utövar ett nära ledarskap.
De har även redan börjat arbeta med förväntansdokument, vilket jag tar med mig eftersom det pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer för detta från nämndens sida. Det gjorde mig riktigt glad att de ser fördelarna med dessa!
Gylle F-6 är också redan mobilfri hela skoldagen och de tycker det fungerar utmärkt. Det gjorde mig också ordentligt glad att det finns skolor som ligger före nämndens beslut om mobilfri skoldag!!! Jag är helt övertygad om att det gör och kommer göra skillnad för kunskapsinlärningen för Borlänges elever.
Sedan vill jag ge ett sista tack och uppmuntran för det MOD och lösningsfokus som ledningen på den här skolan uppvisar. De räds t ex inte att göra omflyttningar av lärare mellan klasser om de tror att det behövs och det har också givit resultat. Det här mina vänner kommer leda till högre måluppfyllelse, ökad trygghet och studiero, tydlighet gentemot föräldrar och en ökad likvärdighet och mycket mer. Precis vad som krävs på vår väg mot en skola i världsklass!
Tack för att jag fick besöka er!
/Monica
Kvällsskiss på Gylle skola när den kommer stå klar om 6 år. Källa: borlange.se
Monica Lundin (L) 