Löfvens tomma ord om barngruppernas storlek

Stefan Löfven lovade mindre barngrupper i sitt tal i Almedalen i söndags. Hur ser det då ut i socialdemokratiskt styrda kommuner? Tja, det ser inte så bra ut. Både Göteborg och Malmö snittar med 17,6 barn per grupp medan alliansstyrda Stockholm snittar strax under 15 barn (14,8) per grupp.

Hur ser det då ut i Borlänge? kan man undra. Tja, det ser ännu sämre ut där. 2010 låg Borlänge på 17,2 barn/grupp men den siffran har ökat till över 18 för 2013. Vi har från Folkpartiets sida länge drivit frågan att inrätta ett maxtak i enlighet med Skolverkets tidigare rekommendationer och vi liberaler fick senast ett nej från S under förra mandatperioden. Sedan dess har barngrupperna ökat i takt med att förskolekön växer.
Förra året behandlades en motion från KD med samma önskan, vilken jag drev hårt för Alliansens räkning i barn- och bildningsnämnden, och då blev svaret från den socialdemokratiska kommunledningen att:

1. Skolverket har inga rekommendationer om maxtak för barngruppernas storlek varför några sådana inte går att använda och att
2. barngruppernas storlek inte är ett reellt problem för barn är frånvarande av olika anledningar ändå pga sjukdom, ledighet osv. så barngrupperna skulle av den anledningen vara relativt sett bra i Borlänge.

På länken : DT: debatt om barngruppernas storlek kan ni läsa mer om vad Mari Jonsson, ordförande i Borlänges barn- och bildningsnämnd förra året ansåg om barngruppers storlek.
Bl a sade hon: – Små grupper med hög personaltäthet behöver inte betyda högre kvalité.
Det verkar bli en kovändning nu då när partiledaren lovar statsbidrag.

Kommunals S-klubb i Borlänge har även motionerat till Borlänge arbetarkommun i frågan och de vill gå ännu längre men där gick de bet. Klicka på länken för att läsa motionen: Kommunals S-klubb motion om minskade barngrupper

I min roll som förskole/skolpolitiker har jag mycket kontakt med föräldrar och med personal. Deras bild av barngrupperna är en annan. I min roll som förälder kan jag inte göra annat än att hålla med.
Personalen gör ett kanonjobb utifrån de förutsättningar som de har. Det framgår med tydlighet att om ska vi ha en förskola med den pedagogiska kvalitet som vi vill ha enligt vår ambitiösa läroplan, då behöver grupperna minskas på sina håll och som det verkar mest i de socialdemokratiska kommunerna. Det Löfvens partivänner inte fixat rent kommunalekonomiskt ska nu alltså lösas med statsbidrag.

I december tog Skolverket bort sina rekommendationer om maxtak med motiveringen att Sveriges kommuner är för dåliga på att följa dem. I stället har det införts att kommunerna ska utgå från barnens bästa och de ska göra en barnkonsekvensanalys när man sätter ihop grupperna. Tanken är att kommunerna ska se mer till gruppernas sammansättning och de behov som barnen har i stället för att stirra sig blinda på ett tak. Det låter bra om det funkar men frågan är om det räcker i den hårda kommunala prioriteringen. Skolverkets rekommendationer kan ni läsa mer om på bifogad länk.

Det som är intressant i Borlänges fall och med det motionssvaret som gavs förra året var att det faktiskt vid den tidpunkten fanns en rekommendation om maxtak, vilket vi från Alliansens sida hävdade men det hjälpte föga. Socialdemokraterna i Borlänge har inte heller en plan för att påbörja arbetet med att minska grupperna. Jag antar att de förlitar sig på att Löfven ska fixa den biffen.

Någon sade en gång att man inte ska kacka i sitt eget bo. Jag undrar om vi ska skicka lite dasspapper till Löfven. Städa upp på hemmaplan först om ni vill göra politiska poänger. Studera alliansstyrda Stockholm som ett praktexempel på vad som ska göras. Jag bokar gärna in ett besök hos Skolborgarrådet Lotta Edholm så ni får lära er. Här kan ni läsa om vad Lotta skriver kring minskande barngrupper i Stockholms förskolor.

Nu är jag för övrigt på plats i Almedalen. Första gången för mig och mina reflektioner kommer under veckan.

Må väl
Liberala hälsningar från Monica

20140701-023324-9204893.jpg<

Borlänge Kommunfullmäktige budgetdebatt

Vi har suttit här i fullmäktigesalen sedan kl 10. Jag har sagt mycket om hur vi i Folkpartiet tillsammans med Alliansen vill styra den här kommunen.
Här kan du lyssna på debatten.

Det jag har pratat om idag är att Folkpartiet vill:

* Ha Kommunal ekonomi i balans
* Ha Ordning och reda i finanserna
* Ha Kärngaranti där vi ifrågasätter alla investeringar och satsningar och gör avväganden gentemot vad som behövs göras i kärnverksamheten.
* Lägga 40,6 Mkr extra till barn och utbildning
* Lägga 36,1 Mkr extra till omsorgen

Vad gäller skolan tryckte jag på:
* Intensifiera arbetet med att öka måluppfyllelsen genom tidiga och riktade insatser i förskolan och grundskolan
* Höja lärarlönerna
* Uppmuntra etablering av friskolor i kommunen för att vässa den kommunala skolan
* Ge tydliga uppdrag till varje rektor som följs upp med mätbara mål
* I Borlänge ska det vara självklart att få förskoleplats inom lagstadgad tid.

Är idag dagen då en alliansbudget ska klubbas genom?

Over and out
/Monica

Företagande och Företagarnas kandidatguide

Undersökningar, undersökningar…

Som riksdagskandidat får man väldigt många mail och brev om olika undersökningar som man ombeds vara med i.

Den allra senaste som jag gjorde idag var Företagarnas kandidatguide. Där kan du som väljare själv göra testet och se vem du bäst överensstämmer med.

Här kan du göra testet och se hur jag tycker.

Monica_företagarna

Det blev väldigt tydligt att jag tycker lika som Företagarna i mycket. Hänger troligen ihop med att jag är företagare själv.

Kortfattat tycker jag att:

  • Arbetsgivaravgifterna ska sänkas
  • Att sjuklöneansvaret är statens ansvar
  • Att det är viktigare att sänka arbetsgivaravgifterna än bolagsskatten för att skapa fler jobb i Sverige
  • Att turordningsreglerna i LAS ska ändras så att den som har bäst kompetens får behålla jobbet
  • Att företag utan kollektivavtal, t e x småföretag, inte nödvändigtvis har dåliga villkor för sina medarbetare
  • Att företag även utan kollektivavtal ska kunna använda Yrkesintroduktionsanställningar
  • Att arbetsgivaren ska avgöra vem som får komma som arbetskraftsinvandrare till Sverige – inte facket!
  • Att statliga riskkapitalbolag inte nödvändigtvis behöver vara ett bra sätt att finansiera företags utveckling
  • Att restaurangmomsen inte ska höjas
  • Att personaloptioner bör beskattas som inkomst av kapital
  • Att valfrihet i välfärden ger högre kvalitet
  • Att privata företag ska kunna göra vinst och själva bestämma över vad de gör med den, oavsett i vilken bransch. Det betyder inte att det är ok att pengar placeras utomlands.
  • Att offentlig sektor inte ska kunna kräva att företagen erbjuder sin personal rätt till heltid. Det avgör företagen själva utifrån sin situation.
  • Att behålla RUT-avdraget alt utvidga det till fler branscher
  • Att ett öppet samhälle där alla människors potential kommer till sin rätt är en förutsättning för ett gott företagarklimat
  • Att reglerna för a-kassa bör ändras så att det är möjligt för företagare att vara deltidsarbetslösa
  • Att socialförsäkringarna ska anpassas för att också täcka företagare
  • Att trygghetssystem för arbetslöshet, sjukdom, graviditet, pension bör vara utformade för att passa företagare i lika hög utsträckning som den som är anställd.

Nu ska jag ägna några timmar till att stämma av företaget ekonomiskt hur det gick förra månaden. Bäst idag blir att fakturera 🙂

Må så gott!

Liberala hälsningar från Monica

 

PISA gör mig envis och ännu mer målmedveten

PISA-mätning har blivit ett begrepp i Sverige. Ett begrepp som givit oppositionen möjligheten att bespotta Folkpartiet och Alliansregeringen. För min del blir jag bara ännu mer enveten att vi behöver hålla fast vid lagda reformer.

Den publicerade PISA- undersökningen i december visade att svenska elever är svaga vad gäller matte, NO och läsförståelse. Det visade sig också att svenska elever är bäst på sen ankomst och hög frånvaro. I en delstudie i PISA, som presenteras i dag, visar det sig att svenska elever ligger under snittet i OECD när det gäller problemlösningsförmåga.

Tabellen över länder följer i stort samma mönster som kunskapsundersökningen som presenterades i december: asiatiska länder i topp, Finland och Estland högst av de europeiska länderna, Västeuropa längre ner.

Värt att upprepas igen: undersökningen gjordes för drygt två år sedan, i mars 2012, bland de elever som då gick ur årskurs nio. Den årskullen har gått i skolan med betyg från årskurs åtta och där lärarledd katederundervisning ansågs omodernt.

Det duger inte längre att från oppositionens sida säga att svenska elever är duktiga på kreativitet och kritiskt tänkande, och att detta skulle kompensera för brister i faktakunskaper. För att kunna utöva problemlösning och kritiskt tänkande behövs goda grundkunskaper.

Skolreformerna måste fullföljas, med stor kraft. Reformstopp är uteslutet. Vi behöver fler speciallärare, mindre klasser, tidigare betyg och statlig skola. Vi behöver bort från flummiga teorier om ”eget arbete” och återgå till mer aktiv lärarledd undervisning.

Intressant är att när man pratar med Socialdemokrater lokalt här i Borlänge så är de väl medvetna om att de förändringar i skolan som görs här i kommunen kommer att ta 7-8 år innan de får genomslag. Var är den insikten när det gäller de nationella reformerna som Folkpartiet och Alliansen genomfört?

Vad händer med eleverna, lärarna och föräldrarna när dessa PISA-undersökningar och dess resultat slår ner i Sverige? Risken är väldigt stor att vi tar in allt detta och fastnar i det utan att se vägen ut. Därför är det extra viktigt att hålla fast vid lagda reformer och se.. just det.. möjligheterna.

Turistattraktionlutande tornet i pisaen lutande tornet i Pisa håller för övrigt på att räta upp sig och invånarna är oroliga för att tornet kommer att mista sitt attraktionsvärde. För Sveriges skull vill jag att PISA-undersökningarna hädanefter rätar upp sig och att Sverige inte längre är en aspirant för Biggest Looser. Elever och lärare måste få känna stolthet i det de gör varje dag.

PISA gör mig envis och ännu mer målmedveten.

Ha en fortsatt härlig kväll/natt! Själv har jag bloggat, skrivit insändare och halvglott på Chicago fire. Bra och spännande serie!

/Monica

303 nya utbildningsplatser för lärare på Högskolan i Dalarna

Svensk skola står inför en stor utmaning. Om vi ska lyckas bibehålla vår ambition om en kunskapsskola i världsklass måste fler välja läraryrket.

Kristian Pohl

Kristian Pohl

Idag presenterar därför utbildningsminister Jan Björklund, Folkpartiet satsningen och fördelningen per lärosäte av sammanlagt 10 000 nya högskoleplatser. Huvuddelen av utbyggnaden sker inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Satsningar görs även på hälso- och sjukvårdsutbildningar och fördelas på lärosäten runt om i Sverige.

Jag menar att samtidigt som vi har utbildat för få lärare i Sverige under en lång tid närmar sig många nuvarande lärare pensionsåldern. Detta riskerar att resultera i brist på vissa lärargrupper. Därför är satsningen på 303 platser oerhört viktig för Dalarna.

Sedan 2008 har antalet behöriga förstahandssökande till lärar- och förskollärarutbildningarna ökat med 40 procent. Medan oppositionen kommer med ofinansierade löften genomför Folkpartiet och alliansregeringen en kraftig utbyggnad för fler lärare.

Det var ytterligare en glad nyhet från Folkpartiet och mig!

Njut av solskenet – våren är här! Snart får vi plantera blåklint i rabatten 🙂

/Monica

Blåklint_2

Utbildningsvetenskapligt råd – inget aprilskämt!

Kristian Pohl

Foto: Kristian Pohl

 

Regeringen har utsett ledamöter till det utbildningsvetenskapliga rådet.

Syftet är att regeringen ska samråda med rådet i skolfrågor. Rådet leds av utbildningsminister Jan Björklund och består av forskare från olika vetenskapliga discipliner med anknytning till skolan. De kommer att träffas ett par gånger per termin.

Det här tycker jag känns riktigt bra och vilken klass det är på ledamöterna som ingår i rådet! Se vilka de är här nedanför.

Bra nyhet som stärker Folkpartiet och visar att vi nu än starkare lägger reformer som vilar på vetenskaplig grund. Folkpartiet fortsätter att leverera åtgärder för att komma tillrätta med de sjunkande kunskapsresultaten. Och nej, det är inget aprilskämt 🙂

Ha en fortsatt trivsam tisdag!

/Monica

De personer som ingår i rådet är: 

Astrid Pettersson, pedagogik, Stockholms universitet
Caroline Liberg, utbildningsvetenskap, Uppsala universitet
Hans-Albin Larsson, historia, Högskolan i Jönköping
Jan-Eric Gustafsson, pedagogik, Göteborgs universitet
Jonas Frykman, etnologi, Lunds universitet
Maria Jarl, statsvetenskap, Göteborgs universitet
Martin Ingvar, neurovetenskap, Karolinska institutet
Mats Myrberg specialpedagogik, Stockholms universitet
Mikael Lindahl, nationalekonomi, Uppsala universitet
Moira von Wright, pedagogik, Södertörns högskola
Per Thullberg, historia, tidigare Södertörns högskola
Pernilla Nilsson, naturvetenskapens didaktik, Högskolan i Halmstad

Tidigare betyg – vad består rädslan i?

Vad handlar betygsrädslan i Sverige om egentligen? När jag hör betygsmotståndare så låter det som att vi sänker elevers självkänsla med betyg. Tänk om det kan vara precis tvärtom? För mig handlar betyg och utvärdering om att göra saker bättre och att hitta en väg dit. Jag vill avdramatisera detta med bedömning, utvärdering och betyg. Titta på hur man gör i idrottens värld. Där ger man hela tiden uppmuntran och konstruktiv kritik samtidigt som man siktar på vad man kan förbättra. Vad ska till för att vi får in det tänket vad gäller betyg också? Betyg och utvärdering kan vara ett ännu tydligare led i att förbättra och sätta in stöd tidigt för eleverna.

Det som är intressant är att när barnen tillfrågas om betyg så tycker de flesta att det är bra att tidigt veta hur man ligger till för att just veta vad man behöver jobba på. Några säger också att de är rädda för att känna sig dåliga. Ställs samma fråga till föräldrar och vuxna så är mångt fler negativa. Var ligger då problemet? I vuxenvärlden så klart. Vad bär föräldrarna/de vuxna med sig som de för över på sina barn? Vilka upplevelser har de vuxna som formar deras uppfattning och som de sedan förmedlar? Har skolan och vikten av kunskap devalverats bland föräldrarna? Hur kan vi på ett bättre sätt stärka barnen och ungdomarnas självkänsla? Oj, oj, oj – det här väcker många frågor hos mig 🙂

Texten nedan publicerades för någon vecka sedan i Dalarnas tidningar. Jag skriver under tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund.

FAA049000136  ”I över 20 år har resultaten i den svenska skolan sjunkit. En viktig förklaring är den rädsla som fanns i den socialdemokratiska skolan för att utvärdera elevernas kunskaper. Konsekvensen? Elever som behövde stöd upptäcktes inte i tid och fick inte heller tillräcklig hjälp.

Sverige är unikt. Innan Alliansregeringen beslutade att flytta ned betygen till årskurs 6 var den svenska skolan sist i Europa med att ge betyg. Nedflyttningen var viktig, men vi är fortfarande bland de sista; de flesta länderna, som Storbritannien, Frankrike och Tyskland, börjar i årskurs 1 eller 2.

Hur mycket kan Kalle? Hur mycket har Lisa lärt sig den här terminen? Tidig och regelbunden uppföljning som svarar på sådana frågor är nödvändig för att veta hur eleven ligger till och vad för stöd och stimulans som behövs för att eleven ska nå längre. Folkpartiet och Alliansen vill därför att betyg ska ges från årskurs 4.

Föräldrar måste tidigt få reda på hur det går i skolan och den elev som inte når kunskapskraven ska snabbt få stöd. Då krävs det betyg, tydlig information om hur eleven ligger till.

Betygen gör skolan mer fokuserad på kunskapsresultaten. Skolledningen måste fundera på vad som krävs från skolans sida för att alla ska bli godkända. Läraren analyserar mer vilka svaga sidor en elev har och vad eleven alltså behöver koncentrera sig på. Betygen lägger en grund för det fortsatta skolarbetet och skapar en drivkraft för skolan och eleven att nå längre.

Skolan måste sedan, utifrån betygen, se till att alla elever får det stöd och den stimulans de behöver. De senaste veckorna har Folkpartiet berättat om flera nya förslag som ska ge eleverna mer kunskap: I Lågstadielyftet ska 2 miljarder kronor, varje år, gå till mindre klasser, fler halvklasstimmar eller fler speciallärare – sådant som ger varje elev mer tid med skickliga lärare. Grundskolan ska bli tioårig. Fler förskollärare, fler lågstadielärare och fler speciallärare ska utbildas. Alla kommuner ska bli skyldiga att erbjuda sommarskola och läxhjälp. Det är några av våra kommande satsningar.

Betyg och prov lyfter inte i sig skolan, men de sätter fokus på kunskapsresultaten, på hur arbetet ska läggas upp för att eleverna ska lära sig mer. Folkpartiets skolpolitik bygger därför på både betyg från årskurs 4 och satsningar för att stötta och stimulera eleverna. Så når vi mer kunskap i skolan och hjälper fler elever att nå så långt som möjligt.”

Här hemma är alla nu friska tack och lov och cirkus Lundin rullar in i en ny vecka.

Ha en magnifik måndag!

/Monica

 

 

Vi vill höja kvaliteten i förskolan

Förskolan har engagerat mig sedan jag gav mig in i Borlängepolitiken för tio år sedan.  Sedan dess har jag drivit förskolefrågor i kommunen.

Förskoleverksamhet drivs av Sveriges kommuner och kvaliteten varierar mellan de olika kommunerna och olika utförare. Folkpartiet driver förskolefrågor mycket aktivt nationellt också, vilket glädjer mig mycket. Mycket finns dock kvar att göra på kommunnivå. Texten nedan fick jag och Roger Haddad, riksdagsledamot från Västmanland publicerad i Dalademokraten 27/3 2014.

”Folkpartiet prioriterar förskolan och skolan nationellt, vi driver aktivt vikten av fokus på kunskap och kvalitet även lokalt. Förskolan är en av de viktigaste verksamheterna vi har och svensk förskola håller hög internationell nivå. Trots detta finns det stora skillnader i landets kommuner.

Vi vill därför öka statsbidraget med 375 mkr så att mer personal kan anställas och barngrupperna kan minskas, särskilt för de minsta barnen.

Vi vill också förlänga fortbildningssatsningen för personal i förskolan, stötta förskolecheferna med ett eget fortbildningslyft och vi vill säkra kompetensförsörjningen till förskolan, inte minst tillgången på förskollärare.

Regeringen har i kommande budget aviserat en ökning med 800 nya platser på förskollärarutbildningen. Det är en ökning med 25 % och gäller från 2015. Tillgången till förskollärare är viktig vid sidan av det viktiga arbete som barnskötarna gör.

Kommunen och de enskilda har det yttersta ansvaret för förskoleverksamheten och granskningen av dess kvalitet lokalt. Vi ger nu ett uppdrag till Skolinspektionen att kunna göra stickprov och titta på kvaliteten i förskolan, det kan omfatta barngruppernas storlek eller tillgången på behörig personal.

Folkpartiet lyfter särskilt förskolans kvalitet inför valet. Den perioden är helt avgörande för hur det sedan går för eleverna i grund- och gymnasieskolan.”

Alltid roligt när våra insändare publiceras. Här hemma är nu alla barn och vi vuxna friska. Det tog några veckor att få oss alla att friskna till.

Hoppas att ni mår bra och jag önskar er en toppenvecka!

/Monica

Blåklint_2