Trenden med sjunkande kunskapsresultat under 2000-talet har brutits. Det har nu bekräftats för en fjärde gång*, nu senast i tisdags i den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2019.
I tisdagens skolmätning har man testat kunskaperna i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Samtliga av dessa elever har genomgått den grundskola Liberalerna reformerade under vår tid i regeringsställning.
Även om tisdagens skolmätning inte visar någon tydlig statistiskt säkerställd förändring, kan man i alla fall beakta följande:
👍🏼 Positivt:
💙 Elever med svensk bakgrund höjer sig med 5-6 poäng i åk 8 i bägge ämnen. Ej statistiskt säkerställd, men tyder på att PISA-trenden i denna grupp fortsätter.
💙 Elever med utländsk bakgrund i åk 4 presterar 8-12 poäng bättre i TIMSS 2019 än i TIMSS 2015 i både naturkunskap och matematik.
👎🏼 Negativt: ❗️ Åttondeklassare födda i Sverige med två utlandsfödda vårdnadshavare föll med 7-8 poäng mellan TIMSS 2015 och TIMSS 2018. Ej statistiskt säkerställd, men verkligen inte bra. Här behöver vi sätta in mer kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen.
Kunskapsfokus i skolan lönar sig och vi ska den vägen vandra även i Borlänge.
Tidigare mätningar som visat liknande resultat: PISA 2015, PISA 2018 & TIMSS 2015.
Bakom lucka 7 väntar intervjun som jag gjorde med Jens Runnberg i DTs porträttserie.
”När Borlänge för första gången i sin politiska historia fick in borgerliga kommunalråd, kom de första två åren för skolkommunalrådet Monica Lundin (L) att präglas av plötsliga underskott och fallande skolrankning. Jens Runnberg mötte Lundin för ett samtal om det politiska landskapet och hur skolan ska bli bättre.”
Här kan du läsa mer om utredningsförslaget om nya högstadieskolor i centrala Borlänge.
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. Jag har drivit frågan om behovet av en bra och långsiktig lokalförsörjningsplan i kommunen sedan jag klev på mitt ordförandeuppdrag för två år sedan, både som ett sätt att öka måluppfyllelsen för våra elever och men också för att minska segregationen. Vi i den politiska majoriteten har sedan givit bildningssektorn i uppdrag att utreda på vilket sätt man bäst kan tillgodose dagens och framtidens behov av skollokaler i Borlänge.
Med fokus på kvalitativa lärmiljöer, moderna lokaler, hållbarhet och jämnare kvalitet i Borlänges skolor har bildningssektorn i samarbete med kommunfastigheter samt plan- och markkontoret genomfört utredningen som nu resulterat i ett förslag.
Dra nytta av högskolans flytt
Bildningssektorn har lagt fram ett förslag till politiken som innebär att Hagagymnasiet och Introduktionsprogrammen flyttar till Högskolan Dalarnas nuvarande lokaler. Den lösningen har blivit möjlig tack vare att högskolan omlokaliseras till centrum under 2023. Flytten frigör en yta som redan är byggd för undervisning och som lätt går att omvandla till en modern gymnasieskola som kan möta framtidens utmaningar.
Forssaklackskolan flyttar till Hagagymnasiets lokaler
Att Hagagymnasiets lokaler blir tomma öppnar i sin tur upp för en lösning för Forssaklackskolan. Forssaklackskolan är i behov av renovering, så pass att vi står inför att riva och bygga en helt ny skola. Alternativet, att flytta skolan till Hagagymnasiets lokaler, är en spännande lösning ur många perspektiv. Elever och medarbetare får riktigt fina och moderna lokaler samtidigt som förslaget följer ambitionen om att ha centralt placerade högstadieskolor.
Hållbara prioriteringar
Andra viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till är ekonomi, segregation samt arbets- och studiemiljö. Det förutsätter bland annat att planen för nybyggnationer och renoveringar ska utgå från kostnadseffektivitet, samtidigt som miljön och de pedagogiska förutsättningarna för barn, elever och personal ska vara bästa möjliga. De satsningar vi gör inom skolan ska naturligtvis vara hållbara ekonomiskt, men vi behöver också vara kloka i våra prioriteringar, så att vi inte gör avkall på sådant som skapar kvalitet och bra förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse.
Minskad segregation och jämnare kvalitet
Genom centrala placeringar av skolor, i synnerhet högstadieskolorna, vill man öka möjligheten för elever och vårdnadshavare att välja vilken skola som helst, oavsett var man bor. Utredningen pekar på att i högre utsträckning ha högstadieskolor som är avståndsmässigt tillgängliga för alla elever istället för skolor i ytterkanten av Borlänge. Andra kommuner som satsat på det sättet har konstaterat minskad segregation och jämnare kvalitet i skolorna och det är precis det vi vill uppnå.
En skola i centrala Borlänge
Utifrån den tanken föreslår skolledningen även att man satsar på en skola i centrala Borlänge istället för den som planerats i den nya stadsdelen Jakobsdalen. En skola i centrum är än så länge bara på planeringsstadiet, men vi är helt överens om att en högstadieskola i Jakobsdalen inte minskar segregationen, utan tvärtom bidrar till att den ökar.
Jag tycker att det här är ett intressant förslag som svarar upp till de förväntningar vi har kring exempelvis kvalitet och hållbarhet både sett till ekonomi och nyttjande av befintliga lokaler i kommunen. Jag har dessutom drivit frågan om att det inte är en god idé att bygga ett högstadium i Västra området/Jakobsdalen eftersom jag tror att det inte minskar segregationen utan snarare tvärtom ökar.
Dialog med medarbetare och Borlängebor
Den föreslagna flytten av Hagagymnasiet och Forssaklackskolan kan ske tidigast 2025/2026. Vi politiker och skolcheferna kommer nu ha dialog med de som berörs av den eventuella förändringen. Frågor som berör skolan skapar engagemang hos både Borlängebor och medarbetare. Det engagemanget vill vi självklart fånga upp och vi kommer därför bjuda in till dialog i olika former.
Bakgrund: Lokalförsörjningsplan för Borlänges förskolor och skolor
Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan. För att uppnå detta så har den politiska majoriteten sedan en tid initierat ett arbete med en lokalförsörjningsplan för skolan. Arbetet har mynnat ut i en utredning med förväntan om att den pekar på åtgärder för att:
Garantera att vår växande kommun fyller det behov vi har av skollokaler.
Skapa moderna lokaler som kan bidra till att höja måluppfyllelsen.
Säkerställa ekonomisk hållbarhet.
Skapa en god arbetsmiljö för lärare och elever.
Öka jämlikheten, likvärdigheten och minska segregationen.
Öka den sociala hållbarheten.
Utredningens huvudfokus är en bättre skola i vår stad – utredningen ska peka på en jämlik och likvärdig skola, som även minskar segregationen.
ATT SATSA PÅ BARNEN ÄR FRAMTIDEN 👧👦 Goda kunskaper i svenska i tidig ålder gynnar barnens framtida skolgång och möjligheter att lyckas i livet. Samtidigt visar forskning att utrikes födda barn och barn från socioekonomiskt svaga familjer har dålig språkutveckling. I genomsnitt ska ett barn i sexårsåldern ha ett ordförråd på omkring 8 000 ord, för dessa barn låg det på 2 000 ord. Den största orättvisan som samhället kan utsätta de 50 000 barn som bor i våra 60 utsatta områden är att känna till detta och ändå inte agera.
🔵 Vi vill stärka förskolan, göra den obligatorisk från fem års ålder och ställa högre krav på att förskolelärare och barnskötare behärskar och kan lära ut svenska.
Tidigt när jag tillträdde som skolkommunalråd träffade jag Svenskt Näringsliv och Ung Företagsamhet (UF) och började diskutera hur vi kan öka samverkan mellan skola och näringsliv i Borlänge. I våras blev det tydligt i Svenskt näringslivsranking att Borlänge ligger lågt vad gäller just detta. Utifrån det diskuterade vi vad kunde göra och Svenskt näringsliv och UF kom i höstas tillbaka med ett förslag. Detta har nu utkristalliserat sig till att vi ska börja med pilotverksamheter på olika skolor med mentorer där intresserade klasser kommer att börja jobba med olika företag samt att UF-verksamheten också ska steppas upp på olika sätt. I slutet av november ska vi ha ett förankringsmöte med grundskolerektorerna och det känns så roligt att vi äntligen är på gång!
Härligt när vi är flera som gör bra saker tillsammans med ett gemensamt mål!
Bild från möte i augusti med representanter från näringslivskontoret, UF, Arbetsmarknadskunskap och studie- och yrkesvägledning.
Natten till idag brandhärjades Tjärnaängsskolan. Skolan håller stängt på måndag för att kunna planera hur vi ska lösa undervisningen fortsättningsvis. Här nedanför kan du se och höra mig berätta mer.
När jag kom till skolan vid lunchtid för att prata med TV så var polisen på plats och en av poliserna sparkade fotboll med några ungdomar och det rådde lugn på platsen. Det känns bra att polisen är närvarande och har du sett något som du tror kan vara av värde så tveka inte att tipsa polisen.
Stort tack till all personal, polis och räddningstjänst som har jobbat så frenetiskt med detta hela dagen.
Skolterminen går mot sitt slut och vi är många som går på skolavslutningar. Hur kommer det sig att ögonen tåras och bröstet knyter ihop sig?
Är det när de späda barnrösterna sjunger ”Jag ska bara vara mig själv, jag vill bara vara mig själv”?
Är det när sexorna som lämnar mellanstadiet för att börja sjuan sjunger ”Vi ska ta över, vi ska ta över världen”?
Är det när vi tillsammans sjunger ”Du blomstertid nu kommer”?
Är det när vi ser barnen och ungdomarna som längtar efter ett långt sommarlov och drömmer om framtiden och mitt i allt kanske vi också påminns om vår egen skolgång, hur livet blev?
Ja, allt det.
Men ögonen tåras och bröstet knyter också ihop sig vid tanken på dig som inte alls längtar efter sommarlov, som vill vara hemma så lite som möjligt. Du som tar hand om småsyskon när pappa eller mamma super, slåss och tar droger. Du som inte får gå ut på kvällarna med dina kompisar för att familjens heder ska skyddas. Du som anar eller kanske till och med vet att du ska resa till ett främmande land och övergrepp ska begås på dig. Du som kanske ska giftas bort i sommar.
Alldeles för många barn och unga i Sverige, i Dalarna, i Borlänge befinner sig i ofrihet idag. I Sverige som är ett av världens mest jämställda och trygga länder bevittnar och upplever alltför många barn våld i hemmet. Kläder, umgänge, sexualitet och utbildningsval kontrolleras i hederns namn. Barn och unga övervakas av familj och släkt och lever med rädsla för att föras ut ur landet för att giftas bort, könsstympas och våldtas.
När barnen har förts ut ur landet är det svårt för Sverige att hjälpa dem. Lagstiftningsändringar är nu på gång efter att Liberalerna har kommit överens med S, MP och C om ett omfattande åtgärdspaket mot hedersrelaterade våld och förtryck. Men här och nu måste vi i kommunerna också agera. Skolpersonal, socialtjänst, kompisar och vi andra i barnens omgivning måste vara extra vaksamma i sommarlovstider och agera för att inte bänkarna ska gapa tomma vid uppropen i höst. I Borlänge ska vi inte blunda utan våga se det som kan te sig otänkbart. Inget barn i Borlänge ska leva i ofrihet. Alla barn ska få sommarlov i frihet och en plats i skolan inför hösten.
Jag menar allvar när jag säger att vi i Borlänge nu går på offensiven mot segregationen och att vi ska öka måluppfyllelsen i Borlänges skolor. För mig som skolpolitiker innebär det att vi sätter ribban högt. Vi ska ha en skola i världsklass med fokus på kunskap och arbetsro där vi ger barn och ungdomar frihet, trygghet och förutsättningar att nå sina mål i skolarbetet – oavsett bakgrund.
Våra lärare ska vara behöriga, ha en bra arbetsmiljö och känna stolthet över sitt arbete och den insats vi tillsammans gör för Borlänges barn och unga. Lärarna ska få ägna sin tid åt det som de är utbildade för – att undervisa sina elever. Vi arbetar för att ge lärarna tydliga befogenheter, bra utbildning i ledarskap, mer administrativt stöd och uppbackning av elevhälsoteam och tvärprofessionella team utanför klassrummet. Vi vill skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, föräldrar och skolpersonal där rollerna är tydliga och förväntningarna är höga. Vi sätter målet högt men med tålamod, envishet, mod och handlingskraft är jag övertygad om att vi kommer nå målet. Tillsammans.
Våra lärare ska vara behöriga, ha en bra arbetsmiljö och känna stolthet över sitt arbete och den insats vi tillsammans gör för Borlänges barn och unga. Lärarna ska få ägna sin tid åt det som de är utbildade för – att undervisa sina elever. Vi arbetar för att ge lärarna tydliga befogenheter, bra utbildning i ledarskap, mer administrativt stöd och uppbackning av elevhälsoteam och tvärprofessionella team utanför klassrummet. Vi vill skapa ett bra samspel mellan elever, lärare, föräldrar och skolpersonal där rollerna är tydliga och förväntningarna är höga. Vi sätter målet högt men med tålamod, envishet, mod och handlingskraft är jag övertygad om att vi kommer nå målet. Tillsammans.
Monica Lundin (L) 