Barn

av

En fritidspolitikers bekännelser

 -Hur orkar du? var det en person som frågade mig i helgen. Jag har inte undrat över just det de senaste månaderna utan snarare – sysslar jag med det jag vill? När jag fick barn  och i ungefär samma veva startade företag samt att jag redan var politiskt engagerad så lovade jag mig själv att aldrig försumma barnen till förmån för företaget eller Folkpartiet. Försummat dem tror jag inte att jag har gjort hittills, men jag har nog försummat mig själv en del för att få alla dessa delar att gå ihop. Det blir många sena nätter, antingen jobbandes med företagsprojekt eller läsandes/skrivandes handlingar inför veckans kommande politiska möten. Jag kan konstatera att jag i snart 1 ½ år har haft återkommande ryggskott, infektioner och förkylningar. När jag har sagt att jag ska prioritera Familjen först och främst så har jag nog glömt bort att jag faktiskt ingår i den!

När jag tänker efter försummar jag mig själv på många sätt; min hälsa, mitt hem (några exempel är att jag aldrig får till de där gardinerna jag köpt tyg till för länge sedan, dammråttorna växer till, vi tog ner julbelysningen i början av april osv –  allt detta gör att jag blir på dåligt humör vilket sedan sprider sig till maken…) Lösningen på husbestyren var dock enkel. Om någon vecka kommer en städfirma hem till oss för att storstäda hela huset 🙂 Åh, som jag har längtat efter det! Men det jag har svårast för är faktiskt att prioritera mig själv och då menar jag saker som rör min hälsa.

En del kan nog tycka att jag prioriterar mig själv i mycket av det jag gör, t ex all tid jag lägger ner i företaget, men mitt engagemang i jobbet bottnar också i ett ansvar för de anställda som vi har. En del kan säkert tycka att jag prioriterar mig själv när jag går på politiska möten med den självcentreringen som råder i politiken idag men för mig är det precis tvärtom: många av de politiker jag känner samt jag själv är allt annat än egoistiska och jag är i grunden politiskt engagerad för att jag vill förändra tillvaron/samhället för oss alla men att jag särskilt brinner för att öka alla barns/ungdomars möjligheter – inte för att jag vill framhäva mig själv. En slutsats är således att jag först och främst bör förbättra min hälsa – funkar inte jag så faller det andra..

Man kan också fundera på om jag sysslar med det jag vill. Familjen är mitt allt och omsorgen om dem och framöver även mig själv ska prioriteras först. Företaget går som tåget och jag ser med spänning fram emot hur vi ska utvecklas och expandera de kommande åren och det är ändå min födkrok för mig och familjen . Kvarstår då att fundera över politiken lite mer.

I min mörkaste stund ställde jag en fråga på Facebook vad man ville ha utav en Fritidspolitiker och här är några av svaren som lyfte mig och påminde mig om varför jag håller på:

”det JAG vill ha ut av fritidspolitiker är ett mod att stå upp för sina åsikter och driva de frågor man tror på. Sen måste även fritidspolitiker få tappa tro, ork och lust ibland. Det är bara mänskligt..” 

”Någon som är engagerad som du, som orkar driva vardagliga men viktiga frågor. Någon som orkar bry sig när man själv vill men inte orkar (inte prioriterar??!), för at man orkar knappt planera morgondagens middag.. Någon som får mig att inse …att det ligger politik i allt som påverkar min simpla vardag.
MEN om du känner att det inkräktar på din dyrbara tid med familjen, är det kanske du som ska ställa dig frågan i stället: -Vad vill jag ha ut av livet?? Kämpa på Moncan!”
”Jag tror oxå på idén att fler skulle vara engagerade så att de som är det inte brinner ut/brinner upp. Jag skulle vilja testa R. Dahls idé om medborgarpaneler. Sen tror jag att medborgarna glömmer att tacka sina företrädare, vad bra att du ställer upp för samhället! Vi behöver dina åsikter för att demokratin skall vara livskraftig! Fritidspolitiker gör ett jättejobb!”
TACK till er alla som gav mig insikt och kraft! I helgen var jag på fest och en person, inte Folkpartist, kom fram och tackade mig för vad jag gör för demokratin. Då kändes det plötsligt lite lättare och mer självklart att vara fritidspolitiker och det gav mig även inspiration att skriva det här blogginlägget.
God natt på er därute!
av

Äntligen! Rättvisare skolskjutsregler i Borlänge!

Den nya skollagen som börjar gälla 1 juli 2011 öppnar nu äntligen upp för att förändringar kan göras i Borlänge kommun som rör kommunernas skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts. Många föräldrar är upprörda över att deras barn inte får tillgång till skolskjuts när de valt annan skola än till den som anvisats i upptagningsområdet. När skolskjutsreglementet klubbades 2009, lade Folkpartiet och Alliansen fram ett eget förslag som gick ut på att den elev som har rätt till skolskjuts till anvisad skola även ska ha rätt till skolskjuts när man väljer annan fristående eller kommunal skola i kommunen. Vid barn- och bildningsnämndens sammanträde den 18 mars kommer nämnden äntligen att behandla en revidering av skolskjutsreglementet i Borlänge kommun.

– Äntligen backar Socialdemokraterna och Miljöpartiet vad gäller skolskjutsreglementet i Borlänge kommun. Den tidigare begränsningen har drabbat elever som gör ett aktivt val av skola och de tidigare reglerna har därför motverkat det fria valet säger vice ordförande i nämnden Monica Lundin (fp).

 – En bra utbildning är en rättighet för alla barn och ungdomar, oavsett var de bor och oavsett vad de har för behov. Därför är det självklart att kommunen skall stå för skolskjutskostnaderna när man uppfyller avståndsbestämmelserna. Vår syn är att vi vill underlätta för eleverna att välja skola, inte krångla till det som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har gjort hittills. Skolvalet skall inte vara en ekonomisk fråga utan en fråga om vilken skola som elever och föräldrar anser bäst för varje elev. Beslut i skolskjutsfrågor ska även kunna överklagas, vilket är positivt avslutar Monica Lundin (fp).

Monica Lundin (fp), vice ordförande barn- och bildningsnämnden

av

Klassmorfar i Borlänges skolor – bra eller?

Idag har det varit Barn- och bildningsnämnd, mitt första som vice ordförande.

Jag känner en stor skillnad i nämnden jämfört med förra mandatperioden. Framför allt märker man en stor skillnad hos socialdemokraternas ledamöter, nu öppnar ju fakiskt fler än ordförande munnen! Samtidigt är det en mer pragmatisk samling människor också så jag hoppas att vi kan ändra saker och ting i Borlänges skolor för det behövs verkligen. Det allvarligaste just nu är att meritvärdena/betygen i grundskolan och behörigheten till gymnasiet och högskolan sjunker, vilket jag och mina kompisar i Alliansen har tjatat om och varnat för i fyra år 😦 Men alla verkar nu inse allvaret och att stordåd måste uträttas! Det känns även som att tjänstemännen och förvaltningen delar vår problembeskrivning och målbild vilket är glädjande. Det hetaste debattämnet på dagens möte var Klassmorfar i skolan. Här nedanför kan ni se pressmeddelandet jag precis skickat in. Höres!

En majoritet i Barn- och bildningsnämnden har idag beslutat att ställa sig positiv till förslaget om klassmorfar samt att nämnden också hos finansutskottet ska anhålla om 540 000 kr för denna arbetsmarknadsåtgärd. Alliansen samt Vänstern reserverade sig mot förslaget.

”Alliansen tycker att Barn – och bildningsnämndens verksamhet ska renodlas så att det vi hanterar i den här nämnden enbart rör barn och utbildning, dvs inte fotbollsskolor, integrationsprojekt etc. Klassmorfar-verksamheten är en ren arbetsmarknadsåtgärd och finansiering till åtgärden ska därför inte heller hanteras formellt i Barn- och bildningsnämnden. Vi har därför yrkat avslag i denna fråga.  Arbetsmarknadsenheten/samhällsenheten har själva möjligheten att gå till Finansutskottet för att äska dessa medel” säger Monica Lundin (fp), vice ordförande i barn- och bildningsnämnden.

”Alliansen efterlyser också en diskussion som handlar om hur vi vill att vår skola ska vara och fungera i Borlänge, vilka vuxna vill vi ha där, hur ska vår kärnverksamhet se ut, vilka mål är de viktigaste osv. Det kanske är mycket bra med klassmorfar i våra skolor men utan någon utvärdering vet vi faktiskt inte och något sådant underlag har vi politiker inte fått” fortsätter Monica Lundin.

2011-02-23

av

Vice ordförande i barn- och bildningsnämnden Borlänge

Som ett led i våra förhandlingar inom Alliansen kommer Folkpartiet att inneha vice ordförande-posten i Borlänges barn- och bildningsnämnd.

Det är en stor glädje för mig att annonsera att undertecknad fr o m nyåret är nämnda vice ordförande! 🙂 Jag har funderat länge och väl innan jag hoppade på detta, eftersom mitt schema redan är rätt späckat, men förutsättningen är att jag kommer att få bra uppbackning inom Folkpartiet och man vet ju faktiskt inte innan hur det kommer att vara, så jag kommer att prova på det hela för att sedan utvärdera allteftersom. Som ni vet, så är ju min prioritering klar. Familjen kommer först följt av min huvudsakliga försörjning, dvs jobbet/företaget och så är det för de flesta fritidspolitiker.

Hur som helst så ser jag fram emot kommande mandatperiod av många orsaker, mest för att jag brinner för Borlänges barn och ungdomar och att de ska få en så bra barnomsorg och skolgång som möjligt. Samtidigt ställs den nya nämnden inför en helt ny situation som ensam huvudman, eftersom beställar/utförarorganisationen avskaffas från och med årsskiftet. Det ska bli mycket spännande att ytterligare lära känna verksamheten och vara med och utveckla Borlänges barnomsorg och skolverksamhet.

 Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet/Alliansen tänker olika i en del frågor men jag tror ändå att vi kan hitta många gemensamma nämnare till gagn för Borlänges barn och ungdomar. Kommunalpolitik handlar ändå i slutändan om att ha en pragmatisk syn så att man får saker gjorda och det behövs verkligen med tanke på att skolresultaten sjunker i Borlänge.

Jag hoppas också på att vi skolpolitiker kan undvika sandlådan och att barnen får ha den i fred! Det blir mer uträttat på så vis.

av

Summering av 2010 – familjen och företaget

Vilket år vi lägger bakom oss! Eftersom jag sitter här med ryggskott igen så kan jag först konstatera att just Lumbago har präglat mycket av mitt år av och till, tillsammans med krämpor som lunginflammation och rethosta. En hel del huvudvärk har jag haft men jag hoppas att det nu är fixat med nya glasögon och bettskena på nätterna 🙂 Jag ser snart ut som nörden från ”band camp”. Ungarna har också haft sin beskärda del av influensa och tillhörande febertoppar men inga vattkoppor ännu…

Men vi har gjort mycket roligt också. Året inleddes med den nu traditionella Gran Canaria-resan och sedan även en mer oplanerad resa med syrrans familj till Turkiet – hur härligt som helst! Sommaren var underbar, även fast jag lyckades pricka in att jobba när det var som mest sol, och vi bilade genom Sverige under några veckor och hälsade på vänner och bekanta i Göteborg, Småland, Blekinge och Jämtland.

Det senaste halvåret har varit en utmaning när det gäller vår 2-åring som har äntrat trotsåldern med besked. Han trilskas, skriker och utmanar och som förälder är det bara att försöka hänga med så gott det går även fast vi ibland håller på att bli tokiga. Man får tänka på att det är ett naturligt utvecklingssteg han går genom och att han kommer att bli en stark och självständig unge 🙂 Jag läste kapitlet om 2-årstrotsen i Malin Alfvéns bok ”Trotsåldern” igår och kan konstatera att det är som att läsa om vår egen son just nu. Sedan hjälper det väl inte till att 5-åringen också tycker om att provocera sin yngre bror och tvärtom…

Vår bil gick ett tragiskt öde till mötes när man och barn körde av vägen i snömodden en dag i november. Usch, jag ryser när jag tänker tillbaka på det telefonsamtalet. Alla klarade sig som tur är, gubben har dock värk i nacke, rygg och att tankarna om vad som kunde ha hänt sitter kvar i huvet 😦 Det är en massa meck med att hitta en bil men efter några veckor hittade vi i alla fall en ny fyrhjulsdriven Subaru.

Företaget går bara bättre och bättre. Jag har jobbat väldigt mycket övertid det här året och det ska jag försöka minska ner på 2011. Bland annat har vi nu lagt ut bokföringen/lönekörningar på en extern part samt att vi har anlitat en IT-firma för datasupport så vi slipper hålla på sådant. Eftersom vi har haft förmånen att delta i tre EU-projekt samtidigt så har det blivit många tjänsteresor ut i Europa och jag har funnit många nya vänner. 🙂 Sedan är det också glädjande att gamla kunder har sökt upp mig under året med förslag till projekt. 

Med det här året bakom mig så ser jag fram emot ett 2011 med mer tid för familjen, mindre stress och slut på dessa återkommande ryggskott!

av

Barnperspektivet och barnkonventionen som lag

BRIS (Barnens Rätt I Samhället) har gjort en undersökning av riksdagspartiernas hemsidor, där de studerat hur barn- och ungdomsfrågorna prioriteras. Folkpartiet toppar med 7 304 träffar för ordet ”barn” och 381 träffar för ”barnperspektiv”. På vänsterpartiets hemsida nämns ordet ”barn”  10 gånger! Här kan du läsa mer om undersökningen: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7412467.ab

Cecilia Nauclé från BRIS säger:

”Det som förvånade mig mest i vår undersökning var hur ofta som Folkpartiet nämnde barn. Det var positivt”

 Den här undersökningen är inte vetenskapligt gjord men den visar ändå på ett mycket tydligt resultat. Vi i Folkpartiet har barn- och ungdomsfrågorna högt på agendan och vi föreslår därför också att lagstiftningen måste ses över för att stärka barns rättigheter. Ett exempel är att förbättra den slutna ungdomsvården. Partisekreterare Erik Ullenhag har skrivit en debattartikel tillsammans med riksdagsledamöterna Agneta Berliner och Solveig Hellquist i Aftonbladet. Den kan du läsa här: http://www.aftonbladet.se/debatt/article7229781.ab.  

Vi tycker att barnkonventionen bör bli lag i Sverige. Det fungerar uppenbarligen i Norge, så varför inte i Sverige?

av

Om skolskjuts i Borlänge

Lägger här in ett pressmeddelande som jag skickat till tidningarna, hoppas de tar in det:

Många föräldrar är upprörda över att deras barn inte får tillgång till skolskjuts när de valt annan skola än upptagningsområdets. I Kommunfullmäktige juni 2009, när skolskjutsreglementet klubbades, lade Alliansen fram ett eget förslag som gick ut på att den elev som har rätt till skolskjuts, till den skola vars upptagningsområde eleven tillhör eller den skola som eleven anvisas, även ska ha rätt till skolskjuts när man väljer annan kommunal skola. Eftersom det inte kostar något mer att åka till en annan skola inom kommunen anser vi också att de elever som redan har rätt till busskort ska få behålla det. Alliansen reserverade sig även till förmån för förslaget. Förslaget röstades tyvärr ner i votering med siffrorna 30 mot 26. Det är fullt möjligt enligt lagen för kommunen att ge eleverna skolskjuts till fler skolor än den närmaste.

– Eftersom alla barn är olika individer och behöver olika typer av stöd och pedagogik har Alliansregeringen sett till att valmöjligheterna har ökats även när det gäller att välja skola säger Monica Lundin (FP).

– En bra utbildning är en rättighet för alla barn, oavsett var de bor och oavsett vad de har för behov. Därför är det självklart att kommunen skall stå för skolskjutskostnaderna när man uppfyller avståndsbestämmelserna säger Margaretha Sjölund (M).

– Vår syn är att vi vill underlätta för eleverna att välja skola, inte krångla till det som Socialdemokraterna. Vi kan inte ha ett system som motverkar det fria valet anser Monica Lundin (FP).

 – Skolvalet skall inte vara en ekonomisk fråga utan en fråga om vilken skola som elever och föräldrar anser bäst för varje elev avslutar Monica Lundin och Margaretha Sjölund.

Monica Lundin, ledamot i Barn- och skolnämnden (FP)

Margaretha Sjölund, ledamot i Barn- och skolnämnden (M)

av

Sven Otto Littorin – epilog

Sven Otto Littorin fyller fortfarande kvällsblaskorna och nu handlar det om förtroendekris för Reinfeldt, Littorin och Moderaterna. Jag tror att det hade blivit fel hur man än hade agerat i den här frågan och jag hoppas att det här är glömt till valrörelsens mest intensiva skede. Reinfeldt är troligen på semester eftersom det inte kommer något svar. Förmodligen kan vi vänta oss än fler utblottningschocker, kanske nakenchocker, från kvällspressen som gärna ligger och väntar med skandaler och föder oss läsare i rättan stund. Kommer ni ihåg dataskandalen vid förra valet? Usch, då var det jobbigt att vara Folkpartist och stå i valstugorna! Än värre blev det när det kom fram att det var ett par snorungar som låg bakom.

Det ska hur som helst bli väldigt intressant att följa hur Littorin-affären utvecklar sig. Jag är fullt medveten om att ingen är dömd förrän klubban fallit och det gäller naturligtvis även Littorin. Jag tycker dock att det är väldigt tragiskt att denna ‘Anna’ väljer att gå till kvällspressen med sin nyhet, särskilt om det kommer att visa sig att det är lögn! Tragiskt i så fall! Jag säger det igen – jag lider med Littorins barn och hoppas nu att de får lugn och ro, när pappa lämnat offentligheten.

Jag har inte grävt så mycket djupare i sexköpslagen, horor och torskar, men det finns det andra som har gjort. En partivän Helena von Shantz har skrivit mycket bra om sexköpsdebatten och sedan kan man ju alltid lita på Alexander Bard att spetsa till det 🙂 Jag är inte särskilt duktig på att länka till andra bloggar men här var ju i alla fall två…

God natt, snart är det semester!

av

Familjen först och Sven-Otto Littorin

Sven-Otto Littorin har meddelat att han avgår som arbetsmarknadsminister pga personliga skäl. Dessa skäl är 3, hans 3 barn.

Jag känner väldigt starkt för Sven-Otto Littorin och hans situation. Själv är jag och min familj inte alls utsatt i media som han har varit de senaste åren men det finns en annan likhet som lägger grund för min förståelse. Som politiker och engagerad offrar man alltid tid för någonting annat som man annars skulle ha kunnat göra. Själv offrar jag tid med barn och man för att först jobba på dagarna och sedan sitta på många kvällsmöten. Varför gör man det kan man fråga sig? Ja, det har jag funderat över många gånger.

Jag har alltid sagt att familjen ska komma först, sedan företaget och sist Folkpartiet. Den här våren kan jag inte stoltsera med att så har varit fallet. Sena eftermiddar på jobbet, stress hem till sen middag som maken alltid fått koka ihop har varit nästan standard, många tjänsteresor utomlands inom jobbet, många kvällar med partimöten pga all valplanering samt sena kvällar med jobb eller partiarbete har det blivit. Nu kan man ju säga att den här våren är exceptionell med ett stundande val i höst och så är det säkert hoppas jag, för så här vill jag inte leva mitt liv. Gardiner väntas på att hängas upp, rum väntas på att inredas, växthusfönster väntas på att målas – att-göra-listan hemma är lång som jag skrivit tidigare men framför allt – mina barn är bara 2 och 4 år gamla en gång i livet!

Jag har ett fruktansvärt dåligt samvete gentemot dessa underbara ungar och mot min man som gör ett fantastiskt jobb!. – Måste du jobba nu, sa min 4-åring igår kväll? Ja, om jag ska få sommarlov snart så måste jag det älskling, svarade jag. Du är inte min vän! fick jag till svar. Lite senare frågade han: kan du inte lägga mig då? – Tyvärr kan jag inte det – jag måste få iväg de här rapporterna nu, svarade jag. Här och nu kan jag känna att det förmodligen inte hade gjort något om jag skickat rapporterna nu på morgonen men min pliktkänsla är för stark och tar över. Men jag hoppas att kvällarna ska bli lite lugnare nu fram mot semestern och jag har lovat ungarna att ikväll ska jag inte jobba något alls så då tar jag läggning och allt som hör till 🙂 

Jag är trött, behöver ha semester och just nu känns det inte som en överraskning att jag har tampats med ryggskott hela våren. Jag får lite ångest över att känna att det snart drar ihop sig till val och jag har ingen ork för det just nu. Tack och lov kommer fyra härliga semesterveckor och sedan ytterligare två föräldralediga veckor när minstingen ska skolas in på dagis. Jag hoppas att dessa veckor räcker som återhämtning.  För att återkoppla till Littorin så förstår jag att han varit deprimerad i perioder, det är ju det man blir när man känner att man inte räcker till på alla plan.

Så varför engagerar man då sig? Jo, för att ens vilja och hopp för att hjälpa andra och att vilja förändra saker är så stor. Jag sätter barnen främst i mitt politiska arbete och vill förbättra förskolan/skolan för allas våra ungar. Om vi var fler som delade på det politiska arbetet så skulle det naturligtvis underlätta. Jag håller med Marit Paulsen, fp, om att det borde vara värnplikt inom politiken, dvs alla medborgare skulle få sitta i kommunfullmäktige och nämnder och ta ansvar och känna på vad det innebär.

I och med att jag engagerar mig i skol- och familjepolitiken så jobbar jag naturligtvis även för mina egna ungar, även fast jag inte sätter dem främst hemma alla gånger. Men jag lovar er ungar att jag kämpar för att vara en bra mamma varje dag!!! Puss från Mamma!

av

Texter till hushållsutskick 2010

Ja, det är valtider så jag filar på texter till hushållsutskicket. Ett litet problem är att de personliga texterna får vara max ca 250 tecken så man får begränsa sig och det är svårt att hålla sig kortfattad ibland. För närvarande ser det ut så här:

Riksdag

Jag är småbarnsmamma och företagare. Mitt engagemang för Sveriges barn, familjer och företagande bottnar i den verklighet jag lever i. För att klara av vardagen är fortsatt RUT-avdrag och valfrihet vad gäller skola, vård och omsorg viktigt för mig. Vad tycker du?

Kommun

Resultaten i Borlänges skolor fortsätter att försämras. Det är hög tid att vända utvecklingen och sätta barnen främst! Det vill jag göra genom att tidigare ge bättre stöd till elever och lärare samt tydligare följa upp resultaten. I Borlänge ska det vara en självklarhet att få barnomsorg inom lagstadgad tid!