Politik

av

Debatt: Poliserna i Sverige blir nu fler

Nu under våren välkomnas 610 tillkommande polisaspiranter till Polismyndigheten. Aspiranterna placeras i olika polisregioner utifrån en fördelningsmodell som grundar sig på främst befolkningsmängd, brottsbelastning samt avgångar. Det innebär att Dalarnas län får 12 antal nya poliser. Det är en rejäl förstärkning för att förbättra och effektivisera brottsbekämpningen länets kommuner.

För Liberalerna är brottsbekämpning och en fungerande rättsstat en av grunderna i ett demokratiskt samhälle. Det öppna samhället kräver en fungerande rättsstat. Trygghet är en frihetsfråga. Livet krymper för den som inte känner trygghet. Att veta att polisen kommer när det verkligen behövs, att känna sig trygg i sitt bostadsområde, att inte känna sig tvungen att avstå från en kvällspromenad – allt detta handlar om frihet i vardagen.

Liberalerna har länge arbetat för en kraftig utbyggnad av polisväsendet. Det är nödvändigt för att förebygga och ingripa mot brottslighet, på både kort och lång sikt. För att möjliggöra detta behövs rejält förbättrade arbetsvillkor som därmed gör polisyrket attraktivare för de allra bästa krafterna. Det handlar bland annat om väsentligt förbättrade löner. Lönefrågan är central för att hävda polisyrkets attraktionskraft – det behövs ett fortsatt lönelyft för svensk polis.

Därtill behövs också åtgärder för förbättrade karriärvägar, stärkt fokus på den yttre och den utredande verksamheten och minskad internbyråkrati. Genom januariavtalet har Liberalerna fått igenom en kraftig förstärkning av polisväsendet. Fram till utgången av 2024 ska antalet polisanställda öka med 10 000. Liberalernas uppfattning är att detta ska ske med bibehållna proportioner mellan poliser och civilanställda, det vill säga huvuddelen av personalökningen ska åstadkommas i form av fler poliser i tjänst.

För Liberalerna är det också centralt att ökningen får genomslag i hela Sverige – både på landsbygden och i storstädernas utsatta miljöer. Januariavtalet föreskriver också att attraktiviteten i polisyrket ska förstärkas genom goda villkor.

Inför 2020 har Liberalerna varit pådrivande för att den kraftiga utbyggnaden av polisväsendet ska följas upp med motsvarande resursförstärkningar inom rättsväsendets övriga myndigheter: åklagarväsende, domstolar, kriminalvård och övriga rättsvårdande myndigheter. Detta har också blivit verklighet och ingår i budget 2020 och den nyligen lagda vårändringsbudgeten.

Liberalernas politiska arbete är framgångsrikt. För Dalarnas län innebär det alltså 12 nya polisaspiranter. Det är ett välkommet tillskott och innebär en rejäl förstärkning av länets brottsbekämpning.

Johan Pehrsson (L), Gruppledare och riksdagsledamot

Monica Lundin (L), Ordförande Liberalerna Dalarna och ledamot i regionpolisrådet Bergslagen

Införd i Dalarnas Tidningar 8 juni 2020

av

Insändarreplik: Utbildning och erfarenhet ska ge avtryck i plånboken

Erika Frank gör i en insändare i DD den 26 maj gällande att Liberalerna skulle vara för sänkta ingångslöner för utbildade undersköterskor. Detta är ett påstående som vi inte känner igen oss i och Frank får gärna återkomma med en källhänvisning.

Liberalerna har alltid haft som sin politik att det ska löna sig att arbeta och att vidareutbilda sig, inte minst inom vården där vi vill att det ska finnas tydliga karriärmöjligheter och att ansvar, utbildning och erfarenhet ska ge avtryck i plånboken. I valet 2018 var vi dessutom beredda att satsa 8 miljarder på vårdpersonalen, inte minst för att återinföra vårdbiträden som kan avlasta undersköterskor och sjuksköterskor så att dessa kan ägna sig åt det de är utbildade för att jobba med.

Dalasamverkan, där Liberalerna ingår, gör dessutom en bra satsning på personalen i budgeten, med bland annat nytt nattavtal och höjt friskvårdsbidrag. Dessutom har Dalasamverkan börjat beta av den avsevärda pensionsskuld till personalen som den tidigare, S-styrda majoriteten lämnade efter sig.

Det är däremot korrekt att L för några år sedan hade ett förslag om inträdeslöner för grupper som står särskilt långt från arbetsmarknaden. En utbildad undersköterska tillhör per definition inte någon sådan grupp, just i kraft av sin utbildning. Det är också viktigt att se det förslaget i sin fulla kontext med en lägre inkomstskatt, vilket avsevärt hade påverkat den disponibla inkomsten.

Vi tar gärna debatten om vårdpersonalens villkor och löner men då ska det vara på en faktabaserad grund.

Monica Lundin, (L), förbundsordförande, Liberalerna Dalarna  

Jerk Pros (L), vice ordförande, Liberalerna Borlänge

Införde i Dalademokraten 11 juni 2020

av

Debatt: Utökad rätt att vabba kan ge tryggare vardag för barn med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning

Tillfällig föräldrapenning (vab) gör att föräldrar kan vara borta från jobbet när barn är hemma sjuka eller behöver läkarbesök. Ett kroniskt sjukt barn bär dock sin sjukdom med sig även till skolan, till fritids eller till förskolan. Där brister dagens vab.

Ofta räcker det inte att skolpersonalen är generellt välinformerad om en viss sjukdom; har ett barn diabetes måste ju till exempel en vuxen i klassrummet, på rasten eller på skolutflykten känna igen just det barnets subtila symtom på högt eller lågt blodsocker, klara av att ta enklare blodprov i fingret, tolka svaren och räkna ut precis rätt dos insulin varje gång barnet ska äta. Föräldrar kan därmed behöva ha omfattande kontakter med nya klasslärare, skola eller förskola för att vara trygga med att barnet kan få stöd och egenvård hela skoldagen.

Idag måste Försäkringskassan neka föräldrar vab och kontaktdagar för all denna tid, oavsett läkarintyg. Föräldrar kan heller inte ta ledigt för vård av barn för avgörande möten med socialtjänsten. Istället tvingas de ta av sin semester eller vara lediga utan lön för att lära ut kunskap om barnet som kan vara direkt livsavgörande.

Dagens regelverk är obegripligt. Det är som om ett kroniskt sjukt barn mirakulöst skulle tillfriskna på sin väg från hemmet till förskola, fritids eller skola. Regelverket är både märkligt och oacceptabelt. Liberalerna vill därför se över möjligheten att utöka vab.

Vi liberaler har tidigare krävt svar på om regeringen kan tänka sig att arbeta för att föräldrar till barn med varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna vabba eller ta ut kontaktdagar för möten med skola och förskola om stöd och egenvård. Glädjande nog har vi två gånger fått svaret att regeringen uppmärksammat frågan och söker en lösning. Vi är lättade och hoppfulla över att regeringen ser vikten av att varje barn får den hjälp det behöver i förskola och skola. Samma lösning bör även övervägas för möten med skola och socialtjänst om ett barn har sociala problem.

Regeringen behöver snarast se över möjligheten att ge föräldrar rätt att vabba eller ta ut kontaktdagar när det behövs för kroniskt sjuka barns hälsa och trygghet. Familjernas levnadsvillkor måste förbättras – för föräldrarnas skull, för skolpersonalens skull, för syskons skull och i allra högsta grad för barnens.

Lina Nordquist (L) Riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson

Bo Brännström (L) Regionråd, Region Dalarna

Monica Lundin (L) Kommunalråd och ordförande i barn och utbildningsnämnden, Borlänge kommun

Införd i Dalademokraten 26 maj 2020

av

Anförande budgetdebatt kommunfullmäktige Borlänge 16 juni 2020

Budgetanförande Monica Lundin (L)

Här ovanför kan ni lyssna på mitt budgetanförande från kommunfullmäktige 16 juni men ni kan även läsa det nedan.

Ordförande, presidium, ledamöter, alla som lyssnar och tittar:
Jag önskar att världen såg annorlunda ut. Jag önskar att världsekonomin såg annorlunda ut. Jag önskar att Borlänges ekonomiska förutsättningar såg annorlunda ut. Men tyvärr är verkligheten hård och obarmhärtig när det kommer till våra ekonomiska förutsättningar kommande år.

Liberalerna har visioner om vad vi vill, vi hade visioner när vi blev en del av majoriteten, vi har det fortfarande. Men jag tror att vi alla är medvetna om den omvärld vi befinner oss i nu. Vi behöver helt enkelt ta oss
igenom den här tuffa tiden som väntar och vi behöver inse, oavsett parti, att en del svåra beslut är att vänta.
Kapitlet finansiella förutsättningar på sid 30 i majoritetens förslag till strategisk plan målar som sagt upp en dyster bild och sätter kartan för oss att navigera. Samtidigt känner jag att osäkerheten är otroligt hög för att kunna göra säkra prognoser om hur framtiden ser ut.
Men jag går in och läser på konjunkturinstitut och SKR och bilden är rätt tydlig. Kommunsverige står inför en tuff tid.

När jag läser vårt förslag till strategisk plan så slås jag ändå av flertalet positiva saker. Vi har en vilja och ambition som är nödvändig för att komma framåt. Det är inte läge att lägga sig ner och invänta döden utan det är snarare tid att kämpa och stå upp för det vi tror på och det vi vill skapa.
Ledarskapet prövas i hårda tider men jag är övertygad om att ett positivt laddat ledarskap leder till mer positiv förändring än det motsatta. Så vad mer positivt finns där?
Några exempel:
Jag tycker det är positivt att vi säljer av anläggningstillgångar för att frigöra kapital. Jag tycker det är positivt att vi låter andra aktörer bygga skolor och omsorgsboenden. Positivt att vi avstår från att höja skatten. Vi ser i stället över vår organisation, vår överbyggnad som ligger under kommunstyrelsen, vilket vi liberaler har återkommit till som åtgärd sedan många mandatperioder. Det tar nu sin början. Vi är också villiga att gå längre om det krävs för att värna våra kärnverksamheter.
Jag är också positiv till att vi väljer att prioritera kärnverksamheterna – skola, vård, omsorg och socialtjänst i budgetförslaget.

Jag kommer alltid vilja ha mer pengar till skolan men vi har lyckats avvärja minskning av ramen jämfört med förra årets beslutade plan.

I förslaget till strategisk plan kan vi också läsa: Under planperioden ska planeringsprocessen vidareutvecklas för att bidra till ökad system- och helhetssyn. Fokus kommer att vara på prognos- och uppföljningsprocessen och utarbetande av mätsystem. Det har visat sig vara nödvändigt. Detta har upptagit större delen av mitt liv det senaste halvåret.
BUN är i och med förra årets underskott och genomförd översyn av KPMG nu på väg med att ta grundliga omtag vad gäller budget- uppföljning och prognosprocess. På nämnden i maj fick vi dragning av KPMG vad gäller genomförd översyn och på gårdagens nämnd fattade nämnden beslut
om åtgärdsplan för att komma tillrätta med de problem som har uppdagats. På nästkommande nämnd i augusti kommer också vi nämndledamöter reflektera över KPMG:s översyn och komplettera beslutad åtgärdsplan med vad vi som nämnd vill ha för rapportering från tjänstemännen för att vi ska
känna tilltro och trygghet i vårt ansvar för verksamheterna och ta rätt beslut. Vi kommer också genomföra en ekonomiutbildning för våra nämndledamöter så att alla ska känna att man har möjlighet att förstå de ekonomiska underlagen, tjänstemännens bedömningar och också därmed öka möjligheten att kunna påverka. Det tror jag skulle vara bra för alla våra politiker i kommunen och inte enkom BUN:s ledamöter. Men detta arbete kommer vi följa under lång tid framöver. Vi ska få ordning på detta.

Under det kommande året ser jag fram emot att inleda ett arbete tillsammans med våra verksamheter för att komma tillrätta med de problem som har uppdagats och vi måste ytterligare bygga upp förtroendet mellan politiker och tjänstemän, vilket jag känner har blivit skadat i den här processen.
Jag ser också fram emot att tillsammans med er övriga partier landa en lokalförsörjningsplan för förskolan/skolan som jag drog igång under mitt första år, dvs förra året. Det är nödvändigt att vi kommer framåt i den här frågan. Vi har stora investeringar på gång inom skola och förskola och mer
kommer att krävas om vi ska kunna klara elevökningar och samtidigt komma en bra bit på väg med att lösa segregationen. Jag håller fast vid målet att vi ska klara det tillsammans och det är viktigt att
en lokalförsörjningsplan är långsiktig och inte beroende av politisk majoritet. Den kräver samsyn som jag ser det.

Barn- och utbildningsnämnden kommer ha fortsatt fokus på vår nämndplan under kommande år som tydligt stipulerar att vi
ska öka måluppfyllelsen i Borlänges skolor. Vi ska ha fortsatt fokus på kunskap, arbetsro i våra klassrum där barn och ungdomar ska ha förutsättningar att nå sina mål, oavsett bakgrund. Vi ska fortsätta jobba mot målet att öka behörigheten. Våra klassrum och skolor ska ha trygghet och
studiero och vi ska skapa tydlighet i rollerna mellan skola och hemmet men också tydlighet i rollerna mellan politiker och tjänstemän, dvs styrkedjan. Våra mål är fortsatt höga. Skollagen och våra läroplaner kräver att våra mål är höga men det kommer tyvärr ta längre tid att nå våra mål i dessa
ekonomiskt dystra tider. Det kommer kräva tålamod, jävlaranamma, en hel del mod men också envishet.

I en tuff ekonomisk situation där vi som kommun både är arbetsgivare men också leverantör av utbildning, omsorg och annan service till medborgarna så blir också trycket hårt på oss som politiker både från medarbetare och borlängebor. Jag är övertygad om att det är i dessa tider ledarskapet
prövas. Vi ska lyssna, prata med folk och ta in vad människor tänker men till syvende och sist så är det ändå vi, som står där och måste ta de där svåra besluten. Vi kommer liksom inte ifrån det. Från Liberalernas sida så kommer vi fortsätta kräva bra beslutsunderlag så att vi kan ta välgrundade
beslut, hur svåra de besluten än är.

Framtiden kommer kräva att vi har tålamod och en hel del mod
att tåla.

Med det vill jag yrka bifall till majoritetens förslag till strategisk plan.

av

Nyheter från barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2020

I klippet nedan kan ni lyssna på när jag berättar om flertalet ärenden som behandlades på barn- och utbildningsnämnden den 15 juni.

De ärenden jag berättar om är:

  • Återkoppling av HTL-arbetet
  • Ekonomisk rapport maj samt åtgärdsplan till följd av KPMG:s översyn
  • Aktuell förskolekö – bara 4 barn i kön!
  • Svar på motion om rast- och lunchvakter i Borlänges grundskola
  • Information om lärarassistentreformen
  • Kvartalsuppföljning av systematiska kvalitetsarbetet
  • Coronaläget i nämndens verksamheter
  • Grattis till Kulturcentrum Asken som har fått statliga medel för Skapande skola!
Lyssna på när jag berättar om flertalet ärenden som behandlades på barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2020.

Stort tack till all personal för era insatser under den gångna terminen!

Jag önskar er en riktigt glad midsommar!

av

Skydda de utsatta i Coronakrisen!

”Pappa är hemma hela tiden nu och mamma också. Pappa är dum mot mamma. Han skriker, slår, är arg. Och nu kan han göra det hela tiden för hon är inte på jobbet”.

”Jag får inte gå ut för min kille. Jag är så rädd att allt ska bli värre nu…med Coronan…”

För många redan utsatta innebär Coronakrisen och isoleringen i hemmet ökad risk för våld. Nu måste samhället agera kraftfullt för att de våldsutsatta ska känna trygghet i denna samhällskris.

Nyligen beslutade regeringen i samarbete med Liberalerna och Centerpartiet att avsätta 100 miljoner extra till ideella barn- och kvinnorättsorganisationer för att bekämpa den extra utsatthet som följer i Coronakrisens spår. Det är ett väldigt efterlängtat besked. Sverige ska vara ett tryggt land att växa upp och bo i.  

Sedan Coronakrisens början har allt fler larmrapporter kommit in från barn- och kvinnorättsorganisationer om att våldet mot kvinnor och barn och det hedersrelaterade våldet i Sverige ökar. Man ser t ex att förövare utnyttjar situationen för att söka upp sårbara barn. Att barn, unga, kvinnor men också funktionsnedsatt är fast i hemförhållanden som präglas av våld, övergrepp och missbruk.

Coronakrisen innebär att många barn drabbas av ökad oro, rädsla och risk för våld och utsatthet, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. För skola och socialtjänst blir det svårare att reagera och agera i tid vid misstankar om våldsutsatthet när kontakten med barn och unga minskar. Liberalerna kräver därför att samhället agerar kraftfullt för att skydda barn och vi har därför krävt att krishanteringen ska ha ett tydligt barnperspektiv.

Flera organisationer, som exempelvis BRIS, Ecpat, GAPF och Unizon (som samlar ungdoms-, tjej- och kvinnojourer) spelar en viktig roll att lyssna till de utsatta barnen och lotsa dem till ansvariga myndigheter.  Liberalerna förslog därför att 50 miljoner kronor avsätts för organisationer inom civilsamhället som stödjer utsatta barn och unga. Utöver detta tilldelas även kvinnorättsorganisationerna 50 miljoner kronor extra.

Det behövs även en riktad informationssatsning gentemot barn och unga. Det är viktigt att MSB skyndsamt tar fram riktad information till barn. En sådan kampanj kan med fördel rikta sig till digitala kanaler med en hög närvaro av barn och unga samt på flera språk. Information måste även anpassas till barn med funktionsvariationer. Alla barn har rätt till information.

Coronakrisen är främst en epidemiologisk kris där människor insjuknar och avlider. Vi ska göra allt vi kan för att vården har förutsättningar att ta hand om de sjuka. Företagen som nu blöder måste få stöd och människors jobb ska skyddas.

Tillsammans måste vi även göra allt vi kan för att säkerställa att varje utsatt människa känner trygghet i den lilla världen, även om den stora världen genomgår en kris.

Monica Lundin (L)

Förbundsordförande Liberalerna Dalarna

Jessica Hellström (L)

Ordförande Liberala Kvinnor Dalarna

Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar den 20 april 2020.

Monica Lundin skriver tillsammans med…
Jessica Hellström.
Vi måste locka tillbaka lärarna som slutat
av

Vi måste locka tillbaka lärarna som slutat

Lärarbristen är påtaglig i hela landet, enligt Skolverkets senaste prognos behöver den svenska skolan rekrytera 77 000 lärare de närmaste åren. Den låga statusen på läraryrket är en bidragande faktor.

Problemen med lärarutbildningen är kända. Examensfrekvensen och genomströmningen på lärarutbildningen är mycket låg. Söktrycket till lärarutbildningen sjunker och till hälften av platserna inför höstens antagning fanns det ingen konkurrens för att komma in vilket direkt påverkar kvaliteten och nivån på utbildningen.

”Andelen obehörig personal riskerar att öka”

Vi har nyligen som del av förhandling med regeringen tillsatt en utredning där flera liberala krav ingår för att dels höja kvaliteten på lärarutbildningen, dels minska den teoretiska delen till förmån för mer praktiska moment och metodik. Lärarstudenterna måste förberedas bättre för kommande uppdrag. Att även se över den verksamhetsförlagda delen av utbildningen blir särskilt viktigt. Lägg därtill den arbetsintegrerade utbildningen i Dalarna, där studenter arbetar på en skola och studerar samtidigt, som fungerar mycket väl och som har höjt söktrycket till utbildningen avsevärt. På förut tomma platser har vi nu kö och sex sökande per plats.

En viktig målgrupp som helt glömts bort i skoldebatten är de nästan 40 000 lärare som lämnat yrket för att arbeta med något annat. De arbetar idag som administratörer, utredare, arbetsförmedlare, informatörer eller vårdbiträden. Det är märkligt att regeringen inte valt att prioritera denna avgörande och självklara målgrupp av efterfrågad kompetens om man på allvar vill vidta åtgärder för att minska lärarbristen. Liberalerna tar nu flera initiativ i syfte att nå ut till dessa före detta lärare för att se vad vi kan göra för att de ska återvända till skolan.

Huvudmännen saknar behöriga lärare och framför allt saknas ämnesbehöriga lärare. Det finns dessutom oacceptabla skillnader inom skolor, inom kommuner och mellan kommuner och friskolor. Inom några år riskerar vi att en större andel av de som undervisar i skolan inte har en lärarutbildning och full behörighet. Andelen obehörig personal riskerar att öka, särskilt i skolor i utsatta områden där lärarna har ett tuffare socioekonomiskt uppdrag.

Liberalerna ser idag inga som helst åtgärder för att locka tillbaka lärare till skolan igen. Det är ohållbart. Vi kan inte acceptera att en så stor andel av personalen i grundskolan som kommer undervisa om några år endast kommer ha utbildning motsvarande gymnasial nivå. Detta skulle få direkta negativa konsekvenser för eleverna, inte minst för kvaliteten i undervisningen men också på kunskapsresultaten. Lärarnas profession ska värnas. Respekten för lärarna måste återupprättas och inte minst så måste deras arbetsvillkor och arbetsmiljö förbättras. Då kan tusentals lärare komma tillbaka och vi behöver varenda en.

Roger Haddad (L)

Liberalernas utbildningspolitiska talesperson

Monica Lundin (L)

Ordförande Liberalerna Dalarna

Skolkommunalråd Borlänge

Debattartikel införd i Dalademokraten 5 december 2019

av

Mer liberal politik i Borlänge

Igår blev det klart och det var en historisk dag!

Efter långa förhandlingar och flera medlemsmöten senare är det nu klart att två borgerliga partier för första gången tar plats i Borlänges styre och vi har en mittenmajoritet. Vi som kommer samarbeta den kommande mandatperioden i Borlänge är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Omsorg för alla. Vi styr genom en majoritet, vilket betyder att vi har majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser.

Efter långa förhandlingar har vi enats om ett 100-punktsprogram. I valrörelsen gick vi i Liberalerna till val på att genomföra så mycket liberal politik som möjligt i Borlänge och vi drev i huvudsak 5 områden:

  • Skola i världsklass
  • Fungerande integration
  • Värdig omsorg
  • Trygghet i samhället
  • Framgångsrika företagare

Alla dessa områden finns med i plattformen och vi har fått genom många av våra mer detaljerade förslag. Några av de saker vi kämpat för och fått gehör för är:

Skola i världsklass

  • Fokus på ökad arbetsro, trygga elever och höjda kunskapsresultat i skolan
  • Aktivt skolval där regler och kostnader för busskort ska ses över för att underlätta elevens skolval
  • Skolverksamheten ska formas utifrån elevernas behov. Lärarna ska ges bättre förutsättningar för att individualisera undervisningen för att bättre kunna möta varje elevs behov
  • Höjda lärarlöner
  • Nolltolerans mot kränkningar inom skolan
  • Krafttag mot segregationen i skolan
  • Prioritera de skolor och förskolor med störst utmaningar
  • Tydliga roller och förväntningar mellan elever, lärare, föräldrar och skolpersonal
  • Rektorerna ska fungera som, och ges förutsättningar att vara, pedagogiska ledare

Fungerande integration

  • Öka deltagandet i svenska för invandrare och kombinera det med jobb och praktik.
  • Bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck
  • Minska trångboddheten
  • Bryta bostadssegregationen
  • Satsa på förebyggande arbete där skola, socialtjänst, polis och fritidsgårdar samverkar. Dessa ska ingripa snabbt när ett barn eller ungdom är på väg in i ett destruktivt beteende
  • Utvärdering av Träffpunkt Paradiset och dess framtida drift med efterföljande diskussion/beslut om fritidsgård i kommunal regi eller inte
  • Inga pengar ska gå till föreningar som motverkar jämställdhet och integration

Värdig omsorg

  • Samarbeta med Landstinget Dalarna för att motverka barn och ungdomars psykiska ohälsa och prioritera tidiga insatser
  • Ökad valfrihet i äldreomsorgen. Vi ska utreda hur vi kan införa olika valfrihetsreformer under mandatperioden
  • Inga förändrade biståndsbedömningar i LSS pga förändrad rättspraxis
  • Utveckla den dagliga verksamheten för LSS-gruppen
  • Säkerställa att all personal har god språkkunskap, kan tala och förstå det svenska språket så att inga missförstånd uppstår i vård och omsorg av våra äldre

Trygghet i samhället

  • Trygghetssatsningar
  • Ordningsvakter på platser där det behövs i väntan på att fler poliser utbildas

Framgångsrika företagare

  • Fokus på ökat företagande och jobbskapande
  • Underlätta upphandling för små och medelstora företag
  • Borlänge kommun ska inte bedriva verksamhet som innebär osund konkurrens

Övriga frågor

  • Utreda förutsättningar för ett ridhus i kommunens norra delar
  • Fortsätta utveckla kommunens styrmodell
  • Utveckla formerna för att följa upp och utvärdera mål och arbetsinsatser

Sedan håller vi också vad vi lovat våra väljare, att hålla Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna borta från ett styre för att kunna skapa så mycket liberal politik som möjligt. Det får då också konsekvensen att det inte blir något alliansstyre i Borlänge, vilket många hoppats på och jag förstår att många också är besvikna till följd av vårt partis beslut. Men mandatfördelningen visade att stöd av SD, aktivt eller passivt, var nödvändigt för att ha ett alliansstyre i Borlänge och det har vi tydligt sagt nej till före, under och efter valet och vi håller rakryggat fast vid våra värderingar.

Vi kommer nu göra vårt allra bästa att tillsammans med Centerpartiet driva på för den liberala politik som vi fått genom i förhandlingarna.

Liberalerna får huvudansvaret för förskola och grundskola i Borlänge med ett heltidskommunalråd och vi tar oss an de utmaningarna med stor ödmjukhet men också med mycket målmedvetenhet. Nu tar partiets interna nomineringsarbete vid men jag har meddelat att jag självklart står till partiets förfogande för den kommunalrådspost och ordförandepost som är aktuell.

Här kan ni läsa och titta på nyhetsrapportering gällande mittenmajoriteten.

Bästa hälsningar från Monica

P.S Ber er nu att hålla kommentarerna snygga i ev påföljande kommentarer och respektera tagna demokratiska beslut av våra medlemmar. Grova påhopp, hat och hot rensas bort.

av

Rädda assistansen!

De senaste dagarna har vi genom medierna fått höra om Selma, nio månader, och om Matilda, två år gammal. Båda behöver hjälp att andas och kan dö utan tillsyn, men ingen av dem får personlig assistans. Matilda och Selma syns inte i statistiken över dem som fått sin assistans indragen, för de har aldrig fått någon. De var inte ens födda när den rödgröna regeringen gav sitt uppdrag till Försäkringskassan att snåla på assistansen.

Berättelserna från de som har blivit av med sin assistans eller från förtvivlade föräldrar som fruktar för sina barns liv är många fler. Personer med omfattande rörelsehinder får ligga ensamma i sin säng hela dagen. Föräldrar måste sluta jobba för att ta hand om sina vuxna barn som efter indragen assistans förväntas klara sig själva. Många människors liv och frihet har begränsats.

Det räcker nu!

Regeringens neddragningar har ryckt undan friheten från alldeles för många. Assistans-användare och deras anhöriga måste få friheten tillbaka.

Personer med omfattande funktionsnedsättningar måste också ha möjlighet att leva, inte bara överleva. Vi har hela den gångna mandatperioden sagt nej till regeringens neddragningar som påverkat så många människors liv negativt.

Det var Liberalerna som drev igenom den personliga assistansen på 1990-talet. Utgångspunkten var att människor med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva ett liv som andra. Med personlig assistans blir det möjligt. Personlig assistans handlar om frihet och om självbestämmande istället för omhändertagande.

Det får vara nog med neddragningar. Ibland måste frihet få kosta. Nu måste lagen ändras, så att de som behöver stöd får det:

• Att andas och äta ska räknas som grundläggande behov.

• Att behöva hjälp med det man inte förstår kan också vara grundläggande behov.

• Se över vad som är ”normalt föräldraansvar”. Den som har barn som kräver kontinuerlig övervakning dygnet runt, behöver assistans.

• Behoven ska avgöra. Ta bort den integritetskränkande minuträkningen och gör en helhetsbedömning av behoven.

• Ompröva individuellt. Individuell uppföljning istället för tvåårsomprövningar.

• Låt staten ta över hela ansvaret för personlig assistans – inte bara som idag för dem som behöver mest.

• Mer flexibilitet och samordning.

• Fusk är stöld. Jaga fuskarna, stoppa och straffa dem – men inte små barn som behöver hjälp och deras redan hårt drabbade föräldrar. Det får vara nog med neddragningar. Ibland måste frihet få kosta.

Den 9 september är det val. Liberalerna vill i regeringsställning prioritera den personliga assistansen. Vi vill återställa LSS för alla de människor som blivit av med den enbart på grund av regeringens ensidiga politik. För oss liberaler är det självklart att värna människors frihet och självbestämmande – oavsett vem du är och oavsett funktionsnedsättning eller inte.

/

Monica Lundin

 

 

av

Låt lärarna vara lärare

Anställ 18 000 lärarassistenter i skolan

Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. De måste få resurser och förutsättningar nog att lyckas. Liberalerna har tidigare föreslagit både fler karriärvägar och bättre villkor för vidareutbildning för att stärka yrkets attraktivitet. Vi har föreslagit en ytterligare en miljardreform för att utveckla läraryrket: ett riktat statsbidrag för att anställa 18 000 lärarassistenter som ska avlasta Sveriges lärare. Det behövs för att sätta skolan först.

1080x1080_lararassFÖRSLAGET I KORTHET

• Fullt genomfört ska 18 000 lärarassistenter kunna anställas i den svenska skolan genom ett riktat statsbidrag om 3,1 miljarder kronor per år. Satsningen möjliggör att en läraras- sistent uppskattningsvis kan anställas per fem legitimerade lärare. Det skulle för t ex Borlänges del innebära 115 lärarassistenter.

• Statsbidraget ersätter halva kostnaden för lön och sociala avgifter. För att möjliggöra en ordnad rekrytering och utbyggnad bör satsningen fasas in under de tre åren 2019–2021.

• Lärarassistenter är inte lärarersättare eller lärarvikarier, utan just assistenter som assisterar. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att vara rastvakt, hålla koll på elever som får kvarsittning eller visas ut ur klassrummet, frånvaroregistrering och uppföljning, eller administration kring nationella prov och andra prov.

Här nedan kan du läsa rapporten som Liberalerna har tagit fram som beskriver bakgrund och förslaget mer i detalj.

Bakgrund: En växande lärarbrist

Det råder omfattande lärarbrist. För få vill bli lärare, det är svårt att rekrytera behörig personal och de lärare som finns upplever en stor stress. Sex av tio lärare har övervägt att lämna yrket. Allt tyder också på att lärarbristen kommer att växa under kommande år. SCB:s prognos är att det kommer att saknas 20 000 lärare år 2035 – och det gäller bara lärare i grundskolans tidiga år.

Enligt Skolverket behöver det rekryteras 77 000 lärare åren 2017–2021, även därefter är rekryteringsbehovet fortsatt högt. Skolverkets bedömning är att om inget förändras kommer det att saknas omkring 80 000 lärare om 15 år.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visade redan 2016 att för att täcka lärarbristen skulle var fjärde behöriga gymnasieelev behöva utbilda sig till lärare – varje år de kommande 15 åren. Flera myndigheter och organisationer har mot denna bakgrund dragit slutsatsen att lärar­krisen inte går att lösa enbart genom att utbilda och behålla fler lärare i yrket. UKÄ har exempelvis vid flera tillfället påtalat att enbart fler platser på lärarutbildningen inte kommer att räcka för att möta bristsituationen.

Utbildade lärare måsta istället avlastas för att få tid att kunna förbereda och ägna sig åt sin huvudsyssla: att lära ut. Detta är en avgörande dellösning för att möta lärarbristen, öka yrkets attraktivitet och höja resultaten i den svenska skolan. Precis som exempelvis poliser har civi­ lanställda som stöttar, ska lärare ha det stöd som krävs för att de ska kunna fokusera på sin kärnuppgift.

”Att avlasta lärare så att de kan fokusera på att planera, genomföra och följa upp undervisningen framstår som den viktigaste faktorn. Detta kan exempelvis göras genom satsningar på att anställa stödpersonal och ha effektiva administrativa system.” Skolverket (2018)

”… men också om hur de legitimerade lärarna i högre grad tillåts fokusera på läraryrkets kärna och frigörs från administrativa och andra sysslor i den mån det är möjligt. Ett stöd med sådana arbetsuppgifter av andra yrkeskategorier skulle sannolikt också göra läraryrket mer attraktivt.” UKÄ (2016)

”Använd lärarkompetensen klokt och se över möjligheten att inrätta en ny befattning: lärarassistenter. Lärarassistenter kan avlasta lärarna genom att ta hand om praktiska göromål som till exempel blankett- och informationshantering, kopiering och iordningställande av teknik.” Lärarförbundet (2016)

”Låt huvudmännen söka statliga medel för att kunna anställa lärarassistenter till skolorna”. Lärarnas riksförbund (2016)

”De lokala arbetsgivarna behöver arbeta med en rad olika åtgärder […] att andra yrkesgrupper kompletterar lärare i skolan…” SKL (2018)

Förslaget: 18 000 nya lärarassistenter till skolan

Liberalerna föreslår mot denna bakgrund en omfattande satsning så att huvudmän för grund­ och gymnasieskolan, samt motsvarande skolformer, ska kunna genomföra en mycket kraftig utbyggnad av antalet lärarassistenter i skolan.

Förslaget innebär att det införs ett statsbidrag som fullt utbyggt möjliggör anställning av
18 000 lärarassistenter i den svenska skolan. Staten ersätter genom statsbidraget halva kost­ naden för lön och sociala avgifter. För att rekrytering och utbyggnad ska kunna ske i ordnade former, bör satsningen fasas in under åren 2019–2021. Fullt genomförd omfattar den statliga satsningen cirka 3,1 miljarder kronor årligen, en summa som med medfinansiering ger cirka en lärarassistent per fem legitimerade heltidslärare i de berörda skolformerna.

1080x1080_lararass2Syftet med lärarassistenter är att de ska kunna ta över olika administrativa arbetsuppgifter från lärarna och fungera som stöd både i klassrum och på skolgården. Lärarassistenter är alltså inte lärarersättare eller lärarvikarier, utan just assistenter som assisterar. Arbetsuppgifter kan till exempel vara att vara rastvakt, hålla koll på elever som får kvarsittning eller visas ut ur klassrummet, frånvaroregistrering och uppföljning, eller administration kring nationella prov och andra prov.

Det centrala är att lärarassistenten skapar förutsättningar för lärare att kunna fokusera på undervisningen och dess för­ och efterarbete. Som åtgärd bidrar den därför till att både minska lärarbristen, öka attraktiviteten i läraryrket och att resultaten i skolan höjs när lärarna får mer tid till förberedelse, genomförande och efterarbete när det gäller undervisningen.

Lärarassistenter kan ha olika bakgrunder. Ibland, men inte alltid, har de en kortare utbild­ning från exempelvis folkhögskola eller yrkeshögskola. En sådan utbildning kan exempelvis omfatta det svenska skolsystemet och dess styrdokument, skoladministration och IT­-kunskap. Något krav på särskild utbildning vid sidan av gymnasiekompetens ska dock inte ställas för anställning under statsbidraget.

EXEMPEL PÅ ARBETSUPPGIFTER FÖR LÄRARASSISTENTER

• Rastvakt, matvakt och provvakt
• Hålla koll på elev som får kvarsittning eller utvisas ur klassrummet
• Frånvaroregistrering och uppföljning
• Iordningsställa klassrum inför och efter undervisning,
• Kopiering
• Administration kring prov
• Dokumentation kring händelser i skolan, t.ex. kränkande behandling • Läromedelsadministration
• Enklare IT-hantering inför lektioner och rapportering av fel
• Hjälp vid planeringsmöten
• Hjälpa till vid friluftsdagar och andra sportaktiviteter mm
• Enklare föräldrakontakter

 

En del i en bred politik för att höja läraryrkets status

Skickliga lärare med god löneutveckling, bra arbetsvillkor, stor auktoritet och tydliga befo­ genheter i klassrummet är avgörande för att höja resultaten i skolan. Förslaget om 18 000 nya lärarassistenter är en del av en bred reformagenda för att återupprätta statusen och attraktions­ kraften i läraryrket. Liberalerna har bland annat tidigare föreslagit:

  • Förstatliga skolan. Kommunaliseringen av den svenska skolan bidrog till ett fall i läraryrkets status. Vi vill förstatliga skolan så att alla lärare får möjligheten och resurserna nog att lyckas i Sveriges viktigaste yrke.
  • Höj lärarlönerna. För att motverka lärarbristen måste lärarnas karriärmöjligheter stärkas. Vi vill införa huvudlärare för alla ämnen där nationella prov förekommer med ett lönepåslag om 5 000 kronor per månad. Därutöver vill Liberalerna ha lektorer med en lön på 10 000 kronor extra per månad.
  • Bättre villkor för vidareutbildning. Liberalerna vill införa en ettårig betald vidareutbildning i ämneskunskaper på universitet för alla legitimerade lärare inom grundskolan och gymnasiet.
  • Lugn och ro i klassrummet. För att alla elever ska nå kunskapsmålen behövs lugn och ro i klassrummet, men ordning och reda påverkar också lärares arbetsmiljö. Utsatta skolor ska ges stöd för långsiktiga insatser för studiero, lärarna ska ges ökade befogenheter i klassrummet och alla klassrum ska vara mobilfria.
  • Bryt tabut mot nivåindelning. Många lärare har idag ett svårt uppdrag i att både under- visa en stor klass och ge tid och uppmärksamhet till de elever som behöver extra stöd eller extra uppsyn för att inte störa andra. Vi vill att fler elever ska kunna få särskild undervisning i smågrupper. Det är bra för eleverna, men också för att fler lärare ska få en bättre arbetssituation med rimliga förutsättningar.
  • Stärk tilliten till professionen. Läraren är skolans viktigaste resurs. Därför är det viktigt att läraren får använda sina pedagogiska kunskaper och inte ständigt känna sig jagad av elever och föräldrar som lägger sig i undervisningen. Skollagen ska förtydligas så att det tydligt framgår att lärarna bestämmer över undervisningen.
  • Reformera lärarutbildningen. Vägen till att långsiktigt göra läraryrket attraktivt för fler går inte via låga krav. Det ska därför krävas mer än idag för att komma in på lärarutbildningen. Det bör ske genom både högre antagnings- och behörighetskrav, exempelvis genom ett krav på lägst slutbetyg C i relevanta ämnen från gymnasiet. Ett lämplighetsprov vid antagningen ska införas för att undvika att de som uppenbart är olämpliga att bli lärare antas.

LÅT LÄRARNA VARA LÄRARE!