Sverige ska vara ett land där företag växer och har goda förutsättningar, men vi ska också sluta använda fossila bränslen.
Bild Monica: Mats Laggar, Mittmedia.
Liberalerna är det enda partiet i Sverige som driver en kraftfull klimatpolitik samtidigt som vi bejakar tillväxt. Nyckeln till att kunna kombinera de två är riklig tillgång på hållbar energi.
Det är inte för skojs skull som vi liberaler försvarar kärnkraften
Lösningen på klimatfrågan kan beskrivas i två steg; ordna ren el och elektrifiera allt som går.
Det är inte för skojs skull som vi liberaler försvarar kärnkraften. Den är förklaringen till att vi – som ett av få länder – har en elproduktion utan fossila bränslen.
Vi är också en god bit på väg med elektrifieringen, men här återstår en del, framförallt inom transportsektorn och industrin. Där behövs det även i framtiden bränslen. Kärnan i Liberalernas klimatpolitik är att utfasningen av de fossila bränslena inte ska innebära någon uppoffring av bekvämligheter vi har vant oss vid.
Människors liv ska inte begränsas av att det saknas tillgång på energi eller av att energin blir för dyr. De fossila bränslena ska bort och det ska gå fort. Men vattnet i duschen ska fortfarande alltid vara varmt, kaffebryggaren ska fungera varje morgon. Vi ska ha råd att resa och industrin ska se den hållbara pålitliga energin i Sverige som en konkurrensfördel.
Industrin i Dalarna är elintensiv. Det investeras också mycket i industrin i länet. I Dalarna äger man många bilar men en ganska liten andel är elbilar eller laddbara bilar.
Det som i grunden skiljer Liberalerna från övriga är synen på energin. Vi kompromissar inte med klimatmålen men vi ser energi och energianvändning som något gott. Energi ska vara billig och den ska finnas tillgänglig när människor behöver den.
En rikligt pålitlig tillgång på hållbar energi ger förutsättningar för goda liv och för livskraftiga företag. Energi är en möjliggörare. Vi ska kunna lita på att energisystemet fungerar och att vi kan använda energi med gott samvete. Det är kärnan i Liberalernas energipolitik.
Det är inte fler eller högre socialdemokratiska skatter som de arbetslösa behöver. Härförleden släppte den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden en så kallad underlagsrapport kallad ”Skatten och kapitalet” i vilken man med osviklig precision föreslår nya skattebördor för bland annat företagare. Tankesmedjan drivs som en förening där Socialdemokraterna, LO och ABF är medlemmar.
Monica Lundin, L, skriver i en debattartikel tillsammans med Jerk Pros , L, att näringslivet är samhällets motor och det som kan göra Borlänge till möjligheternas stad och Dalarna till möjligheternas län. Foto: Mats Laggar, DT
Man kan tryggt kalla detta ett socialdemokratiskt projekt. En av rapportens förslag är ett återinförande av arvs- och gåvoskatterna och det kan då vara på sin plats att framhålla hur dåliga dessa skatter var för familjeföretagen. Ydstedt och Wollstad (2020) har förtjänstfullt visat hur extremt lite dessa skatter bidrog med till statskassan, samtidigt som det tvingade företagarna att ägna sig åt annat än att leda och utveckla sina verksamheter, för att överhuvudtaget klara av att genomföra generationsskiftet utan att företagen behövde säljas eller läggas ned. Större företag som hade möjlighet valde också att flytta utomlands. Det var av denna anledning som en enig riksdag år 2004, under S-regeringen Persson väl att märka, valde att avskaffa dessa skatter.
Framgångsrika generationsskiften är viktiga för företagens långsiktiga utveckling och överlevnad. Samtidigt vet vi att drygt 4 av 5 jobb skapas i småföretag och vi vet att också familjeföretag utgör 97% av den svenska företagsstocken och sysselsätter drygt 2,3 miljoner människor. Vi vet också att såväl andelen företagare i Borlänge som nyföretagandet ligger under genomsnittet. Dessutom vet vi att Borlänge redan innan den pågående pandemin låg över genomsnittet vad gäller arbetslöshet men under snittet vad avser beskattningsbar inkomst. Enbart under perioden 28 februari till 30 april i år steg andelen arbetslösa i kommunen med 0,7 procentenheter till 8,7% För grupperna ”ungdomar” respektive ”utrikes födda” var ökningarna ännu brantare.
Pandemin kommer, trots alla stödpaket som Liberalerna varit med och förhandlat fram, att slå hårt mot både personer och företag. Det här är ingen unik situation för just Borlänge utan den delas med flera andra kommuner i länet. Att i detta läge gå fram med skatter som lägger krokben för familjeföretag är inget som vare sig Borlänge eller länet behöver. Det vi behöver är så många arbetstillfällen som möjligt.
Det är näringslivet som är samhällets motor. Det är då människor blir fria, det är då vi får in skattemedel till att klara välfärden, det är då våra utgifter för försörjningsstöd sjunker, det är då vi utvecklar Borlänge och Dalarna. Sverige ska vara möjligheternas land, Dalarna möjligheternas län och Borlänge möjligheternas stad!
Monica Lundin (L), förbundsordförande Liberalerna Dalarna och kommunalråd Borlänge
Jerk Pros (L), vice ordförande Liberalerna Borlänge, ledamot Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Borlänge
Debattartikel införd i Dalarnas Tidningar 6 juli 2020
För tre veckor sedan avslutades det ordinarie läsåret och redan på måndagen den 15 juni startade årets sommarskola. Sommarskolans cirka 250 elever kommer från årskurs 6-9 och Introduktionsprogrammen (IM). Genom att delta i lovskolans undervisning tar de en extra chans att klara betygen.
Jag blev uppringd under invigningen och fick möjlighet att skicka en hälsning. Men hur är jag klädd egentligen? #coronastyle 🙂
Sommarskolan, som kommer att pågå i sammanlagt sex veckor, ska ge fler elever chansen att uppnå eller komma närmare godkända betyg i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Nytt för i år är att sommarskolan även erbjuder eleverna undervisning i praktisk-estetiska ämnen som musik, hemkunskap, bild samt idrott och hälsa.
”Sommarskolan är otroligt viktig! Vi vet hur avgörande en gymnasieexamen är för våra ungdomars möjligheter att skapa sig en bra framtid. Sommarskolan ger våra grundskoleelever chansen att höja och nå godkända betyg för att sedan ta sig in på gymnasiet så det känns gott att många elever deltar även i år. Det finns risk att högre frånvarotal under våren, på grund av coronapandemin, inneburit ett kunskapstapp. På så sätt känner jag att möjligheten till sommarskola är extra betydelsefull just i år utifrån den aspekten också.”
Skoldagarnas upplägg under sommarskolan
Undervisningen kommer att pågå cirka klockan 08:30 – 15:00 och lunch ingår varje dag. På eftermiddagstid har eleverna möjlighet att vara med på fritidsaktiviteter av olika slag.
Grundskolornas verksamhet har pågått hela våren, trots coronasituationen. För att ändå undvika alltför många människor i samma lokaler kommer sommarskolans undervisning att spridas ut. De yngre eleverna från årskurs 6 och 7 får vara på Sopranen, medan de från årskurs 8 och 9 och eleverna från IM kommer att gå på Maserskolan.
Hur är det då – är sommarskolan bara ett enkelt sätt att få godkända betyg och gratis lunch varje dag? Svaret är nej.
Bara närvaro räcker inte för att få godkända betyg. Närvaro, godkända resultat och godkänd prövning i slutet av lovskolan är vad som krävs för att en elev ska få betyg. Vad gäller skollunchen så är den förstås bara för de elever som är anmälda till sommarskolan och deltar i undervisningen.
Den 24 juli avslutas sommarens lovskola. Förhoppningen är att deltagarna då tagit ett eller flera viktiga steg i sin kunskapsutveckling och strävan efter godkända betyg.
Under coronakrisen har alltför många förlorat, eller riskerar att förlora, sina jobb. Samtidigt har det aldrig varit viktigare för företagen att kunna behålla nyckelmedarbetare – den som hittar sätt att ställa om, eller nya affärsidéer. Det är viktigt för företagen att kunna behålla kompetensen. Det är också viktigt för anställda att känna att ens kompetens värderas vid neddragningar.
Nu är det avgörande att få på plats en moderniserad arbetsrätt så att fler kan komma in på arbetsmarknaden och att fler företagare vågar anställa när det vänder. Nu har det presenterats en utredning om hur det kan gå till. De förslag som utredningen har presenterat innebär viktiga steg i rätt riktning
När Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes såg Folkpartiet behovet av en generell lagstiftning som gav ett grundskydd till alla arbetstagare. Behovet kvarstår, men lagstiftningen är idag stelbent och daterad.
Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa
Vi måste vara ärliga med att det finns en rad problem med LAS som den ser ut idag. Få arbetsgivare vågar chansa på att anställa personer utan arbetslivserfarenhet och kontakter. Ofta unga och nyanlända. Anställda uppmuntras till att aldrig byta jobb på grund av att de då hamnar sist i turordningslistan vid arbetsbrist, vilket skapar inlåsning och ohälsa.
Dessutom tillåts personer som inte fungerar på arbetsplatsen bli kvar. Det drabbar inte minst kollegorna. Det kan handla om att de behöver utföra kollegans uppgifter eller att den som mobbar eller utför sexuella trakasserier får vara kvar. Idag straffas arbetsgivare som säger upp de som misskött sitt arbete, även om arbetsgivaren gjort rätt. Så kan vi inte ha det.
När fler vågar byta jobb förbättras också individens möjlighet att forma sitt arbetsliv. En trygghet som enbart bygger på ”sist-in-först-ut”-principen, leder till otrygghet för den som byter anställning och hamnar sist i turordningen på den nya arbetsplatsen. Turordningsregler ger en falsk trygghet, inlåsning och ökad sjukfrånvaro.
Samtidigt som arbetsrätten görs mer flexibel måste individens ekonomiska trygghet vid arbetslöshet stärkas. Liberalerna vill därför att alla som haft ett jobb och betalat skatt ska omfattas av en statlig och allmän A-kassa.
Liberalerna kan inte acceptera nuvarande lagstiftningens misslyckanden, med omfattande utanförskap, låg rörlighet och hög inlåsning. En modernisering av arbetsrätten i kombination med en bättre ekonomisk trygghet för individen vid arbetslöshet ger individen en bättre möjlighet att forma sitt arbetsliv, samtidigt som det gör att företag vågar anställa.
Nyamko Sabuni (L) Partiledare
Monica Lundin (L) Ordförande Liberalerna Dalarna
Införd i Dalademokraten 27 juni 2020
Nyamko Sabuni och Monica Lundin. Den sistnämnda skulle behöva dra en kam genom håret 🙂
Nu under våren välkomnas 610 tillkommande polisaspiranter till Polismyndigheten. Aspiranterna placeras i olika polisregioner utifrån en fördelningsmodell som grundar sig på främst befolkningsmängd, brottsbelastning samt avgångar. Det innebär att Dalarnas län får 12 antal nya poliser. Det är en rejäl förstärkning för att förbättra och effektivisera brottsbekämpningen länets kommuner.
För Liberalerna är brottsbekämpning och en fungerande rättsstat en av grunderna i ett demokratiskt samhälle. Det öppna samhället kräver en fungerande rättsstat. Trygghet är en frihetsfråga. Livet krymper för den som inte känner trygghet. Att veta att polisen kommer när det verkligen behövs, att känna sig trygg i sitt bostadsområde, att inte känna sig tvungen att avstå från en kvällspromenad – allt detta handlar om frihet i vardagen.
Liberalerna har länge arbetat för en kraftig utbyggnad av polisväsendet. Det är nödvändigt för att förebygga och ingripa mot brottslighet, på både kort och lång sikt. För att möjliggöra detta behövs rejält förbättrade arbetsvillkor som därmed gör polisyrket attraktivare för de allra bästa krafterna. Det handlar bland annat om väsentligt förbättrade löner. Lönefrågan är central för att hävda polisyrkets attraktionskraft – det behövs ett fortsatt lönelyft för svensk polis.
Därtill behövs också åtgärder för förbättrade karriärvägar, stärkt fokus på den yttre och den utredande verksamheten och minskad internbyråkrati. Genom januariavtalet har Liberalerna fått igenom en kraftig förstärkning av polisväsendet. Fram till utgången av 2024 ska antalet polisanställda öka med 10 000. Liberalernas uppfattning är att detta ska ske med bibehållna proportioner mellan poliser och civilanställda, det vill säga huvuddelen av personalökningen ska åstadkommas i form av fler poliser i tjänst.
För Liberalerna är det också centralt att ökningen får genomslag i hela Sverige – både på landsbygden och i storstädernas utsatta miljöer. Januariavtalet föreskriver också att attraktiviteten i polisyrket ska förstärkas genom goda villkor.
Inför 2020 har Liberalerna varit pådrivande för att den kraftiga utbyggnaden av polisväsendet ska följas upp med motsvarande resursförstärkningar inom rättsväsendets övriga myndigheter: åklagarväsende, domstolar, kriminalvård och övriga rättsvårdande myndigheter. Detta har också blivit verklighet och ingår i budget 2020 och den nyligen lagda vårändringsbudgeten.
Liberalernas politiska arbete är framgångsrikt. För Dalarnas län innebär det alltså 12 nya polisaspiranter. Det är ett välkommet tillskott och innebär en rejäl förstärkning av länets brottsbekämpning.
Johan Pehrsson (L), Gruppledare och riksdagsledamot
Monica Lundin (L), Ordförande Liberalerna Dalarna och ledamot i regionpolisrådet Bergslagen
Erika Frank gör i en insändare i DD den 26 maj gällande att Liberalerna skulle vara för sänkta ingångslöner för utbildade undersköterskor. Detta är ett påstående som vi inte känner igen oss i och Frank får gärna återkomma med en källhänvisning.
Liberalerna har alltid haft som sin politik att det ska löna sig att arbeta och att vidareutbilda sig, inte minst inom vården där vi vill att det ska finnas tydliga karriärmöjligheter och att ansvar, utbildning och erfarenhet ska ge avtryck i plånboken. I valet 2018 var vi dessutom beredda att satsa 8 miljarder på vårdpersonalen, inte minst för att återinföra vårdbiträden som kan avlasta undersköterskor och sjuksköterskor så att dessa kan ägna sig åt det de är utbildade för att jobba med.
Dalasamverkan, där Liberalerna ingår, gör dessutom en bra satsning på personalen i budgeten, med bland annat nytt nattavtal och höjt friskvårdsbidrag. Dessutom har Dalasamverkan börjat beta av den avsevärda pensionsskuld till personalen som den tidigare, S-styrda majoriteten lämnade efter sig.
Det är däremot korrekt att L för några år sedan hade ett förslag om inträdeslöner för grupper som står särskilt långt från arbetsmarknaden. En utbildad undersköterska tillhör per definition inte någon sådan grupp, just i kraft av sin utbildning. Det är också viktigt att se det förslaget i sin fulla kontext med en lägre inkomstskatt, vilket avsevärt hade påverkat den disponibla inkomsten.
Vi tar gärna debatten om vårdpersonalens villkor och löner men då ska det vara på en faktabaserad grund.
Tillfällig föräldrapenning (vab) gör att föräldrar kan vara borta från jobbet när barn är hemma sjuka eller behöver läkarbesök. Ett kroniskt sjukt barn bär dock sin sjukdom med sig även till skolan, till fritids eller till förskolan. Där brister dagens vab.
Ofta räcker det inte att skolpersonalen är generellt välinformerad om en viss sjukdom; har ett barn diabetes måste ju till exempel en vuxen i klassrummet, på rasten eller på skolutflykten känna igen just det barnets subtila symtom på högt eller lågt blodsocker, klara av att ta enklare blodprov i fingret, tolka svaren och räkna ut precis rätt dos insulin varje gång barnet ska äta. Föräldrar kan därmed behöva ha omfattande kontakter med nya klasslärare, skola eller förskola för att vara trygga med att barnet kan få stöd och egenvård hela skoldagen.
Idag måste Försäkringskassan neka föräldrar vab och kontaktdagar för all denna tid, oavsett läkarintyg. Föräldrar kan heller inte ta ledigt för vård av barn för avgörande möten med socialtjänsten. Istället tvingas de ta av sin semester eller vara lediga utan lön för att lära ut kunskap om barnet som kan vara direkt livsavgörande.
Dagens regelverk är obegripligt. Det är som om ett kroniskt sjukt barn mirakulöst skulle tillfriskna på sin väg från hemmet till förskola, fritids eller skola. Regelverket är både märkligt och oacceptabelt. Liberalerna vill därför se över möjligheten att utöka vab.
Vi liberaler har tidigare krävt svar på om regeringen kan tänka sig att arbeta för att föräldrar till barn med varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna vabba eller ta ut kontaktdagar för möten med skola och förskola om stöd och egenvård. Glädjande nog har vi två gånger fått svaret att regeringen uppmärksammat frågan och söker en lösning. Vi är lättade och hoppfulla över att regeringen ser vikten av att varje barn får den hjälp det behöver i förskola och skola. Samma lösning bör även övervägas för möten med skola och socialtjänst om ett barn har sociala problem.
Regeringen behöver snarast se över möjligheten att ge föräldrar rätt att vabba eller ta ut kontaktdagar när det behövs för kroniskt sjuka barns hälsa och trygghet. Familjernas levnadsvillkor måste förbättras – för föräldrarnas skull, för skolpersonalens skull, för syskons skull och i allra högsta grad för barnens.
Lina Nordquist (L)Riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson
Bo Brännström (L)Regionråd, Region Dalarna
Monica Lundin (L)Kommunalråd och ordförande i barn och utbildningsnämnden, Borlänge kommun
Här ovanför kan ni lyssna på mitt budgetanförande från kommunfullmäktige 16 juni men ni kan även läsa det nedan.
Ordförande, presidium, ledamöter, alla som lyssnar och tittar: Jag önskar att världen såg annorlunda ut. Jag önskar att världsekonomin såg annorlunda ut. Jag önskar att Borlänges ekonomiska förutsättningar såg annorlunda ut. Men tyvärr är verkligheten hård och obarmhärtig när det kommer till våra ekonomiska förutsättningar kommande år.
Liberalerna har visioner om vad vi vill, vi hade visioner när vi blev en del av majoriteten, vi har det fortfarande. Men jag tror att vi alla är medvetna om den omvärld vi befinner oss i nu. Vi behöver helt enkelt ta oss igenom den här tuffa tiden som väntar och vi behöver inse, oavsett parti, att en del svåra beslut är att vänta. Kapitlet finansiella förutsättningar på sid 30 i majoritetens förslag till strategisk plan målar som sagt upp en dyster bild och sätter kartan för oss att navigera. Samtidigt känner jag att osäkerheten är otroligt hög för att kunna göra säkra prognoser om hur framtiden ser ut. Men jag går in och läser på konjunkturinstitut och SKR och bilden är rätt tydlig. Kommunsverige står inför en tuff tid.
När jag läser vårt förslag till strategisk plan så slås jag ändå av flertalet positiva saker. Vi har en vilja och ambition som är nödvändig för att komma framåt. Det är inte läge att lägga sig ner och invänta döden utan det är snarare tid att kämpa och stå upp för det vi tror på och det vi vill skapa. Ledarskapet prövas i hårda tider men jag är övertygad om att ett positivt laddat ledarskap leder till mer positiv förändring än det motsatta. Så vad mer positivt finns där? Några exempel: Jag tycker det är positivt att vi säljer av anläggningstillgångar för att frigöra kapital. Jag tycker det är positivt att vi låter andra aktörer bygga skolor och omsorgsboenden. Positivt att vi avstår från att höja skatten. Vi ser i stället över vår organisation, vår överbyggnad som ligger under kommunstyrelsen, vilket vi liberaler har återkommit till som åtgärd sedan många mandatperioder. Det tar nu sin början. Vi är också villiga att gå längre om det krävs för att värna våra kärnverksamheter. Jag är också positiv till att vi väljer att prioritera kärnverksamheterna – skola, vård, omsorg och socialtjänst i budgetförslaget.
Jag kommer alltid vilja ha mer pengar till skolan men vi har lyckats avvärja minskning av ramen jämfört med förra årets beslutade plan.
I förslaget till strategisk plan kan vi också läsa: Under planperioden ska planeringsprocessen vidareutvecklas för att bidra till ökad system- och helhetssyn. Fokus kommer att vara på prognos- och uppföljningsprocessen och utarbetande av mätsystem. Det har visat sig vara nödvändigt. Detta har upptagit större delen av mitt liv det senaste halvåret. BUN är i och med förra årets underskott och genomförd översyn av KPMG nu på väg med att ta grundliga omtag vad gäller budget- uppföljning och prognosprocess. På nämnden i maj fick vi dragning av KPMG vad gäller genomförd översyn och på gårdagens nämnd fattade nämnden beslut om åtgärdsplan för att komma tillrätta med de problem som har uppdagats. På nästkommande nämnd i augusti kommer också vi nämndledamöter reflektera över KPMG:s översyn och komplettera beslutad åtgärdsplan med vad vi som nämnd vill ha för rapportering från tjänstemännen för att vi ska känna tilltro och trygghet i vårt ansvar för verksamheterna och ta rätt beslut. Vi kommer också genomföra en ekonomiutbildning för våra nämndledamöter så att alla ska känna att man har möjlighet att förstå de ekonomiska underlagen, tjänstemännens bedömningar och också därmed öka möjligheten att kunna påverka. Det tror jag skulle vara bra för alla våra politiker i kommunen och inte enkom BUN:s ledamöter. Men detta arbete kommer vi följa under lång tid framöver. Vi ska få ordning på detta.
Under det kommande året ser jag fram emot att inleda ett arbete tillsammans med våra verksamheter för att komma tillrätta med de problem som har uppdagats och vi måste ytterligare bygga upp förtroendet mellan politiker och tjänstemän, vilket jag känner har blivit skadat i den här processen. Jag ser också fram emot att tillsammans med er övriga partier landa en lokalförsörjningsplan för förskolan/skolan som jag drog igång under mitt första år, dvs förra året. Det är nödvändigt att vi kommer framåt i den här frågan. Vi har stora investeringar på gång inom skola och förskola och mer kommer att krävas om vi ska kunna klara elevökningar och samtidigt komma en bra bit på väg med att lösa segregationen. Jag håller fast vid målet att vi ska klara det tillsammans och det är viktigt att en lokalförsörjningsplan är långsiktig och inte beroende av politisk majoritet. Den kräver samsyn som jag ser det.
Barn- och utbildningsnämnden kommer ha fortsatt fokus på vår nämndplan under kommande år som tydligt stipulerar att vi ska öka måluppfyllelsen i Borlänges skolor. Vi ska ha fortsatt fokus på kunskap, arbetsro i våra klassrum där barn och ungdomar ska ha förutsättningar att nå sina mål, oavsett bakgrund. Vi ska fortsätta jobba mot målet att öka behörigheten. Våra klassrum och skolor ska ha trygghet och studiero och vi ska skapa tydlighet i rollerna mellan skola och hemmet men också tydlighet i rollerna mellan politiker och tjänstemän, dvs styrkedjan. Våra mål är fortsatt höga. Skollagen och våra läroplaner kräver att våra mål är höga men det kommer tyvärr ta längre tid att nå våra mål i dessa ekonomiskt dystra tider. Det kommer kräva tålamod, jävlaranamma, en hel del mod men också envishet.
I en tuff ekonomisk situation där vi som kommun både är arbetsgivare men också leverantör av utbildning, omsorg och annan service till medborgarna så blir också trycket hårt på oss som politiker både från medarbetare och borlängebor. Jag är övertygad om att det är i dessa tider ledarskapet prövas. Vi ska lyssna, prata med folk och ta in vad människor tänker men till syvende och sist så är det ändå vi, som står där och måste ta de där svåra besluten. Vi kommer liksom inte ifrån det. Från Liberalernas sida så kommer vi fortsätta kräva bra beslutsunderlag så att vi kan ta välgrundade beslut, hur svåra de besluten än är.
Framtiden kommer kräva att vi har tålamod och en hel del mod att tåla.
Med det vill jag yrka bifall till majoritetens förslag till strategisk plan.
29 år sedan jag tog studenten. Det snöade den dagen. Min kemilärare Östen tyckte att jag med mina betyg skulle gå natur efter nian. Så blev det inte. Jag gick ekonomisk linje för det var en bra grund att stå på, tänkte SYO:n och jag. Det blev sedan jorden runt-resor, jobb lite överallt i världen och fortsatta ekonomistudier på högskola och universitet i Östersund, Umeå och Brisbane, Australien. Världen låg framför mina fötter.
Jag hade ingen aning då att jag skulle bli företagare och politiker i Borlänge och det är nog den största lärdomen: man vet aldrig var man hamnar i livet. Det bästa är att livet ännu inte är slut och jag fortfarande inte vet var jag kommer hamna
Till alla nior som slutar grundskolan idag och till alla studenter som springer ut i morgon – bra kämpat, stort grattis och lycka till!
Världen ligger framför era fötter och det är helt normalt att inte veta var ni kommer hamna
Monica Lundin (L) 