ekonomiskt underskott

Kommunstyrelse maj 2025 med fokus på ekonomi och kommundirektörens roll
av

Kommunstyrelse maj 2025 med fokus på ekonomi och kommundirektörens roll

Dags för kommunstyrelse igen! Det blev en trevligare tillställning med bättre bemötande än sist 🙂

Ekonomin

Prognosen för mars är åter igen mörk. Kommunens helhetsresultat för 2025 prognosticeras till 11,7 mkr vilket är 78,3 mkr lägre än budget. Drygt hälften av minskningen, 43,5 mkr, beror på att färre bor i Borlänge än vad som budgeterats. Resterande -45,9 mkr beror på driften. Det är framför allt omsorgsnämnden (-19 mkr) och social- och arbetsmarknadsnämnden (-25 mkr) som backar. Man skulle faktiskt kunna kopiera samma inlägg som jag gjorde vid den här tidpunkten förra året. Det är samma nämnder som inleder året med stora underskott.

Båda nämnderna deltog på kommunstyrelsen för att beskriva det förändringsarbete som genomförs. Omsorgsnämnden: Något jag skulle vilja veta mer om är jämförelsen de visade från jämförelseprogrammet Kolada. Där visar det sig att Falun och Rättvik ligger högre i kostnad än Borlänge. Tyvärr fick vi inte presentationen på förhand så det var svårt att se siffrorna i detalj. Tydligen har det upptäckts att delar av andra verksamheters kostnader har inrappoterats till Kolada som äldreomsorg! Vad gäller prognosen sticker särskilda boenden ut, det är främst Tunagården som har högre kostnader än budget, 16 mkr, och att det tillkommit fler vårdplatser. Varför har man inte budgeterat med det? frågade jag. Svaret var att man äskade medel i nämndsdialogen men alla nämnder fick enbart uppräkning för hyror och lönekostnader och inga medel för volymökning, så ett stort krav ligger alltid på effektivisering. Det blev för mycket för omsorgsnämnden med de redan liggande effektivitetskrav som redan var beslutade utifrån KPMG-rapporten. Uppgift gavs också att de höga sjuktalen kostar 20 mkr per år. Krut kommer nu läggas på att få ner korttidsfrånvaron.

Något vi efterfrågat länge är att arbeta målinriktat och mäta utvecklingen mot nyckeltal. Så jobbar man nu inom omsorgen och det visar sig ge resultat. Det är nödvändigt och bra!

Social- och arbetsmarknadsnämnden: Här beror underskottet på ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) -20 mkr och placeringar av barn och unga och placering inom socialpsykiatrin, – 13,2 mkr. Allt fler hushåll, nu 990 st, behöver försörjningsstöd och kostnaderna per hushåll har också ökat pga inflation, hyresökningar. Det är bekymmersamt. Människor behöver komma ut i jobb och det man ser är att alltfler är arbetslösa. Vad gäller placeringar ökar dessa också. Skolan har blivit bättre på att orosanmäla, även i yngre åldrar, vilket är positivt för att våra tidiga insatser ska komma igång, så att samarbetet mellan skola och socialtjänst fungerar bättre. Det är bra och något vi jobbade för under förra mandatperioden och lagstiftningen är också ändrad. Här behövs mer göras för att skola och socialtjänst samarbetar bättre med föräldrasamtal osv. För att klara den lagstadgade utredningstiden på antalet ökade fall behövs konsulter tas in, vilket så klart kostar.

För att få ut fler människor i arbete så har vi sedan länge drivit aktivitetsplikt. Det gör även den sittande majoriteten numera. 600 personer behöver komma ut i aktivitet. Med en volymökning så behöver man ha i bakhuvudet att det kommer behövas mer personal för att hantera det. Placeringskostnaderna ska genomlysas, både interna och externa. Stödboende ska öppnas samtidigt som antalet konsulter ska minskas. Tjänster kommer fortsätta vakanshållas.

Befolkningsprognos 2025-2035: Antalet borlängebor prognosticeras minska kraftigt. 2035 bedöms 50296 personer bo i Borlänge. 2019 var vi strax över 52500 borlängebor. Kraftig minskning. Barnafödandet har gått ner från 2023 och kvinnor får barn i senare ålder. Dock prognosticeras barnafödandet öka mycket svagt fram till 2035 men det handlar om ca 50 barn sett över en 10-årsperiod. Det som bidrar mest till den negativa befolkningsutvecklingen är den minskande immigrationen och ökade utflytten från Borlänge. Jag undrade varför ärendet var ett informationsärende. Det visade sig också vara fel, befolkningsprognosen skulle beslutas skarpt och så gjordes.

Gårdsförsäljning

Vi närmar oss att det ska bli möjligt med gårdsförsäljning 1/7!! Äntligen! Enligt lagen ska kommunen besluta om avgift och det blir samma avgift som för provsmakning.

Utvärdering av gemensam upphandling

Bra att vi håller fast vid samarbete mellan kommuner vad gäller upphandling. Jag konstaterar att det är annat ljud i skällan från sittande majoritet. När dessa tog över skulle det skrotas.

Sedan har jag en fundering om kommundirektörens roll. Jag är sedan tidigare van vid att kommundirektören som funktion och person är aktiv på kommunstyrelsens möte och föredrar/förtydligar i olika ärenden när så behövs från tjänstemannaledet, tar lead i frågor som rör förvaltningen om det behövs osv. Det är inte så konstigt tänker jag eftersom kommundirektören är verkställande och ska till se att politiska beslut blir verklighet och det finns ju då ett ansvar att hålla politiken, oavsett opposition och majoritet, informerad om olika saker. Detta finns också beskrivet i en beslutad instruktion till kommundirektören. I och med denna majoritet har vi en annan ordning. Nu har vi en biträdande kommundirektör som främst gör dragningarna och kommundirektören gör inte så många inspel på våra kommunstyrelsemöten. Vad har kommundirektören för roll på kommunstyrelsemötena i andra kommuner? Jag kanske är ute och cyklar men som högsta verkställande tjänsteman tänker jag att aktivitet gentemot politiken i stort i enlighet med beslutad instruktion för kommundirektören vore bra.

Vi hade också två skol-motioner uppe för beslut men dessa bifölls inte. Debatt väntar i kommunfullmäktige om två veckor. Särskilda inlägg kring dessa kommer på bloggen inom kort!

Önskar er alla en fortsatt fin vecka!

/Monica

av

Ekonomisk rapport, verksamhetsbeslut för Paradisskolan mm BUN 30/9

Idag har vi haft barn- och utbildningsnämnd och nedan kan ni lyssna på när jag sammanfattar punkten om ekonomisk rapport. Nämnden prognostiserar fortfarande ett underskott på helåret på -24 mkr och det är framför allt grundskolorna som går med underskott. Vi arbetar på med beslutad handlingsplan för att komma närmare en ekonomi i balans och ett intensivt arbete pågår för att få kostnadskontroll där grundskolornas utfall studeras. Vi kan konstatera att om vi inte hade genomfört några åtgärder i våras hade vi haft ett underskott på strax över -50 mkr. Så våra åtgärder har varit nödvändiga.

Hör mig berätta om detta och mer om vad som händer nu.

Vi pratade även om Paradisskolan och vilka verksamheter som flyttar in där. Det blir både Tjärnaängsskolan och Solängsskolan samt 4 avdelningar förskola. Det är ett roligt beslut att vi får en samlad F-6-skola i de lokalerna. Övriga frågor var riktlinjer för närvarokontroll och skolplikt och lite annat smått och gott. Välkomna in att lyssna!

Jag önskar er en fortsatt härlig kväll!

/Monica

av

Ekonomisk rapport 26/8 BUN – intervju P4 Dalarna

Till följd av att barn- och utbildningsnämnden gick med underskott 2019 pågick under vintern 2020 ett intensivt arbete med att komma underfund med vad underskottet bestod av. Dels stod det klart att kommunens prognos- och uppföljningsprocess inte var tillförlitligt. Dels fanns lönestödsanställningar inom skolan som inte hade full kostnadstäckning, vilket var avsikten när de anställdes. Övriga anledningar var att kostnader för barn i behov av särskilt stöd drog över budget samt att kostnader för förskoleklass var felbudgeterade.

Skolchefer och rektorer arbetade intensivt under våren med att se över sina organisationer och avslut på lönestödsanställningar och visstidsanställningar verkställdes. I samband med detta flaggade rektorerna i juni upp för att besparingar går ut över skolans kvalitet i form av att barn i behov av särskilt stöd inte skulle få det. På möten med förskole- och grundskolerektorerna pratade vi bl a om vilka besparingar som kan göras i stället. Vi är helt överens om att ytterligare besparingar på skolorna i form av s k osthyvling inte längre går. Vi diskuterade vad som är lagstadgad verksamhet och inte, vad man kan spara på i central administration osv. Detta ser vi nu under hösten över.

Vi kom också överens om att följa verksamheterna under hösten när organisationen har satts för att trimma organisationen och samtidigt säkra att verksamheten har förutsättningar för att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd, helt i enlighet med skollagen. Detta arbete sker nu i nära dialog mellan skolchef och rektorer som säkrar verksamheterna. Det kan verka bakvänt att först avsluta anställningar för att sedan se hur organisationen fungerar vid läsårsstart men jag menar att detta steg är nödvändigt för att både hantera det uppkomna underskottet och nu trimma in organisationen så att vi har rätt organisation.

Idag på barn- och utbildningsnämnden fick vi en rapport från ekonomikontoret som har studerat antalet anställda i vår förskola och grundskola. De har jämfört antal anställda i maj respektive augusti (inte juni som jag felaktigt säger i klippet nedan). Det ekonomikontoret finner när de jämför våra personalregister är att personalstyrkan har minskat med 382 personer. Det rör sig om lönestödsanställningar och visstidsanställningar. Det sammanställningen inte visar är hur länge och hur mycket de 382 personerna har arbetat. De kan ha varit timvikarier och arbetat en vecka, en del har har jobbat mer än så. Kostnaden/besparingen för dessa anställningar är 11 mkr och det skulle motsvara 80 helårsarbetare om man vill sätta den summan i ett perspektiv. Inga tillsvidareanställningar har avslutats och inga lärare eller förskollärare har slutat eller ska sluta.

På nästa nämnd i september kommer vi få mer utförlig information kring detta samt hur arbetet går på våra förskolor och grundskolor då rektorerna har haft ekonomi- och verksamhetsuppföljning med skolcheferna och ekonom. I det arbetet ingår det då att säkra verksamheterna vad gäller elevernas behov av särskilt stöd. Rektorerna fortsätter också att arbeta med att öka behörigheten bland våra lärare. Efter dagens sammanträde blev jag intervjuad av P4 Dalarna och här nedan kan ni lyssna på den intervjun.

Intervju med P4 Dalarna efter ekonomisk rapport på nämnden 26 augusti

Om vi inte hade gjort åtgärder under våren skulle vi idag haft ett underskott på -50 mkr. I dagsläget har vi ett prognostiserat resultat på -24 mkr. Att inte agera till följd av underskottet vid årsskiftet skulle göra att vi som nämnd inte skulle få ansvarsfrihet vid nästa bokslut. I en nämndsledamots ansvar ligger att verka för god ekonomisk hushållning. Att samtidigt inte säkra att vi har behöriga lärare och att elever i behov av särskilt stöd får det skulle innebära att vi bryter mot skollagen. I en nämndledamots ansvar ligger också att verka för att kommunen uppfyller de statliga kraven. Det är en balansakt men jag är helt övertygad om att vi kommer hitta en väg som leder till en bättre skola i Borlänge.

Ha en fortsatt skön kväll!

/Monica

av

Idag känns det hopplö(s)t

Jag är ständig optimist. Jag tror på och lever för att hitta nya möjligheter. Jag lever efter deviserna ”Vad mer är möjligt?” och ”Hur blir det bättre än så här?” Men idag har en känsla av hopplöshet infunnit sig i mig.

Jag sitter på kommunstyrelsen och reflekterar över vad jag hör om den ekonomiska situationen i Borlänge kommun. För mars månad fortsätter driften att gå back med 71 mkr, på helår så är prognosen nästan 90 mkr. Det är omsorgsnämnden och barn- och bildningsnämnden som fortsätter att backa. 

Som 2:e vice ordförande vet jag mycket väl läget i barn- och bildningsnämnden och ser hur verksamhetsbudget och undervisningen urholkas av ökade kostnader för lokaler, kost och IT samtidigt som antalet barn ökar drastiskt och vår budgettilldelning har inte hängt med i den utvecklingen. Det är en ekvation som inte går ihop. Vi kan inte ha det så här längre. Har tjatat om driftsunderskottet sedan jag kom in i kommunfullmäktige 2006. Jämför vi Borlänge med andra jämförbara kommuner så lägger vi ca 30-40 mkr mindre utifrån vårt elevantal. 

Jag väntar med spänning på SKL:s översyn av kommunen som helhet men även för de två nämnderna i fråga. En fråga jag ställer mig så här rakt upp och ner är: Kan vi ha mer koncernsamverkan? Borlänges kommunala bolag går väldigt bra och kanske är det så att dessa bolag behöver leverera tillbaka till sina ägare, borlängeborna. 

”Det är ett tufft läge” säger Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande. 

Ja, det har det varit länge. 

Vad ska till för att vända allt det här? Vad ska till för att personal, barn och elever ska få den undervisning som de har rätt till? Jag blir mer och mer övertygad att vi behöver ha en statlig resurstilldelning till kommunerna. Det är för många kommuner i Sverige som inte klarar av uppdraget att vara huvudman och tilldela de resurser som krävs. Förstatliga skolan nu!!

Vad mer är möjligt? 

Hur blir det bättre än så här?

Tack och lov lyser solen!