Riktlinjer sötsaker i Borlänges skolor/ förskolor

Länk till artikel i Borlänge tidning: Riktlinjer sötsaker i Borlänges skolor/förskolor

Så var det då avgjort. Idag på barn- och bildningsnämnden beslutades om riktlinjer för mat i Borlänges förskola/skola.

Det som diskuterades var avsnittet ”söta drycker, godis, bakverk, glass”.

Sossarna och Miljöpartiets förslag lyder:

Livsmedelsverket rekommenderar att inga söta drycker (saft, läsk, energidryck eller liknande), bakverk, glass eller godis bör serveras i förskola och skola.

Verksamheten  ansvarar för all den mat som serveras i förskola/skola. Ett alltmer omfattande behov av specialkost innebär att det inte är lämpligt att barn/elever tar med sig glass, bakverk eller andra sötsaker och bjuder på.

Borlänge kommun kan vid enstaka tillfällen inför ledigheter eller högtider servera något festligare som exempelvis glass.

Det första stycket har jag inget problem med. Även fast jag ibland funderar på hur mycket Livsmedelsverket hänger med i utvecklingen om kost. Det känns som att de fortfarande ligger kvar i tallriksmodellen, trots LCHF, GI…..

Jag föreslog att andra och tredje stycket skulle lyda som följer:

Verksamheten ansvarar i regel för all den mat som serveras i förskola/skola.

Dock är det upp till vårdnadshavare och personal att i dialog avgöra vad barn/elever kan ta med sig vid t ex utflykter och födelsedagsfirande.

Borlänge kommuns verksamheter får i sin planering avgöra huruvida något festligare bakas/serveras inför tex ledigheter och högtider.

Alliansen, OFA och SD röstade på mitt förslag. Tyvärr övervikt för majoriteten med röstsiffror 8-7.

Ser ni skillnaderna i förslagen?Låt mig förklara:

I sossarnas förslag till andra stycket detaljstyr nämnden verksamheterna. Jag tycker att vi ska vara  försiktiga med detaljer eftersom det kan få konsekvenser i verksamheten, som vi inte ser när beslutet tas. Det andra stycket innebär t ex också att barnen INTE ska ta med sig egen matsäck när de ska på utflykt utan skolan ska ansvara för allt som serveras, så då ska personalen förbereda det också. Har inte vår förskolepersonal nog att tänka på? Vad kostar detta? Jag har inte sett någon kostnadsberäkning.. Ett exempel på att man inte tänkt efter med formuleringen..

När det gäller specialkost så har vårdnadshavaren ansvaret att anmäla  vilken specialkost som barnet behöver. Detta fungerar idag och jag är helt övertygad att det fortsatt går att lösa i dialog med vårdnadshavare och personal. Tänk er ett föräldramöte där frågan tas upp, det talas om kosten överhuvudtaget och man kommer överens om vad som ska gälla på avdelningen. Kanske man bestämmer sig för att fira födelsedagarna vid ett tillfälle per månad? Det finns säkert fler bra sätt. Vänsterpartistens argument var att hennes barn fick en allergichock i skolan för uppskattningsvis minst 20 år sedan. Anekdotisk bevisföring kallade en klok ledamot det hela.

Det viktiga är att sådana beslut ska tas i verksamheten och inte av fritidspolitiker som träffas 1 gång/månad. Jag kan lova att vi har större frågor än så att diskutera. HUR vi ska klättra från plats 283 av landets 290 kommuner i lärarförbundets ranking är ett exempel.

I det tredje stycket ville jag få in att personalen via sin planering får fundera ut hur de vill planera och fira festligare tillfällen. Om Livsmedelsverkets rekommendation ska gälla fullt ut så bör inte söta bakverk serveras, vilket även innebär bakas. Innebär det att det är slut med pepparkaksbaket till luciafesten, slut med muffinsbaket till höstfesten? Bakning används dessutom ofta för att pedagogiskt symbolisera matte…

Ekonomi tas upp som ett argument. Låt mig påminna om att sossarna med flera i Borlänge har beslutat att förskolan är avgiftsfri för inkomster upp till 20 000 kr. Alla partier förutom Alliansen och OFA har också beslutat om att i Borlänge får man ett högre försörjningsstöd än i resten av Sverige. Ändå drar man fram kortet om Borlänges barnfattigdom. Igår meddelade Rädda Barnen att barnfattigdomen minskar. Glad nyhet! Men den verkar inte ha nått fram till Socialdemokraterna. Det svider troligen att regeringens jobbpolitik funkar. Blöjorna får man betala själv som vårdnadshavare i Borlänge. Inkonsekvent eller hur? Blöjor är definitivt dyrare än isglass och matsäck.

Nä, det här beslutet hade verksamheterna kunnat ta tillsammans med vårdnadshavarna. Nu har sossarna, miljöpartiet och vänstern fingrarna i syltburken! Eller ska man säga kakburken? Nu blir det upp till personalen att tolka det som står och det ska bli intressant att höra i morgon bitti.

Själva känner vi som föräldrar att vill grabben ha en macka och bulle i sin matsäck då ska han få det. Bör-rekommendationer och att överheten berättar för mig vad som är lämpligt och inte betackar jag mig för.

277 dagar kvar 😉

Glädje till er! Här är en bild på när vi firade vår nuvarande 5-årings första födelsedag 🙂

9430_1226386830447_5157729_n

fp-knapp-1-shadow

Jag kandiderar till riksdagen 2014

Mycket har hänt de senaste tio dagarna.

Lördagen den 30 november hölls Folkpartiet Dalarnas nomineringsmöte i Falun. Den stora höjdpunkten var att vi skulle sätta listan för riksdagsvalet 2014.

Inför mötet var jag föreslagen på tredje plats. Men efter omröstning är jag nu Folkpartiet Dalarnas förstanamn!

Det känns naturligtvis fantastiskt och  det är otroligt hedrande att få toppa Folkpartiet Dalarnas riksdagslista. Vår gemensamma uppgift är nu att ta tillbaka vårt riksdagsmandat som vi förlorade 2010. Folkpartiet har i och med framtagandet av vårt partiprogram återvänt till socialliberalismen vilket gläder mig enormt, eftersom det var Folkpartiets sociala ansvarstagande som en gång fick mig att bli folkpartist. Människor ska ges förutsättningar och möjligheter att lyckas i livet. De som halkar efter ska vi fånga upp på ett tidigt stadium och ge stöttning för att komma tillbaka.

Som ni vet så har jag varit aktiv i Borlänges kommunpolitik de senaste 10 åren och är sedan 2006 ledamot av kommunfullmäktige, där jag nu även är gruppledare. Jag brinner för barn- och skolfrågor och är sedan 2006 ledamot i barn- och bildningsnämnden, där jag under denna mandatperiod är vice ordförande. Jag är även aktiv inom Folkpartiets länsförbund där jag är vice ordförande.

Till vardags är jag företagare och driver en konsultfirma inriktad mot transportplanering och personlig utveckling. Utveckling, infrastruktur- och företagarfrågor ligger mig därför varmt om hjärtat.

Det är lätt att vi i ett så stort län som Dalarna hamnar i ett motsatsförhållande mellan stad och landsbygd. Vi har olika utmaningar på olika håll i länet och vi är partiet som ser hela länet som en helhet. Vi behöver bekämpa utanförskap och främlingsfientlighet var det än växer och vi måste också ge större möjligheter för människor att leva och bo var man vill, i stad eller på landsbygd.

TACK för ert stöd! Nu kör vi så det ryker! Idag är det 278 dagar kvar till valet den 14 september 🙂

Listan i sin helhet ser ut så här:

1 Monica Lundin, Borlänge

2 André Frisk, Falun

3 Lotten Kluck, Leksand

4 Bo Brännström, Avesta

5 Svante Parsjö Tegnér, Falun

6 Lotta Bergstrand, Säter

7 Annette Franz, Orsa

8 Fredrik Adolphson, Falun

9 Åsa Nilser, Falun

10 Taieb Khessib, Gagnef

11 Lis Linnberg, Avesta

12 Johnny Karlsson, Ludvika

13 Mats- Gunnar Eriksson, Mora

14 John Thornander, Borlänge

15 Susanne Säbb Danielsson, Rättvik

16 Martina Elfström (fd Henriksson), Malung-Sälen

17 Peter Nygren, Älvdalen

18 Per Florén, Leksand

19 Nils Österström, Mora

20 Arne Lissmats, Borlänge

21 Tomas Grundell, Rättvik

22 Jörgen Persson, Mora

23 Anna Eling, Hedemora

24 Per Jobs, Vansbro

fp-knapp-1-shadow

Nya avgifter för förskola och fritidshem – valflä(s)k redan nu?

Så idag har vi debatterat de nya avgifterna för förskola och fritidshem i barn- och bildningsnämnden. (s) förslag går ut på att hushåll med inkomst under 20 000 kr inte ska behöva betala någonting för sin plats samt att full maxtaxa tas ut, dvs det tas ingen hänsyn till hur många timmar ditt barn vistas i verksamheten om dagarna. Alla betalar utifrån full beläggning och sin inkomst, ja- förutom de med inkomst under 20 000 kr då….

Folkpartiet med stöd av Alliansen lade ett eget förslag och vi fick sedan i röstningen stöd av OFA och SD. Vänstern valde att gå med socialdemokraterna och miljöpartiet.

Vårt förslag har två viktiga grundprinciper:

1. Valet av avgiftssystem ska inte innebära någon intäktsförlust för kommunen samt

2. att närvaron i form av schemalagd tid ska vara med som parameter vid beräkning av avgiften.

Jag har skrivit ihop en reservation som ni gärna får läsa:  Reservation förskole- och fritidsavgifter_BBN_20130213. Där står min argumentation för vårt förslag och mot deras.

Nu ska det här ärendet vandra vidare upp till finansutskott, kommunstyrelse och sedan fullmäktige så under kan ju fortfarande ske. Men nog känns det som att (s), mp och v slänger ut valfläsk till hushåll med lägre inkomst än 20 000 kr redan nu….

Liberala hälsningar från Monica

Nya avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

Idag har barn- och bildningsnämnden tagit beslut i frågan om nya avgifter för förskola, pedagotiska omsorg och fritidshem. Jag redovisar Folkpartiets förslag lite längre ner, vilket fick medhåll från resterande Allians samt Omsorg För Alla (OFA), dvs 6 av 15 ledamöter. Sverigedemokraterna avstod från att rösta. Vänstern röstade med Socialdemokraterna och Miljöpartiet så deras förslag gick också genom i nämnden. Förslaget ska till sist upp till Kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Det vinnande förslaget innebär sammanfattningsvis:

  • Maxtaxa tillämpas i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. För barn 1 (det yngsta) betalar man i förskola 3 % på inkomsten (max 1260 kr), 2 % för barn 2 (max 840 kr) och 1 % för barn 3 (max 420 kr). Alla betalar alltså avgift utifrån sin inkomst oavsett närvarotid. Föräldralediga och arbetssökande går också på samma taxa. Fritidshemstaxan innebär att man betalar 2 % på inkomsten (max 840 kr), 1 % för barn 2 (max 420 kr) och 1 % för barn 3 (max 420 kr). Lägre %-satser är satta för barn som enbart nyttjar fritidshemsverksamheten under lov.
  • Hushåll med den gemensamma inkomsten 20 000 kr eller lägre betalar ingen avgift.
  • Barn som omfattas av allmän förskola (från 3 år) har enligt lag rätt till 525 timmars avgiftsfri tid och detta formuleras som en avgiftsreducering på 25 % per barn och som gäller året om.
  • En fritidshemstaxa enligt maxtaxa

 Folkpartiets genomgång av ärendet och motförslag redovisas nedan:

Utgångspunkter i Folkpartiets förslag:

  •  Revidering krävs eftersom nuvarande taxa inte är reviderad sedan 2005.
  •  Med dagens avgiftssystem tar Borlänge kommun idag ut avgifter som i många fall ligger under nivåerna för maxtaxa, detta gäller framför allt inkomster mellan 13 000 – 20 000 kr/månad och hushåll.
  • Syfte: enkel men framför allt rättvis taxa. Enbart enkelhet/lättbegriplighet är inte ett klokt syfte när det är en ekonomisk modell vi ska skapa. Vi måste fundera på syftet utifrån de konsekvenser som val av modell kan föra med sig.  Vilken förskola vill vi ha i Borlänge kommun? Kvalitetsdiskussion bör hållas. Detta har Alliansen inte fått gehör för i arbetsutskottet.
  • Reducering för 3-5åringar i allmän förskola, avgiftsreducering med 25 % bör införas och ska gälla året om.
  • Maxtaxa som tak ska tillämpas för att fortfarande få statsbidrag för detta.
  • Enligt diskussion med Skolverket kan vi fritt välja avgiftsmodell så länge vi inte överskrider maxtaxans avgiftsnivåer på 1260 kr för barn 1, 840 kr för barn 2 och 420 kr för barn 3.

Brister i liggande förslag:

  •  Alla betalar samma avgift oavsett timnärvaro.
  • Risk- och konsekvensanalys redovisas inte, t ex risken för ökade barngrupper och ökad belastning för personalen i både förskole- och fritidshemsverksamheten. Även fastän närvarotid i förskolan enligt lag styrs av föräldrarnas arbetstid så finns incitamentet att ha sina barn längre i förskolan när familjen ändå ska betala för full tid.
  • Föräldralediga/arbetssökande som har rätt till 20 h närvaro i förskolan för sina förskolebarn betalar lika mycket som fullbelagda barn. Ger detta konsekvensen att fler vill välja 15 h för de barn som fyllt 3 år och därmed har avgiftsfri förskola enligt lag? Hur långt kan en förälder driva detta? Väljer man som förälder att ha barnen hemma helt när barnen får syskon? I reglementet valde vi aktivt 20 h i stället för 15 h för dessa barn. Förskoleavgiften i liggande förslag rimmar inte med beslutat reglemente och motverkar det pedagogiska syftet med reglementesförändringen.
  • Borlänge kommun, med arbetsplatser som Stora Enso KP, SSAB, Landstinget och kommunen i sig, har en invånarsammansättning där många människor har flexibla och oregelbundna arbetstider samt arbetar skift och deltid. Dessa människor har inte samma behov av full förskolenärvaro för sina barn. Att diskriminera denna grupp i en stad som Borlänge är obegripligt.
  • Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag skulle ge störst ökningar för hushåll med inkomst upp till 20 000 kr samt de familjer som har arbeten som ger låg närvaro i förskolan/fritidshemmet. Därav den höjda inkomstgränsen för att gentemot väljarna slippa försvara höjningarna i de lägre inkomstgrupperna. Konsekvensen blir dock att hushåll med låg närvaro betalar för den höjda inkomstgränsen, eftersom dessa hushåll betalar lika mycket som fullbelagda barn. Denna höjning av inkomstgräns ger även tröskeleffekter till att vilja ta sig ut på arbetsmarknaden i ökad grad. Det ger ett incitament att inte öka sin inkomst ytterligare.

Motförslag:

Vårt motförslag går ut på att skapa ett avgiftssystem som har en inbyggd avgiftsreducering vid lägre antal närvarotimmar för att undvika risken för ökade barngrupper och ökad personalbelastning. Inkomstgränsen föreslås ligga fast på 13 000 kr/månad och hushåll. Det går att skapa ett system som inte på långa vägar är lika komplicerat med dagens 24 olika procentsatser för förskolan och 36 olika procentsatsar för fritidshemmen.

Ett exempel på modell är en, oavsett inkomst, gemensam timtaxa för barn 1, en gemensam timtaxa för barn 2 samt en gemensam timtaxa för barn 3, utifrån maxtaxans indelning på detta vis. Timtaxorna multipliceras sedan med antal närvarotimmar. Närvarotimmarna anges, precis som idag, via schemainlämning. Detta kommer även att behövas i liggande förslag eftersom förvaltningen behöver kunna planera verksamheten. Som avgiftstak ligger dock maxtaxanivåerna, dvs ett hushåll kan aldrig betala mer än vad maxtaxan föreskriver.

Det finns även andra exempel på modeller från övriga Sverige.

 Förslag till beslut:

  •  Att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta fram förslag till olika avgiftssystem för förskola respektive fritidshem som har en inbyggd avgiftsreducering vid val av lägre antal närvarotimmar. Hushåll där den gemensamma inkomsten är 13 000 kr eller lägre avgiftsbefrias, som idag. Reducering för den allmänna förskolan är 25 % av avgiften och ska gälla året om. Avgift betalas 12 gånger per år.
  • Att förvaltningen ges i uppdrag att även räkna på olika timtaxor och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av dessa förslag, för både brukare som kommun.

 

Obligatorisk förskola

Lotta Edholm (FP) i Stockholm föreslår att förskoleklassen och att förskolans sista år ska göras obligatoriska. Om Lottas debattinlägg kan man tycka olika, klart är dock att det friskar upp.

Jag tycker att man ska utveckla förskoleklassen som idag är en gökunge mellan grundskolans första klass och förskolan, och inte har någon riktig tillhörighet. Samordningen funkar sådär åt båda håll. Stärk uppdraget, stärk samordningen mellan fritidspedagoger och förskollärare. Vad mer kan göras praktiskt på skolorna? Funkar inte det bör vi överväga vilken skolform förskoleklassen ska tillhöra. Kan vi se förskoleklassen som ”nollan” utan att göra den obligatorisk?

Lotta utgår från en viktig slutsats: skolresultaten sjunker i Sverige.  Göran Perssons kommunalisering har skapat en situation där kommuner prioriterar skolans resurser mot annan drift, byggande av arenor, fotbollsplaner. Vad kan vi göra för att vända på denna trend? Måste skolan förstatligas för att skolans resurser ska värnas? Är det inte feltänkt att vända sig till barnen som målgrupp och se dem som lösning på problemet? Ska vi inte i stället inrikta oss på lärarna, deras ledarskap, deras förutsättningar och lärprocessen i sig för att se till att barnen/eleverna lär sig så mycket som möjligt den tid de är i skolan idag i stället för att se till att barnen ska vara där mer? På något vis känns det som att med Lottas resonemang ska barnen vara längre tid i förskolan för att vi inte klarar uppdraget längre upp i årskurserna. Det känns inte bra för mig!

Som liberal värnar jag självbestämmandet i så hög grad som möjlig och jag är tveksam till att ett obligatoriskt år i förskolan skulle hjälpa de sjunkande skolresultaten. Jag är för en så flexibel skolstart som möjligt. Förmodligen finns det en del barn som är mogna och vill/kan börja skolan tidigare än andra medan andra barn har den motsatta situationen.

Förskoleklassen är inte obligatorisk idag och jag har också som Lotta funderat på dem som väljer att deras barn inte ska gå i den verksamheten. Min son går i förskoleklass nu och de har matte, svenska, skapande, idrott i lekfulla former. Vid det senaste utvecklingsamtalet pratade vi kring saker som barnen förväntas kunna när de kommer upp i första klass; siffror, bokstäver, ordningstal, månader, årstider, ljudning av ord, nästan alla har knäckt läskoden. Jag undrar: hur går det då med de barn som inte går där, vad får de för start? Får föräldrarna den informationen om vilken verksamhet som bedrivs i förskoleklassen så att de kan grunda sitt val på rätt information? Dagens förskoleklass är något helt annat än lekis som jag gick 1978 på kan konstateras…

Lotta tar upp andra viktiga frågor som jag däremot ställer mig bakom: betydelsen av att barn med annat modersmål än svenska tidigt kommer in i förskolan för att lära sig det svenska språket, att föräldramedverkan är viktig och att vi behöver stärka attityderna kring utbildning. Många utmaningar för mig som skolpolitiker med andra ord.

Sverige är ett litet land i en öppen ekonomi. Kompetens är ett av våra kärnområden i Sverige och grunden, mina vänner, läggs i skolan – det kommer vi aldrig ifrån.

Vice ordförande i barn- och bildningsnämnden Borlänge

Som ett led i våra förhandlingar inom Alliansen kommer Folkpartiet att inneha vice ordförande-posten i Borlänges barn- och bildningsnämnd.

Det är en stor glädje för mig att annonsera att undertecknad fr o m nyåret är nämnda vice ordförande! 🙂 Jag har funderat länge och väl innan jag hoppade på detta, eftersom mitt schema redan är rätt späckat, men förutsättningen är att jag kommer att få bra uppbackning inom Folkpartiet och man vet ju faktiskt inte innan hur det kommer att vara, så jag kommer att prova på det hela för att sedan utvärdera allteftersom. Som ni vet, så är ju min prioritering klar. Familjen kommer först följt av min huvudsakliga försörjning, dvs jobbet/företaget och så är det för de flesta fritidspolitiker.

Hur som helst så ser jag fram emot kommande mandatperiod av många orsaker, mest för att jag brinner för Borlänges barn och ungdomar och att de ska få en så bra barnomsorg och skolgång som möjligt. Samtidigt ställs den nya nämnden inför en helt ny situation som ensam huvudman, eftersom beställar/utförarorganisationen avskaffas från och med årsskiftet. Det ska bli mycket spännande att ytterligare lära känna verksamheten och vara med och utveckla Borlänges barnomsorg och skolverksamhet.

 Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet/Alliansen tänker olika i en del frågor men jag tror ändå att vi kan hitta många gemensamma nämnare till gagn för Borlänges barn och ungdomar. Kommunalpolitik handlar ändå i slutändan om att ha en pragmatisk syn så att man får saker gjorda och det behövs verkligen med tanke på att skolresultaten sjunker i Borlänge.

Jag hoppas också på att vi skolpolitiker kan undvika sandlådan och att barnen får ha den i fred! Det blir mer uträttat på så vis.