Nya avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

Idag har barn- och bildningsnämnden tagit beslut i frågan om nya avgifter för förskola, pedagotiska omsorg och fritidshem. Jag redovisar Folkpartiets förslag lite längre ner, vilket fick medhåll från resterande Allians samt Omsorg För Alla (OFA), dvs 6 av 15 ledamöter. Sverigedemokraterna avstod från att rösta. Vänstern röstade med Socialdemokraterna och Miljöpartiet så deras förslag gick också genom i nämnden. Förslaget ska till sist upp till Kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Det vinnande förslaget innebär sammanfattningsvis:

  • Maxtaxa tillämpas i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. För barn 1 (det yngsta) betalar man i förskola 3 % på inkomsten (max 1260 kr), 2 % för barn 2 (max 840 kr) och 1 % för barn 3 (max 420 kr). Alla betalar alltså avgift utifrån sin inkomst oavsett närvarotid. Föräldralediga och arbetssökande går också på samma taxa. Fritidshemstaxan innebär att man betalar 2 % på inkomsten (max 840 kr), 1 % för barn 2 (max 420 kr) och 1 % för barn 3 (max 420 kr). Lägre %-satser är satta för barn som enbart nyttjar fritidshemsverksamheten under lov.
  • Hushåll med den gemensamma inkomsten 20 000 kr eller lägre betalar ingen avgift.
  • Barn som omfattas av allmän förskola (från 3 år) har enligt lag rätt till 525 timmars avgiftsfri tid och detta formuleras som en avgiftsreducering på 25 % per barn och som gäller året om.
  • En fritidshemstaxa enligt maxtaxa

 Folkpartiets genomgång av ärendet och motförslag redovisas nedan:

Utgångspunkter i Folkpartiets förslag:

  •  Revidering krävs eftersom nuvarande taxa inte är reviderad sedan 2005.
  •  Med dagens avgiftssystem tar Borlänge kommun idag ut avgifter som i många fall ligger under nivåerna för maxtaxa, detta gäller framför allt inkomster mellan 13 000 – 20 000 kr/månad och hushåll.
  • Syfte: enkel men framför allt rättvis taxa. Enbart enkelhet/lättbegriplighet är inte ett klokt syfte när det är en ekonomisk modell vi ska skapa. Vi måste fundera på syftet utifrån de konsekvenser som val av modell kan föra med sig.  Vilken förskola vill vi ha i Borlänge kommun? Kvalitetsdiskussion bör hållas. Detta har Alliansen inte fått gehör för i arbetsutskottet.
  • Reducering för 3-5åringar i allmän förskola, avgiftsreducering med 25 % bör införas och ska gälla året om.
  • Maxtaxa som tak ska tillämpas för att fortfarande få statsbidrag för detta.
  • Enligt diskussion med Skolverket kan vi fritt välja avgiftsmodell så länge vi inte överskrider maxtaxans avgiftsnivåer på 1260 kr för barn 1, 840 kr för barn 2 och 420 kr för barn 3.

Brister i liggande förslag:

  •  Alla betalar samma avgift oavsett timnärvaro.
  • Risk- och konsekvensanalys redovisas inte, t ex risken för ökade barngrupper och ökad belastning för personalen i både förskole- och fritidshemsverksamheten. Även fastän närvarotid i förskolan enligt lag styrs av föräldrarnas arbetstid så finns incitamentet att ha sina barn längre i förskolan när familjen ändå ska betala för full tid.
  • Föräldralediga/arbetssökande som har rätt till 20 h närvaro i förskolan för sina förskolebarn betalar lika mycket som fullbelagda barn. Ger detta konsekvensen att fler vill välja 15 h för de barn som fyllt 3 år och därmed har avgiftsfri förskola enligt lag? Hur långt kan en förälder driva detta? Väljer man som förälder att ha barnen hemma helt när barnen får syskon? I reglementet valde vi aktivt 20 h i stället för 15 h för dessa barn. Förskoleavgiften i liggande förslag rimmar inte med beslutat reglemente och motverkar det pedagogiska syftet med reglementesförändringen.
  • Borlänge kommun, med arbetsplatser som Stora Enso KP, SSAB, Landstinget och kommunen i sig, har en invånarsammansättning där många människor har flexibla och oregelbundna arbetstider samt arbetar skift och deltid. Dessa människor har inte samma behov av full förskolenärvaro för sina barn. Att diskriminera denna grupp i en stad som Borlänge är obegripligt.
  • Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag skulle ge störst ökningar för hushåll med inkomst upp till 20 000 kr samt de familjer som har arbeten som ger låg närvaro i förskolan/fritidshemmet. Därav den höjda inkomstgränsen för att gentemot väljarna slippa försvara höjningarna i de lägre inkomstgrupperna. Konsekvensen blir dock att hushåll med låg närvaro betalar för den höjda inkomstgränsen, eftersom dessa hushåll betalar lika mycket som fullbelagda barn. Denna höjning av inkomstgräns ger även tröskeleffekter till att vilja ta sig ut på arbetsmarknaden i ökad grad. Det ger ett incitament att inte öka sin inkomst ytterligare.

Motförslag:

Vårt motförslag går ut på att skapa ett avgiftssystem som har en inbyggd avgiftsreducering vid lägre antal närvarotimmar för att undvika risken för ökade barngrupper och ökad personalbelastning. Inkomstgränsen föreslås ligga fast på 13 000 kr/månad och hushåll. Det går att skapa ett system som inte på långa vägar är lika komplicerat med dagens 24 olika procentsatser för förskolan och 36 olika procentsatsar för fritidshemmen.

Ett exempel på modell är en, oavsett inkomst, gemensam timtaxa för barn 1, en gemensam timtaxa för barn 2 samt en gemensam timtaxa för barn 3, utifrån maxtaxans indelning på detta vis. Timtaxorna multipliceras sedan med antal närvarotimmar. Närvarotimmarna anges, precis som idag, via schemainlämning. Detta kommer även att behövas i liggande förslag eftersom förvaltningen behöver kunna planera verksamheten. Som avgiftstak ligger dock maxtaxanivåerna, dvs ett hushåll kan aldrig betala mer än vad maxtaxan föreskriver.

Det finns även andra exempel på modeller från övriga Sverige.

 Förslag till beslut:

  •  Att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta fram förslag till olika avgiftssystem för förskola respektive fritidshem som har en inbyggd avgiftsreducering vid val av lägre antal närvarotimmar. Hushåll där den gemensamma inkomsten är 13 000 kr eller lägre avgiftsbefrias, som idag. Reducering för den allmänna förskolan är 25 % av avgiften och ska gälla året om. Avgift betalas 12 gånger per år.
  • Att förvaltningen ges i uppdrag att även räkna på olika timtaxor och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av dessa förslag, för både brukare som kommun.